Allmänt

Håkan Karl August Sterky (1900-1992) var en svensk ingenjör, forskare, reservofficer och ämbetsman verksam inom det teletekniska området.

Håkan Sterky och andra världskriget 1939-1945

När Håkan Sterky hösten 1942 blev rekryterad som generaldirektör och chef för Telegrafverket var han den dittills yngste generaldirektör som utsetts.

Verket ställdes under andra världskriget inför försörjningsproblem men besparades de stora skador som drabbade motsvarande verksamhet i de flesta av Europas länder.

Håkan Sterky var mån om att hjälpa sina nordiska kolleger under krigets påfrestningar. Under andra världskriget deltog Håkan Sterky som ledamot i 1943 års rundradioutredning (1943-1946). (Rundradion användes av de krigförande parterna för bla propaganda min anm.)

Som ordförande i styrelsen för Försvarets forskningsanstalt (FOA) under de första tio åren efter dess inrättande var Håkan Sterky den högste ansvarige inom FOA för det svenska kärnvapenprogrammets utveckling.
(Källa: Riksarkivet/Svenskt biografiskt lexikon)

Stay Behind och ”motståndsmannen” Håkan Sterky

År 1949 fick Håkan Sterky, tillsammans med bland andra direktören Alvar Lindencrona, i uppdrag att bilda ett Stay-behindnätverk, en svensk motståndsrörelse, som skulle träda i aktion i händelse av en sovjetisk invasion.

I juni 1949 skrev Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning:

”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.”

Fullmakten som låg i ett sigillförslutet tjänstekuvert från Telegrafverket och senare återlämnades till Erlander är ett av de få skriftliga beläggen på att en underjordisk motståndsrörelse överhuvudtaget existerat.

Ett likalydande brev skrev Erlander också till arméchefen, ”Herr General C A Ehrensvärd”.
(Källa: SvD 2011-03-18 Direktörens dubbelliv)

Håkan Sterky och samarbete med USA om sattelitkommunikation USA och Europa/Sverige

Han (Håkan Sterky min anm.) föreslog 1960 att CEPT skulle ta upp frågan om användning av satelliter för interkontinental kommunikation.

En särskild arbetsgrupp tillsattes 1961 för att studera olika satellitsystem, göra prognoser för trafikbehov samt förbereda diskussioner med USA om drift av satellitförbindelser.

Håkan Sterky tog ett nytt initiativ i dec 1962 för att förbereda förhandlingar med USA. Detta ledde i sin tur till att frågan om samarbete med USA lyftes upp på regeringsnivå, och att den europeiska regeringskonferensen för telekommunikadon via satelliter, CETS, bildades våren 1963.

Den kom att spela en aktiv roll vid bildandet 1964 av provisoriska Intelsat, som blev den första globala organisationen för telesatelliter.

Håkan Sterky engagerade med sitt tekniska intresse i hög grad Televerket bland pionjärerna när det gällde att utnyttja satelliter för telekommunikation. Han hörde själv till dem som allra först prövade den nya tekniken för samtal över Atlanten.

I det nordiska samarbetet togs satellittekniken upp 1961 och året därpå bildades STSK, den skandinaviska telesatellitkommittén.

Samarbete etablerades med Chalmers radioobservatorium på Råö, som vid denna tid sökte pengar från Malmfonden för en utbyggnad med stora riktantenner.

Dessa kunde inte bara utnyttjas för radioastronomi utan också för mottagningsexperiment med de telesatelliter som av USA sändes upp från 1962 och framåt. STSK omvandlades 1967 till ett nordiskt samarbete, NTSK, när Finland anslöt sig.

Arbetet på Råö lämnade värdefulla erfarenheter inför uppbyggnaden av den nordiska jordstationen för Intelsat i Tanum, som stod färdig 1971, när Håkan Sterky redan gått i pension.

Håkan Sterky var också pionjär när det gällde datatrafik. Han insåg tidigt att databehandling skulle kräva överföring av data till och från de stora datamaskinerna. På Håkan Sterky:s initiativ beslöt ITU 1960 att bilda en studiegrupp för dataöverföring. Det gällde i första hand trafik via telefonnätet, vilket då var det nät som hade stor räckvidd. Samarbete inleddes också med andra internationella organ som ISO och med dataindustrin om olika standardiseringsfrågor.
(Källa: Riksarkivet/Svenskt biografiskt lexikon)

Press / Media

Publicerat	Rubrik / Länk	Medie
2011-03-18	Direktörens dubbelliv	Svenska Dagbladet Mikael Holmström

Biografi och karriär

1900-04-07 Håkan Sterky föddes.
1918 Militär värnplikt.
1919 Studier i elektroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.(1919-1923).
1920 Reservofficer inom Fortifikationen, (under studietiden vid KTH).
1923 Civilingenjörsexamen.
1926 Befordran till löjtnant.
1926 Transmissionsingenjör vid Vattenfallsstyrelsen.
1927 Ingenjör vid Svenska radioaktiebolaget.
1927 Forskarstuderande vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm samtidigt med yrkesarbete.
1931 Ingenjör vid L M Ericsson.
1933 Teknologie doktor vid KTH med doktorsavhandlingen Methods of computing and improving the complex effective attenuation, load impedances, and reflexion coefficients of electric wave filters.
1934 Docent vid KTH.
1939 Professor i telegrafi och telefoni vid KTH 1939–1942 (tillförordnad 1937–1939) .
1941 Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.
1942 Prorektor och tillförordnad rektor för KTH.
1942 Generaldirektör för Telegrafverket 1942–1952.
1942 Riddare av Nordstjärneorden.
1944 Ledamot av Krigsvetenskapsakademien.
1945 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
1945 Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden.
1949 Håkan Sterky fick tillsammans med bland andra direktören Alvar Lindencrona, i uppdrag att bilda ett Stay-behindnätverk, en svensk motståndsrörelse, som skulle träda i aktion i händelse av en sovjetisk invasion.
1951 Ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala.
1953 Generaldirektör för Televerket 1953–1965 och tog initiativ till världens första helautomatiska mobiltelefonisystem.
1954 Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden.
1963 Preses vid Ingenjörsvetenskapsakademien 1963–1965.
1965 Pensionär.
1969 Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj ”för hans insatser för telekommunikationernas utveckling i Sverige ” .
1983 Jubeldoktor.
1986-02-28 Håkan Sterky var 85 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.
1992-11-21 Håkan Sterky avled i en ålder av 92 år.

I utredningen

Det finns inget registrerat i wpu på Håkan Sterky

Bilder

Källor / Referenser

Datum	Rubrik / Länk	Källor
1920-1998	Kommunikationsdepartementet	Wikipedia svenska
1853-1993	Televerket - svensk myndighet och statligt affärsverk 1853–1993	Wikipedia svenska"
1900-1992	Håkan K A Sterky Elektroingenjör	Riksarkivet SBL Johan-Martin Löf
1900-1992	Håkan Sterky - svensk ingenjör, forskare och ämbetsman verksam inom det teletekniska området	Wikipedia svenska
1905-1926	Högre realläroverket å Östermalm (1905–1926)	Wikipedia svenska
1945-1972	Svenska kärnvapenprogrammet historiskt program för införskaffande av kärnvapen i Sverige	Wikipedia svenska"
1946-(nu ?)	Stay Behind	wpu

Håkan Sterky

Från wpu.nu