då den avsatt spår i tid och rum. Det är ju också lätt att konstatera att
PU ägnat stora delar av sina resurser till att utreda tips som enbart utgår
från motivbilder/brottshypoteser utan att det i tipset funnits någon
”koppling till Sveavägen”. PKK-spåret är det allt överskuggande
exemplet på detta, men det finns som framgått även andra motiv-
relaterade uppslag som utretts grundligt.
De enligt vår mening troligaste förklaringarna till att basanalyser är
så sällsynta i PU är dels att kriminalpolisen saknade vana och kompe-
tens att själva göra sådana, och också var vagt avogt inställd till värdet
av arbete av detta slag, dels att utredningen saknat en kraftfull,
övergripande ledningsstyrning. I dessa hänseenden vill vi åter hänvisa
till den i avsnittet ”CIA” redovisade framställning som PU gjorde till
UD. Den visar att PU dragit den riktiga slutsatsen att frågor av det slag
som förekommer i framställningen behöver besvaras för att behovet av
utredningsåtgärder skall kunna bedömas. Men den visar också att PU
stått närmast handfallen inför hur detta skulle kunna ske och inte heller
lyckats få fram några svar. Det naturliga hade varit att frågeställningar
av detta slag gått via förundersökningsledningen, men denna synes
överhuvudtaget inte ha befattat sig med denna nivå inom utredningen.
Enligt vår mening måste det åvila den för utredningen ansvarige, dvs.
förundersökningsledaren, att tillse att analyser av det slag vi här
efterlyst kommer till stånd. Att så inte skett är ett tecken på att det varit
ett stort, alltför stort, avstånd mellan förundersökningsledningen och
den brottsutredande verksamheten i denna utredning.
I brist på basanalyser, som också sakligt skulle avgränsa de aktuella
avsnittens innehåll, har PU på oklara grunder sorterat in tips under
rubriker som i många fall förefaller missvisande. De uppslag som förts
till avsnitten ”Iran/Irak” och ”Mellanöstern inkl Israel” tycks som fram-
gått många gånger ha insorterats där på geografisk, nationell eller
etnisk grund. Detta spelar måhända mindre roll, så länge utrednings-
personalen hittar det material man söker, och PU skall kanske inte
lastas för att indelningen – som inte är avsedd för offentligt bruk – ger
det felaktiga intrycket att det förekommit en omfattande utredning uti-
från de motivbilder/hypoteser som rubrikerna i de internationella upp-
slagen associerar till. Som framgått av den redovisade genomgången
förhåller det sig i alla händelser inte så. Som motivbilder/brottshypote-
ser betraktade är flertalet av dessa avsnitt outredda.
Ser man i stället till ingångsuppgifterna i de enskilda uppslagen är
de i allmänhet tillräckligt utredda. Den reaktiva utredning som
förekommit är med andra ord tillfredsställande. Den är också, som
framgått i redovisningen, omfattande, ingående och oftast också ut-
sträckt i tiden. I någon mån kan det sägas att bristen på basanalys
kompenseras av det arbete som nedlagts i utredningen av enskilda