wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/190"

Från wpu.nu

 
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
tionen varit i kontakt med säkerhetspolisen, som efter några månader hört av sig och sagt att man kontrollerat uppgifterna och nu släppt ärendet.
+
tionen varit i kontakt med [[säkerhetspolisen]], som efter några månader hört av sig och sagt att man kontrollerat uppgifterna och nu släppt ärendet.
  
I TV-programmet intervjuades också biträdande spaningschefen i PU, Ingemar Krusell.
+
I TV-programmet intervjuades också biträdande spaningschefen i PU, [[Ingemar Krusell]].
  
Denne uppgav att det inom PU inte fanns något tips eller uppslag om Karl B:s uppgifter.
+
Denne uppgav att det inom PU inte fanns något tips eller uppslag om [[Karl-Gunnar Bäck]]:s uppgifter.
  
I anledning av TV-programmet hade PU gjort en särskild kontroll, varvid konstaterades att Krusells uppgifter stämde, dvs. Karl B:s uppgifter fanns inte i PU-materialet.
+
I anledning av TV-programmet hade PU gjort en särskild kontroll, varvid konstaterades att Krusells uppgifter stämde, dvs. Karl-Gunnar Bäck:s uppgifter fanns inte i PU-materialet.
  
Några veckor senare förhördes Karl B av PU.
+
Några veckor senare förhördes Karl-Gunnar Bäck av PU.
  
 
Han berättade att mannen som kontaktat honom var en brittisk medborgare som han känt sedan början av 1970-talet.  
 
Han berättade att mannen som kontaktat honom var en brittisk medborgare som han känt sedan början av 1970-talet.  
  
Mannen hade kontaktat honom på måndagen eller tisdagen efter mordet. Han skulle komma till Stockholm dagen därpå och bad då att få träffa Karl B.
+
Mannen hade kontaktat honom på måndagen eller tisdagen efter mordet. Han skulle komma till Stockholm dagen därpå och bad då att få träffa Karl-Gunnar Bäck.
  
För Karl B berättade mannen att engelska underrättelsetjänsten MI 6 fått information om att mördaren skulle sökas bland sydafrikanska kontakter och att det fanns ett samband mellan sydafrikansk vapenhandel och mordet.
+
För Karl-Gunnar Bäck berättade mannen att engelska underrättelsetjänsten MI 6 fått information om att mördaren skulle sökas bland sydafrikanska kontakter och att det fanns ett samband mellan sydafrikansk vapenhandel och mordet.
  
 
En svensk polisman eller poliskälla vid säkerhetspolisen skulle vara inblandad.
 
En svensk polisman eller poliskälla vid säkerhetspolisen skulle vara inblandad.
  
Efter det att Karl B mottagit denna information hade han försökt komma i kontakt med PU per telefon men misslyckats. Han hade därför talat in informationen på band.
+
Efter det att Karl-Gunnar Bäck mottagit denna information hade han försökt komma i kontakt med PU per telefon men misslyckats. Han hade därför talat in informationen på band.
  
 
Bandet hade hans informationssekreterare lovat att lämna till säkerhetspolisen i Uppsala, eftersom denne kände en person som arbetade där.
 
Bandet hade hans informationssekreterare lovat att lämna till säkerhetspolisen i Uppsala, eftersom denne kände en person som arbetade där.
Rad 23: Rad 23:
 
Bandet lämnades på så sätt till säkerhetspolisen i Uppsala veckan efter mordet.
 
Bandet lämnades på så sätt till säkerhetspolisen i Uppsala veckan efter mordet.
  
Efter några månader, i maj-juni, hade Karl B bett informationssekreteraren, som numera var avliden, att kontrollera vad som hänt i ärendet.
+
Efter några månader, i maj-juni, hade Karl-Gunnar Bäck bett informationssekreteraren, som numera var avliden, att kontrollera vad som hänt i ärendet.
  
 
Denne hade kommit tillbaka med uppgiften ”att det är utrett och det har inte lett till någonting”.
 
Denne hade kommit tillbaka med uppgiften ”att det är utrett och det har inte lett till någonting”.
Rad 29: Rad 29:
 
Mer konkret hade informationen inneburit att Boforsaffären och provisionerna i denna spelat stor roll för mordet.  
 
Mer konkret hade informationen inneburit att Boforsaffären och provisionerna i denna spelat stor roll för mordet.  
  
Ett provisionsföretag
+
Ett provisionsföretag A&E Services hade mottagit pengar och ägaren i detta hade bott i Sydafrika och Rhodesia.
 
 
A&E Services hade mottagit pengar och ägaren i detta hade bott i Sydafrika och Rhodesia.
 
  
 
Chefen skulle heta Robertson eller Donaldson och skulle bo omväxlande i London och Johannesburg.  
 
Chefen skulle heta Robertson eller Donaldson och skulle bo omväxlande i London och Johannesburg.  
  
I anledning av informationen hade Karl B skrivit en artikel i Civilförsvarstidningen, där han påpekade att vapenhandeln och de pengar som fanns där kunde vara ett spår att nysta i.
+
I anledning av informationen hade Karl-Gunnar Bäck skrivit en artikel i Civilförsvarstidningen, där han påpekade att vapenhandeln och de pengar som fanns där kunde vara ett spår att nysta i.
  
Därefter hade något mycket egendomligt inträffat, enligt Karl B.  
+
Därefter hade något mycket egendomligt inträffat, enligt Karl-Gunnar Bäck.  
  
Han hade blivit uppringd av direktören vid Bofors Martin Ardbo, som försäkrat att detta var absolut felaktigt och att man inte skulle gå vidare på det spåret, eftersom det skulle kunna skapa åtlöje kring civilförsvaret och Karl B.
+
Han hade blivit uppringd av direktören vid Bofors [[Martin Ardbo]], som försäkrat att detta var absolut felaktigt och att man inte skulle gå vidare på det spåret, eftersom det skulle kunna skapa åtlöje kring civilförsvaret och Karl-Gunnar Bäck.
  
Ytterligare en vecka senare, i slutet av maj 1994, hörde PU Walter Kegö, som bekräftade att han under aktuell tid var sektionschef vid säkerhetspolisen i Uppsala.
+
Ytterligare en vecka senare, i slutet av maj 1994, hörde PU [[Walter Kegö]], som bekräftade att han under aktuell tid var sektionschef vid säkerhetspolisen i Uppsala.
  
 
Walter Kegö uppgav att han vid tiden då bandet
 
Walter Kegö uppgav att han vid tiden då bandet

Nuvarande version från 17 november 2021 kl. 14.29

Den här sidan har korrekturlästs


tionen varit i kontakt med säkerhetspolisen, som efter några månader hört av sig och sagt att man kontrollerat uppgifterna och nu släppt ärendet.

I TV-programmet intervjuades också biträdande spaningschefen i PU, Ingemar Krusell.

Denne uppgav att det inom PU inte fanns något tips eller uppslag om Karl-Gunnar Bäck:s uppgifter.

I anledning av TV-programmet hade PU gjort en särskild kontroll, varvid konstaterades att Krusells uppgifter stämde, dvs. Karl-Gunnar Bäck:s uppgifter fanns inte i PU-materialet.

Några veckor senare förhördes Karl-Gunnar Bäck av PU.

Han berättade att mannen som kontaktat honom var en brittisk medborgare som han känt sedan början av 1970-talet.

Mannen hade kontaktat honom på måndagen eller tisdagen efter mordet. Han skulle komma till Stockholm dagen därpå och bad då att få träffa Karl-Gunnar Bäck.

För Karl-Gunnar Bäck berättade mannen att engelska underrättelsetjänsten MI 6 fått information om att mördaren skulle sökas bland sydafrikanska kontakter och att det fanns ett samband mellan sydafrikansk vapenhandel och mordet.

En svensk polisman eller poliskälla vid säkerhetspolisen skulle vara inblandad.

Efter det att Karl-Gunnar Bäck mottagit denna information hade han försökt komma i kontakt med PU per telefon men misslyckats. Han hade därför talat in informationen på band.

Bandet hade hans informationssekreterare lovat att lämna till säkerhetspolisen i Uppsala, eftersom denne kände en person som arbetade där.

Bandet lämnades på så sätt till säkerhetspolisen i Uppsala veckan efter mordet.

Efter några månader, i maj-juni, hade Karl-Gunnar Bäck bett informationssekreteraren, som numera var avliden, att kontrollera vad som hänt i ärendet.

Denne hade kommit tillbaka med uppgiften ”att det är utrett och det har inte lett till någonting”.

Mer konkret hade informationen inneburit att Boforsaffären och provisionerna i denna spelat stor roll för mordet.

Ett provisionsföretag A&E Services hade mottagit pengar och ägaren i detta hade bott i Sydafrika och Rhodesia.

Chefen skulle heta Robertson eller Donaldson och skulle bo omväxlande i London och Johannesburg.

I anledning av informationen hade Karl-Gunnar Bäck skrivit en artikel i Civilförsvarstidningen, där han påpekade att vapenhandeln och de pengar som fanns där kunde vara ett spår att nysta i.

Därefter hade något mycket egendomligt inträffat, enligt Karl-Gunnar Bäck.

Han hade blivit uppringd av direktören vid Bofors Martin Ardbo, som försäkrat att detta var absolut felaktigt och att man inte skulle gå vidare på det spåret, eftersom det skulle kunna skapa åtlöje kring civilförsvaret och Karl-Gunnar Bäck.

Ytterligare en vecka senare, i slutet av maj 1994, hörde PU Walter Kegö, som bekräftade att han under aktuell tid var sektionschef vid säkerhetspolisen i Uppsala.

Walter Kegö uppgav att han vid tiden då bandet