Hovrätten höll huvudförhandling i målet under tiden den 21 oktober
1991 – 10 februari 1992. Samtliga tilltalade hördes på nytt, varvid även
Per-Göran Näss och Hans Holmér valde att yttra sig, till skillnad mot
vad som var fallet vid tingsrätten. En ganska stor del av den skriftliga
bevisningen var ny i hovrätten.
Under rubriken ”Befälsförhållandena” konstaterade hovrätten att
något formellt riktigt beslut om polisförstärkning inte fattats av Holger
Romander eftersom Hans Holmér varken skriftligen eller muntligen
hos Rikspolisstyrelsen begärt att få polisförstärkning. Hovrätten fann å
andra sidan det utrett att säkerhetspolisens personal följt de beslut som
Hans Holmér meddelat i och för mordutredningen. Mot den bakgrun-
den och då det enligt hovrättens mening måste förhålla sig så att ett
meddelat beslut skall åtlydas även om det brustit i någon förutsättning
för beslutet fann hovrätten att säkerhetspolisens personal fick anses ha
stått under Hans Holmérs befäl och lydnad i den mån personalen under
tiden den 6 mars 1986 – 5 februari 1987 hade medverkat i mordutred-
ningen.
Under rubriken ”Sanktionsfrågan” redovisade hovrätten den bedöm-
ningen att vad Per-Göran Näss hade anfört om regeringens inställning
inte kunde befria honom från ansvar för elektronisk avlyssning i
samband med spaningarna efter Olof Palmes mördare.
Under rubriken ”Avlyssningar; var och när och beslut härom” be-
handlades de olika gärningarna.
Vad först gällde avlyssningen i bokkaféet (p. 1) delade hovrätten
tingsrättens bedömning att åtalet inte var styrkt.
Beträffande avlyssningen på Vargvägen (p. 2) fann hovrätten det
vara ställt utom rimligt tvivel att Per-Göran Näss låtit installera
buggningsutrustningen och låtit anordna buggningen. (Den andra av-
lyssningen på Vargvägen, där Per-Göran Näss frikändes av tingsrätten,
överklagades inte av åklagaren.) Frågan om nöd togs upp efter de olika
gärningarna under en särskild rubrik, se nedan.
När det gällde avlyssningarna på Fridhemsgatan och Wergelands-
gatan (p. 3) var det enligt hovrättens mening ställt utom rimligt tvivel
att Christer Ekberg olovligen låtit installera buggningsutrustningarna
och olovligen låtit anordna avlyssningarna på båda platserna. Hovrätten
fann vidare – till skillnad från tingsrätten – att Christer Ekberg gjort sig
skyldig till hemfridsbrott avseende lägenheten på Wergelandsgatan.
Däremot fann hovrätten det inte tillräckligt utrett att Per-Göran Näss
medverkat i dessa buggningar och åtalet mot honom i denna del
ogillades, liksom det hade gjort vid tingsrätten.
Beträffande avlyssningen på Malmvägen (p. 5) fann hovrätten det
klarlagt att Hans Holmér ensam beslutat om denna. Vidare fann
hovrätten det utrett att Sture Höglund avdelat personal för att utföra