wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/269

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


nesvärdering lägger normalt största vikten vid de tidiga vittnesmålen. Men det kan finnas särskilda förhållanden i det enskilda fallet, vilka bör resultera i en försiktighet i motsatt riktning.

- Lisbeth Palme reagerar starkt när hon tar del av fantombilden i tidningarna veckan därpå. Hon ringer direkt upp statssekreteraren Ulf Dahlsten och "frågar upprört Ulf Dahlsten varför polisen gör på detta sätt. Hon ansåg att det var fullständigt vansinnigt att publicera som hon sade 'fel bild på gärningsmannen"" (T 8418-E). Därpå lämnar hon (1986-03-08 kl 18.05) kompletterande uppgifter till Palmeutredningen gärningsmannen har ett fylligare ansikte än fantombildens'. Vår slutsats av detta är att hon måste ha haft en sådan minnesbild vid detta tillfälle att hon tyckte sig kunna avvisa fantombilden. En fantombild som sedermera allmänt anses ha varit missvisande.

- Lisbeth Palme hade innan videokonfrontationen och identifieringen av Christer Pettersson i december 1988 utan tvekan sagt sig kunna avfärda likhet mellan gärningsmannen och de 647 foton som presenterats för henne av åklagarna vid tre tillfällen under september 1987 och en videokonfrontation med 9 () deltagare i mars 1986 som avsåg att pröva Victor Gunnarsson som gärningsman.

- Tiden efter mordet lär hon dels känt stor oro för sin och sin familjs säkerhet, dels ha haft svårt att tänka sig att en socialt utslagen person skulle vara gärningsmannen utan hon sökte en gärningsman relaterad till Olofs politiska gärning. Vidare hade hon informellt som en samlingsbeteckning för sitt intryck av gärningsmannen använt uttrycket en 'borderliner'. Sammantaget talar det för att hon borde göra korrekta bedömningar vid konfrontationer av olika slag och speciellt vid identifieringen av Christer Pettersson. Denne kan i vissa lägen ge intryck av att vara en borderliner och var dessutom en socialt utslagen person. Efter sin identifiering av Christer Pettersson och polisens häktning av honom uppges hon ha känt sig lugn. Hon uppgavs t ex ha ringt hem till en av sönerna direkt efter konfrontationen och sagt att ”Nu kan vi äntligen vara lugna - polisen har tagit rätt man.” Dessa uppgifter har oss veterligt inte presenterats vid rättegångarna, kanske därför att de är av mer subjektiv och privat karaktär. De kommer från en insatt person, dåvarande pint Tommy Lindström, som ansvarade för och var med vid de senare mer seriösa förhören i slutet av april och början av maj 1986.

- Det finns officiella nedtecknade uppgifter av åklagarna från videokonfrontationen med Christer Pettersson som tyder på en stark reaktion hos Lisbeth Palme när hon ser Christer Pettersson, vilket skulle kunna tydas som att hon har en genuin upplevelse av att verkligen ha rätt gärningsman framför sig - inte bara någon som påminner om gärningsmannen. Det är också vad hon konfirmerat i senare vittnesmål. Mot detta står dock hennes första yttrande att 'det ser man väl vem som är alkoholist'..., vilket skulle tyda på en analytiskt resonerande identifiering och utgående från förhandsinformation snarare än en aha-upplevd ”nyckel-i-lås”-identifikation. I detta sammanhang måste dock vägas in att Christer Petterssons utseende skiljer sig en hel del mellan februari 1986 och december 1988. Han har vid det senare tillfället gått upp i vikt kanske 10-15 kg och bär mustasch vilket skulle kunna förklara denna