wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/19

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


att dessa olika "fakta" förmedlas utan att man kan hänvisa till någon systematisk kartläggning av frågan. Man har pratat med olika personer som antas känna till problemet, det är allt.

Det stora intresset för prostitutionen har också avsatt en mängd debattböcker i ämnet, genomgående mycket kritiska till "porr och prostitution". Innehållet i dessa böcker, ofta är det fråga om antologier, är blandat. Mindre undersökningar, avseende såväl historiska som aktuella förhållanden, varvas med undersökande reportage, debattinlägg och åtgärdsförslag (se exempelvis Fredelius (red), Ett onödigt ont, Stockholm 1978, Fredriksson & Lind, Kärlek för pengar, Stockholm 1980, Gentele (red), Ta strid för kärleken, Stockholm 1979, Skytte, Porrens profitörer, Stockholm 1978)

Mot bakgrund av allt detta - det väldiga "informationsutbudet", den häftiga debatten måste det därför framstå som ett ganska förvånande faktum att det inte genomförts någon större systematisk kartläggning av prostitutionen här i landet på mer än sextio år. Med kartläggning menar jag då en studie där man försökt undersöka prostitutionens omfattning, dess struktur och tidsmässiga variationer, de inblandade parterna etc, d vs just de frågor som debatten har handlat om. I och för sig finns det självfallet omfångsrika vetenskapliga arbeten om prostitutionen som är av senare datum; exempelvis Erikssons studie, Prostitution och samhälle (Stockholm 1936), eller Takmans undersökningar från 50- och 60-talet (se Takman, Prostitution, i Israel (red), Sociaia avvikelser och social kontroll, Stockholm 1964), men dessa kan knappast betraktas som övergripande kartläggningar i den här diskuterade bemärkelsen.

Vad som finns är dels mindre undersökningar där man studerat olika frågor i samband med prostitutionen, dels studier som i huvudsak avsett andra. problem (narkotikafrågan, organiserad och ekonomisk brottslighet etc) men där man också berört prostitutionen beroende på att den utgjort en sammanhängande eller närliggande del av den undersökta frågeställningen.

I det betänkande som brottskommissionen publicerade i mars 1973 kom man också in sexklubbs- och poseringsverksamheten. B1 a konstaterade utredningen att det fanns ett tjugotal sexklubbar i var och en av landets tre största städer. Man försökte också skatta antalet poseringsateljéer; i Stockholm 200, Göteborg 100, cch i Malmö 25.

20

Kommissionen konstaterade vidare att "det utländska inslaget är betydande och många samhälls- och yrkesgrupper finns representerade". Man påpekar också att "missförhållanden förekommer i samband med såväl sexklubbs- som poseringsverksamheten...koppleri, främjande av otukt, narkotikabrett och häleri....är exempel på brott som avslöjats i samband med denna verksamhet. Aven stöld, rån, misshandel och olaga hot förekommer mot både kunder och personal... De i klubb- och ateljéverksamhet engagerade personerna löper på grund av miljön och det av verksamheten betingade levnadssättet risk att efter hand hamna i asocialitet och kriminalitet". (Ds Ju 1973:5, s 8891).

Den av rikspolisstyrelsen tillsatta arbetsgruppen mot organiserad och ekonomisk brottslighet (AMOB) kom även den in på prostitutionen. På grundval av en enkät till landets polismyndigheter redovisade man bl a följande uppgifter om prostitutionen i Sverige under 1976.

"Enligt tillgängliga uppgifter finns det f n mer än 500 bordeller i Sverige. Dessa är maskerade som sexklubbar, massageinstitut etc. ...prostitutionen i fasta lokaler tycks f n omfatta ca 2 000 kvinnor". Antalet kvinnsysselsatta inom den mer organiserade gatuprostitutionen skattades till mellan 500 och 1 000. Vidare konstaterade utredningen att det fanns ett starkt samband mellan koppleri och annan traditionell brottslighet, speciellt vid gatuprostitution: "Personer dömda för sådant koppleri har i anknytning till denna verksamhet också dömts för mord, dråp, grov misshandel, rån, olaga hot, olaga vapeninnehav,.. grovt narkotikabrott,.." (Rps maj 1977, Organiserad och ekonomisk brottslighet i Sverige Ett åtgärdsförslag).

En klassiker i sammanhanget som man alltid refererar till när prostitutionen diskuteras trots att den egentligen handlar om andra saker - är Månssons och Larssons studie om klubbars och näringsställens sociala betydelse och struktur ( Månsson & Larsson, Svarta affärer, utredning om vissa klubbars och näringsställens sociala betydelse och struktur, Malmö 1976). I det avsnitt i rapporten som handlar om prostitution, och huvudsakligen grundas på olika polisiära uppgifter, hävdas bl a att det under åren 19731975 fanns 160 flickor "som under kortare eller längre tid arbetade på porrklusbarna i Malmö", och att antalet flickor som arbetade "på gatan" och i privata poseringsateljéer under samma tidsperiod uppgick till ca 200. I den senare gruppen inkluderades såväl tillfällesprostituerade" som"yrkesprostituerade".

2}