wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/270

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


senare tolkning av hennes yttrande. Det är inte exakt samma utseende som för tre år sedan. - I anslutning härtill finns dock ett memento. Enligt ett annat vittnesmål av Ulf Dahlsten (1989-06-02, T 8418-C), angående Lisbeth Palmes reaktion efter att ha sett konfrontationsvideon med Christer Pettersson i december 1988, säger hon till honom i ett telefonsamtal i nära anslutning till konfrontationen: "Det var han." Vidare skulle hon enligt Ulf Dahlsten ha sagt: ".. lite mer nergången än vid mordet. Att han var något kilo lättare i vikt och att han också hade haft mustasch (vid konfrontationen jämfört med tidpunkten för mordet - vår tolkning). Hon hade ju tidigare berättat om den onaturligt vita överläppen." Den fråga vi ställer oss om Ulf Dahlstens uppgifter skulle vara korrekta är: Hur kan hon missta sig så ordentligt på Christer Petterssons vikt vid mordtillfället, om han vore gärningsmannen? Det rör sig således om 11-16 kg och dessutom i fel riktning. Christer Pettersson måste ha vägt väsentligt mer vid konfrontationen jämfört med tidpunkten för mordet. Det framgår tydligt av de videofilmer som narkotikaspanarna tagit kort tid innan tidpunkten för mordet. Men den här aktuella bedömningen om vikten har vi inte sett till i något av Lisbeth Palmes egna vittnesmål. Denna uppgift har vi inte sett berörd någon annanstans i Palmeutredningens material.

- Lisbeth Palme förefaller vara en "vittnesgill” person, dvs klar och redig på ett allmänt plan. Möjligen skulle materialet i och för sig även kunna ge ett intryck av en person som i kraft av sin självkänsla också kan 'låsa' sig och ha svårt att ändra eller nyansera sin uppfattning.

- Lisbeth Palme bör ha sett gärningsmannen, dvs den person som står några meter ifrån henne några sekunder efter skotten. Det stöds av såväl hennes egna uppgifter som ett par av vittnenas. Hon uppfattar dock enligt egna uppgifter sannolikt inte i detta läge honom som gärningsmannen", därför borde han ha uppfattats som perifer av Lisbeth Palme. Det borde i sin tur då inte ha lett till någon "inetsning" av hans utseende i hennes minne. Det torde i så fall minska sannolikheten för att hon långt senare skall känna igen gärningsmannen

- En ofta framförd hypotes är att Lisbeth Palme inledningsvis skulle ha förväxlat gärningsmannen med Björkman beroende på att hennes beskrivning mer stämmer in på dennes kläder och har mindre överensstämmelse med övriga vittnens utsagor om gärningsmannens. Så behöver emellertid inte vara fallet om man godtar hennes egna uppgifter om att hon främst kom att fokusera på den närmast stående mannens ögon- och munparti, vilket torde vara det naturliga i denna situation. Klädseln blir då lätt kringinformation av lägre kvalitet. Erfarenheter inom vittnespsykologin tyder även på att just intryck av klädsel är otillförlitliga i situationer liknande denna. Denna hypotes om att hon sett Björkman istället för gärningsmannen bör därför inte ges någon vikt och bör inte leda till slutsatsen att hon skulle ha sett fel person. De övriga delarna i hennes signalement visar god överensstämmelse med övriga vittnens. Därtill finns det vittnesmål som stöder att hon haft ögonkontakt med gärningsmannen.