wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/190"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(En mellanliggande version av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
tionen varit i kontakt med säkerhetspolisen, som efter några månader
+
tionen varit i kontakt med [[säkerhetspolisen]], som efter några månader hört av sig och sagt att man kontrollerat uppgifterna och nu släppt ärendet.
  
hört av sig och sagt att man kontrollerat uppgifterna och nu släppt
+
I TV-programmet intervjuades också biträdande spaningschefen i PU, [[Ingemar Krusell]].
  
ärendet. I TV-programmet intervjuades också biträdande spanings-
+
Denne uppgav att det inom PU inte fanns något tips eller uppslag om [[Karl-Gunnar Bäck]]:s uppgifter.
  
chefen i PU, Ingemar Krusell. Denne uppgav att det inom PU inte fanns
+
I anledning av TV-programmet hade PU gjort en särskild kontroll, varvid konstaterades att Krusells uppgifter stämde, dvs. Karl-Gunnar Bäck:s uppgifter fanns inte i PU-materialet.
  
något tips eller uppslag om Karl B:s uppgifter. I anledning av TV-
+
Några veckor senare förhördes Karl-Gunnar Bäck av PU.
  
programmet hade PU gjort en särskild kontroll, varvid konstaterades att
+
Han berättade att mannen som kontaktat honom var en brittisk medborgare som han känt sedan början av 1970-talet.
  
Krusells uppgifter stämde, dvs. Karl B:s uppgifter fanns inte i PU-
+
Mannen hade kontaktat honom på måndagen eller tisdagen efter mordet. Han skulle komma till Stockholm dagen därpå och bad då att få träffa Karl-Gunnar Bäck.
  
materialet.
+
För Karl-Gunnar Bäck berättade mannen att engelska underrättelsetjänsten MI 6 fått information om att mördaren skulle sökas bland sydafrikanska kontakter och att det fanns ett samband mellan sydafrikansk vapenhandel och mordet.
  
Några veckor senare förhördes Karl B av PU. Han berättade att
+
En svensk polisman eller poliskälla vid säkerhetspolisen skulle vara inblandad.
  
mannen som kontaktat honom var en brittisk medborgare som han känt
+
Efter det att Karl-Gunnar Bäck mottagit denna information hade han försökt komma i kontakt med PU per telefon men misslyckats. Han hade därför talat in informationen på band.
  
sedan början av 1970-talet. Mannen hade kontaktat honom på mån-
+
Bandet hade hans informationssekreterare lovat att lämna till säkerhetspolisen i Uppsala, eftersom denne kände en person som arbetade där.
  
dagen eller tisdagen efter mordet. Han skulle komma till Stockholm
+
Bandet lämnades på så sätt till säkerhetspolisen i Uppsala veckan efter mordet.
  
dagen därpå och bad då att få träffa Karl B. För Karl B berättade
+
Efter några månader, i maj-juni, hade Karl-Gunnar Bäck bett informationssekreteraren, som numera var avliden, att kontrollera vad som hänt i ärendet.
  
mannen att engelska underrättelsetjänsten MI 6 fått information om att
+
Denne hade kommit tillbaka med uppgiften ”att det är utrett och det har inte lett till någonting”.
  
mördaren skulle sökas bland sydafrikanska kontakter och att det fanns
+
Mer konkret hade informationen inneburit att Boforsaffären och provisionerna i denna spelat stor roll för mordet.
  
ett samband mellan sydafrikansk vapenhandel och mordet. En svensk
+
Ett provisionsföretag A&E Services hade mottagit pengar och ägaren i detta hade bott i Sydafrika och Rhodesia.
  
polisman eller poliskälla vid säkerhetspolisen skulle vara inblandad.
+
Chefen skulle heta Robertson eller Donaldson och skulle bo omväxlande i London och Johannesburg.  
  
Efter det att Karl B mottagit denna information hade han försökt
+
I anledning av informationen hade Karl-Gunnar Bäck skrivit en artikel i Civilförsvarstidningen, där han påpekade att vapenhandeln och de pengar som fanns där kunde vara ett spår att nysta i.
  
komma i kontakt med PU per telefon men misslyckats. Han hade därför
+
Därefter hade något mycket egendomligt inträffat, enligt Karl-Gunnar Bäck.  
  
talat in informationen band. Bandet hade hans informations-
+
Han hade blivit uppringd av direktören vid Bofors [[Martin Ardbo]], som försäkrat att detta var absolut felaktigt och att man inte skulle gå vidare det spåret, eftersom det skulle kunna skapa åtlöje kring civilförsvaret och Karl-Gunnar Bäck.
  
sekreterare lovat att lämna till säkerhetspolisen i Uppsala, eftersom
+
Ytterligare en vecka senare, i slutet av maj 1994, hörde PU [[Walter Kegö]], som bekräftade att han under aktuell tid var sektionschef vid säkerhetspolisen i Uppsala.
  
denne kände en person som arbetade där. Bandet lämnades på så sätt
+
Walter Kegö uppgav att han vid tiden då bandet
 
 
till säkerhetspolisen i Uppsala veckan efter mordet. Efter några
 
 
 
månader, i maj-juni, hade Karl B bett informationssekreteraren, som
 
 
 
numera var avliden, att kontrollera vad som hänt i ärendet. Denne hade
 
 
 
kommit tillbaka med uppgiften ”att det är utrett och det har inte lett till
 
 
 
någonting”.
 
 
 
Mer konkret hade informationen inneburit att Boforsaffären och
 
 
 
provisionerna i denna spelat stor roll för mordet. Ett provisionsföretag
 
 
 
A&I Services hade mottagit pengar och ägaren i detta hade bott i
 
 
 
Sydafrika och Rhodesia. Chefen skulle heta Robertson eller Donaldson
 
 
 
och skulle bo omväxlande i London och Johannesburg. I anledning av
 
 
 
informationen hade Karl B skrivit en artikel i Civilförsvarstidningen,
 
 
 
där han påpekade att vapenhandeln och de pengar som fanns där kunde
 
 
 
vara ett spår att nysta i. Därefter hade något mycket egendomligt in-
 
 
 
träffat, enligt Karl B. Han hade blivit uppringd av direktören vid Bofors
 
 
 
Martin Ardbo, som försäkrat att detta var absolut felaktigt och att man
 
 
 
inte skulle gå vidare på det spåret, eftersom det skulle kunna skapa
 
 
 
åtlöje kring civilförsvaret och Karl B.
 
 
 
Ytterligare en vecka senare, i slutet av maj 1994, hörde PU Walter
 
 
 
K, som bekräftade att han under aktuell tid var sektionschef vid säker-
 
 
 
hetspolisen i Uppsala. Walter K uppgav att han vid tiden då bandet
 

Nuvarande version från 17 november 2021 kl. 14.29

Den här sidan har korrekturlästs


tionen varit i kontakt med säkerhetspolisen, som efter några månader hört av sig och sagt att man kontrollerat uppgifterna och nu släppt ärendet.

I TV-programmet intervjuades också biträdande spaningschefen i PU, Ingemar Krusell.

Denne uppgav att det inom PU inte fanns något tips eller uppslag om Karl-Gunnar Bäck:s uppgifter.

I anledning av TV-programmet hade PU gjort en särskild kontroll, varvid konstaterades att Krusells uppgifter stämde, dvs. Karl-Gunnar Bäck:s uppgifter fanns inte i PU-materialet.

Några veckor senare förhördes Karl-Gunnar Bäck av PU.

Han berättade att mannen som kontaktat honom var en brittisk medborgare som han känt sedan början av 1970-talet.

Mannen hade kontaktat honom på måndagen eller tisdagen efter mordet. Han skulle komma till Stockholm dagen därpå och bad då att få träffa Karl-Gunnar Bäck.

För Karl-Gunnar Bäck berättade mannen att engelska underrättelsetjänsten MI 6 fått information om att mördaren skulle sökas bland sydafrikanska kontakter och att det fanns ett samband mellan sydafrikansk vapenhandel och mordet.

En svensk polisman eller poliskälla vid säkerhetspolisen skulle vara inblandad.

Efter det att Karl-Gunnar Bäck mottagit denna information hade han försökt komma i kontakt med PU per telefon men misslyckats. Han hade därför talat in informationen på band.

Bandet hade hans informationssekreterare lovat att lämna till säkerhetspolisen i Uppsala, eftersom denne kände en person som arbetade där.

Bandet lämnades på så sätt till säkerhetspolisen i Uppsala veckan efter mordet.

Efter några månader, i maj-juni, hade Karl-Gunnar Bäck bett informationssekreteraren, som numera var avliden, att kontrollera vad som hänt i ärendet.

Denne hade kommit tillbaka med uppgiften ”att det är utrett och det har inte lett till någonting”.

Mer konkret hade informationen inneburit att Boforsaffären och provisionerna i denna spelat stor roll för mordet.

Ett provisionsföretag A&E Services hade mottagit pengar och ägaren i detta hade bott i Sydafrika och Rhodesia.

Chefen skulle heta Robertson eller Donaldson och skulle bo omväxlande i London och Johannesburg.

I anledning av informationen hade Karl-Gunnar Bäck skrivit en artikel i Civilförsvarstidningen, där han påpekade att vapenhandeln och de pengar som fanns där kunde vara ett spår att nysta i.

Därefter hade något mycket egendomligt inträffat, enligt Karl-Gunnar Bäck.

Han hade blivit uppringd av direktören vid Bofors Martin Ardbo, som försäkrat att detta var absolut felaktigt och att man inte skulle gå vidare på det spåret, eftersom det skulle kunna skapa åtlöje kring civilförsvaret och Karl-Gunnar Bäck.

Ytterligare en vecka senare, i slutet av maj 1994, hörde PU Walter Kegö, som bekräftade att han under aktuell tid var sektionschef vid säkerhetspolisen i Uppsala.

Walter Kegö uppgav att han vid tiden då bandet