wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/407

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Bl.a. uppges att han under 1983 förekom i en uppmärksammad affär

vid narkotikaroteln. Utredningsmannen hade lånat pengar av huvud-

mannen i ett stort narkotikamål såväl under som efter målets av-

görande. Vid denna tid pågick också ett ärende mot honom för att han

tagit emot pengar för vidare befordran till annan men inte gjort detta.

Efter dessa affärer sjukskrev han sig. Han kom sedan inte tillbaka.

Nämnas bör också att utredningsmannen, enligt internutrednings-

gruppen, tidigare hade dömts för misshandel och urkundsförfalskning i

samband med tjänsten.

Vi har ställt oss frågan varför en person som misskött sina uppdrag

på detta sätt över huvud taget kunnat få fortsatta uppdrag inom krimi-

nalpolisen. Framför allt undrar vi hur det kom sig att en person med

denna bakgrund kom att betros med en så viktig uppgift som förhören

med den förste huvudmisstänkte för mordet på Olof Palme.

Utredningsmannen tjänstgjorde vid tiden för mordet på Stockholms-

polisens våldsrotel. Polisintendenten Stig Lennart Pettersson, chef för

spaningssektionen, beskrev i utfrågning inför Juristkommissionen den

28 november 1986 utredningsmannens roll i mordutredningen på

följande sätt:

Utredningsman V tillsammans med andra polismän från den grupp på

våldsroteln, där de egentligen var placerade, arbetade fortsättningsvis

vidare med uppgifter rörande 33-åringen. Den utredning som då togs fram

ledde till att chefsåklagaren K.G. Svensson, efter föredragning av utred-

ningsman V, beslutade att 33-åringen på nytt skulle hämtas till förhör.

Detta skedde den 12 mars 1986. Samma dag förklarades 33-åringen an-

hållen. Förhören med den misstänkte leddes av utredningsman V. Vid den

tidpunkten var utredningsman V helt okänd för Pettersson. Enligt Linder

var det dock en bra polisman och Pettersson fann därför inte anledning att

göra någon ändring beträffande frågan om vem som skulle sköta förhören

med den misstänkte.

Den person som omnämns är poliskommissarie Nils Linder, vid tiden

för mordet chef för våldsroteln. Linder ingick liksom Pettersson i Hans

Holmérs s.k. ledningsgrupp. Upplysningarna innebär att det fanns kun-

skap om utredningsmannens person inom polisledningen och att hans

kvalifikationer där hade bedömts vara till fyllest för de uppgifter han

anförtroddes.

I en av Juristkommissionens promemorior, daterad den 16 december

1986, finns följande uppgifter:

Kommissarie Helge Eriksson, rikskrim, har vid samtal denna dag lämnat

bl.a. följande upplysningar.