wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/14

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Dessutom, och det är detta som är den egentliga stötestenen, har detta urval tillkommit på ett systematisku sätt. Vissa informationer (personer, händelser) har haft högre sannolikhet än andra att hamna i registret, men samtidigt vet man mycket lite om hur det förhåller sig med dessa skillnader. Registren är uppbyggda utifrån andra syften än de rent vetenskapliga, kunskapen om hur de byggts upp är ringa. Registren har också en begränsad täckning redan från början. Dels beroende på att man inte får registrera vad som helst (prostituerade får exempelvis inte registreras enbart utifrån det faktum att de är prostituerade), dels för att syftet med registret sällan är identiskt med forskarens önskemål om information.

främst för att studera gatuDe direktobservationsdata som jag använt prostitutionen har inte den selektiva karaktär som ex registerdata har. Däremot är de förknippade med avsevärda statistiska komplikationer när de skall användas för sådana skattningar som jag gjort i den här undersökningen.

Tillförlitligheten hos intervjudata är mycket varierande. Dels beroende på vem som har intervjuats, dels beroende på vad man frågat om. Ett exempel: I samband med den här undersökningen har jag (och mina medarbetare) intervjuat ett flertal prostituerade kvinnor. Vid de kontroller som jag gjort av de uppgifter som de lämnat har dessa visat sig ha en varierande grad av överensstämmelse med sanningen. Vad beträffar deras kunder, och de tjänster som de bestått dessa, har såväl villigheten att lämna informationer som deras sanningsenlighet varit rimlig. Atminstone i genomsnitt. När det gällt dem själva (deras bakgrund, hur de levt etc) har viljan varit god, medan det varit "si och så" med sanningsenligheten. På en punkt ljuger de dessutom synnerligen obesvärat och av (tydock så gott som genomgående värr) rationella skäl. Nämligen om sina kopplare.

Problemen med annonsmaterialet (annonser om massageinsititut, poseringsateljéer och sexklubbar) är främst två; de statistiska svårigheterna i samband med att annonserna används för att skatta omfattningen av denna prostitution, resp brister i deras täckning av prostitutionen i "fasta lokaler". Beträffande massageannonserna i dagspressen uppstår också praktiska komplikationer p ga att ett mindre antal av dem faktisk avser helt vanlig massage, dvs inte de sexuella varianter som omfattas av denna undersökning.

10

Datas tillförlitlighet utgör ett problemkomplex, deras innehållsliga och tidsmässiga täckning av det studerade fenomenet ett annat. Som jag berättat i förordet till denna rapport så pårörjades den här undersökningen sommaren 1977.och insamlingen av data avslutades hösten 1979. Samtidigt har jag haft ambitionen att kunna säga något om prostitutionens utseende under ett längre tidsperspektiv än så. Konkret: jag har varit intresserad av perioden från 70-talets början. Därför har jag också inriktad mig på att hitta retrospektiva data, data som kan ge rimligt tillförlitliga uppgifter om prostitutionen i Stockholm under den senaste tioårsperioden. Självfallet komplicerar detta analyserna.

Enklaste sättet att ge en övergripande beskrivning av hur jag försökt täcka in det studerade området, torde vara genom att redovisa hur jag använt de olika data i undersökningsmaterialet.

Registerdata (och övriga dokumentära data) har huvudsakligen använts för att beskriva de prostituerade och deras kopplare (bakgrund, situation etc). Främst är det fråga om en aktuell kartläggning; d vs beskrivningen avser personer som varit verksamma inom prostitutionen under 1978-1979 (och i många fall även före och efter denna period).

I vissa delar har jag även använt registerdata och andra dokumentära data vid skattningar av prostitutionens utveckling under 70-talet; d vs hur dess omfattning och struktur förändrats över tiden. Dessa senare skattningar är av naturliga skäl mycket ungefärliga.

På liknande sätt har jag använt de direktobservationsdata som jag samlat in. Jag har dels utnyttjat dem för att beräkna omfattningen av de olika prostitutionsformer som låter sig observeras direkt; prostitution på gatan (se bil 1) och i fasta lokaler. De mått som jag använt i det första fallet är antalet prostituerade resp kunder. I det andra fallet antalet prostituerade resp antalet lokaler som mer frekvent använts för prostitution.

Observationerna har också omfattat: (observerbara) egenskaper hos de observerade; ålder, kön, klädsel, yttre tecken på missbruk etc (se bil 1). Vidare har observationsdata i vissa fall kompletterats med ex registerdata. Således har vi försökt identifiera kunder som observerats, och följt upp dem olika register för att skaffa oss en uppfattning om deras bakgrund.