Uppslag i samma avsnitt:
Protokoll
rört vid förhör mell Askerup, Torbjörn Bertil 600916-1216 Loviselundsvägen 28, nb Vällingby. trn 38 15 14 anst Davens Frakt, Bax 8013, tel 761 Ol 76. Föshöret hållet på rikskriminalen onsdagen den 15 juni 1989 under tiden 14.50 - 15.20 av krinsp Alf Andersson, rikskriminalen A 2, utan tillgång av förhörsvittne.
Askerup underrättas om att han skall höras upplysningsvis beträffande en händelse när Askerup misshandlades under tiden han tjänstgjorde som ordningsvakt i Sollentuna Centrum endera sommaren 1984 eller 1985, varvid en Christer Pettersson var inblandad. Askerup underrättas om att förhöret ingår i förundersökningen av mordet på flof Palme.
Askerup uppger att han inte minns vilketår händelsen utspelade sig men kan klart säga att det var sommaren erter det att han i april samma år erhållit förordnande som ordningsvakt. Det är Askerup säker på. Askerup vet att det var sommartid enär han minns att han tjänstgjorde i sommarskjorta.
Askerup uppger att han hörde skrik i centret bland annat att någon skulle skära ihjäl någon. Vid Stens ICA såg han två män som råkat i luven på varandra. Den ene som visade sig vara Christer Pettersson hade en masakniv i handen och hotade sin antagonist. Askerup rusade på Christer Pettersson som föll om kull och tappade kniven. Askerup lyckades lugna ned Christer så att han kunde släppa Christer. Askerup blev nu attackerad av den andre mannen och fick två slag i ansiktet så att överläppen sprack samt att flisor släppte från en tand. Askerup fick hjälp av flera personer bl a en äldre tunnhårig man med att bryta upp mannens armar på ryggen och sätta på honom handbojor. Christer Pettersson hade uttalat hotelser mot Askerup och andra som fanns på plats och hjälpte Askerup. Det tog tid innan polisen kom till platsen. Askerup anmodade Christer Pettersson att lämna ifrån sig kniven, en morakniv med tillhörande plastslida. Efter cirka 10 minuter lade Christer kniven på en sockel så att Askerup kunde ta den. Chirster ville ej ge Askerup kniven i handen. Polisen hämtade mannen vid utgången från centrum. Poliserna talade då on att knivmannen heter Christer Pettersson Askerup hade ej kännedom om detta tidigare. De sade även att Christer hade epitetet
Ifylle ei om blankellen anyands som fortsa uningate
Protokoll
rört vid förhör mell Askerup, Torbjörn Bertil 600916-1216 Loviselundsvägen 28, nb Vällingby. trn 38 15 14 anst Davens Frakt, Bax 8013, tel 761 Ol 76. Föshöret hållet på rikskriminalen onsdagen den 15 juni 1989 under tiden 14.50 - 15.20 av krinsp Alf Andersson, rikskriminalen A 2, utan tillgång av förhörsvittne.
Askerup underrättas om att han skall höras upplysningsvis beträffande en händelse när Askerup misshandlades under tiden han tjänstgjorde som ordningsvakt i Sollentuna Centrum endera sommaren 1984 eller 1985, varvid en Christer Pettersson var inblandad. Askerup underrättas om att förhöret ingår i förundersökningen av mordet på flof Palme.
Askerup uppger att han inte minns vilketår händelsen utspelade sig men kan klart säga att det var sommaren erter det att han i april samma år erhållit förordnande som ordningsvakt. Det är Askerup säker på. Askerup vet att det var sommartid enär han minns att han tjänstgjorde i sommarskjorta.
Askerup uppger att han hörde skrik i centret bland annat att någon skulle skära ihjäl någon. Vid Stens ICA såg han två män som råkat i luven på varandra. Den ene som visade sig vara Christer Pettersson hade en masakniv i handen och hotade sin antagonist. Askerup rusade på Christer Pettersson som föll om kull och tappade kniven. Askerup lyckades lugna ned Christer så att han kunde släppa Christer. Askerup blev nu attackerad av den andre mannen och fick två slag i ansiktet så att överläppen sprack samt att flisor släppte från en tand. Askerup fick hjälp av flera personer bl a en äldre tunnhårig man med att bryta upp mannens armar på ryggen och sätta på honom handbojor. Christer Pettersson hade uttalat hotelser mot Askerup och andra som fanns på plats och hjälpte Askerup. Det tog tid innan polisen kom till platsen. Askerup anmodade Christer Pettersson att lämna ifrån sig kniven, en morakniv med tillhörande plastslida. Efter cirka 10 minuter lade Christer kniven på en sockel så att Askerup kunde ta den. Chirster ville ej ge Askerup kniven i handen. Polisen hämtade mannen vid utgången från centrum. Poliserna talade då on att knivmannen heter Christer Pettersson Askerup hade ej kännedom om detta tidigare. De sade även att Christer hade epitetet
Ifylle ei om blankellen anyands som fortsa uningate
Bajonett-mördaren. Askerup har ett minne av att poliserna sade till Christer att han skulle gå till polisstationen själv för att han var vittne eller skulle höras om händelsen. Askerup har inget minne av att Christer sattes in i polisbilen. Detta är alltså ovisst för Askerup.
Askerup har sedermera vittnat som målsägare ang våld mot tjänsteman vid en rättegång i Sollentuna Tingshus. Askerup kan ej minnas namnet på våldsmannen.
Askerup delges Algot Asells berättelse om händelsen. Askerup uppger att Asells berättelse stämmer ganska bra med verkligheten. XXXXXXXX Askerup vill dock säga att Christer ej kastat kniven utan har lagt den på golvsockeln. Vidare hade den gamle mannen endast hjälpt till att bryta upp ena armen på ryggen på våldsmannen när handbojorna skulle sättas på. Den gamle mannen hade sedan hållit sig till åskådarskaran som samlats pga tumultet. Askerup uppger att den dramatiska händelsen utspelade sig på en minut eller så. Askerup uppger att mannen som försågs med handfängsel trycktes upp mot ett stånd när bojorna anbringades och icke en anslagstavla som sagts enligt Sten Jansson, en f vaktman som läst detta i en tidning.
Askerup kan endast säga att våldsmannen var 31-35 år, I jushårig, kraftig och kom från någon ort utanför Stockholmstrakten, möjligen Gotland som Åsell säger i sitt förhör. Askerup informeras om att hans anmålan ej kunnat återfinnas med ledning av de uppgifter som hittills förelegat i ärendet. Askerup kan tänka sig att ärendet har företaget Larnassistans som målsägare.
Askerup har inte tittat särskilt på den äldre mannen som var med bland andra och hjälpte honom med våldsverkaren men har en viss föreställning om mannens utseeende. Askerup visas en tidningsbild av Algot Asell ur Länstidningen, Östersund, framsidan, från den 10 juni 1989. Askerup uppger att utseendet på Åsell stämmer väl in på den minnesbild som Askerup har av den äldre mannen som hjälpte honom att fängsla våldsmannen.
Under tumultet gapades det och slängdes ut hotelser från både våldsverkaren och Christer Pettersson. Våldsverkaren hade dock lugnat sig när han försågs med hand fängsel. Christer hade dock till och från uttryckt sig hotfullt både mot Askerup och andra. Askerup vet ingenting om den gamle mannen som kan förmodas vara Algot Asell hotades av Christer. Det kan inte Askerup uttala sig om. Qörhöret slut kl. 15.20, Delgiyet och godkänt
Alf Andersson ity's el am blanketten används som loin lattningblad
Ex 1: Till li nr-My Maidensa
Bajonett-mördaren. Askerup har ett minne av att poliserna sade till Christer att han skulle gå till polisstationen själv för att han var vittne eller skulle höras om händelsen. Askerup har inget minne av att Christer sattes in i polisbilen. Detta är alltså ovisst för Askerup.
Askerup har sedermera vittnat som målsägare ang våld mot tjänsteman vid en rättegång i Sollentuna Tingshus. Askerup kan ej minnas namnet på våldsmannen.
Askerup delges Algot Asells berättelse om händelsen. Askerup uppger att Asells berättelse stämmer ganska bra med verkligheten. XXXXXXXX Askerup vill dock säga att Christer ej kastat kniven utan har lagt den på golvsockeln. Vidare hade den gamle mannen endast hjälpt till att bryta upp ena armen på ryggen på våldsmannen när handbojorna skulle sättas på. Den gamle mannen hade sedan hållit sig till åskådarskaran som samlats pga tumultet. Askerup uppger att den dramatiska händelsen utspelade sig på en minut eller så. Askerup uppger att mannen som försågs med handfängsel trycktes upp mot ett stånd när bojorna anbringades och icke en anslagstavla som sagts enligt Sten Jansson, en f vaktman som läst detta i en tidning.
Askerup kan endast säga att våldsmannen var 31-35 år, I jushårig, kraftig och kom från någon ort utanför Stockholmstrakten, möjligen Gotland som Åsell säger i sitt förhör. Askerup informeras om att hans anmålan ej kunnat återfinnas med ledning av de uppgifter som hittills förelegat i ärendet. Askerup kan tänka sig att ärendet har företaget Larnassistans som målsägare.
Askerup har inte tittat särskilt på den äldre mannen som var med bland andra och hjälpte honom med våldsverkaren men har en viss föreställning om mannens utseeende. Askerup visas en tidningsbild av Algot Asell ur Länstidningen, Östersund, framsidan, från den 10 juni 1989. Askerup uppger att utseendet på Åsell stämmer väl in på den minnesbild som Askerup har av den äldre mannen som hjälpte honom att fängsla våldsmannen.
Under tumultet gapades det och slängdes ut hotelser från både våldsverkaren och Christer Pettersson. Våldsverkaren hade dock lugnat sig när han försågs med hand fängsel. Christer hade dock till och från uttryckt sig hotfullt både mot Askerup och andra. Askerup vet ingenting om den gamle mannen som kan förmodas vara Algot Asell hotades av Christer. Det kan inte Askerup uttala sig om. Qörhöret slut kl. 15.20, Delgiyet och godkänt
Alf Andersson ity's el am blanketten används som loin lattningblad
Ex 1: Till li nr-My Maidensa
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.