wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/35

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


rad gissning" kring dessa frågor. Om man som jag själv, i stort sett dagligen under flera års tid. observerat en väl synlig: grupy av personer (i en relativt sluten rúmslig miljö), är det mer eller mindre omöjligt att inte få en relativt ingående kunskap om den gruppen.

Ett fenomen som slagit mig mer än något annat när det gällt gatuprostitutionen på Malmskillnadsgatan är den mycket höga omsättningen på prestituerade flickor. Under perioden jan 1978 tom juni 1979 identifierades 339 gatuprostituerade. Drygt hundra var kända sedan tidigare. Ca 200 identifierades för första gången under perioden.

Om dessa kända gatuprostituerade har jag en ingående personkännedom. Under mina observationer (det gäller huvudsakligen de langre observationerna och inte "screeningarna") har jag försökt att fortlöpande föra anteckningar dels om andelen som jag känt igen (och'med säkerhet vet varit registrerade), dels om "nya, okända "prostituerade. Det behöver självfallet inte påpekas att anteckningar av den typen inte har någon högre grad av exakticitet. Samtidigt är iakttagelserna sådana att de ger god grund för åtminstone en minimiskattning av andelen okända prostituerade, som är intressant nog. Enligt denna (försiktigt hållna) initierade gissning skulle det under den aktuella perioden på ett och ett halvt år röra sig om ca 1.000 kvinnor som vid minst ett (och i realiteten sannolikt flera) tillfälle prostituerat sig på gatan. Ett mindre antal av dem är sannolikt kända som prostituerade på annat håll. B1 a har jag vid några tillfällen stött på prostituerade som tidigare arbetat i Malmö men som flyttat på sig. Sannolikt beroende på de åtgärder. som man i Malmö satt in mot prostitutionen. Atminstone är det den förklaring som de själva har gett. Det absoluta flertalet torde dock vara helt okända som prostituerade.

Skälet till att andelen okända prostituerade är så pass hög (och sannolikt än högre än vad siffrorna visar) tror jag beror på att även gatuprostitutionen normalt sett har en utpräglat tillfällig karaktär. Tvärt emot populära föreställningar så torde det vara mycket sällsynt att en kvinna prostituerar sig under en längre tid, ex några år. En intressant illustration till detta ges f ö av konstnären Stig Danielsson i hans bok "Omhetens kaniner" (Stockholm 1979). Danielson, som på nära håll följt en grupp yrkesprostituerade under flera år, beskriver således hur man även inom denna "hårda" grupp lägger av efter relativt kort tid. Utan samband med några särskilda åtgärder från samhällets sida, och primärt av det enkla skälet att man inte

52

kan förlika sig med en tillvaro som prostituerad.

De erfarenheter som jag själv har gjort under mina studier av prostitutionen påminner väldigt mycket om Danielsons. Under de år jag sysslat med denna fråga har jag haft kontakt med ett flertal prostituerade. Vad gäller de flickor som arbetat på gatan har de haft två saker gemensamt. De har varit "proffs" (enligt sig själva och enligt sin omgivning), Samtliga har lagt av med gatuprostitutionen. Skälen till att de slutat varierar. Ett par av dem fick ett vanligt jobb. Dessutom var de "trötta på att fnaska". En av dem började studera. En fick tag i en "vanlig kille". Några av dem har bara försvunnit från gatan. Flertalet torde ha försvunnit ur prostitutionen över huvud taget. Ett par av dem har bytt till andra kreta prostitutionsformer. - mer tillfälliga, mer disAv de 339 prostituerade som registrerats torde ca en tredjedel ha varit prostituerade under en sammanhängande treårsperiod eller längre (låt vara att de i många fall kan ha gjort uppehåll i sin prostitution under flera månader). På varje sådan yrkesprostituerad (minst tre år i "yrket") torde det gå minst tio kvinnor som prostituerat sig på gatan under kortare tid. I normalfallet under några veckor eller månader.

En intressant fråga är om dessa okända prostituerade skiljer sig från de kända vad beträffar deras bakgrund, sociala situation etc. Det ligger ju således nära tili hands att anta att de skulle utgöra en mer "normal" grupp av kvinnor. Data från observationsmaterialet ger dock härvidlag indikationer som pekar i en något oväntad riktning. I väsentliga avseenden uppvisar de båda datamaterialen påfallande stora likheter. Jag skall ge några exempel på detta.

Aldersfördelningen i observationsmaterialet (där de prostituerades ålder skattats i olika intervall som framgår av bil 1) överensstämmer således mycket väl med registermaterialets åldersfördeining. Slutsatsen av detta skulle vara att gruppen "yrkesprostituerade" åldersmässigt liknar gruppen "tillfällesprostituerade". Andelen minderåriga prostituerade är väsentligt mindre i observationsmaterialet. Naturligt nog med tanke på gruppens höga upptäcktsrisk (jmf s 40).

Också när det gäller andelen missbrukare (i rege! narkotika) är överensstämmelsen hög. En skattning utifrån registermaterialet pekar mot att ca

53