Utskrift av bandförhör, hållet 1986-03-04 22:00 vid våldsroteln i Stockholm.
Förhöret hållet med Susanne Törneman
Nämnda bandförhör/utskrift kan anknyta uppslag EAE522-00-A, där en sammanfattning av förhöret är gjord.
Utskriften av förhöret har skett å RKP/A2. aug-92.
Aktuellt band förvaras i förråd/beslagsrum vid A2.
Aktuellt utskrivet förhör på 13 sidor bifogas detta uppslag.
Anknytning: N3356, D11990, KB10680-B
Utskrift av bandförhör, hållet 1986-03-04 22:00 vid våldsroteln i Stockholm.
Förhöret hållet med Susanne Törneman
Nämnda bandförhör/utskrift kan anknyta uppslag EAE522-00-A, där en sammanfattning av förhöret är gjord.
Utskriften av förhöret har skett å RKP/A2. aug-92.
Aktuellt band förvaras i förråd/beslagsrum vid A2.
Aktuellt utskrivet förhör på 13 sidor bifogas detta uppslag.
Anknytning: N3356, D11990, KB10680-B
T: som är så typiskt: jag vet inte, men jag kallar det manligt.
F: Det ger intryck av att vara ett smalt ansikte?
T: Nej, jag menar det kan du ju också ha på en kille som är bredare, men han har ett smalt ansikte, han har inte ett insjunket ansikte men han har-, Ja, om du har ansiktsformen som går liksom så här va, om det går innåt.
F: Det går in under okbenen alltså på nåt sätt?
T: Ja, men inte så mycket, men litegrann. Ja, ögonen är mörka på honom kommer jag ihåg och väldigt stora ögonbryn också, som är liksom tjockare nertill.
F: Och ögonbrynen, var dom mörka också?
T: Ja.
F: Över huvudtaget kan man säga hans-, det intryck du fick av honom var det att det var ett typiskt svenskt utseende eller var det-?
T: Nej, nej, inte typiskt svenskt, men jag kan heller inte säga typiskt latinsk eller typiskt just den och den, snarare en blandning av latinskt, typ italienskt och nåt sydasiatiskt, sydöst, öst.
F: Men något sydländskt drag i all fall kan man säga?
T: Ja, men inte rent, inte rent. Jag tycker inte att till exempel den här näsan är en sån näsa, men jag kanske har fel, man gör sig alltid föreställningar, förutfattade meningar.
F: Jo men ofta får man ju en spontan uppfattning om det är en-, om det finns nån form av sydländskt påbrå eller om det är mer det nordiska utseendet, men du vill placera det något söderut i alla fall?
T: Ja, absolut, absolut, inte ren svensk, nej, nej, nej. Men jag menar, min bror ser ju också ut som en italienare så att jag vet inte.
F: Okey ska vi gå över på klädseln, vi börjar uppifrån. Såg du om han hade någonting på huvudet?
T: Ja, det är det jag inte vet. Han hade något mörkt på huvudet. Han kan lika gärna haft en mössa som han hade mörkt hår.
F: Jaha, och därefter har han på sig på överkroppen?
T: Han hade en rock, typ en sån här du vet-, sånt här material som direk-, ja, direktörer har, men inte lodenrock, men inte sån här svart som min är utan-,
F: En tygrock i alla fall?
T: Ja, just det. Mörkblå, den var inte svart.
T: som är så typiskt: jag vet inte, men jag kallar det manligt.
F: Det ger intryck av att vara ett smalt ansikte?
T: Nej, jag menar det kan du ju också ha på en kille som är bredare, men han har ett smalt ansikte, han har inte ett insjunket ansikte men han har-, Ja, om du har ansiktsformen som går liksom så här va, om det går innåt.
F: Det går in under okbenen alltså på nåt sätt?
T: Ja, men inte så mycket, men litegrann. Ja, ögonen är mörka på honom kommer jag ihåg och väldigt stora ögonbryn också, som är liksom tjockare nertill.
F: Och ögonbrynen, var dom mörka också?
T: Ja.
F: Över huvudtaget kan man säga hans-, det intryck du fick av honom var det att det var ett typiskt svenskt utseende eller var det-?
T: Nej, nej, inte typiskt svenskt, men jag kan heller inte säga typiskt latinsk eller typiskt just den och den, snarare en blandning av latinskt, typ italienskt och nåt sydasiatiskt, sydöst, öst.
F: Men något sydländskt drag i all fall kan man säga?
T: Ja, men inte rent, inte rent. Jag tycker inte att till exempel den här näsan är en sån näsa, men jag kanske har fel, man gör sig alltid föreställningar, förutfattade meningar.
F: Jo men ofta får man ju en spontan uppfattning om det är en-, om det finns nån form av sydländskt påbrå eller om det är mer det nordiska utseendet, men du vill placera det något söderut i alla fall?
T: Ja, absolut, absolut, inte ren svensk, nej, nej, nej. Men jag menar, min bror ser ju också ut som en italienare så att jag vet inte.
F: Okey ska vi gå över på klädseln, vi börjar uppifrån. Såg du om han hade någonting på huvudet?
T: Ja, det är det jag inte vet. Han hade något mörkt på huvudet. Han kan lika gärna haft en mössa som han hade mörkt hår.
F: Jaha, och därefter har han på sig på överkroppen?
T: Han hade en rock, typ en sån här du vet-, sånt här material som direk-, ja, direktörer har, men inte lodenrock, men inte sån här svart som min är utan-,
F: En tygrock i alla fall?
T: Ja, just det. Mörkblå, den var inte svart.
F: Och hur lång var den ungefär?
T: Ja, till mitten av låret kanske, lite lite längre, jag vet inte.
F: Den slutade ovanför knäna i alla fall?
T: Ja, o ja, det gjorde den, det gjorde den. Om du ser att min är så här, ursäkta mikrofonen, min är ganska lång.
F: Din går till knäna, strax nedanför knäna.
T: Men den här var väl kanske hit nånting.
F: Och du visar ungefär mitt på låret eller strax nedanför?
T: Ja, just det, strax nedanför mitt på låret.
F: Och kragen, hur såg den ut?
T: Svårt att säga, det kommer jag inte ihåg. Jag såg liksom bara-,
F: För att ibland har man ju kanske ganska stor krage, modell sån här trenchcoatkrage man kan fälla upp eller ibland-
T: Nej, nej, nej, nej.
F: - har man ganska smal liten krage?
T: Jag hade en krage-, sen kunde vi sätta upp ovanför så här.
F: Du visar att det är en krage som går upp ungefär-, om man fäller upp den, över munnen.
T: Ja, men typ min krage, typ min krage. Så! Fast den var liksom inte så här, utan den var snarare mer spetsig.
F: Det var nån sån här rak krage (ohörbart).
T: Ja, så ungefär, kanske lite högre var den, men en ganska kort.....
F: Och såg du om han hade någon halsduk?
T: Nej, det har jag inte tänkt på faktiskt.
F: Såg du -, hade han någonting annat som du la märke till under rocken, skjorta eller tröja eller nåt sånt?
T: Nja, ja han hade nåt ljust under-, under tröjan, men jag vet inte om det var en skjorta eller tröja. Jag menar jag var så fascinerad av den här näsan så jag tittade på ansiktet.
F: Men som sagt, du skymtade något ljust under rocken i alla fall?
T: Mm. Ja, det gjorde jag.
F: Var rocken knäppt eller öppen?
T: Rocken var inte knäppt, inte översta knapparna i alla fall och inte nedersta,
F: Och hur lång var den ungefär?
T: Ja, till mitten av låret kanske, lite lite längre, jag vet inte.
F: Den slutade ovanför knäna i alla fall?
T: Ja, o ja, det gjorde den, det gjorde den. Om du ser att min är så här, ursäkta mikrofonen, min är ganska lång.
F: Din går till knäna, strax nedanför knäna.
T: Men den här var väl kanske hit nånting.
F: Och du visar ungefär mitt på låret eller strax nedanför?
T: Ja, just det, strax nedanför mitt på låret.
F: Och kragen, hur såg den ut?
T: Svårt att säga, det kommer jag inte ihåg. Jag såg liksom bara-,
F: För att ibland har man ju kanske ganska stor krage, modell sån här trenchcoatkrage man kan fälla upp eller ibland-
T: Nej, nej, nej, nej.
F: - har man ganska smal liten krage?
T: Jag hade en krage-, sen kunde vi sätta upp ovanför så här.
F: Du visar att det är en krage som går upp ungefär-, om man fäller upp den, över munnen.
T: Ja, men typ min krage, typ min krage. Så! Fast den var liksom inte så här, utan den var snarare mer spetsig.
F: Det var nån sån här rak krage (ohörbart).
T: Ja, så ungefär, kanske lite högre var den, men en ganska kort.....
F: Och såg du om han hade någon halsduk?
T: Nej, det har jag inte tänkt på faktiskt.
F: Såg du -, hade han någonting annat som du la märke till under rocken, skjorta eller tröja eller nåt sånt?
T: Nja, ja han hade nåt ljust under-, under tröjan, men jag vet inte om det var en skjorta eller tröja. Jag menar jag var så fascinerad av den här näsan så jag tittade på ansiktet.
F: Men som sagt, du skymtade något ljust under rocken i alla fall?
T: Mm. Ja, det gjorde jag.
F: Var rocken knäppt eller öppen?
T: Rocken var inte knäppt, inte översta knapparna i alla fall och inte nedersta,
T: kan ha varit knäppt på en knapp.
F: Mitt på ungefär då?
T: Ja, eller också var rocken väldigt stor för den fladdrade omkring honom när han gick. Det var inte en sån här tätt åtsittande rock.
F: Och såg du om han hade nånting på händerna?
T: Nej, jag tittade inte på händerna. Han stoppade händerna i fickorna sen, Men han tryckte armarna väldigt hårt mot kroppen kommer jag ihåg när han gick, det såg konstigt ut. Han liksom-, gick inte så här utan tryckte så här.
F: Du visar att han går framåtböjd och trycker armarna intill kroppen.
T: Ja.
F: Byxorna då?
T: Byxorna är såna här man kallar kavajbyxor, typ-, ja som tillhör kavajer, typ direktörsbyxor, dom var väldigt breda och mörka, men det var inga jeans eller nånting.
F: Men mörka säger du. Vilken färg?
T: Ja, ungefär samma färg som rocken.
F: Dom var mörkblå alltså?
T: Ja, jag tittade inte-, jag såg liksom-, (ohörbart). Jag menar, när man gick ut så tänkte jag på hans ansikte, sen så fortsatte han och sen tänkte jag på nåt annat och så tittade jag igen, då var han längre bort och så försvann runt hörnet.
F: Du nämnde direktörsbyxor, vad menar du med det?
T: Ja, typ direktörer går ju oftast klädda i antingen ljusa-, väldigt ljusa eller väldigt mörka kostymer, och han har då byxor av bomull.
F: Bomull sa du?
T: Ja. (ohörbart).
F: (ohörbart) form av kostymbyxor som du uppfattar det?
T: Ja, jag vet inte hur man skall förklara byxorna, det kan också ha varit omoderna byxor som är mörka, det vet jag inte.
F: Du sa att dom var breda?
T: Ja.
F: Var det såna här utställda byxor nertill?
T: Nej, nej, nej. Raka alltså.
T: kan ha varit knäppt på en knapp.
F: Mitt på ungefär då?
T: Ja, eller också var rocken väldigt stor för den fladdrade omkring honom när han gick. Det var inte en sån här tätt åtsittande rock.
F: Och såg du om han hade nånting på händerna?
T: Nej, jag tittade inte på händerna. Han stoppade händerna i fickorna sen, Men han tryckte armarna väldigt hårt mot kroppen kommer jag ihåg när han gick, det såg konstigt ut. Han liksom-, gick inte så här utan tryckte så här.
F: Du visar att han går framåtböjd och trycker armarna intill kroppen.
T: Ja.
F: Byxorna då?
T: Byxorna är såna här man kallar kavajbyxor, typ-, ja som tillhör kavajer, typ direktörsbyxor, dom var väldigt breda och mörka, men det var inga jeans eller nånting.
F: Men mörka säger du. Vilken färg?
T: Ja, ungefär samma färg som rocken.
F: Dom var mörkblå alltså?
T: Ja, jag tittade inte-, jag såg liksom-, (ohörbart). Jag menar, när man gick ut så tänkte jag på hans ansikte, sen så fortsatte han och sen tänkte jag på nåt annat och så tittade jag igen, då var han längre bort och så försvann runt hörnet.
F: Du nämnde direktörsbyxor, vad menar du med det?
T: Ja, typ direktörer går ju oftast klädda i antingen ljusa-, väldigt ljusa eller väldigt mörka kostymer, och han har då byxor av bomull.
F: Bomull sa du?
T: Ja. (ohörbart).
F: (ohörbart) form av kostymbyxor som du uppfattar det?
T: Ja, jag vet inte hur man skall förklara byxorna, det kan också ha varit omoderna byxor som är mörka, det vet jag inte.
F: Du sa att dom var breda?
T: Ja.
F: Var det såna här utställda byxor nertill?
T: Nej, nej, nej. Raka alltså.
F: Raka byxor?
T: Ja, raka byxor, men som fladdrade kring benen, fast inte så mycket.
F: Och såg du vad han hade på fötterna?
T: Det måste ha varit mörka skor för allting gav ett mörkt intryck va, inga gympadojor eller nånting.
F: Såg du om han bar på nånting?
T: Jag såg inte vänster sida av honom. Jag såg liksom-, jag tänkte inte på det, han vände ju liksom så här, så att jag vet inte. Han-, när jag såg honom så stod han typ så här.
F: Visade sin högra sida mot dej?
T: Ja, och-,
F: Och snett framifrån?
T: Ja, precis. Så det vet jag inte, men han tryckte armarna mot kroppen i alla fall. Jag har ingen aning, det kan jag inte svara på tyvärr.
F: Han kan ha burit nånting och behöver alltså inte ha gjort det?
T: Ja, det såg jag inte. Det kan jag inte svara på.
F: När ni stötte ihop där vid dörröppningen nästan, sa han nånting då?
T: Nej, han bara (häftig inandning), du vet när nån öppnar dörren och man inte är beredd och man säger så här.
F: Han drog efter andan alltså?
T: Ja.
F: Skulle du känna igen den här mannen om du så fick se honom igen?
T: Ja, absolut, absolut. För att det var en sekund av stillhet när man tittade in i varandras ögon, det var-, det kanske bara rörde sig om nån bråkdel av en sekund, men jag skulle absolut känna igen honom, jag har hans ansikte framför mig, inom mig va, men jag får inte ner det på papperet. Jag ska visa dej, jag måste visa dej, kan du stänga av?
F: Vi kan göra ett avbrott i förhöret klockan 22:25
.
F: Förhöret återupptas efter cirka 5-6 minuters avbrott.
Och då vill jag fråga dej vidare om du såg några andra människor på Smala Gränd vid det här tillfället?
T: Nej, jag såg ingenting annat. Jag såg en bil, det kan ha varit nåt par i den bilen.
F: Raka byxor?
T: Ja, raka byxor, men som fladdrade kring benen, fast inte så mycket.
F: Och såg du vad han hade på fötterna?
T: Det måste ha varit mörka skor för allting gav ett mörkt intryck va, inga gympadojor eller nånting.
F: Såg du om han bar på nånting?
T: Jag såg inte vänster sida av honom. Jag såg liksom-, jag tänkte inte på det, han vände ju liksom så här, så att jag vet inte. Han-, när jag såg honom så stod han typ så här.
F: Visade sin högra sida mot dej?
T: Ja, och-,
F: Och snett framifrån?
T: Ja, precis. Så det vet jag inte, men han tryckte armarna mot kroppen i alla fall. Jag har ingen aning, det kan jag inte svara på tyvärr.
F: Han kan ha burit nånting och behöver alltså inte ha gjort det?
T: Ja, det såg jag inte. Det kan jag inte svara på.
F: När ni stötte ihop där vid dörröppningen nästan, sa han nånting då?
T: Nej, han bara (häftig inandning), du vet när nån öppnar dörren och man inte är beredd och man säger så här.
F: Han drog efter andan alltså?
T: Ja.
F: Skulle du känna igen den här mannen om du så fick se honom igen?
T: Ja, absolut, absolut. För att det var en sekund av stillhet när man tittade in i varandras ögon, det var-, det kanske bara rörde sig om nån bråkdel av en sekund, men jag skulle absolut känna igen honom, jag har hans ansikte framför mig, inom mig va, men jag får inte ner det på papperet. Jag ska visa dej, jag måste visa dej, kan du stänga av?
F: Vi kan göra ett avbrott i förhöret klockan 22:25
.
F: Förhöret återupptas efter cirka 5-6 minuters avbrott.
Och då vill jag fråga dej vidare om du såg några andra människor på Smala Gränd vid det här tillfället?
T: Nej, jag såg ingenting annat. Jag såg en bil, det kan ha varit nåt par i den bilen.
F: En bil som stod parkerad?
T: Ja, men jag kommer inte ihåg var det var. Det liksom-, jag tänkte-, jag gick och tittade liksom ut efter väggen va, jag såg ingenting tyvärr.
F: Så vad du lade märke till fanns det inte några andra människor som gick på Smala Gränd vid det här tillfället?
T: Nej, inte som gick. Nej, nej, absolut inte.
F: På den här sträckan du gick mellan hotellingången eller utgången och kontoret, hur lång är den ungefär?
T: Sånt där har jag ingen aning om, 25 meter kanske, 25-30.
F: Då tar vi och avslutar förhöret klockan 22:34
.
F: En bil som stod parkerad?
T: Ja, men jag kommer inte ihåg var det var. Det liksom-, jag tänkte-, jag gick och tittade liksom ut efter väggen va, jag såg ingenting tyvärr.
F: Så vad du lade märke till fanns det inte några andra människor som gick på Smala Gränd vid det här tillfället?
T: Nej, inte som gick. Nej, nej, absolut inte.
F: På den här sträckan du gick mellan hotellingången eller utgången och kontoret, hur lång är den ungefär?
T: Sånt där har jag ingen aning om, 25 meter kanske, 25-30.
F: Då tar vi och avslutar förhöret klockan 22:34
.
Förhör med Susanne Törneman
Förhöret hållet vid våldsroteln i Stockholm tisdagen 1986-03-04 22:00 .
Förhörsledare: krinsp Christer H Sjöblom.
F = Förhörsledare
T = Susanne Törneman
F: Du sa före förhöret att du är och att du på kvällen 1986-02-28
då skulle gå ut från restauranglokalen och gå till kontoret, som låg beläget på Smala Grând.
T: Ja, just det.
F: Vilken tid var det?
T: Det är svårt att säga.
F: På ett ungefär?
T: Ja, kan ha varit allt mellan fem över halv tolv (23:35 )till kvart i tolv (23:45 ), men jag tror att det snarare är fem över halv - tjugo i, nånting sånt där.
F: Kan det ha varit före halv tolv? (23:30
)
T: Före halv tolv?
F: Mm.
T: Njae, det är lite svårt, jag vet inte. Jag har aldrig klocka på mig så att...
F: Så att tidsangivelsen är lite osäkert säger du?
T: Den är svår att säga, ja. Den är svår att säga faktiskt.
F: Det kan alltså lika väl ha varit före halv tolv som efter, du tror snarare efter?
Förhör med Susanne Törneman
Förhöret hållet vid våldsroteln i Stockholm tisdagen 1986-03-04 22:00 .
Förhörsledare: krinsp Christer H Sjöblom.
F = Förhörsledare
T = Susanne Törneman
F: Du sa före förhöret att du är och att du på kvällen 1986-02-28
då skulle gå ut från restauranglokalen och gå till kontoret, som låg beläget på Smala Grând.
T: Ja, just det.
F: Vilken tid var det?
T: Det är svårt att säga.
F: På ett ungefär?
T: Ja, kan ha varit allt mellan fem över halv tolv (23:35 )till kvart i tolv (23:45 ), men jag tror att det snarare är fem över halv - tjugo i, nånting sånt där.
F: Kan det ha varit före halv tolv? (23:30
)
T: Före halv tolv?
F: Mm.
T: Njae, det är lite svårt, jag vet inte. Jag har aldrig klocka på mig så att...
F: Så att tidsangivelsen är lite osäkert säger du?
T: Den är svår att säga, ja. Den är svår att säga faktiskt.
F: Det kan alltså lika väl ha varit före halv tolv som efter, du tror snarare efter?
T: Snarare efter, ja. Svar ja.
F: Och var nånstans kommer du ut då? Utgången från restauranglokalen den ligger ju på Smala Gränd alltså?
T: Mm. Eller det är så här, att det finns tre utgångar eller dörrar på Smala Gränd som . Den ena är ifrån hotellet, den andra till restaurangen och den tredje är till kontoret.
F: I vilken ordning ligger dom från Birger Jarlsgatan räknat?
W: Smala Gränd ligger inte som en tvärgata....
F: Nej, nej, den ligger parallellt, förlåt mig. Om vi tar från-
W: Från vänster sida sett eller från-, jag vet inte vad gatan heter som ligger ovanför, som man kommer ner på en trappa. Eller om vi säger, jag står med ryggen mot huset, så ifrån vänster sida sett, jag står med ryggen mot Alexandrahuset och Birger Jarlsgatan, så har jag först dörren till hotellet, sen har jag dörren till restaurangen och sen är det ett garage och så har jag dörren till kontoret.
F: Nu ska vi bara se på en karta här så vi kan riktigt orientera oss. Du har alltså kvarteret Smala Gränd, Engelbrektsplan här, Smala Gränd går då parallellt med Birger Jarlsgatan och Engelbrektsplan. Och söder om ligger-,
W: Men här är ju en trappa, här kan man ju inte köra bil.
F: Nej. David Bagares gata.
W: Ja, just det.
F: Och sedan norr om Smala Gränd ligger Snickarbacken.
W: Ja just det. Då gör jag så här. Jaha, förlåt.
F: Om du visar här då så är alltså-, först kommer om man räknar söder ifrån på Smala Gränd?
W: Ja, just det, så kommer porten från hotellreception-, hotellet, det ligger där. Och sen precis bredvid lite längre bort så ligger, vänta får jag visa. Här ligger hotellet, här ungefär ligger, vad heter den? Restaurangen, och precis bredvid så ligger kontorsdörren. Fast emellan restaurangdörren och kontorsdörren så är det ett garage. Jag kommer alltså ut genom den här dörren.
F: Hotelldörren?
W: Hotelldörren
F: Som ligger närmast David Bagares gata?
T: Snarare efter, ja. Svar ja.
F: Och var nånstans kommer du ut då? Utgången från restauranglokalen den ligger ju på Smala Gränd alltså?
T: Mm. Eller det är så här, att det finns tre utgångar eller dörrar på Smala Gränd som . Den ena är ifrån hotellet, den andra till restaurangen och den tredje är till kontoret.
F: I vilken ordning ligger dom från Birger Jarlsgatan räknat?
W: Smala Gränd ligger inte som en tvärgata....
F: Nej, nej, den ligger parallellt, förlåt mig. Om vi tar från-
W: Från vänster sida sett eller från-, jag vet inte vad gatan heter som ligger ovanför, som man kommer ner på en trappa. Eller om vi säger, jag står med ryggen mot huset, så ifrån vänster sida sett, jag står med ryggen mot Alexandrahuset och Birger Jarlsgatan, så har jag först dörren till hotellet, sen har jag dörren till restaurangen och sen är det ett garage och så har jag dörren till kontoret.
F: Nu ska vi bara se på en karta här så vi kan riktigt orientera oss. Du har alltså kvarteret Smala Gränd, Engelbrektsplan här, Smala Gränd går då parallellt med Birger Jarlsgatan och Engelbrektsplan. Och söder om ligger-,
W: Men här är ju en trappa, här kan man ju inte köra bil.
F: Nej. David Bagares gata.
W: Ja, just det.
F: Och sedan norr om Smala Gränd ligger Snickarbacken.
W: Ja just det. Då gör jag så här. Jaha, förlåt.
F: Om du visar här då så är alltså-, först kommer om man räknar söder ifrån på Smala Gränd?
W: Ja, just det, så kommer porten från hotellreception-, hotellet, det ligger där. Och sen precis bredvid lite längre bort så ligger, vänta får jag visa. Här ligger hotellet, här ungefär ligger, vad heter den? Restaurangen, och precis bredvid så ligger kontorsdörren. Fast emellan restaurangdörren och kontorsdörren så är det ett garage. Jag kommer alltså ut genom den här dörren.
F: Hotelldörren?
W: Hotelldörren
F: Som ligger närmast David Bagares gata?
T: Ja: just det.
F: Sen går du alltså norrut på Smala Gränd?
T: Ja, just det.
F: Mot ungefär mitten av kvarteret?
T: Mn. Ja, för jag skulle gå in till kontoret.
F: Och du går då på den-,
T: Nej, jag gör så att jag kommer ut, när jag träffar den här mannen då öppnar jag dörren och han stannar precis när jag öppnar dörren.
F: Ja men lugn ett tag nu. Du kommer ut i alla fall hotellgången och går då sen norrut på Smala Gränd, om jag förstår rätt?
T: Ja, just det, till höger.
F: Till höger när du kommer ut, ja?
T: Mm.
F: Och vad ser du då?
T: Ja, det är inte när jag går, utan det är när jag öppnar dörren.
F: När du öppnade första dörren? När du går ut?
T: När jag öppnar första dörren, när jag går ut, ja precis. Då är den här mannen som jag nästan liksom krockar med när jag kommer ut.
F: Vart kommer han ifrån?
T: Han kommer från vänster, från mitt håll sett, från söder.
F: Från David Bagares gata?
T: Ja, just det.
F: Såg du vilken del utav David Bagares gata han kom ifrån?
T: Nej.
F: Kom han från Regeringsgatan eller?
T: Nej, det var det som var konstigt, för att han var liksom-, kom inte snett över gatan som man oftast gör när man kommer därifrån och skall hit, då brukar man gå förbi litegrann, man brukar liksom gå-, om du har den så här. Så om man kommer ner för dom här trapporna så brukar man ju gå så, man går ju liksom inte så va, man sneddar.
F: Man sneddar över korsningen, ja.
T: Ja, i vanliga fall så brukar man göra det, men dörren är här, men han kom här, liksom precis på trottoaren.
T: Ja: just det.
F: Sen går du alltså norrut på Smala Gränd?
T: Ja, just det.
F: Mot ungefär mitten av kvarteret?
T: Mn. Ja, för jag skulle gå in till kontoret.
F: Och du går då på den-,
T: Nej, jag gör så att jag kommer ut, när jag träffar den här mannen då öppnar jag dörren och han stannar precis när jag öppnar dörren.
F: Ja men lugn ett tag nu. Du kommer ut i alla fall hotellgången och går då sen norrut på Smala Gränd, om jag förstår rätt?
T: Ja, just det, till höger.
F: Till höger när du kommer ut, ja?
T: Mm.
F: Och vad ser du då?
T: Ja, det är inte när jag går, utan det är när jag öppnar dörren.
F: När du öppnade första dörren? När du går ut?
T: När jag öppnar första dörren, när jag går ut, ja precis. Då är den här mannen som jag nästan liksom krockar med när jag kommer ut.
F: Vart kommer han ifrån?
T: Han kommer från vänster, från mitt håll sett, från söder.
F: Från David Bagares gata?
T: Ja, just det.
F: Såg du vilken del utav David Bagares gata han kom ifrån?
T: Nej.
F: Kom han från Regeringsgatan eller?
T: Nej, det var det som var konstigt, för att han var liksom-, kom inte snett över gatan som man oftast gör när man kommer därifrån och skall hit, då brukar man gå förbi litegrann, man brukar liksom gå-, om du har den så här. Så om man kommer ner för dom här trapporna så brukar man ju gå så, man går ju liksom inte så va, man sneddar.
F: Man sneddar över korsningen, ja.
T: Ja, i vanliga fall så brukar man göra det, men dörren är här, men han kom här, liksom precis på trottoaren.
F: Han gick på trottoaren utanför dörren precis?
T: Ja.
F: Och du uppfattade det som han då snarare borde ha kommit nerifrån Birger Jarlsgatan?
T: Det kan jag inte säga, jag kan inte svara på det, det liksom-. Men det vanliga är att man sneddar så här.
F: Man skulle komma in på Smala Gränd och längre in alltså om porten.
T: Ja, precis, precis.
Men när jag öppnar dörren då rycker han till och tvärstannar och vänder sig om och tittar på mig och liksom det blir sån där ögonkontakt i några sekunder, som man tycker i och för sig är väldigt långt. Men han verkar nästan förskräckt på något sätt, jag vet inte hur jag ska förklara.
Jag menar, det är vad jag lägger märke till då och jag tänkte att han kanske blev rädd för att jag öppnade dörren så snabbt eller nånting sånt.
Men jag vet inte, jag tänkte inte på det här förrän efteråt. Och han liksom, jag vet inte, han stoppar händerna-, lyfter upp kragen, sticker händerna i fickorna och går liksom snabbt framåt sen, för att-, ungefär en människa som försöker springa men håller igen (ohörbart) och går snabbt men springer inte.
F: Ja, han fortsätter alltså säger du då, med tillbakahållen språngmarsch, han går snabbt.
T: Ja, just det, och väldigt hopkurad.
F: Och fortsätter alltså Smala Gränd norrut mot Snickarbacken?
T: Ja, just det. Och sen ser jag honom-, var är det nånstans nu? Där! Då ser jag honom bara gå så va, jag stannar här.
F: Du stannar ungefär mitt på kvarteret alltså?
W: Jag menar, när han har hunnit dit så har jag inte hunnit så långt.
F: Han går alltså ifrån dej?
T: Ja, o ja.
F: Och sen ser du honom i hörnan Snickarbacken & Smala Gränd?
T: Ja, och han tar liksom och rusar-, där nästan rusar han runt hörnet så här.
F: Åt höger från dej sett alltså?
T: Åt höger, ja, just det.
F: Ut mot Birger Jarlsgatan?
F: Han gick på trottoaren utanför dörren precis?
T: Ja.
F: Och du uppfattade det som han då snarare borde ha kommit nerifrån Birger Jarlsgatan?
T: Det kan jag inte säga, jag kan inte svara på det, det liksom-. Men det vanliga är att man sneddar så här.
F: Man skulle komma in på Smala Gränd och längre in alltså om porten.
T: Ja, precis, precis.
Men när jag öppnar dörren då rycker han till och tvärstannar och vänder sig om och tittar på mig och liksom det blir sån där ögonkontakt i några sekunder, som man tycker i och för sig är väldigt långt. Men han verkar nästan förskräckt på något sätt, jag vet inte hur jag ska förklara.
Jag menar, det är vad jag lägger märke till då och jag tänkte att han kanske blev rädd för att jag öppnade dörren så snabbt eller nånting sånt.
Men jag vet inte, jag tänkte inte på det här förrän efteråt. Och han liksom, jag vet inte, han stoppar händerna-, lyfter upp kragen, sticker händerna i fickorna och går liksom snabbt framåt sen, för att-, ungefär en människa som försöker springa men håller igen (ohörbart) och går snabbt men springer inte.
F: Ja, han fortsätter alltså säger du då, med tillbakahållen språngmarsch, han går snabbt.
T: Ja, just det, och väldigt hopkurad.
F: Och fortsätter alltså Smala Gränd norrut mot Snickarbacken?
T: Ja, just det. Och sen ser jag honom-, var är det nånstans nu? Där! Då ser jag honom bara gå så va, jag stannar här.
F: Du stannar ungefär mitt på kvarteret alltså?
W: Jag menar, när han har hunnit dit så har jag inte hunnit så långt.
F: Han går alltså ifrån dej?
T: Ja, o ja.
F: Och sen ser du honom i hörnan Snickarbacken & Smala Gränd?
T: Ja, och han tar liksom och rusar-, där nästan rusar han runt hörnet så här.
F: Åt höger från dej sett alltså?
T: Åt höger, ja, just det.
F: Ut mot Birger Jarlsgatan?
T: Just det. Eller jag vet inte, han kan ju ha stannat, inte vet jag.
F: Jo, men han gick i riktning mot Birger Jarlsgatan där på Snickarbacken?
T: Ja, just det.
F: Och sen försvann han helt ur sikte?
T: Ja, sen tänkte inte jag mer på det här, jag började knacka på kontoret om var där, men det var hon inte så jag gick tillbaka. Fick jag gå runt igen, men då gick jag inte samma väg som han hade tagit utan jag gick tillbaka andra vägen.
F: Du gick samma väg du hade kommit alltså tillbaka?
T: Ja, just det.
F: Men du gick ut på Birger Jarlsgatan sen då?
T: Ja, för man kan inte komma in till huset genom dom vägarna, allting är låst och portkoden stänger.
F: Jaha så du gick ut igen?
T: Jag gick tillbaka runt-,
F: Du gick rakt på Smala Gränd ut David Bagare och sen på Engelbrektsplan?
T: Ja, just det, så gick jag in på Alexandra igen.
F: Såg du den här mannen då vid något tillfälle?
T: Det har jag ingen aning om, det kan jag faktiskt inte komma ihåg. Jag menar, man tänker ju inte på det.
F: Kan du beskriva den här mannen då? Om vi börjar med ålder, ungefär, hur gammal var han?
T: Ja du, han såg kanske äldre ut än vad han egentligen var. Han såg väldigt märkt ut. Han kan ha varit mellan 35-45 år, den åldern.
F: Nånting 35-45 tror du?
T: Ja, men absolut inte äldre. Men jag menar, det är svårt att bedöma en människa på ansiktet, för att erfarenhet och allting ger ju uttryck i ansiktet, så att du kan ju se äldre ut fast du är yngre.
F: Men du uppskattar i alla fall åldern till mellan 35-45?
T: Ja, mot yngre hållet egentligen.
F: Ja, just det. Nånting kring 40 då alltså kan man säga?
T: Ja, strax innan 40 egentligen, runt 38-39.
F: Och hur lång var han ungefär?
T: Just det. Eller jag vet inte, han kan ju ha stannat, inte vet jag.
F: Jo, men han gick i riktning mot Birger Jarlsgatan där på Snickarbacken?
T: Ja, just det.
F: Och sen försvann han helt ur sikte?
T: Ja, sen tänkte inte jag mer på det här, jag började knacka på kontoret om var där, men det var hon inte så jag gick tillbaka. Fick jag gå runt igen, men då gick jag inte samma väg som han hade tagit utan jag gick tillbaka andra vägen.
F: Du gick samma väg du hade kommit alltså tillbaka?
T: Ja, just det.
F: Men du gick ut på Birger Jarlsgatan sen då?
T: Ja, för man kan inte komma in till huset genom dom vägarna, allting är låst och portkoden stänger.
F: Jaha så du gick ut igen?
T: Jag gick tillbaka runt-,
F: Du gick rakt på Smala Gränd ut David Bagare och sen på Engelbrektsplan?
T: Ja, just det, så gick jag in på Alexandra igen.
F: Såg du den här mannen då vid något tillfälle?
T: Det har jag ingen aning om, det kan jag faktiskt inte komma ihåg. Jag menar, man tänker ju inte på det.
F: Kan du beskriva den här mannen då? Om vi börjar med ålder, ungefär, hur gammal var han?
T: Ja du, han såg kanske äldre ut än vad han egentligen var. Han såg väldigt märkt ut. Han kan ha varit mellan 35-45 år, den åldern.
F: Nånting 35-45 tror du?
T: Ja, men absolut inte äldre. Men jag menar, det är svårt att bedöma en människa på ansiktet, för att erfarenhet och allting ger ju uttryck i ansiktet, så att du kan ju se äldre ut fast du är yngre.
F: Men du uppskattar i alla fall åldern till mellan 35-45?
T: Ja, mot yngre hållet egentligen.
F: Ja, just det. Nånting kring 40 då alltså kan man säga?
T: Ja, strax innan 40 egentligen, runt 38-39.
F: Och hur lång var han ungefär?
Ja: jag fick den uppfattningen att han var ungefär lika lång som jag, kanske något kortare.
F: Och du är?
T: Jag är 179 lång.
F: Du är 179?
T: Ја.
F: Han var nånting omkring?
T: Ja, men det är svårt att säga men han gick ganska ihopkrupen också.
F: Men vi säger mellan 175-180 alltså nånting?
T: Ja, nånting sånt där ja. Men han kan alltså ha varit längre, men att han gick ganska-,
F: Men nånting i storleksordning 180 alltså?
T: Ja, just det.
F: Och kroppsbyggnaden kan du beskriva den ungefär? Var han smal eller tjock eller kraftig eller spensligt byggd? Kan du beskriva den?
T,: Ja, han var ganska spänstig annars om man säger så, för han gick med en spänstig gång. Väldigt-, jag vet-, jag såg ju inte hans kropp va, han hade en rock på sig.
F: Men uppfattade du honom som en något så när normal kroppsbyggnad, atletisk, kraftig eller tjock eller så?
T: Nej, han var absolut inte tjock, det var han inte, snarare åt det smala hållet, men han kan ha normal kroppsbyggnad snarare, men han måste varit ganska muskulös egentligen för han gick på ett sånt sätt som man gör-.
F: Han verkade vältränad?
T: Vältränad, ja. Vältränad. Svar ja.
F: Och hur var hans hårfärg?
T: Det är svårt att säga. Vad jag kommer ihåg är att han var mörk, det var ingenting som lyste ljust ovanpå ansiktet.
Jag reagerade väldigt mycket för själva ansiktet, sen hur håret och sånt ser ut det är inte så viktigt för mig när jag tecknar.
Och ansiktet lystes ju upp av ljuset från dörren, det är ganska mörkt annars.
Så att jag vet-, han var i alla fall-, det var mörkt ovanpå huvudet, jag vet inte om det var håret som var mörkt eller om han hade en mössa som var mörk, men det var mörkt ovanpå huvudet, förstår du hur jag menar?
Ja: jag fick den uppfattningen att han var ungefär lika lång som jag, kanske något kortare.
F: Och du är?
T: Jag är 179 lång.
F: Du är 179?
T: Ја.
F: Han var nånting omkring?
T: Ja, men det är svårt att säga men han gick ganska ihopkrupen också.
F: Men vi säger mellan 175-180 alltså nånting?
T: Ja, nånting sånt där ja. Men han kan alltså ha varit längre, men att han gick ganska-,
F: Men nånting i storleksordning 180 alltså?
T: Ja, just det.
F: Och kroppsbyggnaden kan du beskriva den ungefär? Var han smal eller tjock eller kraftig eller spensligt byggd? Kan du beskriva den?
T,: Ja, han var ganska spänstig annars om man säger så, för han gick med en spänstig gång. Väldigt-, jag vet-, jag såg ju inte hans kropp va, han hade en rock på sig.
F: Men uppfattade du honom som en något så när normal kroppsbyggnad, atletisk, kraftig eller tjock eller så?
T: Nej, han var absolut inte tjock, det var han inte, snarare åt det smala hållet, men han kan ha normal kroppsbyggnad snarare, men han måste varit ganska muskulös egentligen för han gick på ett sånt sätt som man gör-.
F: Han verkade vältränad?
T: Vältränad, ja. Vältränad. Svar ja.
F: Och hur var hans hårfärg?
T: Det är svårt att säga. Vad jag kommer ihåg är att han var mörk, det var ingenting som lyste ljust ovanpå ansiktet.
Jag reagerade väldigt mycket för själva ansiktet, sen hur håret och sånt ser ut det är inte så viktigt för mig när jag tecknar.
Och ansiktet lystes ju upp av ljuset från dörren, det är ganska mörkt annars.
Så att jag vet-, han var i alla fall-, det var mörkt ovanpå huvudet, jag vet inte om det var håret som var mörkt eller om han hade en mössa som var mörk, men det var mörkt ovanpå huvudet, förstår du hur jag menar?
F: Mm.
T: Som typ på den här teckningen. Jag liksom-, jag visste inte vad han hade va.
F: Nej, men du uppfattade det som om ganska mörkt i alla fall?
T: Ja, ja, ja, o ja.
F: Och det var inget så här extremt långt hår eller nåt sånt som du uppfattade eller stubbat?
T: Jo, nej, det var inte stubbat. När du säger det så hade han hår som hängde ner här.
F: Över örat visar du?
T: Ja, eller inte-, ja, typ lite bakom som precis-, han hade väldigt hög krage och det var liksom lite så här, men det var inte stubbat kortklippt som-,
F: Men det hängde lite kring öronen alltså ner eller bakom?
T: Ja, hur ska man visa. Jag har örat här, liksom det hänger nånting runt här då. Förstår du hur jag menar? Det hänger runt här.
F: Ner mot nacken?
T: Ja. Det är så vagt, det är så vagt. Jag menar, jag har inte lagt märke till det. Jag ska nog börja sätta mig hemma i natt och så bara sitta och teckna det jag kommer ihåg.
F: Om vi går över på ansiktet i övrigt, hade han någon form av skäggprynad, mustasch eller nåt sånt?
T: Nej, ingen mustasch. Det hade han inte.
F: Inga glasögon eller något sådant?
T: Nej, det hade han inte, Hans-, fast han-,
F: Beskriv ansiktet i övrigt som du minns det?
T: Ja, men det är den här väldigt smala näsan, lång och smal näsa, det är den jag kommer ihåg mest. Sen munnen såg inte jag så mycket av för att han fällde upp kragen, eller han hade krage på sig.
F: Men lång och smal näsa sa du?
T: Ja.
F: Kan du beskriva formen på den. Var den en rak näsa eller?
T: Rak. Den är väldigt-, nästan aristokratisk. Förstår du hur jag menar då?
F: Inte böjd då, utan mer-?
T: Nej, men så att tippen kanske var lite längre ner ifrån ansiktet. Jag såg
F: Mm.
T: Som typ på den här teckningen. Jag liksom-, jag visste inte vad han hade va.
F: Nej, men du uppfattade det som om ganska mörkt i alla fall?
T: Ja, ja, ja, o ja.
F: Och det var inget så här extremt långt hår eller nåt sånt som du uppfattade eller stubbat?
T: Jo, nej, det var inte stubbat. När du säger det så hade han hår som hängde ner här.
F: Över örat visar du?
T: Ja, eller inte-, ja, typ lite bakom som precis-, han hade väldigt hög krage och det var liksom lite så här, men det var inte stubbat kortklippt som-,
F: Men det hängde lite kring öronen alltså ner eller bakom?
T: Ja, hur ska man visa. Jag har örat här, liksom det hänger nånting runt här då. Förstår du hur jag menar? Det hänger runt här.
F: Ner mot nacken?
T: Ja. Det är så vagt, det är så vagt. Jag menar, jag har inte lagt märke till det. Jag ska nog börja sätta mig hemma i natt och så bara sitta och teckna det jag kommer ihåg.
F: Om vi går över på ansiktet i övrigt, hade han någon form av skäggprynad, mustasch eller nåt sånt?
T: Nej, ingen mustasch. Det hade han inte.
F: Inga glasögon eller något sådant?
T: Nej, det hade han inte, Hans-, fast han-,
F: Beskriv ansiktet i övrigt som du minns det?
T: Ja, men det är den här väldigt smala näsan, lång och smal näsa, det är den jag kommer ihåg mest. Sen munnen såg inte jag så mycket av för att han fällde upp kragen, eller han hade krage på sig.
F: Men lång och smal näsa sa du?
T: Ja.
F: Kan du beskriva formen på den. Var den en rak näsa eller?
T: Rak. Den är väldigt-, nästan aristokratisk. Förstår du hur jag menar då?
F: Inte böjd då, utan mer-?
T: Nej, men så att tippen kanske var lite längre ner ifrån ansiktet. Jag såg
T: inte han i profil, jag tänkte på profilen. Nån typ den här, smal, vacker näsa. Man skulle kunna säga ett vackert intryck.
F: Och ögonen?
T: Ögonen sitter väldigt tätt tillsammans. Mycket tätare än här, det kanske är där snarare. Ögonbrynen var väldigt buskiga.
F: Vi kanske också ska upplysa om att Törneman samtidigt som hon talar visar på en teckning.
T: Som inte stämmer. Ögonbrynen är väldigt stora och buskig, det lade jag också märke till. Ögonen är avlånga, inte mandelformade utan-.
Jag vet inte om han var närsynt eller om han hade hårda ögon, inte vet jag, men jag kallar det såna ögon som jag-, han liksom gjorde så här va.
F: Kisade till menar du?
T: Inte kisade till men han drog ihop ögonen, jag vet inte, (ohörbart). Han tittade stelt, förstår du hur jag menar?
F: Ja, som du visar här så skall han alltså ha försökt, som du uppfattar det, fokusera nånting-,
T: Ja, just det.
F: Dra ihop ögonen något.
T:Ja, ja. Jag menar, du kan ju bli bländad, inte vet jag.
F: Ansiktsformen, hur uppfattade du den, var den-?
T: Maskulin, men smal, du förstår hur jag menar.
F: Smalt ansikte. Med maskulint, vad menar du med det, menar du kantigt eller-?
T: Ja, hans (ohörbart), vad heter det på svenska? Kindmuskler, jag vet inte vad det heter, såg man i alla fall,
F: Kindknotorna menar du?
T: Ja, dom här. Det här är käkmusklerna. Dom här-, när det går in här så säger man att det är kind-, jag vet inte vad det heter på svenska, men dom är markerade och det kallar jag maskulint.
F: Kindgropar, så kallas?
T: Nej, inte kindgropar, utan att man ser här att går typ så här du vet, markerade drag.
F: Nedanför okbenet-?
T: Ja, just det. Här har du då benen och så är det insjunket precis nedanför
T: inte han i profil, jag tänkte på profilen. Nån typ den här, smal, vacker näsa. Man skulle kunna säga ett vackert intryck.
F: Och ögonen?
T: Ögonen sitter väldigt tätt tillsammans. Mycket tätare än här, det kanske är där snarare. Ögonbrynen var väldigt buskiga.
F: Vi kanske också ska upplysa om att Törneman samtidigt som hon talar visar på en teckning.
T: Som inte stämmer. Ögonbrynen är väldigt stora och buskig, det lade jag också märke till. Ögonen är avlånga, inte mandelformade utan-.
Jag vet inte om han var närsynt eller om han hade hårda ögon, inte vet jag, men jag kallar det såna ögon som jag-, han liksom gjorde så här va.
F: Kisade till menar du?
T: Inte kisade till men han drog ihop ögonen, jag vet inte, (ohörbart). Han tittade stelt, förstår du hur jag menar?
F: Ja, som du visar här så skall han alltså ha försökt, som du uppfattar det, fokusera nånting-,
T: Ja, just det.
F: Dra ihop ögonen något.
T:Ja, ja. Jag menar, du kan ju bli bländad, inte vet jag.
F: Ansiktsformen, hur uppfattade du den, var den-?
T: Maskulin, men smal, du förstår hur jag menar.
F: Smalt ansikte. Med maskulint, vad menar du med det, menar du kantigt eller-?
T: Ja, hans (ohörbart), vad heter det på svenska? Kindmuskler, jag vet inte vad det heter, såg man i alla fall,
F: Kindknotorna menar du?
T: Ja, dom här. Det här är käkmusklerna. Dom här-, när det går in här så säger man att det är kind-, jag vet inte vad det heter på svenska, men dom är markerade och det kallar jag maskulint.
F: Kindgropar, så kallas?
T: Nej, inte kindgropar, utan att man ser här att går typ så här du vet, markerade drag.
F: Nedanför okbenet-?
T: Ja, just det. Här har du då benen och så är det insjunket precis nedanför
