Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning
Från wpu.nu
(Omdirigerad från RPS Säkerhetsavdelning)
Foto
Andra kända namn
RPS Säkerhetsavdelningen
säkerhetsavdelningen
Säpo
SÄPO
RPS/SÄK
RPS/Säk
SÄK
RPS Avd. D
RPS/Säpo
SÄKERHETSPOLISEN
Säkerhetspolisen
SÄK/SÄPO
RPS Säkerhetsavdelning
Allmänt
1965-01-01 Det svenska polisväsendet förstatligades och antalet polisdistrikt reducerades till cirka 120.
Redan ett halvår dessförinnan inrättades Rikspolisstyrelsen (RPS) för ett övergripande ansvar.
Inom RPS organiserades en avdelning med uppgift att svara för den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet, avdelning D eller säkerhetsavdelningen (RPS/Säk).
Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning
Organisation:
Avdelningschef (C RPS/Säk)
Operativ byrå (Byrå E)
Säkerhetsskyddsbyrå (Byrå F)
RPS/Säk kansli (Byrå ?)
Länssektioner
Avdelningschefer för RPS/Säk 1964-1989:
1964-1970 Per Gunnar Vinge
1970-1976 Hans Holmér
1976-1987 Sven-Åke Hjälmroth
1987-1989 Sune Sandström
Press/Media
| Publicerat | Rubrik / Länk | Medie |
|---|---|---|
| 2013-01-06 | ’Säpo ligger bakom Olof Palmes död’ | Aftonbladet Lisa Röstlund |
RPS/Säk:s organisation vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof
Organisation och uppgifter:
Efter omorganisationen 1985-10-15 bytte byrårerna bokstavsbeteckning till
- Byrå E - Operativ byrå
- Byrå F - Stödjande byrå
med indelning i sektioner / rotlar / enheter som var hemliga.
Byråchefer för byrå E:
1964-1967 (Byrå B) Otto Danielsson
1967-1978 (Byrå B) Olof Frånstedt
1978-1985 (Byrå B) Per-Göran Näss
1985 (Byrå B) Christer Ekberg
1986-1990 (Byrå E) Christer Ekberg
Byråchefer för byrå F:
1964-1970 Ralph Sterner
1970-1975 Hans Wermdalen
1975-1988 Sture Höglund
1988-1991 Olav Robertsson
Byrå ? (Kanslibyrå)
- Centralregister och vissa servicefunktioner
Länssektioner
I samtliga län var säkerhetspolisen företrädd av åtminstone en säkerhetssektion. Antalet sektioner uppgick till 24 och fördelades på sex regioner. Säkerhetsavdelningen i Stockholm liksom sektionerna i Malmö, Göteborg, Örebro, Sundsvall och Umeå hade en samordnande funktion inom respektive region. Vid flertalet sektioner tjänstgjorde endast två eller tre befattningshavare.
Säkerhetsavdelningens organisation fram till 1985-10-15.
- Byrå A Säkerhetsskyddsbyrå
- Byrå B Operativ byrå
- Byrå C Kanslibyrå (sekreteriat)
Byrå A (Säkerhetsskyddsbyrå)
Byrå A hade till uppgift att förebygga och hindra brott mot rikets säkerhet (preventiv verksamhet)
Rotlar:
- Rotel A I: Rådgivning och upplysningar till myndigheter och s.k. SUA-företag beträffande säkerhetsskydd, ansvar för industriskyddet och specialregister
- Rotel A II: Bearbetning, överfördes år 1969 till B-byrån och kom då att betecknas BB
- Rotel A III: Radiokontrollen
- Rotel A IV: Personalkontrollen
- Rotel A V: Utlänningskontrollen
Byrå B: (Operativ byrå)
Byrå B hade till uppgift att att uppdaga och utreda brott mot rikets säkerhet.
Organisation och uppgifter:
Rotlar:
- Rotel B I: (Kontrasubversionsroteln)
- Personalstat: Mellan tio och tjugo befattningshavare
- Uppgift: Övervakning och kontroll av svenska nazister och kommunister, kontakter med försvaret och uppföljning av viss utländsk underrättelseverksamhet
- Rotel B II: Utländsk underrättelseverksamhet
- Rotel B III: Central för spaning med centralt spaningsregister
- Rotel B IV: Utländsk underrättelseverksamhet
- Rotel B V: Teknisk spaning och övervakning samt telefonkontroll
- Rotel BB: (tidigare, före 1969, Rotel A II)
- Uppgifter:
- Bearbetning genom inre spaning av säkerhetsunderrättelser som stöd för planläggning av åtgärder mot illegal verksamhet och för internutbildning
- Inom ramen för denna bearbetning följde roteln utvecklingen inom SKP, de kommunistiska frontorganisationerna och den internationella kommunistiska rörelsen. Man följde även nazistiska och antisemitiska rörelser liksom pacifistiska och antimilitaristiska organisationer
- Analyser av utländska underrättelsetjänsters arbetsmetoder
- Översikter över svenska ytterlighetsorganisationer
I arbetet användes flera specialregister
I utredningen
Uppslag i wpu
| Anledning | Uppslag | Registrerad | Ad Acta | Avsnittsanteckningar | Uppslagsanteckningar | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Pomn |
1993-10-12 |
1994-04-14 |
Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar
Bilder
Källor / Referenser
| Publicerat | Rubrik / Länk | Källor |
|---|---|---|
| 2002 | 2.2.4. RPS Säkerhetsavdelning åren 1964-1989 | Lagen.nu SOU2002:87 sid 61 |
| Säkerhetspolisen - svensk säkerhetstjänst med polisiära uppgifter | Wikipedia svenska | |
| Swedish Security Service | Wikipedia engelska |
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.