wpu.nu

Sida:Pol-2020-05-29 K23037-86 Kulorna-SKL-NFC-komplettering.pdf/8

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Elektroniskt Polismyndigheten

underskriven av Nationellt forensiskt centrumPatrik Hertzman

2020-05-29 14:04

2020-05-29

2020013393

I protokollet från BKA:s undersökning av kulorna omnämns inte blod eller vävnadsrester, vilket tyder på att någon sådan undersökning inte begärts eller varit aktuell. Av protokollet från FBI:s undersökning av kulorna framgår att man inte kunnat observera varken blod eller vävnadsrester på kulorna. Detta är ett helt förväntat resultat med tanke på föregående rengöring, undersökning och avgjutning vid SKL samt undersökning vid BKA. Det framgår inte om sökandet efter biologiskt material varit specifikt efterfrågad eller om den ingick som en del av FBI:s standardrutin.

Mekanisk nötning genom hantering Bly är ett mjukt material och är därför känsligt för mekanisk påverkan. Det innebär att manuell hantering av blykulor alltid medför en risk för förslitning oavsett hur försiktig man är. Hos de aktuella kulorna finns dock spår från det piplopp som de passerat genom även i den främre delen som är omsluten av en mantel av koppar/tombak. Detta material är väsentligt hårdare och i är praktiken okänsligt för den mekaniska nötning som kan uppstå vid manuell hantering.

Kulorna från Sveavägen har undersökts kontinuerligt från 1986 och till dags dato. Fram till 2001 (då det s.k. IBIS-systemet infördes) krävde denna undersökningstyp manuell hantering. Kulorna togs fram och granskades fysiskt under mikroskop varje gång ett vapen med passande kaliber och bomdata undersöktes. Under perioden 1986 till och med 2001 undersökte SKL i storleksordningen ca 600 sådana vapen, vilket innebär att kulorna kan ha hanterats minst så många gånger under denna period. Efter införandet av IBIS-systemet minskade behovet av manuell hantering eftersom fysisk jämförelse och manuell hantering inte är nödvändig om inga överensstämmande spår som behöver verifieras kan iakttas. Manuell jämförelse av fysiska material under mikroskop var och är dock fortfarande en central del av den metodik som tillämpas, vilket innebär att kulorna från Sveavägen har utsatts för manuell hantering även efter 2001.

BKA och FBI före SKL? Vincent Lange hade personliga kontakter med såväl tyska BKA som amerikanska FBI, vilka enligt honom själv på ett mycket tidigt stadium per telegram erbjudit assistans. Frågan varför man inte i första hand vände sig till landets eget kriminaltekniska laboratorium utan istället sökte stöd utomlands skulle endast kunna besvaras av Lange själv. Vid den aktuella tidpunkten fanns dock en institutionell rivalitet eller konkurrens mellan Stockholms tekniska rotel och SKL, vilket rimligen kan ha haft inverkan på beslutet.

Beslutet att inte primärt engagera SKL gav upphov ett händelseförlopp som åtminstone teoretiskt kan ha påverkat förutsättningar och resultat för efterföljande undersökningar. De kända effekterna av detta beslut synes dock från SKL:s/NFC:s perspektiv vara begränsade till följande:

Det felaktiga mätvärde av bommärkenas bredd som initialt presenterades av Stockholms tekniska rotel Detta åtgärdades i samband med SKL:s undersökning av kulorna den 5 mars. Det är inte sannolikt att fördröjningen på fem dagar har haft någon inverkan på