wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/268

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Hovrättens ställningstagande till denna enkla fyrfältstablå är att det finns intermediära fall vid bägge variablerna och därmed skapas en flaggtablå enligt nedan.

Hade Lisbeth Palme en klar bild av GM:s utseende vid mordplatsen

Ja

Osäkert

Nej

Kan Lisbeth Palme korrekt minnas GM:s utseende tre år efteråt

Ja

LP själv

Osäkert

Hovrätten

Nej

Att Christer Pettersson trots hovrättens friande dom inte kan uteslutas som gärningsman beror, enligt vår uppfattning, i hög grad på just Lisbeth Palmes identifiering. Vi vill därför lyfta fram några tänkbara "motbilder" till hovrättens slutsatser för att ytterligare belysa den osäkerhet som råder, t om enligt hovrätten själv. Vi redovisar bitvis en argumentering som vi inte vet om hovrätten fört inför sin bedömning och därför inte heller redovisat i domslutet. Denna argumentering ger visst ökat stöd för Lisbeth Palmes vittnesutsaga. - Lisbeth Palmes vittnesmål måste väga tungt. Hon är målsägare och maka till den mördade. Vidare löper hon viss risk i egenskap av enda ögonvittnet som uppgett sig ha sett gärningsmannen. Till det kan ju även det ursprungliga motivet för försöket att döda henne tänkas finnas kvar. Ingen kan ha starkare skäl än hon att få den rätte gärningsmannen fälld.'

- Vid det första mer ordnade förhöret som ägde rum på lördagen (1986-0301) kl 15.35 är det oklart vilket tillstånd hon rimligen kan ha befunnit sig i. Det är å ena sidan ett tidigt vittnesmål och därmed föga påverkat av störande faktorer. Å andra sidan inträffade det 16 timmar efter skotten fallit. Lisbeth Palme har först arbetat hela fredagen. Hon lämnar sjukhuset omkring klockan två på natten mot lördagen för att bege sig till bostaden. Hon har en starkt traumatisk upplevelse bakom sig. Hon har sannolikt intagit lugnande medel för att överhuvudtaget kunna få någon sömn. Hon befinner sig mest troligt i chock även dagen efter mordet. Kort sagt borde möjligheterna för henne att erinra sig detaljer i gärningsmannens utseende och vad som hänt vid mordtillfället vara starkt nedsatta. Det torde därför vara tveksamt att lägga för stor vikt vid vad hon just då förmår erinra sig eller inte. Gängse praxis vid vitt1

Man kan visserligen tänka sig ett fall i vilket Lisbeth Palme känner igen mördaren men av något skäl inte vill att det skall bli känt vem det var och motivet för attentatet. Det innebär samtidigt att hon inte skulle känna något fortsatt hot från honom. Ett rätt märkligt antagande i så fall eftersom hon själv blev beskjuten. Även andra faktorer talar mot detta fall.