wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/162

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Vår bedömning är att en bättre projektstyrning skulle ha kunnat förhindra detta. Om XX är gärningsmannen har detta haft stor betydelse. En helt annan fråga är självfallet om man inte borde ha försökt pressa själva provtagningarna mer i tiden inom samma totala resursram. Här måste dock vägas in att när ”heta” uppslag kommit upp är det naturligt ur polisiär synvinkel att prioritera dessa före de mer långsiktiga studierna. Med dessa överväganden i bakhuvudet undrar vi ändock om det inte vore önskvärt. Det kommenteras nedan.

Samordningsproblem

Vid en sådan här stor utredning, som den var det inledande året, uppstår ett antal situationer där man kan se konsekvenser av svårigheterna att samordna och informera olika delar av polisväsendet. Vi har i vår granskning stött på två sådana fall som kan tänkas ha haft allvarliga konsekvenser.

Det första exemplet utgörs av de två patroner 0.357 Magnum som beslagtogs hos Sigge Cedergren i slutet av år 1985 i samband med ett narkotikatillslag mot dennes lägenhet. I maj 1986, dvs tre månader efter mordet på Olof Palme, destruerades dessa två patroner med största sannolikhet av polisen. Vi har utförligt beskrivit detta fall i bilaga 4 s 19. Det säger sig självt att med det kunskapsläge som rådde vid den första rättegången mot Christer Pettersson och senare skulle det ha varit av den yttersta betydelse (bl a med hjälp av den kemiska analysmetod som fanns tillgänglig vid rättegången, och senare, den blyisotopmetod som kom att utnyttjas efter rättegångarna mot Christer Pettersson) att kunna analysera dessa patroner ur rättsteknisk synvinkel. Skulle man ha kunnat göra en blyisotopundersökning efter rättegångarna och om man funnit att dessa kulor skulle ha kommit från samma batch som mordkulorna, så hade det sannolikt räckt för att få en resning i målet mot Christer Pettersson. Exemplet visar hur svårt det är att nå ut med relevant information i en så stor organisation som polisens för att förhindra ett sådant här misstag. Efter att vi har kartlagt de närmare omständigheterna i detta ärende kan det dock konstateras att misstaget gjordes på en låg nivå - en förrådsman vid godsförvaringen. Ingen av de tidigare inblandade poliserna eller åklagare kom dock ihåg dessa kulor retroaktivt så att säga.

Vår bedömning är att Palmeutredningen inte kan lastas för denna beklagliga händelse utan att det får tillskrivas olyckliga omständigheter.

Den andra händelsen som visar på problem av samordningskaraktär som vi stött på är den spaning mot Oxen och Sigge Cedergren som narkotikaroteln genomförde före och under morddygnet. Trots att personal från denna rotel själva uppmärksammade spaningsledningen på innehållet i ett samtal mellan Sigge Cedergren på Oxen och dennes flickvän Lena där Sigge säger sig i bil ha passerat mordplatsen i omedelbar anslutning till mordet ("hört skotten') och gjort intressanta iakttagelser, så reagerar inte personal från samma rotel när de finner att Sigge Cedergren under samma tid sitter och pratar i telefon med någon som heter Roger (visar sig sedermera vara Roger Östlund). Exemplet visar åter hur svårt det är att nå ut med information i en så stor orga