wpu.nu

Uppslag:DH15966-00

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
Registrerat
1994-04-25
Ad acta
1994-07-04
Uppslagsanteckningar (PU)
DNR 555-94
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:





Promemoria
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
Avslutat


Avsnitt

Löpande nr

DH 애

15858-17

15966

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

Undertecknad har tagit kontakt med Regeringskansliets arkivenhet och handläggaren Mara Eiche (tfn 08-763 24 82) för att via henne kontrollera huruvida det inkommit några brev eller skrivelser från

Efter genomgång [MASKATMASKATMASKATMASKATMASKATMASKATMASKA] [MASKATMASKATMASKATMASKATMASKATM]

Vid personlig kontroll av Gustafsson beslutade

av en av dessa handlingar. Handlingen

Olof Palme och berör ett önskemål om-lagfäst konstnäreläPowen Handlingen är underskriven av konstnärernflsssscccce

Bilder på dessa från aid V. ANUN Ö[MASKATMAS]UNSHINE essaisiossssss$$$$$$S'ASSA[MASKATMASK]YRPHISP Lennart

Ain

Stockholm, 1994-04-21

(Halbine Holocacia

Ewa-Marie Aghede/ krisp.

INR 555-94

,

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Avsnitt

Löpande nr

DH 애

15858-17

15966

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

Undertecknad har tagit kontakt med Regeringskansliets arkivenhet och handläggaren Mara Eiche (tfn 08-763 24 82) för att via henne kontrollera huruvida det inkommit några brev eller skrivelser från

Efter genomgång [MASKATMASKATMASKATMASKATMASKATMASKATMASKA] [MASKATMASKATMASKATMASKATMASKATM]

Vid personlig kontroll av Gustafsson beslutade

av en av dessa handlingar. Handlingen

Olof Palme och berör ett önskemål om-lagfäst konstnäreläPowen Handlingen är underskriven av konstnärernflsssscccce

Bilder på dessa från aid V. ANUN Ö[MASKATMAS]UNSHINE essaisiossssss$$$$$$S'ASSA[MASKATMASK]YRPHISP Lennart

Ain

Stockholm, 1994-04-21

(Halbine Holocacia

Ewa-Marie Aghede/ krisp.

INR 555-94

,

SVENSKA DAGBLADET Lördagen den 30 november 1974

till oppositionen: styr konsten!

ni att ett parti

om konst för en procent av [MASKAT]

byggkostnaden i offentliga i Sverige?

hävdar att so byggnader. Vid Konstnärernas har av konstnärer cialdemokraterna styr riksorganisations (KRO) riksmöie i april anság konstnärskatill oppositionspar konsten och kulturmedren att den 5.k enprocentrei en ny aktion för len för att vinna röster. geln bör lagfästas.


Då inget konkret hänt tar få enprocentregeln

I våras inledde konstnärerna vi nu nya tag, säger her . Konstnärerna

som betraxen aktion

Tar sig som talesman för samtliga konstnärer i landet.

Det var i mars som duon tillskrev såväl Olof Palme som övriga partiledare i frågan. Efter [M]

ny kontakt med oppositionspartierna för några dagar sedan har de fått brevsvar från Thorbjörn Fälldin och Gunnar Helén.

fp-ledaren informerar om en fp-motion med krav om åtgärder för att upprätthålla enprocentregeln. Men, menar hr Helén, framgången var ringa, och det var endast fp-s represertant com reserverade sig till [MAS] förmån för kravet.

Jag kan inte, skriver hr Helén, underlåta att notera, att övriga partiers passivitet står i viss kontrast till de uppfattningar som uttalats av ledande företrädare för övriga partier. Röstfiske Thorbjörn Fälldin citerar

kulturutskottets betänkande:

- Utskottet finner det önskvärt att kostnaderna för konstnärlig utsmyckning från början beaktas i kostnadsberäkningar för byggnader som kan komma ifråga för dylik utsmyckning,

Efter partiernas "passivite!" under höstriksdagen undrar konstnärerna:

-- Ar samtliga oppositionspartier kollektivanslutna socialdemokratin i kulturpolitiska frågor? Olof Palme kan konkurrensfritt disponera kulturmedlen för politisk vinning. Alltså: som politiskt mycket medveten konstnär av i dag bör man äga fem partiböcker och genom dessa beskriva samtiden.

Med medvetandet är det lätt att konstatera hur 80cialdemokraterna styr kulturmedlen för att på kulturens och kulturarbetarnas bekostnad och i partiets intresse söka vinna bl.a.

att ta kontakt med statsminister Palme. I sitt brev till konstnärerna i mars förklarade han: Fri konst

- I stället för att anknyta konstinköpen till enskilda byggnadsprojekt har vi valt att årligen reservera en summa i budgeten för konstinköp. Motivet för detta har bl. a. varit att det är en stor fördel om inköpen inte behöver begränsas till nya byggen.

Centerriksdagsmannen L. Mattsson, ordförande i kulturutskottet: Socialdemokraterna

kan inte styra konsten, den är fri. konstnärerna utövar fritt sin konst. Visst framförs politisk teater, och utställningar liksom konst kan vara politiska,

Men detta är inte förbehället ett enda parti. Moderater, centerpartister och folkpartister, som vill framföra politiska budskap konsten, har samma möjligheter, säger hr Mattsson, som förklarar att klumpsumman till de kulturanlsag som utdelas beslutas av riksdagen.

Hr Mattsson har svårt att förstå hur en lagfäst enproceniregel skall kunna passa i alla situationer. 900 milj. kr

Under 1974/75 investerar Byggnadsstyrelsen 900 milj. kr i nybyggen och Statens konstråd har 3,8 milj. kr att fördela bland verk och myndigheter i hela riket som önskar få konst.

Under 1973 avsatte landets kommuner 20 miljoner för utsmyckning och drygt 1,8 milj. kr för lösa konstverk. För 1974 har landstingen anslagit 4.4 milj. kr för utsmyckning och

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

SVENSKA DAGBLADET Lördagen den 30 november 1974

till oppositionen: styr konsten!

ni att ett parti

om konst för en procent av [MASKAT]

byggkostnaden i offentliga i Sverige?

hävdar att so byggnader. Vid Konstnärernas har av konstnärer cialdemokraterna styr riksorganisations (KRO) riksmöie i april anság konstnärskatill oppositionspar konsten och kulturmedren att den 5.k enprocentrei en ny aktion för len för att vinna röster. geln bör lagfästas.


Då inget konkret hänt tar få enprocentregeln

I våras inledde konstnärerna vi nu nya tag, säger her . Konstnärerna

som betraxen aktion

Tar sig som talesman för samtliga konstnärer i landet.

Det var i mars som duon tillskrev såväl Olof Palme som övriga partiledare i frågan. Efter [M]

ny kontakt med oppositionspartierna för några dagar sedan har de fått brevsvar från Thorbjörn Fälldin och Gunnar Helén.

fp-ledaren informerar om en fp-motion med krav om åtgärder för att upprätthålla enprocentregeln. Men, menar hr Helén, framgången var ringa, och det var endast fp-s represertant com reserverade sig till [MAS] förmån för kravet.

Jag kan inte, skriver hr Helén, underlåta att notera, att övriga partiers passivitet står i viss kontrast till de uppfattningar som uttalats av ledande företrädare för övriga partier. Röstfiske Thorbjörn Fälldin citerar

kulturutskottets betänkande:

- Utskottet finner det önskvärt att kostnaderna för konstnärlig utsmyckning från början beaktas i kostnadsberäkningar för byggnader som kan komma ifråga för dylik utsmyckning,

Efter partiernas "passivite!" under höstriksdagen undrar konstnärerna:

-- Ar samtliga oppositionspartier kollektivanslutna socialdemokratin i kulturpolitiska frågor? Olof Palme kan konkurrensfritt disponera kulturmedlen för politisk vinning. Alltså: som politiskt mycket medveten konstnär av i dag bör man äga fem partiböcker och genom dessa beskriva samtiden.

Med medvetandet är det lätt att konstatera hur 80cialdemokraterna styr kulturmedlen för att på kulturens och kulturarbetarnas bekostnad och i partiets intresse söka vinna bl.a.

att ta kontakt med statsminister Palme. I sitt brev till konstnärerna i mars förklarade han: Fri konst

- I stället för att anknyta konstinköpen till enskilda byggnadsprojekt har vi valt att årligen reservera en summa i budgeten för konstinköp. Motivet för detta har bl. a. varit att det är en stor fördel om inköpen inte behöver begränsas till nya byggen.

Centerriksdagsmannen L. Mattsson, ordförande i kulturutskottet: Socialdemokraterna

kan inte styra konsten, den är fri. konstnärerna utövar fritt sin konst. Visst framförs politisk teater, och utställningar liksom konst kan vara politiska,

Men detta är inte förbehället ett enda parti. Moderater, centerpartister och folkpartister, som vill framföra politiska budskap konsten, har samma möjligheter, säger hr Mattsson, som förklarar att klumpsumman till de kulturanlsag som utdelas beslutas av riksdagen.

Hr Mattsson har svårt att förstå hur en lagfäst enproceniregel skall kunna passa i alla situationer. 900 milj. kr

Under 1974/75 investerar Byggnadsstyrelsen 900 milj. kr i nybyggen och Statens konstråd har 3,8 milj. kr att fördela bland verk och myndigheter i hela riket som önskar få konst.

Under 1973 avsatte landets kommuner 20 miljoner för utsmyckning och drygt 1,8 milj. kr för lösa konstverk. För 1974 har landstingen anslagit 4.4 milj. kr för utsmyckning och

DAGENS ATUETER Onsdagen den 11 decenibcr 1974

POLITIK

Konstkampanj bland politiker

tera

• Övriga partier är för parsiva när det gäller konst. närernas villkor, säger folkpartiledaren Gunnar Helén.

• Bältre samarbete mellan konstnärerna och nä. ringslivet, föreslår moderatledaren Gösta Bohman.

• Riksdagens uppfattning om konstnärlig utsnıyck. ning ger en god grund för det fortsatta agerandet, denar cenlerleilaren Thorbjörn Fälldin,

Sveren finns i bicy soni de tre mellan konstnärer och näringsliv partiledarna skickat till konania för att förbättra arbetsmiljön med

värdefull konst och förbättra DA OU medievath konstnärernas ekor.omisk2 villkor. en :xuon för att få lagfäst den så Enligt moderatledaren är det kallade enprocentsiegeln. Den in framför allt angeläget att förbättra nebär att en procent av byggnads. kulturskaparnas ekonomiska vill. kostnaden i offentliga byggnader kor på ett sätt som inte ger möjska anslås till konstnärlig ut lighet till politiske diskriminering smyckning För närvarande eller politiskt godtycke. enprocentsregeln bara en rekom. mendation. Med en laglästning Konstrådet skulle konstnärernar ekonomiska

hari villkor förbättras avsevärt. Kravet på lagfästning av enprosin kampanj muktat en ner del kri.

tik mot statens konstråd, som har rentsregeln har också anlogits av

hand om urval och tilldelning vid Konstnärernas riksurganisation

konstnärlig utsmyckning av of. KRO.

fentliga byggnader I våras sände korstnärema brev till statybinister Pelme och de öv.

Konstridet styr hele konstlirigo partiledarna ocl: frogade hur

vet. säger de båda. Det gynnar partierna ställde sig till deras samma personer gång på gång med krav. De fick svar från alla. Enligt

stora uppdrag, meaon andre inte dem själva var alla utom statsmiens får svar på sina brev, Politinister Palme positivt inställda.

kerna måste bli medvetna om den Ettersom inget konkret har

na oerhörda snedvridning. hänt sätter vi igång sensä Konstrådet har för nästa budget.

år begärt en ökning från 3.8 uil 8 miljoner kronor fö: offentlig utomyckning. Det ärlenlighet med Nya kontakter

enprocentsregeln. men enligt de

båda konstnärerna kommer en s. De båda har tagit nya kontakter med partiledarna - frånselt slats.

dan, ökning bara at. Innebära att ninister Palme.

samma lilla grupp konstnärer sorn Folkpartiledaren Gunnar Helén

nu gynnas kommer att gynnas ännu mer. ' hänvisar i sitt svar till en fp-motion med krav på åtgärder för att

Centern upprätthålla enprocentsregeln. Motionens framgång. blev emel Centerpartiet intar en tämligen lertid ringa, eftersom folk partis. låg profil i sitt svar, Partiledaren terna var ensamma om att rösta Thorbjörn Fälldin uttalar stöd för för den.

kulturutskottet, som uttryckt det Jag kan inte underlåta att angelägna i att kostnaderna för notera ait övriga partiers passivi konstnärlig utsruyckning reden tel står i en viss kontrast till de från början tas mer i kostnadsbeuppfattningar som uttalats av le. räkningarna för byggnader, dande företrädare för övriga parti För dagen vill Fälldin emeller. er, skriver hr Helén.

tid inte säga mer än att bapo parti Moderatledaren Gösta Bohman kommer att beveksi Irågan. föreslår ett närinprc samarbcic

JORGE, I ERIKSSON

!

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

DAGENS ATUETER Onsdagen den 11 decenibcr 1974

POLITIK

Konstkampanj bland politiker

tera

• Övriga partier är för parsiva när det gäller konst. närernas villkor, säger folkpartiledaren Gunnar Helén.

• Bältre samarbete mellan konstnärerna och nä. ringslivet, föreslår moderatledaren Gösta Bohman.

• Riksdagens uppfattning om konstnärlig utsnıyck. ning ger en god grund för det fortsatta agerandet, denar cenlerleilaren Thorbjörn Fälldin,

Sveren finns i bicy soni de tre mellan konstnärer och näringsliv partiledarna skickat till konania för att förbättra arbetsmiljön med

värdefull konst och förbättra DA OU medievath konstnärernas ekor.omisk2 villkor. en :xuon för att få lagfäst den så Enligt moderatledaren är det kallade enprocentsiegeln. Den in framför allt angeläget att förbättra nebär att en procent av byggnads. kulturskaparnas ekonomiska vill. kostnaden i offentliga byggnader kor på ett sätt som inte ger möjska anslås till konstnärlig ut lighet till politiske diskriminering smyckning För närvarande eller politiskt godtycke. enprocentsregeln bara en rekom. mendation. Med en laglästning Konstrådet skulle konstnärernar ekonomiska

hari villkor förbättras avsevärt. Kravet på lagfästning av enprosin kampanj muktat en ner del kri.

tik mot statens konstråd, som har rentsregeln har också anlogits av

hand om urval och tilldelning vid Konstnärernas riksurganisation

konstnärlig utsmyckning av of. KRO.

fentliga byggnader I våras sände korstnärema brev till statybinister Pelme och de öv.

Konstridet styr hele konstlirigo partiledarna ocl: frogade hur

vet. säger de båda. Det gynnar partierna ställde sig till deras samma personer gång på gång med krav. De fick svar från alla. Enligt

stora uppdrag, meaon andre inte dem själva var alla utom statsmiens får svar på sina brev, Politinister Palme positivt inställda.

kerna måste bli medvetna om den Ettersom inget konkret har

na oerhörda snedvridning. hänt sätter vi igång sensä Konstrådet har för nästa budget.

år begärt en ökning från 3.8 uil 8 miljoner kronor fö: offentlig utomyckning. Det ärlenlighet med Nya kontakter

enprocentsregeln. men enligt de

båda konstnärerna kommer en s. De båda har tagit nya kontakter med partiledarna - frånselt slats.

dan, ökning bara at. Innebära att ninister Palme.

samma lilla grupp konstnärer sorn Folkpartiledaren Gunnar Helén

nu gynnas kommer att gynnas ännu mer. ' hänvisar i sitt svar till en fp-motion med krav på åtgärder för att

Centern upprätthålla enprocentsregeln. Motionens framgång. blev emel Centerpartiet intar en tämligen lertid ringa, eftersom folk partis. låg profil i sitt svar, Partiledaren terna var ensamma om att rösta Thorbjörn Fälldin uttalar stöd för för den.

kulturutskottet, som uttryckt det Jag kan inte underlåta att angelägna i att kostnaderna för notera ait övriga partiers passivi konstnärlig utsruyckning reden tel står i en viss kontrast till de från början tas mer i kostnadsbeuppfattningar som uttalats av le. räkningarna för byggnader, dande företrädare för övriga parti För dagen vill Fälldin emeller. er, skriver hr Helén.

tid inte säga mer än att bapo parti Moderatledaren Gösta Bohman kommer att beveksi Irågan. föreslår ett närinprc samarbcic

JORGE, I ERIKSSON

!

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

[MASKA]

4.555-94

94 -04 21

Jag har tagit del av ert brev som ni valt att ge rubriken "lagfäst konstnärslön". Jag har även fått ett brev från gående "akuta åtgärder för bildkonstnärernas livsvillkorl",

anJag tänkte svara på det sistnämnda brevet genom att sända en kopia av detta brev till

Det är helt klart att många bildkonstnärer har svårt att leva enbart på intäkterna av sin konstnärliga verksamhet. Enligt min och regeringens mening är det emellertid inte realistiskt ja: inte ens rimligt att ha som målsättning att staten skall ge en fullständig ekonomisk grundtrygghet åt landets alla bildkonstnärer när ingen annan yrkesgrupp har möjlighet att få sådana garantier. Regeringens strävan är att genom särskilda insatser såväl inom kulturpolitiken som inom t ex skatte-, social- och arbetsmarknadspolitiken medverka till så goda generella arbetsbetingelser som möjligt för den yrkesgrupp ni tillhör.

Regeringen vill även med insatser riktade direkt till bildkonstnärerna bidra till en förbättring av deras ekonomiska förhållanden. Som exempel på den förra typen av åtgärder kan nämnas att regeringen avser att inom kort för riksdagen lägga fram ett förslag syfte att åstadkomma en rättvisare taxering av konstnärerna.

När det gäller' de direkta insatserna har regeringen detta budgetår, trots det kärva statsfinansiella läget, genomdrivit en betydande ökning av ans.laget_till statliga..konstinköp. Därigenom--har-det. av Konstnärernas Riksorganisation länge krävda s k enprocentsmålet för konstnärlig utsmyckning av offentliga lokaler uppnåtts. Denna insats har välkomnats av KRO. En oimprioritering av konstinköpsmedlen till förmån för en ökning av ersättningar och bidrag ur Sveriges bildkonstnärsfond skulle majoriteten av vårt lands konstnärer bestämt motsätta sig. Så har jag uppfattat läget.

Med vänlig hälsning

Olof Palme

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

[MASKA]

4.555-94

94 -04 21

Jag har tagit del av ert brev som ni valt att ge rubriken "lagfäst konstnärslön". Jag har även fått ett brev från gående "akuta åtgärder för bildkonstnärernas livsvillkorl",

anJag tänkte svara på det sistnämnda brevet genom att sända en kopia av detta brev till

Det är helt klart att många bildkonstnärer har svårt att leva enbart på intäkterna av sin konstnärliga verksamhet. Enligt min och regeringens mening är det emellertid inte realistiskt ja: inte ens rimligt att ha som målsättning att staten skall ge en fullständig ekonomisk grundtrygghet åt landets alla bildkonstnärer när ingen annan yrkesgrupp har möjlighet att få sådana garantier. Regeringens strävan är att genom särskilda insatser såväl inom kulturpolitiken som inom t ex skatte-, social- och arbetsmarknadspolitiken medverka till så goda generella arbetsbetingelser som möjligt för den yrkesgrupp ni tillhör.

Regeringen vill även med insatser riktade direkt till bildkonstnärerna bidra till en förbättring av deras ekonomiska förhållanden. Som exempel på den förra typen av åtgärder kan nämnas att regeringen avser att inom kort för riksdagen lägga fram ett förslag syfte att åstadkomma en rättvisare taxering av konstnärerna.

När det gäller' de direkta insatserna har regeringen detta budgetår, trots det kärva statsfinansiella läget, genomdrivit en betydande ökning av ans.laget_till statliga..konstinköp. Därigenom--har-det. av Konstnärernas Riksorganisation länge krävda s k enprocentsmålet för konstnärlig utsmyckning av offentliga lokaler uppnåtts. Denna insats har välkomnats av KRO. En oimprioritering av konstinköpsmedlen till förmån för en ökning av ersättningar och bidrag ur Sveriges bildkonstnärsfond skulle majoriteten av vårt lands konstnärer bestämt motsätta sig. Så har jag uppfattat läget.

Med vänlig hälsning

Olof Palme

KOB. U

[MASKATM]

Stockholm 1984. 1110

| STATSRÅDSBEREDNINGEN

Registratorn

Ink. 1989 · 10 - 15

Statsminister Olof Palme

För kännedom:

Drir.

6266)34

Kulturminister Bengt Göransson,

Utbildningsdepartementet Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond/Konstnärsnämnden Socialminister Sten Andersson Tidningarnas Telegrambyrå Sveriges Radios nyhetsredaktion

LAGFÄST KONSTNÄRSLON

Akuta åtgärder för bildkonstnärernas livsvillkor!

Undertecknade,

vill härmed referera till tidigare korrespondens (bif) i frågor rörande: konkreta åtgärder för bildkonstnärernas ekonomiska och sociala villkor grundtrygghet.

Den 30 september i år fördes ett kort samtal mellan statsministern och

franförde att de medel som statens konstråd förfogar över (tidigare ca 15 miljoner i år ca 25 miljoner) fördelas efter synnerligen odemokratiska principer.

"Kritikerna menar att KRO-konsulterna bara gynner sig själva och sina vänner" citat ur Expressen 8 september 1984, sid. 16.

Ett känt faktum som delas av konstnärerna!

Det är uppenbart - Din och kulturministerns skyldighet är att ansvara för att åtgärder vidtages så att konstnärernas grundtrygghet ekonomiska och sociala situation säkras och att de nuvarande godtyckliga och nepotistiska fördelningsprinciperna inom statens konstråd, stoppas.

Det råder för närvarande en mycket svår...och-akut-ekonomisk--s-ituation-förlandets bildkonstnärer. Ca 90 procent av landets bildkonstnärer är inkomstlösa och erhåller från det sociala ett existensminimum på 1.500 kronor i månaden, de första tre månaderna. Från socialt håll är man klart medveten om att det inte går att existera på sådana belopp. "Skall konstnärerna svälta ihjäl?" Expressens ledarsida den 29 september 1984.

Det är respektlöst och cyniskt av den svenska statsmakten att inte sätta stopp för denna mänskliga misär, bland bildkonstnärerna.

Det är också ett oerhört svek från statlig myndighet de ytterst ansvariga

att planera för konstutbildning och uppmuntra ungdomar till konstnärlig utbildning och verksamhet med nyskapande och experiment när det sedan inte finns någon fortsättning i samhället. En romantisk lögn är vad som erbjuds. Det är en självklarhet i ett kulturland att man skall ta hänsyn och ansvara för konstutbildningens följder.

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

KOB. U

[MASKATM]

Stockholm 1984. 1110

| STATSRÅDSBEREDNINGEN

Registratorn

Ink. 1989 · 10 - 15

Statsminister Olof Palme

För kännedom:

Drir.

6266)34

Kulturminister Bengt Göransson,

Utbildningsdepartementet Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond/Konstnärsnämnden Socialminister Sten Andersson Tidningarnas Telegrambyrå Sveriges Radios nyhetsredaktion

LAGFÄST KONSTNÄRSLON

Akuta åtgärder för bildkonstnärernas livsvillkor!

Undertecknade,

vill härmed referera till tidigare korrespondens (bif) i frågor rörande: konkreta åtgärder för bildkonstnärernas ekonomiska och sociala villkor grundtrygghet.

Den 30 september i år fördes ett kort samtal mellan statsministern och

franförde att de medel som statens konstråd förfogar över (tidigare ca 15 miljoner i år ca 25 miljoner) fördelas efter synnerligen odemokratiska principer.

"Kritikerna menar att KRO-konsulterna bara gynner sig själva och sina vänner" citat ur Expressen 8 september 1984, sid. 16.

Ett känt faktum som delas av konstnärerna!

Det är uppenbart - Din och kulturministerns skyldighet är att ansvara för att åtgärder vidtages så att konstnärernas grundtrygghet ekonomiska och sociala situation säkras och att de nuvarande godtyckliga och nepotistiska fördelningsprinciperna inom statens konstråd, stoppas.

Det råder för närvarande en mycket svår...och-akut-ekonomisk--s-ituation-förlandets bildkonstnärer. Ca 90 procent av landets bildkonstnärer är inkomstlösa och erhåller från det sociala ett existensminimum på 1.500 kronor i månaden, de första tre månaderna. Från socialt håll är man klart medveten om att det inte går att existera på sådana belopp. "Skall konstnärerna svälta ihjäl?" Expressens ledarsida den 29 september 1984.

Det är respektlöst och cyniskt av den svenska statsmakten att inte sätta stopp för denna mänskliga misär, bland bildkonstnärerna.

Det är också ett oerhört svek från statlig myndighet de ytterst ansvariga

att planera för konstutbildning och uppmuntra ungdomar till konstnärlig utbildning och verksamhet med nyskapande och experiment när det sedan inte finns någon fortsättning i samhället. En romantisk lögn är vad som erbjuds. Det är en självklarhet i ett kulturland att man skall ta hänsyn och ansvara för konstutbildningens följder.

Citat ur Konstnärsnämndens anslagsframställning för budgetåret 1980/81 1979-08-28

"Bildkonstnärer tillhörde enligt 1969 års undersökning den mest utsatta gruppen med hänsyn till totalinkomsten oavsett vilken jämförelse man gjorde med övriga löntagare. Detta förhållande har inte förändrats. De grupper som ligger närmast bildkonstnärer är fria musiker och dansare. För samtliga undersökta grupper innebär den sneda inkomstfördelningen att minst hälften av gruppen har otillräckliga inkomster av konstnärligt arbete. Det är för huvudparten av kulturarbetarna inte möjligt att leva på inkomsterna från den konstnärliga verksamheten."

Citat ur konstnärsnämdens anslagsframställning för budgetåret 1980/81 1979-08-28

"Konstnärsnämnden får slutligen framhålla att enligt nämndens uppfattning insatser behövs som förbättrar kulturarbetarnas inkomster av konstnärligt

ce. Denna uppfattning delas av såväl statens kulturråd som AMS. Insatser av detta slag kan dock knappast sättas i verket och få effekt på kort sikt, Det blir därför nödvändigt att väsentligt förstärka konstnärsnämndens möjligheter att genom direkta bidrag till kulturarbetarna ge utövarna av konstnärliga yrken en ekonomisk trygghet."

Kulturbyråkraterna, ämbetsmännen inom kultursektorn (amanuenser, museiintendenter, konsthistoriker, konstkritiker för att nämna några) har ingen livskvalitet som på något sätt skulle skilja sig från de kreativa bildkonstnärernas livskvalitet. Det finns ingenting som berättigar dessa kulturbyråkrater till en högre levnadsstandard än de människor - konstnärerna kreativa arbeten de motiverar sina löner med. Här föreligger ett uppenbart parasiterande som ämbetsmännen gör sig skyldiga till.

vars

Alla nya projekteringar för offentlig konstnärlig utsmyckning är i detta läge en skrämmande lyx så länge konstnärskåren, till största delen lever i en social och ekonomisk misär. Marknadsstyrda skrytobjekt - utförda av ett fåtal "orättfärdigt gynnade" konstnärer, - för offentliga miljöer, är ett skrämmande uttryck, iscensatt av aningslösa kulturbyråkrater och politiker. Vi har tillräckligt med "utsmyckningskonst" i detta land, beställningsarbeten som mer eller mindre utformats av kommunalfullmäktigeordföranden eller skolfröknar, där konstnärerna har förpassats till, på sin höjd, att vara "färgläggare" av andras idéförslag.

Det är tid för (om än sent) att ge bildkonstnärerna arbetsro och arbets--- trygghet, i första hand genom sin garantilön, för att de skall kunna utveckla sina egna känslor och kunskaper i en fri konst, men framför allt ges möjligheten till att äta sig mätta och kunna betala sina hyror etc.

I skrivelse till kulturministern 1984-07-19 har föreslagit en väg att på ett internationellt plan förbättra bildkonstnärernas villkor genom bildandet av en internationell stiftelse eller fond.

Förslaget har genom kulturministern förts vidare till svenska UNESCO-rådet, på grund av dess omfattning.

I en skrivelse den 8 ds ställd till kulturministern Bengt Göransson, har

betonat vikten av en snabb översyn av fördelningsprinciperna beträffande särskilt

verksamhet.

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Citat ur Konstnärsnämndens anslagsframställning för budgetåret 1980/81 1979-08-28

"Bildkonstnärer tillhörde enligt 1969 års undersökning den mest utsatta gruppen med hänsyn till totalinkomsten oavsett vilken jämförelse man gjorde med övriga löntagare. Detta förhållande har inte förändrats. De grupper som ligger närmast bildkonstnärer är fria musiker och dansare. För samtliga undersökta grupper innebär den sneda inkomstfördelningen att minst hälften av gruppen har otillräckliga inkomster av konstnärligt arbete. Det är för huvudparten av kulturarbetarna inte möjligt att leva på inkomsterna från den konstnärliga verksamheten."

Citat ur konstnärsnämdens anslagsframställning för budgetåret 1980/81 1979-08-28

"Konstnärsnämnden får slutligen framhålla att enligt nämndens uppfattning insatser behövs som förbättrar kulturarbetarnas inkomster av konstnärligt

ce. Denna uppfattning delas av såväl statens kulturråd som AMS. Insatser av detta slag kan dock knappast sättas i verket och få effekt på kort sikt, Det blir därför nödvändigt att väsentligt förstärka konstnärsnämndens möjligheter att genom direkta bidrag till kulturarbetarna ge utövarna av konstnärliga yrken en ekonomisk trygghet."

Kulturbyråkraterna, ämbetsmännen inom kultursektorn (amanuenser, museiintendenter, konsthistoriker, konstkritiker för att nämna några) har ingen livskvalitet som på något sätt skulle skilja sig från de kreativa bildkonstnärernas livskvalitet. Det finns ingenting som berättigar dessa kulturbyråkrater till en högre levnadsstandard än de människor - konstnärerna kreativa arbeten de motiverar sina löner med. Här föreligger ett uppenbart parasiterande som ämbetsmännen gör sig skyldiga till.

vars

Alla nya projekteringar för offentlig konstnärlig utsmyckning är i detta läge en skrämmande lyx så länge konstnärskåren, till största delen lever i en social och ekonomisk misär. Marknadsstyrda skrytobjekt - utförda av ett fåtal "orättfärdigt gynnade" konstnärer, - för offentliga miljöer, är ett skrämmande uttryck, iscensatt av aningslösa kulturbyråkrater och politiker. Vi har tillräckligt med "utsmyckningskonst" i detta land, beställningsarbeten som mer eller mindre utformats av kommunalfullmäktigeordföranden eller skolfröknar, där konstnärerna har förpassats till, på sin höjd, att vara "färgläggare" av andras idéförslag.

Det är tid för (om än sent) att ge bildkonstnärerna arbetsro och arbets--- trygghet, i första hand genom sin garantilön, för att de skall kunna utveckla sina egna känslor och kunskaper i en fri konst, men framför allt ges möjligheten till att äta sig mätta och kunna betala sina hyror etc.

I skrivelse till kulturministern 1984-07-19 har föreslagit en väg att på ett internationellt plan förbättra bildkonstnärernas villkor genom bildandet av en internationell stiftelse eller fond.

Förslaget har genom kulturministern förts vidare till svenska UNESCO-rådet, på grund av dess omfattning.

I en skrivelse den 8 ds ställd till kulturministern Bengt Göransson, har

betonat vikten av en snabb översyn av fördelningsprinciperna beträffande särskilt

verksamhet.

"Men jag är väl medveten om att bildkonstnärerna har det sämst av alla konstnärsgrupper och att vi måste komma på lösningar" Citerat ur DN 7 oktober 1984, Kulturminister Bengt Göransson.

En radikal förändring av den nuvarande mycket svåra akuta ekonomiska situationen för landets bildkonstnärer, kräver att årets budget (1984/85) på ca 22 miljoner kronor, ursprungligen avsedd för konstnärlig utsmyckning/konstinköp hos statens konstråd, i sin helhet, överförs till Sveriges bildkonstnärsfond / Konstnärsnämnden, som sedan fördelar dessa medel likvärdigt, för bildkonstnärernas grundtrygghet och efter fördelningsprinciper och kriterier som konstnärsnämnden redan företräder genom bidrag och/eller konstnärslöner (garantier).

Det finns idag ca 4.000 registrerade och väldokumenterade bildkonstnärer i landet. Genom att fördela årets ca 22 miljoner (avsedda för konstrådet) till dessa konstnärer och därutöver överföra den totala summan av utbetalade socialbidrag från den sociala myndigheten till konstnärsnämnden kan bildkonstnärerna erhålla en grund trygghet på ca 60.000 kronor per person och år SKATTEFRITT.

Som framgår av artikel i Expressen den 8 september 1984, sidan 16 förfogar kommuner och landsting tillsammans över motsvarande belopp (ca 22 miljoner kronor) för konstnärlig utsmyckning och inköp.

Detta förslag måste prioriteras innan några andra anslag beviljas, t ex till konstmuseer, hembygdsgårdar, riksutställningar etc.

Om Ni sviker bildkonstnärerna i denna så elementärt sociala angelägenhet, bör ni självmant avgå från Era poster som statsminister respektive kulturminister,

Vi litar på din och kulturministerns solidariska åtgärd och_beslutsamhet... att omedelbart förverkliga konstnärernas ekonomiska och sociala grundtrygghet,

[MA]

[MASKATMASKA]

[MASKAT]

[MASKAT]

[MAS]

[MASKATM]

[MASK]

[MASKAT]

[MASKATMASKAT]

P.S. Vi vill hänvisa till tidigare debatt i dessa frågor år 1974, gällande

trygghet. M.a,o. tioårsjubileum. Bifogas. D.S.

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

"Men jag är väl medveten om att bildkonstnärerna har det sämst av alla konstnärsgrupper och att vi måste komma på lösningar" Citerat ur DN 7 oktober 1984, Kulturminister Bengt Göransson.

En radikal förändring av den nuvarande mycket svåra akuta ekonomiska situationen för landets bildkonstnärer, kräver att årets budget (1984/85) på ca 22 miljoner kronor, ursprungligen avsedd för konstnärlig utsmyckning/konstinköp hos statens konstråd, i sin helhet, överförs till Sveriges bildkonstnärsfond / Konstnärsnämnden, som sedan fördelar dessa medel likvärdigt, för bildkonstnärernas grundtrygghet och efter fördelningsprinciper och kriterier som konstnärsnämnden redan företräder genom bidrag och/eller konstnärslöner (garantier).

Det finns idag ca 4.000 registrerade och väldokumenterade bildkonstnärer i landet. Genom att fördela årets ca 22 miljoner (avsedda för konstrådet) till dessa konstnärer och därutöver överföra den totala summan av utbetalade socialbidrag från den sociala myndigheten till konstnärsnämnden kan bildkonstnärerna erhålla en grund trygghet på ca 60.000 kronor per person och år SKATTEFRITT.

Som framgår av artikel i Expressen den 8 september 1984, sidan 16 förfogar kommuner och landsting tillsammans över motsvarande belopp (ca 22 miljoner kronor) för konstnärlig utsmyckning och inköp.

Detta förslag måste prioriteras innan några andra anslag beviljas, t ex till konstmuseer, hembygdsgårdar, riksutställningar etc.

Om Ni sviker bildkonstnärerna i denna så elementärt sociala angelägenhet, bör ni självmant avgå från Era poster som statsminister respektive kulturminister,

Vi litar på din och kulturministerns solidariska åtgärd och_beslutsamhet... att omedelbart förverkliga konstnärernas ekonomiska och sociala grundtrygghet,

[MA]

[MASKATMASKA]

[MASKAT]

[MASKAT]

[MAS]

[MASKATM]

[MASK]

[MASKAT]

[MASKATMASKAT]

P.S. Vi vill hänvisa till tidigare debatt i dessa frågor år 1974, gällande

trygghet. M.a,o. tioårsjubileum. Bifogas. D.S.

HANDEL . EKONOMI

NYBETUR Fredagen den 22 februari 1974

till Palme:

enprocentsregel slopa utbildningen

Bankchef:

Konstnärerna

Uppsala

jej ombedda

, har skrivit ett brev till stateOlof Palme och begärt att den 6 k enprocenteregeln för utsmyckning och inkonst till offentliga byggnader skall lagfästas. Nu nonchaleras denna regel många fall, menar de båda konstnärerna och hänvisar som exempel till Krenya hushyege vid Hamngatan nedanför NK. kan en viss flexibilitet kanske bli byggande ROSLI ca

oundviklig. Det viktigaste är all kr men bara 150 000

det blir lag på att ca rimlig del av för konstinköp. Det

byggkostnaden avsätts för inköp en promille i stället för

ar konst, .

Det får inte råda hur godtyckli, ay konstnärerna uppgivga förhållanden som helst när det bescids dock av banken.

gäller konstnärernas arbetsvillkor. siffra överhuvud taget

Alla andra yrkesgrupper har sina har den gälll ulcslutanavtal, bra eller dåliga, toen de vet . Till den finns ett

vad de har att räkna med. på 150 000 kr. minister och en av socialdemokraRökridåer tins stora nainn, ville se konst överallt

överallt. Hans förslag var att sta Nu är det byggherren som bekonstnärerna skriver

ten skulle bli obligatorisk mecenat stämmer. Ettersom enprocentrebland annat: för konstnärer vid varje offentligt

geln inte är fag, kan han strunta! Engberg, ecklesiastik bygge. Detta blev från 1937

den. En konstkommitté tillsätts och den gick ut på att en procent kanske för de inköp Bold ska göras av byggnadskostnaden skulle av men den behöver inte ha några sättas till utsmyckning och konst medlemmar från cxenapelvis KRO, inköp."

konstnärernas riksorganisation, Eafter hänvisningen til Kreditsom får insyn i konstköpen, och i bankens eller snarare Post- och

de flesta fall har kommittén bara Kreditbankens – husbygge fortmöjlighet att göra vissa rekoinsätter konstnärerna:

mendationer av olika verts i Uppsala utsak "Det är nu regeringens plikt att

hövdar följande stipendiater omgående lagfästa 1937 års enpro meu weswatuner au ue a Kredit: centregel så att svenska konstnäbankens konstkommitté och dess : konstnären rer har möjlighet att tas i bruk

konstnärlige konsult anmodats att , 20 000 kronor, och slipper bli bänvisade till bocia - visa några verk som kunde hu inPer Erik Wahlund. Alllu bidrag ochstipendier. I annat fall tresse för banken. Nor de sedan pá 4 000 kronor: kräver vi att alla konstundervis kom fick de besked om att det inEric S Ståhl (andra ning läggs ner."

te fanns några pengar att köpa Lars Hellström

konst för. Där stod de alltså. föråret), textilkonstnärinnan O Stora skulder,

ödmjukade och da, Bankens (andra året), -gitar--- Peijel (andia aret). Ceylon Wallin (andra

UVECKOT sin ankebang VHåkan Rylan were samtal med Dagens Nyheåret), teaterledaren ter: (apdra årét), foto Stalen satsar på konstnärlig ut. Henrik Carlssan (andra bildning genoin Konstakademin Reidar Ekner, och Konstfackskolan. Högt kvalitiLars Lundqvist, förfat. cerade krafter utses till professoWerkmester, trusik rer och lärare. Eleverna studerar Ingemar Braenn där upp till fem år. Allt detta kos(tre spelmän Leil Alpsjö, tar pengar, både for staten och för

ledning och konstkommitté har liBerglund. Bo Larsson), eleverna. Många konstnärer börjar ka bestämt en annan uppfattning. Gunnel Lindell, konst sin bana med betydande studle.

sota redovisas här intill. Löwendahl,

skulder. för fortbildning:

Konstnärerna säger:

Meningen måste då rimligtvis . arbelstnaterial etc) vara att samhället behöver konst.

- Nu lägger banken ut rökri. Claes Falkenberg

dåer. Vi klarar ass utan bankens närerna . singerskan Margareta

hjälp. Vi mener bara att så här kr. musikern Bo Osten

Utbildningsinstitutionerne innegodtyckligt lår inte konstnärer be. , 2 ono kr, Akademiska bär i sig själva en förespegling om

handlas. Vi har ett yrke som krä. 3 000 kr, konstnären Maratt samhället bør arbetsuppgifter

ver

lång utbildning och utgör . 2 000 kr, fotografen som väntar konstnärerna när de

samtidigt landets mest eftersatta Sandani, 1 000 kr, lürt sig jobbet.

laglönegrupp med den störsla er. Vi har inom banken aldrig diskuterat någon eoprocentsregel i samband med konstinköp. I den mån rekommendationen tillämpas, så är det väl vid husbyggen som Byggnadsstyrelsen har att göra med, säger bankdirektör Nils Stomberg vid Sveriges Kreditbank.

Att staten äger banken ger oss såvitt jag förstår inga speciclla förpliktelser att köpa konstför..en-procent-ay-by88nadskostnaderna,

Däremot är banken positivt inställd till konstinköp och den nämnda summan 150 000 kr är bara ett försöksahsiag till stora banksalen. Hur mycket konst som kommer att inköpas totalt och till vilket belopp är ännu Inte bestämt. Men någon enprocentsregel har vi inte känt oss bundna av. Det vore också orimligt om till exempel gruodförhållanden som fördyrar ett busbygge skulle bli bestämmande för anslagen til konstinköp. I det aktuella fallet bör understrykas att banken inte bestät ngot vart av vare sig

A KONtourarnas situation kan vara svår är en sak, säger direktör Stomberg. I det fallet är emellertid de båda brevskrtvarna ute i ogjort väder. Banken bar inte bett om deras anser därför att

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

HANDEL . EKONOMI

NYBETUR Fredagen den 22 februari 1974

till Palme:

enprocentsregel slopa utbildningen

Bankchef:

Konstnärerna

Uppsala

jej ombedda

, har skrivit ett brev till stateOlof Palme och begärt att den 6 k enprocenteregeln för utsmyckning och inkonst till offentliga byggnader skall lagfästas. Nu nonchaleras denna regel många fall, menar de båda konstnärerna och hänvisar som exempel till Krenya hushyege vid Hamngatan nedanför NK. kan en viss flexibilitet kanske bli byggande ROSLI ca

oundviklig. Det viktigaste är all kr men bara 150 000

det blir lag på att ca rimlig del av för konstinköp. Det

byggkostnaden avsätts för inköp en promille i stället för

ar konst, .

Det får inte råda hur godtyckli, ay konstnärerna uppgivga förhållanden som helst när det bescids dock av banken.

gäller konstnärernas arbetsvillkor. siffra överhuvud taget

Alla andra yrkesgrupper har sina har den gälll ulcslutanavtal, bra eller dåliga, toen de vet . Till den finns ett

vad de har att räkna med. på 150 000 kr. minister och en av socialdemokraRökridåer tins stora nainn, ville se konst överallt

överallt. Hans förslag var att sta Nu är det byggherren som bekonstnärerna skriver

ten skulle bli obligatorisk mecenat stämmer. Ettersom enprocentrebland annat: för konstnärer vid varje offentligt

geln inte är fag, kan han strunta! Engberg, ecklesiastik bygge. Detta blev från 1937

den. En konstkommitté tillsätts och den gick ut på att en procent kanske för de inköp Bold ska göras av byggnadskostnaden skulle av men den behöver inte ha några sättas till utsmyckning och konst medlemmar från cxenapelvis KRO, inköp."

konstnärernas riksorganisation, Eafter hänvisningen til Kreditsom får insyn i konstköpen, och i bankens eller snarare Post- och

de flesta fall har kommittén bara Kreditbankens – husbygge fortmöjlighet att göra vissa rekoinsätter konstnärerna:

mendationer av olika verts i Uppsala utsak "Det är nu regeringens plikt att

hövdar följande stipendiater omgående lagfästa 1937 års enpro meu weswatuner au ue a Kredit: centregel så att svenska konstnäbankens konstkommitté och dess : konstnären rer har möjlighet att tas i bruk

konstnärlige konsult anmodats att , 20 000 kronor, och slipper bli bänvisade till bocia - visa några verk som kunde hu inPer Erik Wahlund. Alllu bidrag ochstipendier. I annat fall tresse för banken. Nor de sedan pá 4 000 kronor: kräver vi att alla konstundervis kom fick de besked om att det inEric S Ståhl (andra ning läggs ner."

te fanns några pengar att köpa Lars Hellström

konst för. Där stod de alltså. föråret), textilkonstnärinnan O Stora skulder,

ödmjukade och da, Bankens (andra året), -gitar--- Peijel (andia aret). Ceylon Wallin (andra

UVECKOT sin ankebang VHåkan Rylan were samtal med Dagens Nyheåret), teaterledaren ter: (apdra årét), foto Stalen satsar på konstnärlig ut. Henrik Carlssan (andra bildning genoin Konstakademin Reidar Ekner, och Konstfackskolan. Högt kvalitiLars Lundqvist, förfat. cerade krafter utses till professoWerkmester, trusik rer och lärare. Eleverna studerar Ingemar Braenn där upp till fem år. Allt detta kos(tre spelmän Leil Alpsjö, tar pengar, både for staten och för

ledning och konstkommitté har liBerglund. Bo Larsson), eleverna. Många konstnärer börjar ka bestämt en annan uppfattning. Gunnel Lindell, konst sin bana med betydande studle.

sota redovisas här intill. Löwendahl,

skulder. för fortbildning:

Konstnärerna säger:

Meningen måste då rimligtvis . arbelstnaterial etc) vara att samhället behöver konst.

- Nu lägger banken ut rökri. Claes Falkenberg

dåer. Vi klarar ass utan bankens närerna . singerskan Margareta

hjälp. Vi mener bara att så här kr. musikern Bo Osten

Utbildningsinstitutionerne innegodtyckligt lår inte konstnärer be. , 2 ono kr, Akademiska bär i sig själva en förespegling om

handlas. Vi har ett yrke som krä. 3 000 kr, konstnären Maratt samhället bør arbetsuppgifter

ver

lång utbildning och utgör . 2 000 kr, fotografen som väntar konstnärerna när de

samtidigt landets mest eftersatta Sandani, 1 000 kr, lürt sig jobbet.

laglönegrupp med den störsla er. Vi har inom banken aldrig diskuterat någon eoprocentsregel i samband med konstinköp. I den mån rekommendationen tillämpas, så är det väl vid husbyggen som Byggnadsstyrelsen har att göra med, säger bankdirektör Nils Stomberg vid Sveriges Kreditbank.

Att staten äger banken ger oss såvitt jag förstår inga speciclla förpliktelser att köpa konstför..en-procent-ay-by88nadskostnaderna,

Däremot är banken positivt inställd till konstinköp och den nämnda summan 150 000 kr är bara ett försöksahsiag till stora banksalen. Hur mycket konst som kommer att inköpas totalt och till vilket belopp är ännu Inte bestämt. Men någon enprocentsregel har vi inte känt oss bundna av. Det vore också orimligt om till exempel gruodförhållanden som fördyrar ett busbygge skulle bli bestämmande för anslagen til konstinköp. I det aktuella fallet bör understrykas att banken inte bestät ngot vart av vare sig

A KONtourarnas situation kan vara svår är en sak, säger direktör Stomberg. I det fallet är emellertid de båda brevskrtvarna ute i ogjort väder. Banken bar inte bett om deras anser därför att

Tisdagen den 26 februari 1974 DAGENS AYHETER

Konstnärsreplik: Kreditbanken bad få se alster av oss

PNE VIL

CUL

Vi var visst ombedde att ställa våra tjänster U11 · Kreditbankens förfogande!

Det säger [MASKATM] Wisata

vrev 02) Olof Palme och krävt att'enprocentsregeln för konstnärlig utamyckning laglästs med anledning av Kreditbankens kommentar' i fredagens DN.

Där förnekade bankdirektor NILS Stomberg konstnärernas uppgift att de

AV Kreditbaakens konstkommitté ombetts visa upp några av sina verk.

Suomberg hävdade att och

var ute oport 'vüder-vonken har inte bett om deras länster".

was wrev ombedd av konstkommitténs konsult Eugen Wret. holm att inlämta mitt verk till kommitténs ledamöter, arkitekter na Molander och Ax. Extersom

verket vär fyra meter langt, akUL. l-le lag bestämma 40 ud med dessa.

herrar för en visning och be-dömning för ett eventuelt tinköp. Men de tackade pej ull visningen.

Hudeen uitstallning.på

DUUT ur ugou wewolu också där. Han var mycket entusiastisk över mina arbeten och tog kontakt med mej. Jag talade då om att jag redan hade kontaktats av Mo. lander och Ax, som bett mej vise ett alster den 15 januari, då konstkommittén hade ett sammanträde Jag for dit tillsammans med

Då säger Molander oca tyvärr, vi har inga pengar att köpa in för." Då bade jeg väntat en hel månad...

Både betonar autu .vgorode til inte gäller Kreditbankens agerande utan enprocentsregeln, som de vill ha lagfäst. Därför skrev de till Olof Palme och avvaktar nu hans 6var.

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Tisdagen den 26 februari 1974 DAGENS AYHETER

Konstnärsreplik: Kreditbanken bad få se alster av oss

PNE VIL

CUL

Vi var visst ombedde att ställa våra tjänster U11 · Kreditbankens förfogande!

Det säger [MASKATM] Wisata

vrev 02) Olof Palme och krävt att'enprocentsregeln för konstnärlig utamyckning laglästs med anledning av Kreditbankens kommentar' i fredagens DN.

Där förnekade bankdirektor NILS Stomberg konstnärernas uppgift att de

AV Kreditbaakens konstkommitté ombetts visa upp några av sina verk.

Suomberg hävdade att och

var ute oport 'vüder-vonken har inte bett om deras länster".

was wrev ombedd av konstkommitténs konsult Eugen Wret. holm att inlämta mitt verk till kommitténs ledamöter, arkitekter na Molander och Ax. Extersom

verket vär fyra meter langt, akUL. l-le lag bestämma 40 ud med dessa.

herrar för en visning och be-dömning för ett eventuelt tinköp. Men de tackade pej ull visningen.

Hudeen uitstallning.på

DUUT ur ugou wewolu också där. Han var mycket entusiastisk över mina arbeten och tog kontakt med mej. Jag talade då om att jag redan hade kontaktats av Mo. lander och Ax, som bett mej vise ett alster den 15 januari, då konstkommittén hade ett sammanträde Jag for dit tillsammans med

Då säger Molander oca tyvärr, vi har inga pengar att köpa in för." Då bade jeg väntat en hel månad...

Både betonar autu .vgorode til inte gäller Kreditbankens agerande utan enprocentsregeln, som de vill ha lagfäst. Därför skrev de till Olof Palme och avvaktar nu hans 6var.

TEATER-FILNI-MUSIK-RADIO-TV

Toredagen den 28 metr. 1974 DAGENS NTBETER

Enprocentsregeln Bara Palme negativ mot kraven på konst

De båda konstnärerna

[MASK] har fått in svar från samtliga riksdagspartiernas Tedure angit onde kravet på laglästning av den sk enprocedit:regeln för 111. enryckning och inköp av konst till offentliga byenader, Samt. liga partiledare utom (lor Palma kör positiva talouden om kravet. I ell brev till statsministern i

Hur alle dessa problem skall februari. papekade

och kunn: lüsas får vi emellertid till att

enprocentsregeln fälle att ta ställning till nu, dá reMaruxats och att den kommer feringen lagt sit. proposition om att missbrukas alltmer, vilket får den statliga kulturpolitiken. Da svåra följder för fria konstnärer, måste ofrånkomligen enprocentsteden lägste inkomstgruppen med geln las upp till prövning den högsta arbetslösheten. Det är ny regeringensn plikt

Måste tillämpas att omgående laglästa 1437 árs enprocentsregel så att svenska

Gunnar Helén pekar på att folk. konstnärer har en möjlighet att

partiet hösten 1972 slog fast ast tas i bruk och slippa bli hänvisade

chprocentsregeln måste tillämpas. till sociala bidrag och stipendier,

-. Vi har också uppmanat vára bette det.

företrädare på det lokala plano Palme svarade med att erkänna

all verka för ati regeln upprätt. alt en procentsregeln inte ulläinpas.

hålls. Närmast skall vi undersöka I stället för att anknyta

möjligheterna att aktualisera frågan konstinköpen till enskilda byce.

1 anslutning till propositionen om nadsprojekt har vi valt att årligen

den statliga kulturpolitiken. reserverz en summa' i budgeten

Ledamöter i yår riksdags. för konstinköp.

grupp har till årets riksdag krävt Han pekar också på att anslaget en höjning av anslaget för inköp ull statliga konstinköp räknas upp

av

konst utöver propositionens med 800 000 kr från föregående förslag som ett led i riktning mot budgetår och att nu sammanlagt 2

enprocentsmålet. Om någon dag milj kr figas anslagpa.

läggs kulturpropositionen fram. Nöjde sig inte Jag är osäker på om tanken med

nágon form av procentregel då kan De båda konstnärerna nöjde sig aktualiseras. Om inte dröjer det till emellerud inte med detto_svarUL..januari.-nästa --ár, -skriver slutligenan översände till Palme en kom.

centerledaren Thorbjörn Fälldin. mentar från konstnärernes riks. organsiation (KRO), som helt der

Under dessa omständigheter lar uppfattningen om kravet på kan nog Sjöholm gärna få bli sjö. qlagästande av regeln.

sjuk, säger Den godtyckliga fomien för slumpviss anslag är ett hån emot en yrkeskar sedan 1937 kämpat för sin fackliga existens, skrev KRO:S ordförande Margareta Carlstedt,

Konstnärerna gick vidare till de Övriga Hksdagspartiernas tedare. Den förste som svarade var CH Hermansson:

VPK har i en rad olika sammanbang tagit upp detta krav, Vi är helt positiva Ull att anya föra fram kravet och därvid ta hän syn till de synpunkter som ut. vecklats av KAO.

Vi skall överväga om det är lämpligt att ta upp frågan i en in. ; terpellation till regeringen.

Nästa svar kom från modcrolls

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

TEATER-FILNI-MUSIK-RADIO-TV

Toredagen den 28 metr. 1974 DAGENS NTBETER

Enprocentsregeln Bara Palme negativ mot kraven på konst

De båda konstnärerna

[MASK] har fått in svar från samtliga riksdagspartiernas Tedure angit onde kravet på laglästning av den sk enprocedit:regeln för 111. enryckning och inköp av konst till offentliga byenader, Samt. liga partiledare utom (lor Palma kör positiva talouden om kravet. I ell brev till statsministern i

Hur alle dessa problem skall februari. papekade

och kunn: lüsas får vi emellertid till att

enprocentsregeln fälle att ta ställning till nu, dá reMaruxats och att den kommer feringen lagt sit. proposition om att missbrukas alltmer, vilket får den statliga kulturpolitiken. Da svåra följder för fria konstnärer, måste ofrånkomligen enprocentsteden lägste inkomstgruppen med geln las upp till prövning den högsta arbetslösheten. Det är ny regeringensn plikt

Måste tillämpas att omgående laglästa 1437 árs enprocentsregel så att svenska

Gunnar Helén pekar på att folk. konstnärer har en möjlighet att

partiet hösten 1972 slog fast ast tas i bruk och slippa bli hänvisade

chprocentsregeln måste tillämpas. till sociala bidrag och stipendier,

-. Vi har också uppmanat vára bette det.

företrädare på det lokala plano Palme svarade med att erkänna

all verka för ati regeln upprätt. alt en procentsregeln inte ulläinpas.

hålls. Närmast skall vi undersöka I stället för att anknyta

möjligheterna att aktualisera frågan konstinköpen till enskilda byce.

1 anslutning till propositionen om nadsprojekt har vi valt att årligen

den statliga kulturpolitiken. reserverz en summa' i budgeten

Ledamöter i yår riksdags. för konstinköp.

grupp har till årets riksdag krävt Han pekar också på att anslaget en höjning av anslaget för inköp ull statliga konstinköp räknas upp

av

konst utöver propositionens med 800 000 kr från föregående förslag som ett led i riktning mot budgetår och att nu sammanlagt 2

enprocentsmålet. Om någon dag milj kr figas anslagpa.

läggs kulturpropositionen fram. Nöjde sig inte Jag är osäker på om tanken med

nágon form av procentregel då kan De båda konstnärerna nöjde sig aktualiseras. Om inte dröjer det till emellerud inte med detto_svarUL..januari.-nästa --ár, -skriver slutligenan översände till Palme en kom.

centerledaren Thorbjörn Fälldin. mentar från konstnärernes riks. organsiation (KRO), som helt der

Under dessa omständigheter lar uppfattningen om kravet på kan nog Sjöholm gärna få bli sjö. qlagästande av regeln.

sjuk, säger Den godtyckliga fomien för slumpviss anslag är ett hån emot en yrkeskar sedan 1937 kämpat för sin fackliga existens, skrev KRO:S ordförande Margareta Carlstedt,

Konstnärerna gick vidare till de Övriga Hksdagspartiernas tedare. Den förste som svarade var CH Hermansson:

VPK har i en rad olika sammanbang tagit upp detta krav, Vi är helt positiva Ull att anya föra fram kravet och därvid ta hän syn till de synpunkter som ut. vecklats av KAO.

Vi skall överväga om det är lämpligt att ta upp frågan i en in. ; terpellation till regeringen.

Nästa svar kom från modcrolls

kampanj för ny lag "en procent till konsten

99

i offentliga byggnader. De vill ha regeln lagfäst, och är nu besvikna på statsminister Olof Palme, som ställt sig ljum till förslaget, medan de tolkar övriga partiledares inställning som positiv.

vill ha

I 37 dagar har konstnärerna [MASKATMASKA] och [MASKATMASKA] mer eller mindre lämnat sin skapande verksamhet för att ägna sig åt en aktion med syfte att få debatt kring den s. k. enproceniregeln konst för en procent av byggkostnaden FOR EN PRO för att anknyta konstinköpen . Det var ett förslag re till enskilda byggnadsprojekt

från socialdemokraten har vi valt all árligen reserEngberg, som så små vera en summa i budgeten för resulterade i enpro konstinköp. . brev till Olof Palme den

Kommentar från KRO er ansåg hrr

Den 5 mars skriver konstnädet uprerna på nytt till hr Palme och all enprocentregeln översänder en kommentar från .

KRO, konstnärernas riksorgaär nu regeringens nisation. att omgående lagfästa KRO-ordföranden Margareta enprocentregel, så att Carlstedt konstaterar i komkonstnärer har en möj mentaren, att Olof Palme inte att tas i bruk och slippa svarat på kravet om en lag "så till sociala bidrag att enprocentregeln efterlevs". , hette det bl. a.

Den nuvarande godtyckli1 mars svarade hr Palme ga formen av slumpvisa anslag sig vara starkt är ett hån mot en yrkeskår som om att många bild sedan 1937 har kämpat fackligt i dag upplever en för sin existens, heter det i besvärlig ekonomisk si KRO-inlagan. .

"Aktionsmannen" meddelar pekar också hr Palme: anslaget till statliga

När socialdemokratin inte i årets statsverks följer sitt eget principbeslut om räknas upp med enprocentregeln, hänvisas kr., en ökning med 25 söka stöd hos de övriga partierjämfört med budget na i denna viktiga fråga. .

C. H. Hermansson har givetvis alldeles att vi då det gäller kon Först bland partiledarna rezinte tillämpar 1-pro gerar C. H. Hermansson, vpk. I

skriver Olof Palme brev den 17 mars skriver han: och han til -

vpk har i en rad olika :

sammanhang och vid olika tidfrån 1937 är en punkter tagit upp detta krav principbeslut. I stället i kulturprogrammet, i riksdagsen debat kring konstens s. k. enprocentregel.

motioner o. s. v. Vi är helt positiva till att ånyo föra fram kravet och att därvid ta hänsyn till de synpunkter som utvecklais av KRO. Gösta Bohman

Moderatledaren Gösta Bohman svarar konstnärerna den 22 mars, och han understryker att han har stor förståelse för att man, då det gäller statliga byggen, tillämpar vissa fasta normer.

- I sådana fall fyller enprocentregeln ett behov. Den har också den fördelen att utgöra garanti för en viss nivå för kulturstödet, skriver han och tillägger längre fram:

- Hur alla dessa problem skall kunna lösas får vi emeliertid tillfälle att ta ställning till nu, då regeringen lagt sin proposition om den statliga kulturpolitiken. Da måste ofrånkomligen enprocentregeln tas upp till prövning.

Centerpartiets ledare Thorbjörn Fälldin, som hör av sig den 29 mars, finner det beklagligt atti Arthur Engbergs gamla tanke aldrig blev verklighet.

Det är självklart att man i kulturland skall se till att statens offentliga byggnader också ger uttryck för konstströmningarna i vår tid, skriver hr Fälldin, som längre fram tillägger: Det kan finnas bättre vägar att nå fram till det mål Engbergs idé åsyftar. Gunnar Helén

1 sitt brev av den 26 mars konstaterar folkparliledaren Gunnar Helen:

Det partiprogram som folkpartiet antog hösten 1972 slår fast, att denna regel måste tillämpas. Det har vi försökt ge uttryck för i riksdagsmotioner. där vi framförallt krävt höjda anslag till den konstnärliga ulsmyckningen av statliga lokaler.

RVIELASON

TYT VARIO

drar 10 jance stu sals

Socialdemokraterna Vill tydligen styra medel och ansla: själva. Det är inte rätt att alla medel skall styras politskt. Det är bättre att enprocentregeln blir lagfäst.

CURT JONASSON

Siri Derkeris beställningsverk för tunnelbanan hür T-banestationen vid Östermalm utgör ell exempel på hur viss del ar produktionskostnaderna avsätts till konsí.

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

Pol-1995-04-21 Kontroll med regeringskansliet skrivelser ifrån Bror Wikström o Ture Sjölander .pdf

kampanj för ny lag "en procent till konsten

99

i offentliga byggnader. De vill ha regeln lagfäst, och är nu besvikna på statsminister Olof Palme, som ställt sig ljum till förslaget, medan de tolkar övriga partiledares inställning som positiv.

vill ha

I 37 dagar har konstnärerna [MASKATMASKA] och [MASKATMASKA] mer eller mindre lämnat sin skapande verksamhet för att ägna sig åt en aktion med syfte att få debatt kring den s. k. enproceniregeln konst för en procent av byggkostnaden FOR EN PRO för att anknyta konstinköpen . Det var ett förslag re till enskilda byggnadsprojekt

från socialdemokraten har vi valt all árligen reserEngberg, som så små vera en summa i budgeten för resulterade i enpro konstinköp. . brev till Olof Palme den

Kommentar från KRO er ansåg hrr

Den 5 mars skriver konstnädet uprerna på nytt till hr Palme och all enprocentregeln översänder en kommentar från .

KRO, konstnärernas riksorgaär nu regeringens nisation. att omgående lagfästa KRO-ordföranden Margareta enprocentregel, så att Carlstedt konstaterar i komkonstnärer har en möj mentaren, att Olof Palme inte att tas i bruk och slippa svarat på kravet om en lag "så till sociala bidrag att enprocentregeln efterlevs". , hette det bl. a.

Den nuvarande godtyckli1 mars svarade hr Palme ga formen av slumpvisa anslag sig vara starkt är ett hån mot en yrkeskår som om att många bild sedan 1937 har kämpat fackligt i dag upplever en för sin existens, heter det i besvärlig ekonomisk si KRO-inlagan. .

"Aktionsmannen" meddelar pekar också hr Palme: anslaget till statliga

När socialdemokratin inte i årets statsverks följer sitt eget principbeslut om räknas upp med enprocentregeln, hänvisas kr., en ökning med 25 söka stöd hos de övriga partierjämfört med budget na i denna viktiga fråga. .

C. H. Hermansson har givetvis alldeles att vi då det gäller kon Först bland partiledarna rezinte tillämpar 1-pro gerar C. H. Hermansson, vpk. I

skriver Olof Palme brev den 17 mars skriver han: och han til -

vpk har i en rad olika :

sammanhang och vid olika tidfrån 1937 är en punkter tagit upp detta krav principbeslut. I stället i kulturprogrammet, i riksdagsen debat kring konstens s. k. enprocentregel.

motioner o. s. v. Vi är helt positiva till att ånyo föra fram kravet och att därvid ta hänsyn till de synpunkter som utvecklais av KRO. Gösta Bohman

Moderatledaren Gösta Bohman svarar konstnärerna den 22 mars, och han understryker att han har stor förståelse för att man, då det gäller statliga byggen, tillämpar vissa fasta normer.

- I sådana fall fyller enprocentregeln ett behov. Den har också den fördelen att utgöra garanti för en viss nivå för kulturstödet, skriver han och tillägger längre fram:

- Hur alla dessa problem skall kunna lösas får vi emeliertid tillfälle att ta ställning till nu, då regeringen lagt sin proposition om den statliga kulturpolitiken. Da måste ofrånkomligen enprocentregeln tas upp till prövning.

Centerpartiets ledare Thorbjörn Fälldin, som hör av sig den 29 mars, finner det beklagligt atti Arthur Engbergs gamla tanke aldrig blev verklighet.

Det är självklart att man i kulturland skall se till att statens offentliga byggnader också ger uttryck för konstströmningarna i vår tid, skriver hr Fälldin, som längre fram tillägger: Det kan finnas bättre vägar att nå fram till det mål Engbergs idé åsyftar. Gunnar Helén

1 sitt brev av den 26 mars konstaterar folkparliledaren Gunnar Helen:

Det partiprogram som folkpartiet antog hösten 1972 slår fast, att denna regel måste tillämpas. Det har vi försökt ge uttryck för i riksdagsmotioner. där vi framförallt krävt höjda anslag till den konstnärliga ulsmyckningen av statliga lokaler.

RVIELASON

TYT VARIO

drar 10 jance stu sals

Socialdemokraterna Vill tydligen styra medel och ansla: själva. Det är inte rätt att alla medel skall styras politskt. Det är bättre att enprocentregeln blir lagfäst.

CURT JONASSON

Siri Derkeris beställningsverk för tunnelbanan hür T-banestationen vid Östermalm utgör ell exempel på hur viss del ar produktionskostnaderna avsätts till konsí.