wpu.nu

Sida:Ann-1980-08-01 Leif GW Persson horor hallickar och torskar.pdf/37

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Den beskrivning av gatuprostitutionens utveckling under 70-talet som jag redovisat ncdan har således en varierande tillförlitlighet. Utvecklingen from 1977 låter sig (sannolikt) beläggas med tillfredställande säkerhet. Beskrivningen av utvecklingen under perioden 1970-76 tc, de närmast kunna karakteriseras som en initierad gissning.

För den tidigare perioden (1970-76) har jag använt mig av två typer av data. För det första de observationsdata som jag samlade in i samband med mina utprövningar av direktobservationsmetoden fr om våren 1974. För juli-augusti 1976 har jag således sådana data som har hygglig jämförbarhet med senare data.

För det andra har jag vissa dokumentära data frå.. 70-talets början. I samsamtliga med prostituerade som offer band med tre större mordutredningar genomförde polisen som ett led i sina efteroch samtliga f ö ouppklarade forskningar vissa kartläggningar av prostitutionen i Stockholm. I dessa utredningsmaterial (som totalt omfattar åtskilliga tusen sidor) finns dels uppgifter om ett större antal prostituerade kvinnor, dels data som ger en någorlunda hygglig bild av det då aktuella prostitutionsläget i Stockholm.

Hur har då gatuprostitutionen förändrats under 70-talec? Först skeil jag beskriva utvecklingen från 1976 och framåt. Främst av det skälet att det är den som kan beläggas med rimlig säkerhet.

B

I fig III.5 nedan har jag redovisat observationsdata om gatuprostitutionens omfattning. Data avser perioderna juli-aug 1976, juni-juli 1977, aprilsept 1978 och april-sept 1979. Dessutom torde figuren kräva en förklaring. Den vågräta axeln visar den studerade tidsperioden. Genom att tillgången på data är begränsad har jag bara kunnat granska delar av denna period för åren 1976 och 1977.

Den lodräta axel, visar det skattade antalet gatuprostitueradè per dygn. Detta antal har jag beräknat enligt följande: (1) Jag har sorterat ut de observationer som gjorts på gatan under rusningstid (21-24), d v s den tidsperiod på dygnet som ger det bästa måttet på hur många olika kvinnor som förekommer på gatan under hela dygnet. (2) Som mått på antalet per dygn har jag använt genomsnittet under olika veckor, dvs det totala antalet observerade kvinnor under en viss vecka dolat med antalet observationstillfällen under samma vecka. Skälet till att jag anvani veckogenom56

snittet är att jag vill få tillräcklig stabilitet (flera observationer) i dygnsskattningarna. Slutligen (3) har jag multiplicerat det skattade dygnsgenomsnittet med den korrigeringsfaktor som jay redovisat ovan (avsn III.3, s 48) och på så sätt fått fram det skattade antalet olika prostituerade per dygn.

De redovisade taien kan ses som en indikator på gatuprostitutionens omfattning under åren 76, 77, 78 och 79. De faktum att talen endast avser delar av åren torde knappast omöjliggöra en jämförelse. Prostitutionens årscykel, d vs dess variation över året, corde nämligen ha varit likartad under de studerade åren.

Fig III.5

110

400

TO

60

50

HO

Antalet gatuprostituerade per dygn under perioderna juli-aug 1976, juni-juli 1977, april-sept 1978 och april-sept 1979 (skattningar)

april

mas

fooru

juar

juli

BROODJE

aug

76

77

79 78

S

Som framgår av figuren har gatuprostitutionen minskat kraftigt i omfattning sedan 1976. Det genomsnittliga antalet per dygn under den observerade perioden 1976 ¹igger på drygt 100 gatuprostituerade (Malmskillnadsgatan och Ostermalm). För perioden 1977 är genomsnittet nere i drygt 80 per dygn, för att därefter sjunka ytterligare. Under 1978 och 1979 torde atuprostitutionens nivå ha varit ungefär oförändrad med ett dygnsgenomsnitt för perio57.