Det är förvånande att det inte förekommit någon utredning angående
Annie F i Harvarduppslaget. Hon har över huvud taget inte hörts i
utredningen i denna del utan endast i den delen som gäller Christer P.
Under förhören där nämnde hon att hon vid tiden för mordet arbetade
vid länsrätten och att hon aktuell kväll skulle ha gått från arbetet kring
kl. 16.40. Enligt kriminalinspektören Inge L hade han redan i juli 1986
lämnat uppgifter om Annie F till PU. Därefter lämnade han i december
1988, då Christer P aktualiserats i utredningen, samma uppgifter i brev.
I arbetsmaterialet finns också en förteckning över länsrättens personal,
av vilken framgår att Annie F i mars 1986 var placerad på rotel 21.
Enligt PU:s utredning var det den roteln som handlade Olof Palmes be-
svär. Vi har inte funnit någon indikation på att det via Annie F skulle
kunna finnas någon förbindelse mellan utredningen angående Christer
P och Harvardhändelsen, annat än just denna personkoppling. Sam-
bandet i tid mellan raderingen m.m. och mordet är emellertid så be-
stickande att det hade bort föranleda en på Annie F inriktad utredning
för att undersöka om hon haft något med händelserna vid länsrätten att
göra. Detta har inte utan vidare kunnat uteslutas.
”Tysk terrorism, RAF”. Avsnittet om tysk terrorism skiljer sig markant
från flertalet andra internationella avsnitt. Som framgår av redovis-
ningen av uppslagen har det tidigt förekommit analyser och hänvändel-
ser till tyska myndigheter. Utifrån tidigare kunskaper, hämtade från
Kröcher-utredningen m.m., har en hel del proaktiv utredning före-
kommit. Denna motivbild/brottshypotes ter sig därmed väl utredd och
prövad. Det är uppenbart att detta sammanhänger med att svensk polis
sedan tidigare haft kunskap om aktuella organisationer, personer m.m.
(jfr PKK) och goda kontakter med de tyska myndigheterna. Det för-
hållandet att inget ”från Sveavägen” pekat mot RAF m.m. har inte
hindrat utredarna från att tämligen omgående gå till botten med detta
”spår”.
”Miro Baresic (HDP)”. Det som just sagts beträffande tysk terrorism/
RAF gäller även uppslaget angående Miro Baresic, som är väl utrett
och även innehåller goda analyser och sammanfattningar. Även här
torde det sammanhänga med att det från början fanns en kunskap om
aktuella organisationer och personer, varför det också fanns utred-
ningsvägar som tedde sig framkomliga för kriminalpolisen. Tanke-
väckande i det sammanhanget är att utredningsarbetet visade att ut-
gångshypotesen var än mer innehållsrik än den till en början såg ut att
vara. Arbetet i det uppslaget är därmed en illustration till varför motiv-
bilder av detta slag bör göras till föremål för utredning och analys.
Innan så skett vet man inte vad det är man avskriver.