wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/383"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(11 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
(Domstolarnas vidare behandling av åtalet i ”smuggelmålet” redovisas
+
fall önskemål om att i till journalen skulle anges elektronisk utrustning i stället för avlyssningsutrustning.
  
nedan.)
+
Vidare ville Sune Sandström att rekommendationsbrevet skulle beslagtas och beläggas med sekretess och att han skulle få uppgifter om hur många tulltjänstemän som kände till ingripandet mot Per K och eventuellt deras namn.
  
Turerna i den s.k. Ebbe Carlsson-affären saknar direkt betydelse för
+
Person "Anders" frågade senare Sune Sandström om han ansåg att samtalet skulle "loggas".
  
själva brottsutredningen, som sakligt sett inte tillfördes något av värde
+
Sune Sandström svarade, att det var bättre att en PM skulle upprättas.
  
genom den verksamhet som bedrevs. Händelseförloppet påverkade där-
+
Bandspelaren som regelmässigt används för att spela in samtal med Ledningscentralen fungerade inte den aktuella natten.  
  
emot PU:s arbetsvillkor och funktion samt sannolikt också allmän-
+
Sune Sandström ringde samma natt till Nils Erik Åhmansson och omtalade vad dom inträffat.
  
hetens uppfattning om mordutredningen. Därvid är riksdagens konstitu-
+
Nils Erik Åhmansson ringde i sin tur till Anna-Greta Leijon som i sin tur ringde statssekreteraren Kjell Larsson vilken telefonledes kontaktade statsminister Ingvar Carlsson som befann sig i New York.
  
tionsutskotts bedömning av vissa konstitutionella aspekter av intresse.
+
Anna-Greta Leijon ringde tillbaka till Nils Erik Åhmansson och bad honom framföra något till Ebbe Carlsson, vilket skedde.  
  
Dessa redovisas under följande rubrik.
+
Ebbe Carlsson lämnade ett besked, som Nils Erik Åhmansson framförde till Anna-Greta Leijon. Nils Erik Åhmansson har i sin vittnesutsaga förklarat, att han inte har något minne av innehållet i dessa senare samtal.
  
Konstitutionsutskottets granskning
+
Tullen i Helsingborg önskade besked av RPS , om hur man skulle förfara med utrustningen. RPS direktion sammankallades {{Tid|1988-06-02}}för att ta ställning i frågan.
  
Bakgrunden till konstitutionsutskottets granskning var följande.
+
Påföljande dag underrättades Tullverket om att RPS inte ville befatta sig med utrustningen.
  
Konstitutionsutskottet hade granskat frågor kring mordutredningen
 
  
både 1986 och 1987. 1987 års granskning var inriktad på regeringens
+
(Domstolarnas vidare behandling av åtalet i ”smuggelmålet” redovisas nedan.)
  
kontakter med polis och åklagare samt beslutet om en omorganisation
+
Turerna i den s.k. [[Ebbe Carlsson]]-affären saknar direkt betydelse för själva brottsutredningen, som sakligt sett inte tillfördes något av värde genom den verksamhet som bedrevs.
  
av utredningen, dvs. i mångt och mycket det som behandlades av
+
Händelseförloppet påverkade däremot PU:s arbetsvillkor och funktion samt sannolikt också allmänhetens uppfattning om mordutredningen.
  
Juristkommissionen och Parlamentariska kommissionen (jfr kapitel 1).
+
Därvid är riksdagens konstitutionsutskotts bedömning av vissa konstitutionella aspekter av intresse.
  
Granskningen berörde således bl.a. regeringens observatör i spanings-
+
Dessa redovisas under följande rubrik.
  
ledningen och regeringens roll i de konflikter som förekom under det
+
'''Konstitutionsutskottets granskning'''
  
första utredningsåret. Utskottet hade ingen egen kritik att rikta mot
+
Bakgrunden till konstitutionsutskottets granskning var följande.
 
 
fall önskemål om att i tulljournalen skulle anges elektronisk utrustning i
 
 
 
stället för avlyssningsutrustning. Vidare ville Sandström att rekommenda-
 
 
 
tionsbrevet skulle beslagtas och beläggas med sekretess och att han skulle
 
 
 
få uppgifter om hur många tulltjänstemän som kände till ingripandet mot
 
 
 
Per K och eventuellt även deras namn. Person ”Anders” frågade senare
 
 
 
Sandström om han ansåg att samtalet med tullen skulle ”loggas”.
 
 
 
Sandström svarade, att det var bättre att en PM upprättades. Bandspelaren
 
 
 
som regelmässigt används för att spela in samtal med ledningscentralen
 
 
 
fungerade inte den aktuella natten. Sandström ringde samma natt till
 
 
 
Åhmansson och omtalade vad som inträffat. Åhmansson ringde till Anna-
 
 
 
Greta Leijon som i sin tur ringde till statssekreteraren Kjell Larsson, vilken
 
 
 
telefonledes kontaktade statsminister Ingvar Carlsson, som befann sig i
 
 
 
New York. Anna-Greta Leijon ringde tillbaka till Åhmansson och bad
 
 
 
honom framföra något till Ebbe Carlsson, vilket skedde. Ebbe Carlsson
 
 
 
lämnade ett besked, som Åhmansson framförde till Anna-Greta Leijon.
 
 
 
Åhmansson har i sin vittnesutsaga förklarat, att han inte har något minne av
 
 
 
innehållet i dessa senare samtal.
 
  
Tullen i Helsingborg önskade besked av RPS, om hur man skulle förfara
+
Konstitutionsutskottet hade granskat frågor kring mordutredningen både {{Tid|1986}}och {{Tid|1987}}.
  
med utrustningen. RPS´ direktion sammankallades den 2 juni för att ta
+
{{Tid|1987}}års granskning var inriktad på regeringens kontakter med polis och åklagare samt beslutet om en omorganisation av utredningen, dvs. i mångt och mycket det som behandlades av Juristkommissionen och Parlamentariska kommissionen (jfr kapitel 1).
  
ställning i frågan. Påföljande dag underrättades tullverket om att RPS inte
+
Granskningen berörde således bl.a. regeringens observatör i spaningsledningen och regeringens roll i de konflikter som förekom under det första utredningsåret.
  
ville befatta sig med utrustningen.
+
Utskottet hade ingen egen kritik att rikta mot

Nuvarande version från 20 oktober 2021 kl. 09.54

Den här sidan har inte korrekturlästs


fall önskemål om att i till journalen skulle anges elektronisk utrustning i stället för avlyssningsutrustning.

Vidare ville Sune Sandström att rekommendationsbrevet skulle beslagtas och beläggas med sekretess och att han skulle få uppgifter om hur många tulltjänstemän som kände till ingripandet mot Per K och eventuellt deras namn.

Person "Anders" frågade senare Sune Sandström om han ansåg att samtalet skulle "loggas".

Sune Sandström svarade, att det var bättre att en PM skulle upprättas.

Bandspelaren som regelmässigt används för att spela in samtal med Ledningscentralen fungerade inte den aktuella natten.

Sune Sandström ringde samma natt till Nils Erik Åhmansson och omtalade vad dom inträffat.

Nils Erik Åhmansson ringde i sin tur till Anna-Greta Leijon som i sin tur ringde statssekreteraren Kjell Larsson vilken telefonledes kontaktade statsminister Ingvar Carlsson som befann sig i New York.

Anna-Greta Leijon ringde tillbaka till Nils Erik Åhmansson och bad honom framföra något till Ebbe Carlsson, vilket skedde.

Ebbe Carlsson lämnade ett besked, som Nils Erik Åhmansson framförde till Anna-Greta Leijon. Nils Erik Åhmansson har i sin vittnesutsaga förklarat, att han inte har något minne av innehållet i dessa senare samtal.

Tullen i Helsingborg önskade besked av RPS , om hur man skulle förfara med utrustningen. RPS direktion sammankallades 1988-06-02 för att ta ställning i frågan.

Påföljande dag underrättades Tullverket om att RPS inte ville befatta sig med utrustningen.


(Domstolarnas vidare behandling av åtalet i ”smuggelmålet” redovisas nedan.)

Turerna i den s.k. Ebbe Carlsson-affären saknar direkt betydelse för själva brottsutredningen, som sakligt sett inte tillfördes något av värde genom den verksamhet som bedrevs.

Händelseförloppet påverkade däremot PU:s arbetsvillkor och funktion samt sannolikt också allmänhetens uppfattning om mordutredningen.

Därvid är riksdagens konstitutionsutskotts bedömning av vissa konstitutionella aspekter av intresse.

Dessa redovisas under följande rubrik.

Konstitutionsutskottets granskning

Bakgrunden till konstitutionsutskottets granskning var följande.

Konstitutionsutskottet hade granskat frågor kring mordutredningen både 1986 och 1987 .

1987 års granskning var inriktad på regeringens kontakter med polis och åklagare samt beslutet om en omorganisation av utredningen, dvs. i mångt och mycket det som behandlades av Juristkommissionen och Parlamentariska kommissionen (jfr kapitel 1).

Granskningen berörde således bl.a. regeringens observatör i spaningsledningen och regeringens roll i de konflikter som förekom under det första utredningsåret.

Utskottet hade ingen egen kritik att rikta mot