Skillnad mellan versioner av "Televerket"
Från wpu.nu
| Rad 31: | Rad 31: | ||
I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig. | I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig. | ||
| − | '''Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.''' | + | '''Vid mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] höjdes inte beredskapen i Sverige.''' |
<u>Organisation och ledarskap</u><br> | <u>Organisation och ledarskap</u><br> | ||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
* 1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket) | * 1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket) | ||
* 1942-1965 [[Håkan Sterky]] (Telegrafverket, Televerket) | * 1942-1965 [[Håkan Sterky]] (Telegrafverket, Televerket) | ||
| − | : 1949 I juni 1949 skrev [[Tage Erlander]] för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör [[Håkan Sterky]] att ingå i motståndsrörelsens ledning: | + | : 1949 I juni 1949 skrev statsminister [[Tage Erlander]] för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör [[Håkan Sterky]] att ingå i motståndsrörelsens ledning: |
: ”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("[[Stay-Behind]]") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.” | : ”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("[[Stay-Behind]]") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.” | ||
Versionen från 28 september 2024 kl. 14.55
Nämns i flera förhör.
Televerket var en svensk myndighet och ett statligt affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet) mellan 1953-1993 med de facto ett monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.
Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket. Under 1946 togs ”Kungl.” bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.
Sveriges totalförsvar
Televerket var en del av det svenska totalförsvaret med ansvar för den civila telefon- och telegrafinfrastrukturen.
Televerket hyrde även ut ledningar till försvaret. Detta innebar att det civila och militära försvarets verksamheter samverkade i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner.
K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag
Televerket var klassificerat som ett K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag då dess produktion av tjänster var av stor vikt för totalförsvaret.
Höjd beredskap
I syfte att stärka rikets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen.
Vid höjd beredskap eller på annan grund var Televerket skyldig att fortsätta sin verksamhet, i syfte att säkra krigsviktig tjänsteproduktion vid krig.
Detta kan ske med anledning av krig utanför Sveriges gränser, om Sverige riskerar att hamna i krig eller om Sverige precis varit i krig.
Beredskapen kan då höjas till antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.
Vid skärpt beredskap skall kommuner, landsting och i vissa fall även privata företag vidta åtgärder kring bemanning, resurshållning och planering i den utsträckning staten kräver.
Vid högsta beredskap, det tillstånd som infaller om Sverige befinner sig i krig, omfattar totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas, exempelvis logistik och hushållning.
I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig.
Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.
Organisation och ledarskap
Generaldirektörer
- 1928-1938 Adolf Hamilton (Kungl. Telegrafverket)
- 1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket)
- 1942-1965 Håkan Sterky (Telegrafverket, Televerket)
- 1949 I juni 1949 skrev statsminister Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning:
- ”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("Stay-Behind") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.”
- 1966-1977 Bertil Bjurel Televerket
- 1977-1993 Tony Hagström, Televerket
Förekommer i wpu
- A7480-00
- A7722-01
- A9486-00
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/191
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/105
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/185
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/48
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/49
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/57
- Carl Gustav Östling
- D14574
- D14574-00-A
- D22150-00
- D357
- D357-00
- D457
- D457-00
- D462
- D462-00
- D462-00-A
- D462-01
- EBD26-01
- EBD26-02
- Förkortningar
- H18676-00
- Håkan Sterky
- Lennart Bylock
- P5005
- P5005-00
- Per Mellberg