Nämns i flera förhör.

Televerket var en svensk myndighet mellan 1953-1993 och ett statligt affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet) som de facto hade monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.

Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket. Under 1946 togs ”Kungl.” bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.

Organisation och ledarskap
Generaldirektörer

1928-1938 Adolf Hamilton (Kungl. Telegrafverket)
1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket)
1942-1965 Håkan Sterky (Telegrafverket, Televerket)

1949 I juni 1949 skrev statsminister Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning:

”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("Stay-Behind") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.”

1966-1977 Bertil Bjurel Televerket
1977-1993 Tony Hagström, Televerket

I utredningen

Uppslag i WPU
Avsnitt/	Dok.	Rubrik
A772-01	PM	Kontroll av utgående samtal från samtalsautomater belägna Sveavägen 45 vid Grand, och Sveavägen 72 samt från konditori Mon Cherie.
A9486	PM	Televerkets PM angående avlyssning av telefon.
SOU1999:88 sid. 318-319	SOU	Om f.d. pinsp Carl Gustaf Östlings anställning som säkerhetschef vid Televerket Radio juni-dec 1986.

Televerket och Sveriges totalförsvar

Televerket var också en del av det svenska totalförsvaret med ansvar för den civila telefon- och telegrafi-infrastrukturen.

Televerket hyrde även ut ledningar till försvaret. Detta innebar att det civila och militära försvarets verksamheter samverkade i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner.

K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag
Televerket var klassificerat som ett K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag då dess produktion av tele-tjänster var av stor vikt för totalförsvaret.

Höjd beredskap
I syfte att stärka rikets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen.

Vid höjd beredskap eller på annan grund var Televerket skyldig att fortsätta sin verksamhet, i syfte att säkra krigsviktig tjänsteproduktion vid krig.

Detta kan ske med anledning av krig utanför Sveriges gränser, om Sverige riskerar att hamna i krig eller om Sverige precis varit i krig.

Beredskapen kan då höjas till antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Vid skärpt beredskap skall kommuner, landsting och i vissa fall även privata företag vidta åtgärder kring bemanning, resurshållning och planering i den utsträckning staten kräver.

Vid högsta beredskap, det tillstånd som infaller om Sverige befinner sig i krig, omfattar totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas, exempelvis logistik och hushållning.

I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig.

Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.

Källor / Referenser

Datum	Rubrik / Länk	Källor
	Sveriges totalförsvar	Wikipedia svenska
1945 -	Civilt försvar i Sverige	Wikipedia svenska
	K-företag (krigsviktigt företag)	Wikipedia svenska
1953-1993	Televerket	Wikipedia svenska
2009-07-05	Televerket	Bergrum Mats B.

Förekommer i wpu

… ytterligare resultat

Televerket

Från wpu.nu

I utredningen

Källor / Referenser

Förekommer i wpu