Uppslag i samma avsnitt:
E2231600
Datum: 2018-10-22, kl. 09.30.
IL Hörd person:
||Plats för förhöret:, Stockholm Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson och krinsp Peter Steude
H
Anledning till förhöret: Hörs upplysningsvis med anledning av att ha arbetat på Skandia i Stockholm.
| har innan förhöret informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att han därefter för förhöret uppläst för sig för ett godkännande.
och
uppmanas att berätta lite om sig själv och han uppgav att han är född började vid Tulebolagen 1957 på dåvarande hålkortsavdelningen. Han kom snabbt in på datasidan och har arbetat med olika datasystem. Mellan 1979 och 1982 arbetade han med utveckling av ett nytt utbetalningssystem som sjösattes 1982. Efter det har han arbetat med det systemet fram till sin pension som var 2001.
är uppväxt ioch flyttade till Stockholm 1950. Han gjorde sin värnplikt vid| har tvåuppgav att han arbetade vid Sveavägen 44 fram till det att man byggde L18 och flyttade in där 1978. De hette då Skandiadata. Någon gång 82-83 blev de utlokaliserade till S24, alltså Sveavägen 24. De satt där fram till 1987 då de hade byggt klart i Bergshamra och de flyttade då dit. 1988 flyttade de tillbaka till Skandiadata på Luntmakargatan 18.
har i sin ungdom hållit på med fotboll och bandy och efter 1979 har han cyklat.
It
tillfrågas om den skytteförening som fanns på Skandia och han sade att han är dåligt uppdaterad på den. Den fanns på S20, Sveavägen 20. Skytteföreningen var en del av kamratföreningen, en sektion. vet inte vilka som höll på med den. Det fanns en skjutbana på gatunivå med ingång från Oxtorgsgatan. Samma lokal användes som pingislokal. har själv inte varit med i skytteföreningen. var ordförande i Kamratföreningen i 10 år och började i mitten av 80-talet. uppgav att skytteföreningen då var avvecklad så han var aldrig i kontakt med den. På fråga vilken typ av vapen som användes uppgav han att han inte vet det. Han tror att det var luftvapen och han kan inte tänka sig att det var kraftigare vapen än så. vet inte när skytteföreningen startades.
J
E2231600
Datum: 2018-10-22, kl. 09.30.
IL Hörd person:
||Plats för förhöret:, Stockholm Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson och krinsp Peter Steude
H
Anledning till förhöret: Hörs upplysningsvis med anledning av att ha arbetat på Skandia i Stockholm.
| har innan förhöret informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att han därefter för förhöret uppläst för sig för ett godkännande.
och
uppmanas att berätta lite om sig själv och han uppgav att han är född började vid Tulebolagen 1957 på dåvarande hålkortsavdelningen. Han kom snabbt in på datasidan och har arbetat med olika datasystem. Mellan 1979 och 1982 arbetade han med utveckling av ett nytt utbetalningssystem som sjösattes 1982. Efter det har han arbetat med det systemet fram till sin pension som var 2001.
är uppväxt ioch flyttade till Stockholm 1950. Han gjorde sin värnplikt vid| har tvåuppgav att han arbetade vid Sveavägen 44 fram till det att man byggde L18 och flyttade in där 1978. De hette då Skandiadata. Någon gång 82-83 blev de utlokaliserade till S24, alltså Sveavägen 24. De satt där fram till 1987 då de hade byggt klart i Bergshamra och de flyttade då dit. 1988 flyttade de tillbaka till Skandiadata på Luntmakargatan 18.
har i sin ungdom hållit på med fotboll och bandy och efter 1979 har han cyklat.
It
tillfrågas om den skytteförening som fanns på Skandia och han sade att han är dåligt uppdaterad på den. Den fanns på S20, Sveavägen 20. Skytteföreningen var en del av kamratföreningen, en sektion. vet inte vilka som höll på med den. Det fanns en skjutbana på gatunivå med ingång från Oxtorgsgatan. Samma lokal användes som pingislokal. har själv inte varit med i skytteföreningen. var ordförande i Kamratföreningen i 10 år och började i mitten av 80-talet. uppgav att skytteföreningen då var avvecklad så han var aldrig i kontakt med den. På fråga vilken typ av vapen som användes uppgav han att han inte vet det. Han tror att det var luftvapen och han kan inte tänka sig att det var kraftigare vapen än så. vet inte när skytteföreningen startades.
J
E
Bestäm avstånder
A-C över B (5P skiss)
KONTROLL 1I
E
Bestäm avstånder
A-C över B (5P skiss)
KONTROLL 1I
KamratforeningenKamratföreningen jubilerar. Kamratföreningen 60 år, 1990. l'alet vid Kamratföreningens 60-årsjubileum på Berns 1990. Jag måste ta er tid i anspråk en liten stund då jag vill säga några ord om och till en kür gammal vän. en vän som vi i dag firar 60-år tillsammans med. Jubilaren Kamratföreningen Stockholm Mellansverige. Jag har fau order ay "chefen" Lisbeth Zetterberg att inte inlåta mig i några nostalgiska tillbakablickar men jag kan tyvärr inte avhålla mig från att titta litet bakåt. Vi firar i dag Kamraföreningens 60 ar i idrottens och kulturens tjänst. Jag vill börja med att tacka Janne Malmqvist för den hjälp som jag fått när jag har gått igenom den dokumentation som finns om den verhsamhet som bedrivs och har bedrivils, inom Kamratföreningens ram. från bildandet 1930 och fram till i dag. Historiska arkivet är en guldgruva att ösa ur även om det är förknippat med en viss möda och mycket bläddrande. Vad har jag dä hittat. För det första är dom första 60 åren inte helt självklara efter min genomgång. Det beror på hur man räknar. Klart är dock att Skandias Idrotts- och Fäktklubb bildades den 27 januari 1930. Innan dess hade det funnits idrottsaktiviteter men inte organiserade inom förening. Jag försöker undvika att rabbla upp en massa namu för er men vill ända redovisa vilka som satt i den första styrelsen som bildades. Dessa var Uno Broms. Gunnar Ljungqvist. Erik Carlstedi. Erik Blomberg och Erica Carlbinder. 1933 upplogs shytte på programmet och klubbens namn ändrades till Försäkringsbolaget Skandias Idrotts- och Skytteklubb. 1938 så knyts Skandia-Freja och Nordstjernan-Norden samman och de två idrottsföreningarna slås samman och får namnet Skandiakoncernens Idrotts- och Skytteförening. Vid den tiden hade man 12 sektioner på programmet. Då finns även Kultursektioner med på programmet såsom Bridge. Sängkör och Orkester samt en sektion för "Utflykter och samkväm".
Vid denna tidpunkt. i slutet av trettio-talet och i början av fyrtiotalet. är årets begivenhet den så kallade mängkampen, en kombination av idrottsliga och hontorstekniska lärdigheter. Här vill jag citera direkt från skrillen och smått varna för innehållet, vilket lyder som följer:" vars bestämmelser lit formats så att såväl yngste springpojke som äldste direktör även som alla damer hava en chans att göra sig gällande". Vid 1944 års tävling var deltagarantalet 240 stycken.
Jag har inte lyckats få fram något exakt datum dā Kultursektioner började synas inom ramen för verksamheten men någon gang under aren 1936-1938 är en mycket bra gissning
Detta var en del om Skandias Idrottsförenings första ar
KamratforeningenKamratföreningen jubilerar. Kamratföreningen 60 år, 1990. l'alet vid Kamratföreningens 60-årsjubileum på Berns 1990. Jag måste ta er tid i anspråk en liten stund då jag vill säga några ord om och till en kür gammal vän. en vän som vi i dag firar 60-år tillsammans med. Jubilaren Kamratföreningen Stockholm Mellansverige. Jag har fau order ay "chefen" Lisbeth Zetterberg att inte inlåta mig i några nostalgiska tillbakablickar men jag kan tyvärr inte avhålla mig från att titta litet bakåt. Vi firar i dag Kamraföreningens 60 ar i idrottens och kulturens tjänst. Jag vill börja med att tacka Janne Malmqvist för den hjälp som jag fått när jag har gått igenom den dokumentation som finns om den verhsamhet som bedrivs och har bedrivils, inom Kamratföreningens ram. från bildandet 1930 och fram till i dag. Historiska arkivet är en guldgruva att ösa ur även om det är förknippat med en viss möda och mycket bläddrande. Vad har jag dä hittat. För det första är dom första 60 åren inte helt självklara efter min genomgång. Det beror på hur man räknar. Klart är dock att Skandias Idrotts- och Fäktklubb bildades den 27 januari 1930. Innan dess hade det funnits idrottsaktiviteter men inte organiserade inom förening. Jag försöker undvika att rabbla upp en massa namu för er men vill ända redovisa vilka som satt i den första styrelsen som bildades. Dessa var Uno Broms. Gunnar Ljungqvist. Erik Carlstedi. Erik Blomberg och Erica Carlbinder. 1933 upplogs shytte på programmet och klubbens namn ändrades till Försäkringsbolaget Skandias Idrotts- och Skytteklubb. 1938 så knyts Skandia-Freja och Nordstjernan-Norden samman och de två idrottsföreningarna slås samman och får namnet Skandiakoncernens Idrotts- och Skytteförening. Vid den tiden hade man 12 sektioner på programmet. Då finns även Kultursektioner med på programmet såsom Bridge. Sängkör och Orkester samt en sektion för "Utflykter och samkväm".
Vid denna tidpunkt. i slutet av trettio-talet och i början av fyrtiotalet. är årets begivenhet den så kallade mängkampen, en kombination av idrottsliga och hontorstekniska lärdigheter. Här vill jag citera direkt från skrillen och smått varna för innehållet, vilket lyder som följer:" vars bestämmelser lit formats så att såväl yngste springpojke som äldste direktör även som alla damer hava en chans att göra sig gällande". Vid 1944 års tävling var deltagarantalet 240 stycken.
Jag har inte lyckats få fram något exakt datum dā Kultursektioner började synas inom ramen för verksamheten men någon gang under aren 1936-1938 är en mycket bra gissning
Detta var en del om Skandias Idrottsförenings första ar
KamratföreningenThulebolagens Idrottsförening bildades den 29 april 1941 i närvaro av 25 personer. Följande personer valdes in i den första styrelsen. och som det står i protokollet från möter så valdes herrarna Trybom. Jakobsson. Sandberg och Lindman samt fröknarna Risslo. Troberg och Hasselblatt. Här ska vi notera att kvinnorna var väl representerade i den första styrelsen.
Strax efter bildandet började man delta i SFIK s arrangemang. SFIK som bildades 1921 av Sven Meurlin. Thule. 1944 anslöt man sig till Stockholms Korporationsidrottsförbund. I februari 1945 arrangerades den första veckoslutsresan som gick till Rämshyttan i Dalarna. 1946 påbörjades cu uthyte med Hafnia i Köpenhamn som genomfördes traditionsenligt i många år. 1946 anställdes ocksa den första idrottsledaren i Thule. på deltid. 10 timmar per vecka. Antalet sektioner var nu 13 stycken.
1949 slogs Thulebolagens- och Penix-Heimdalls idrottsföreningar ihop och idrottsledarens arbetstid utökades från 10 timmar till 16 timmar per vecka.
Det av bolaget beviljade anslaget för att hedriva verksamheten uppgick till 27.000 kronor/är. 1950) utökades aktiviteterna till att även omfatta en fjällresa som denna gång gick till Váladalen. Dessa tjällresor arrangerades av Thule i ett antal år för att senare arrangeras av SFIK.
1951 blir man delägare i SFIK's stuga på Gälö samt i Forsgården i Transtrand.
1955 anställs en fritidsledare på heltid i Thule.
Detta var en sammanfattning över vad som hänt med de två föreningarna var för sig. Som man kan konstatera så är det ett antal olika idrottsföreningar som slagits ihop i samband med de olika holagsbildningarna som skett under åren. Man kan konstatera att det är minst 60 ar som vi tirar. Om man räknar på ett annat sätt sa kan man komma fram till 83 år, då räknar man Thules är från 1941-1963. Tar man dessutom till ären i Nordstjeranan-Norden före sammanslagningen med Thule så kan man med lätthet komma fram till 100 år, men det beror som sagt på hur man räknar. Jag föreslår att vi står fast vid det 60-års jubileum som vi nu är inbjudna till och som vi nu festar in
Vi tar nu ett raskt hopp fram till 1964. I samband med ingangen av 1964 så inleds den nya organisationen av kamratlöreningen och som fortfarande gäller. De stadgar som i dag beskriver verksamheten är med några fa undantag do Stadgar som fastställdes 1963.
1960 anställdes Sten Isbäck som fritidsledare i Thule. i den nya organisationen från 1964 som fritidskonsulent
Summerar man det första koncernäret för kamratföreningen kan man konstatera att 120 Jamer och 300 herrar deltagit i aktiviteter inom de 15 olika sektionerna, dessutom i STIK arrangemang och i arrangemany anordnade an Korpen.
KamratföreningenThulebolagens Idrottsförening bildades den 29 april 1941 i närvaro av 25 personer. Följande personer valdes in i den första styrelsen. och som det står i protokollet från möter så valdes herrarna Trybom. Jakobsson. Sandberg och Lindman samt fröknarna Risslo. Troberg och Hasselblatt. Här ska vi notera att kvinnorna var väl representerade i den första styrelsen.
Strax efter bildandet började man delta i SFIK s arrangemang. SFIK som bildades 1921 av Sven Meurlin. Thule. 1944 anslöt man sig till Stockholms Korporationsidrottsförbund. I februari 1945 arrangerades den första veckoslutsresan som gick till Rämshyttan i Dalarna. 1946 påbörjades cu uthyte med Hafnia i Köpenhamn som genomfördes traditionsenligt i många år. 1946 anställdes ocksa den första idrottsledaren i Thule. på deltid. 10 timmar per vecka. Antalet sektioner var nu 13 stycken.
1949 slogs Thulebolagens- och Penix-Heimdalls idrottsföreningar ihop och idrottsledarens arbetstid utökades från 10 timmar till 16 timmar per vecka.
Det av bolaget beviljade anslaget för att hedriva verksamheten uppgick till 27.000 kronor/är. 1950) utökades aktiviteterna till att även omfatta en fjällresa som denna gång gick till Váladalen. Dessa tjällresor arrangerades av Thule i ett antal år för att senare arrangeras av SFIK.
1951 blir man delägare i SFIK's stuga på Gälö samt i Forsgården i Transtrand.
1955 anställs en fritidsledare på heltid i Thule.
Detta var en sammanfattning över vad som hänt med de två föreningarna var för sig. Som man kan konstatera så är det ett antal olika idrottsföreningar som slagits ihop i samband med de olika holagsbildningarna som skett under åren. Man kan konstatera att det är minst 60 ar som vi tirar. Om man räknar på ett annat sätt sa kan man komma fram till 83 år, då räknar man Thules är från 1941-1963. Tar man dessutom till ären i Nordstjeranan-Norden före sammanslagningen med Thule så kan man med lätthet komma fram till 100 år, men det beror som sagt på hur man räknar. Jag föreslår att vi står fast vid det 60-års jubileum som vi nu är inbjudna till och som vi nu festar in
Vi tar nu ett raskt hopp fram till 1964. I samband med ingangen av 1964 så inleds den nya organisationen av kamratlöreningen och som fortfarande gäller. De stadgar som i dag beskriver verksamheten är med några fa undantag do Stadgar som fastställdes 1963.
1960 anställdes Sten Isbäck som fritidsledare i Thule. i den nya organisationen från 1964 som fritidskonsulent
Summerar man det första koncernäret för kamratföreningen kan man konstatera att 120 Jamer och 300 herrar deltagit i aktiviteter inom de 15 olika sektionerna, dessutom i STIK arrangemang och i arrangemany anordnade an Korpen.
Kamratföreningen1979 så sker en omorganisation av Kamratföreningens sekretariat där man minskar personalstyrkan frän tre personer till en person. Detta innebär att arbete överförs från sekretariatet till styrelse och sektionsledare. Dessa lär på detta sätt en betydligt större arbetsbörda.
Kamratföreningen Stockholm Mellansverige slår som värd för årets Superstartävling. Det är också ett genombrottsår för aktiviteten att cykla till och från jobbet. 1981 star de nya motionslokalerna på S48 klara att tas i bruk. Detta innebär ett välkommet tillskou vad gäller utrymme för idrott och även en stor förbättring vad gäller våtutrymmen. Även ett cykelgarage invigs där de som jobbeyklar har ett läst utrymme att förvara cykeln under dagtid. 1982 genomförs det första samarrangemanget med SPP. en så kallad grannfest på Tyrol. 198+ är det dags för Riksmästerskap som genomförs i grenarna Badminton, Golf och Tennis, detta mästerskap arrangeras av Kamratföreningen i Sundsvall. 1985 arrangeras Skandias várfest pa Grand hotell kallad "Islossning i Vinterträdgården". Till denna fest kommer det 850 personer. Det var ett samarrangemang mellan Informationsavdelningen och Kamratföreningen. Uppräkningen av ärtal slutar här för att i stället framhälla ett arrangemang som under alla år har rönt cu väldigt stort intresse hade hos barn och vuxna, det är den årliga Barnfesten som har varit ett väldigt uppskattat arrangemang. Kulturen inom Kamratföreningen har alltid hafi en framskjuten position. Det går inte au i antal redovisa det antal biljetter som förmedlats av Teatersektionen. Alla visningar som Konst- och kultursektionen inhjudit till. körens framträdande i samband med lucia och sången på "gårdarna" i samband med sista april är en gammal och uppskattad tradition. Den uppskattning som Personalbiblioteket röner, detta framstår med all önskvärd tydlighet vid de tillfällen då vi haft svårigheter att få fram lokaler för biblioteket.
Som framgär av denna summarisha redovisning at Kamratföreningsverksamheten så innebär det att det har engagerat väldigt många personer som också har varit med om at bygga upp Kamratföreningen och som seu till att verksamheten genom åren fortsatt på ett mycket bra säll och också på det sättet varit till gagn för de anställda. Kamratföreningen har alltid strävar clier att den enskilde ska känna samhörighet med och delaktighet i verksamheten. Tidigare har det nämnts ett antal namn men vi ska vara medvetna om att det under årens lopp är ett mycket stort antal personer som lagt ner ett stort och förtjänstfullt arbete inom Kamratföreningen. Dessa är i första hand styrelseledamöter, sektionsledare och övriga Funktionärer. de så kallade "golvarna". Nämnas ska också de personer som genom aren hemannat sekretariatet. i dag representerat av Lisbeth Zetterberg, som givit oss snabb och lin service. många gånger under verkligt pressade förhallanden. Sekretariatet har varit och är en mcket viktig funktion i kumratföreningen för at den ska fungera på ett bra sätt för oss alla.
Kamratföreningen1979 så sker en omorganisation av Kamratföreningens sekretariat där man minskar personalstyrkan frän tre personer till en person. Detta innebär att arbete överförs från sekretariatet till styrelse och sektionsledare. Dessa lär på detta sätt en betydligt större arbetsbörda.
Kamratföreningen Stockholm Mellansverige slår som värd för årets Superstartävling. Det är också ett genombrottsår för aktiviteten att cykla till och från jobbet. 1981 star de nya motionslokalerna på S48 klara att tas i bruk. Detta innebär ett välkommet tillskou vad gäller utrymme för idrott och även en stor förbättring vad gäller våtutrymmen. Även ett cykelgarage invigs där de som jobbeyklar har ett läst utrymme att förvara cykeln under dagtid. 1982 genomförs det första samarrangemanget med SPP. en så kallad grannfest på Tyrol. 198+ är det dags för Riksmästerskap som genomförs i grenarna Badminton, Golf och Tennis, detta mästerskap arrangeras av Kamratföreningen i Sundsvall. 1985 arrangeras Skandias várfest pa Grand hotell kallad "Islossning i Vinterträdgården". Till denna fest kommer det 850 personer. Det var ett samarrangemang mellan Informationsavdelningen och Kamratföreningen. Uppräkningen av ärtal slutar här för att i stället framhälla ett arrangemang som under alla år har rönt cu väldigt stort intresse hade hos barn och vuxna, det är den årliga Barnfesten som har varit ett väldigt uppskattat arrangemang. Kulturen inom Kamratföreningen har alltid hafi en framskjuten position. Det går inte au i antal redovisa det antal biljetter som förmedlats av Teatersektionen. Alla visningar som Konst- och kultursektionen inhjudit till. körens framträdande i samband med lucia och sången på "gårdarna" i samband med sista april är en gammal och uppskattad tradition. Den uppskattning som Personalbiblioteket röner, detta framstår med all önskvärd tydlighet vid de tillfällen då vi haft svårigheter att få fram lokaler för biblioteket.
Som framgär av denna summarisha redovisning at Kamratföreningsverksamheten så innebär det att det har engagerat väldigt många personer som också har varit med om at bygga upp Kamratföreningen och som seu till att verksamheten genom åren fortsatt på ett mycket bra säll och också på det sättet varit till gagn för de anställda. Kamratföreningen har alltid strävar clier att den enskilde ska känna samhörighet med och delaktighet i verksamheten. Tidigare har det nämnts ett antal namn men vi ska vara medvetna om att det under årens lopp är ett mycket stort antal personer som lagt ner ett stort och förtjänstfullt arbete inom Kamratföreningen. Dessa är i första hand styrelseledamöter, sektionsledare och övriga Funktionärer. de så kallade "golvarna". Nämnas ska också de personer som genom aren hemannat sekretariatet. i dag representerat av Lisbeth Zetterberg, som givit oss snabb och lin service. många gånger under verkligt pressade förhallanden. Sekretariatet har varit och är en mcket viktig funktion i kumratföreningen för at den ska fungera på ett bra sätt för oss alla.
Kamratföreningen
2011-01-21
Om man till detta lägger Barnfesten i början av januari och Lucia firandet i december kommer man upp till 2.240 deltagare. I Vasaloppet den första söndagen i mars deltog 21 löpare från Skandia. Erbjudande gick ut till 45 olika teaterföreställningar under året och till dessa förmedlades det 4.500 biljetter. Ordförande var Kjell Olofsson.
1965 startar man operation "Hösäck som är en aktivitet som ska försöka att aktivera så många som möjligi.
1966-1983 arrangerar man en och ibland två gånger per är festligheter uppe på 8tr. S44 som går under namnet "Hörnan".
Man lyckas mycket väl med att engagera såväl duktiga interna artister som professionella artister. Hörnorna höll på ett stort antal år och det anmärkningsvärda var vilka framstående artister man lyckades med att locka upp till 8tr.
Här följer ett axplock på artister som deltog i de olika Hörnorna. Nisse Nilssons orkester (husband i Hylands Hörna). Ove Linds orkester med Lasse Erstrand på vibrafon. Jan Johansson. Marie Göransson. Jan Malmsjö. Stig Grybe. Carl-Gustav Lindstedt. Mille Schmidt. Lill Lindfors. Helge Skoog. Docent P-0 Åstrand från GIH som spelar/sjunger/visslar tre olika låtar samtidigt.
Vid ett tillfälle sitter Teddy Wilson och spelar dansmusik.
Pehr Gyllenhammar låter sig intervjuas och framför visor vid ett tillfälle. Även Hans Dahlborg hörde till de interna artisterna som underhöll på någon/några Hörnor.
1970 hölls det första Koncernmästerskapet i Malmö.
De idrottsgrenar som genomfördes i detta sammanhang var Bowling. Fotboll och Orientering.
1971 tas det första spadtaget till det som senare skulle bli Djurgårdspaviljongen. Anläggningen är i första hand avsedd för Tennis, anläggningen användes också för de som utnyttjade de olika löpslingorna på Djurgården.
Invigningen sker den 1972-06-07 året därpå.
1972 genomförs Koncernmästerskapen i Sundsvall. De idrottsgrenar som stod på programmet vid detta mästerskap var Hockey-Bockey. Bordtennis. Badminton och längdskidor.
1973 läser man för första gången om en "Aktivitkampanj som startade och hade som syfte att få oss att motionera mera och att förändra våra matvanor till det bättre.
Man initierar en club kallad "Club-3000" som hjälper ett antal intresserade att gå ner i vikt. Ett antal "Rökslutargrupper initieras för de som önskar att sluta röka. Dessa grupper leddes av en "fadder" som hade till uppgift att hjälpa och stötta "rökslutaren". 900 personer deltog under dessa kampanjer som pågick i fem veckor. Dåtidens friskvårdsprogram.
1974 arrangeras musikafinar i hörsalen S44 vid fem tillfällen. Dessutom arrangeras lyrik- och visaftnar. Nordiskt sång- och musikutbyte där Pohjolas och Storebrandskören gästar TryggHansas och Skandias körer.
1976 arrangeras en ny “Aktivitkampanj med mgefär samma utformning som kampanjen 1973.
1978 togs ett initiativ och Banking vs Insurance föddes. Ettt idrottsligt utbyte mellan Banker och försäkringsbolag.
Kamratföreningen
2011-01-21
Om man till detta lägger Barnfesten i början av januari och Lucia firandet i december kommer man upp till 2.240 deltagare. I Vasaloppet den första söndagen i mars deltog 21 löpare från Skandia. Erbjudande gick ut till 45 olika teaterföreställningar under året och till dessa förmedlades det 4.500 biljetter. Ordförande var Kjell Olofsson.
1965 startar man operation "Hösäck som är en aktivitet som ska försöka att aktivera så många som möjligi.
1966-1983 arrangerar man en och ibland två gånger per är festligheter uppe på 8tr. S44 som går under namnet "Hörnan".
Man lyckas mycket väl med att engagera såväl duktiga interna artister som professionella artister. Hörnorna höll på ett stort antal år och det anmärkningsvärda var vilka framstående artister man lyckades med att locka upp till 8tr.
Här följer ett axplock på artister som deltog i de olika Hörnorna. Nisse Nilssons orkester (husband i Hylands Hörna). Ove Linds orkester med Lasse Erstrand på vibrafon. Jan Johansson. Marie Göransson. Jan Malmsjö. Stig Grybe. Carl-Gustav Lindstedt. Mille Schmidt. Lill Lindfors. Helge Skoog. Docent P-0 Åstrand från GIH som spelar/sjunger/visslar tre olika låtar samtidigt.
Vid ett tillfälle sitter Teddy Wilson och spelar dansmusik.
Pehr Gyllenhammar låter sig intervjuas och framför visor vid ett tillfälle. Även Hans Dahlborg hörde till de interna artisterna som underhöll på någon/några Hörnor.
1970 hölls det första Koncernmästerskapet i Malmö.
De idrottsgrenar som genomfördes i detta sammanhang var Bowling. Fotboll och Orientering.
1971 tas det första spadtaget till det som senare skulle bli Djurgårdspaviljongen. Anläggningen är i första hand avsedd för Tennis, anläggningen användes också för de som utnyttjade de olika löpslingorna på Djurgården.
Invigningen sker den 1972-06-07 året därpå.
1972 genomförs Koncernmästerskapen i Sundsvall. De idrottsgrenar som stod på programmet vid detta mästerskap var Hockey-Bockey. Bordtennis. Badminton och längdskidor.
1973 läser man för första gången om en "Aktivitkampanj som startade och hade som syfte att få oss att motionera mera och att förändra våra matvanor till det bättre.
Man initierar en club kallad "Club-3000" som hjälper ett antal intresserade att gå ner i vikt. Ett antal "Rökslutargrupper initieras för de som önskar att sluta röka. Dessa grupper leddes av en "fadder" som hade till uppgift att hjälpa och stötta "rökslutaren". 900 personer deltog under dessa kampanjer som pågick i fem veckor. Dåtidens friskvårdsprogram.
1974 arrangeras musikafinar i hörsalen S44 vid fem tillfällen. Dessutom arrangeras lyrik- och visaftnar. Nordiskt sång- och musikutbyte där Pohjolas och Storebrandskören gästar TryggHansas och Skandias körer.
1976 arrangeras en ny “Aktivitkampanj med mgefär samma utformning som kampanjen 1973.
1978 togs ett initiativ och Banking vs Insurance föddes. Ettt idrottsligt utbyte mellan Banker och försäkringsbolag.
KamratföreningenHär är det läge att rikta ett varmt tack till den arbetsgrupp inom Kamratföreningen som planerat och jobbat fram denna fest. Det har varit ett pressat tidsprogram och ni har lagt ner mycken tid och kraft för att vi ska kunna festa av den här kvällen.
Till sist föreslår jag att vi för dagens jubilar. Kamratföreningen Stockholm Mellansverige utbringar ett fyrfaldigt leve.
Den leve HURRA. HURRA, HURRA. HURRA.
Slut!!!
KamratföreningenHär är det läge att rikta ett varmt tack till den arbetsgrupp inom Kamratföreningen som planerat och jobbat fram denna fest. Det har varit ett pressat tidsprogram och ni har lagt ner mycken tid och kraft för att vi ska kunna festa av den här kvällen.
Till sist föreslår jag att vi för dagens jubilar. Kamratföreningen Stockholm Mellansverige utbringar ett fyrfaldigt leve.
Den leve HURRA. HURRA, HURRA. HURRA.
Slut!!!
H
uppgav att när Skandias kamratförening startades på 30-talet då startades den som Skandias skytteförening tror inte att det fanns andra skjutbanor än den på S20. Den lokalen användes senare till cykelparkering.
vet inte antalet medlemmar i Skytteföreningen men han tror att det inte var mer än 5 stycken. Han vet inte om vapnen som användes tillhörde Skandia eller om de var privata. Han vet inte vad det var för typ av vapen men han är ganska övertygad om att det var gevär och han uppfattade det som luftgevär. uppgav att skjutbanan inte vår lång och max 7-10 meter lång.
tillfrågas om Skandia hade vapenkassun eller vapenskåp oaktat om det var kopplat till skytteföreningen men det är inget som han känner till. På fråga uppgav att han inte tror att det anordnades skjuttävlingar.
uppgav att det fanns flera sektioner inom kamratföreningen bl. a. motorcykelsektionen och segling som var udda och omfattade ett fåtal personer men
| har inte något minne av han sett någon registrering av en skyttesektion inom kamratföreningen
tillfrågas vilka som satt vid S20 och det var Livdivisionen. De satt tidigare vid Sveavägen 44.
På fråga uppgav
att han inte vet någon individ som var med i skytteföreningen.
vet inte var eventuell information om skytteföreningen kan finnas idag.
förevisas foton och ombads kommentera dessa.
Foto bilaga 1: Han vet inte vem personen vid bilen är. Han tillfrågas om han känner igen namnetmen det gör han inte.
Foto bilaga 2 är från Skandias hemsida: Börje tycker sig känna igen mannen längst till höger på fotot.
Foto bilaga 3 är från Skandias hemsida: mannen längst till vänster i bild är bekant. luftgevär.
| har inget att tillägga men han tror att
ser på fotot att det är kulgevär och inga
| kommenterar fotot med att det är gevär
Foto bilaga 4 är från Skandias hemsida: av typ Mauser på fotot.
H
uppgav att när Skandias kamratförening startades på 30-talet då startades den som Skandias skytteförening tror inte att det fanns andra skjutbanor än den på S20. Den lokalen användes senare till cykelparkering.
vet inte antalet medlemmar i Skytteföreningen men han tror att det inte var mer än 5 stycken. Han vet inte om vapnen som användes tillhörde Skandia eller om de var privata. Han vet inte vad det var för typ av vapen men han är ganska övertygad om att det var gevär och han uppfattade det som luftgevär. uppgav att skjutbanan inte vår lång och max 7-10 meter lång.
tillfrågas om Skandia hade vapenkassun eller vapenskåp oaktat om det var kopplat till skytteföreningen men det är inget som han känner till. På fråga uppgav att han inte tror att det anordnades skjuttävlingar.
uppgav att det fanns flera sektioner inom kamratföreningen bl. a. motorcykelsektionen och segling som var udda och omfattade ett fåtal personer men
| har inte något minne av han sett någon registrering av en skyttesektion inom kamratföreningen
tillfrågas vilka som satt vid S20 och det var Livdivisionen. De satt tidigare vid Sveavägen 44.
På fråga uppgav
att han inte vet någon individ som var med i skytteföreningen.
vet inte var eventuell information om skytteföreningen kan finnas idag.
förevisas foton och ombads kommentera dessa.
Foto bilaga 1: Han vet inte vem personen vid bilen är. Han tillfrågas om han känner igen namnetmen det gör han inte.
Foto bilaga 2 är från Skandias hemsida: Börje tycker sig känna igen mannen längst till höger på fotot.
Foto bilaga 3 är från Skandias hemsida: mannen längst till vänster i bild är bekant. luftgevär.
| har inget att tillägga men han tror att
ser på fotot att det är kulgevär och inga
| kommenterar fotot med att det är gevär
Foto bilaga 4 är från Skandias hemsida: av typ Mauser på fotot.
Foto bilaga 5 är från Skandias hemsida: vet inte vem det är på fotot.
P Р uppmanas att berätta vad han känner till om Stig Engström och han uppgav att han var "Lay outare" och de använde honom som lärare i kamratföreningen. Vid ett H tillfälle, troligtvis i början av 80-talet, fick de för sig att starta en fotosektion och där var
Stig informatör och lärare och tror att detta var under två terminer. De arbetade i mörkrum och med framkallning. Stig hade sina lokaler på Luntmakargatan/Tunnelgatan och ovanför ingången 25. Det var i mitten av byggnaden. Stig var ofta i lokalerna på kvällstid. Stig var duktig på kompositioner och färger.
tillfrågas när han lärde känna Stig och han uppgav att han aldrig lärde känna Stig. De kom aldrig varandra nära. | kan inte ange exakt när han träffade Stig första gången men sade att Stig definitivt var på Skandia under 80-talet.
minns att Stig var förbannad efter mordet för att inte polisen hade visat honom något intresse och förhört honom. Stig hade ju varit i lokalerna vid tidpunkten. Stig hade informerat poliserna om sin närvaro i lokalerna men att polisen ändå inte gjorde några ansträngningar att kontakta honom. Detta har själv hört från Stig och han tror att det kan ha varit någon eller några månader efter mordet.
vet inget privat om Stig, vare sig var han bodde eller något om Stigs familj.
kan inte uppge hur Stig var som arbetstagare. Han kanske var en glidare och gjorde lite som han ville och tror inte att någon hade någon koll på vad Stig producerade
vet inte om Stig drack alkohol på kvällara på jobbet och han har inte hört någon chef yttrat något speciellt om Stig som arbetstagare. vet inte vad Stig arbetat med före Skandia.
P Stig hade en kollega som hettesom idag inte är i livet.
Stig var inte involverad i Kamratföreningen förutom vid undervisningen på fotokursen.
vet inte om Stig var med i Skytteföreningen och han känner inte till om Stig hade tillgång till vapen.
tillfrågas om han känner till vad Stig gjorde den 28 februari 1986 och det han vet är vad Stig själv har sagt nämligen att han var i huset. Vad han gjorde där vet inte
vet inte vad Stig gjorde efter det att han lämnade huset och har inte hört andra på Skandia prata om detta. menar att det har varit märkligt tyst kring detta och det kan ha varit med hänsyn till Stig.
V
Foto bilaga 5 är från Skandias hemsida: vet inte vem det är på fotot.
P Р uppmanas att berätta vad han känner till om Stig Engström och han uppgav att han var "Lay outare" och de använde honom som lärare i kamratföreningen. Vid ett H tillfälle, troligtvis i början av 80-talet, fick de för sig att starta en fotosektion och där var
Stig informatör och lärare och tror att detta var under två terminer. De arbetade i mörkrum och med framkallning. Stig hade sina lokaler på Luntmakargatan/Tunnelgatan och ovanför ingången 25. Det var i mitten av byggnaden. Stig var ofta i lokalerna på kvällstid. Stig var duktig på kompositioner och färger.
tillfrågas när han lärde känna Stig och han uppgav att han aldrig lärde känna Stig. De kom aldrig varandra nära. | kan inte ange exakt när han träffade Stig första gången men sade att Stig definitivt var på Skandia under 80-talet.
minns att Stig var förbannad efter mordet för att inte polisen hade visat honom något intresse och förhört honom. Stig hade ju varit i lokalerna vid tidpunkten. Stig hade informerat poliserna om sin närvaro i lokalerna men att polisen ändå inte gjorde några ansträngningar att kontakta honom. Detta har själv hört från Stig och han tror att det kan ha varit någon eller några månader efter mordet.
vet inget privat om Stig, vare sig var han bodde eller något om Stigs familj.
kan inte uppge hur Stig var som arbetstagare. Han kanske var en glidare och gjorde lite som han ville och tror inte att någon hade någon koll på vad Stig producerade
vet inte om Stig drack alkohol på kvällara på jobbet och han har inte hört någon chef yttrat något speciellt om Stig som arbetstagare. vet inte vad Stig arbetat med före Skandia.
P Stig hade en kollega som hettesom idag inte är i livet.
Stig var inte involverad i Kamratföreningen förutom vid undervisningen på fotokursen.
vet inte om Stig var med i Skytteföreningen och han känner inte till om Stig hade tillgång till vapen.
tillfrågas om han känner till vad Stig gjorde den 28 februari 1986 och det han vet är vad Stig själv har sagt nämligen att han var i huset. Vad han gjorde där vet inte
vet inte vad Stig gjorde efter det att han lämnade huset och har inte hört andra på Skandia prata om detta. menar att det har varit märkligt tyst kring detta och det kan ha varit med hänsyn till Stig.
V
tillfrågas om han känner igen vid Skandia men han vet inte vem det är.
informeras om att var skadereglerare och före detta polis men vet inte vem det är.
informeras om Stigs kontakter med Rapport och den rekonstruktion som Rapport gjorde med Stig men det är inget som känner igen.
tillfrågas om han känner igen Lindencronas kommitté men det gör han inte. Namnet Alvar Lindencrona känner han igen och det var han som anställde .
känner inte igen någon motståndsrörelse som Alvar Lindencrona var med och startade upp. informeras om att det finns olika benämningar på rörelsen såsom Stay Behind och Arla Gryning men han har ingen "susning om det. känner inte heller till att Skandiahuset haft en central roll i det hela. | har inte hört begreppen Stay Behind eller Arla Gryning. Det kan vara så att han läst om Arla Gryning men han vet inte var
Avslutningsvis tillfrågas om det något han vill fråga om eller berätta med anledning av vad vi pratat om i förhöret angående Stig och skytteföreningen och han uppgav att det är ”jävligt intressant" det där med skytteföringen med tanke på att han själv varit så involverad i kamratföreningsverksamheten. anser att han borde ha bättre kläm på det där med skyttet än vad han har. Det kan ha att göra med att skytteföreningen inte var en officiell sektion utan mer ett gäng som hade det som en fritidsaktivitet.
tillfrågas om han känner till att Stig köpte in en större kamera och det kan ha varit sent 80-tal men han ingen information om det.
Börje informeras om att utredarna har information om att det fanns en kulvert mellan S44 och L18 och han tillfrågas om det fanns fler kulvertar som gick någon annanstans.
uppgav att det stämmer med kulverten mellan S44 och L18 och uppgav att det fanns en kulvert via garaget på andra sidan Tunnelgatan. Det är garaget vid S44 och de kallade det för S38 och Arbetsförmedlingen sitter i det huset nu. Man kunde komma dit via garaget. Så från S44 kunde man gå under Tunnelgatan och upp i S38-huset. På fråga om det fanns fler kulvertar uppgav han att det inte fanns andra. Han hade tidigare bra koll på kulvertarna då de hade ett arkiv där.
tillfrågas om det fanns något Stabsrum eller liknande i någon källare men det tror han inte för det borde han känna till eftersom han var mycket nere i källaren. känner inte heller till någon festlokal i källaren utan det var förrådsutrymmen i källaren. Kulverten till L18 var klar då det huset var färdigbyggt
V
tillfrågas om han känner igen vid Skandia men han vet inte vem det är.
informeras om att var skadereglerare och före detta polis men vet inte vem det är.
informeras om Stigs kontakter med Rapport och den rekonstruktion som Rapport gjorde med Stig men det är inget som känner igen.
tillfrågas om han känner igen Lindencronas kommitté men det gör han inte. Namnet Alvar Lindencrona känner han igen och det var han som anställde .
känner inte igen någon motståndsrörelse som Alvar Lindencrona var med och startade upp. informeras om att det finns olika benämningar på rörelsen såsom Stay Behind och Arla Gryning men han har ingen "susning om det. känner inte heller till att Skandiahuset haft en central roll i det hela. | har inte hört begreppen Stay Behind eller Arla Gryning. Det kan vara så att han läst om Arla Gryning men han vet inte var
Avslutningsvis tillfrågas om det något han vill fråga om eller berätta med anledning av vad vi pratat om i förhöret angående Stig och skytteföreningen och han uppgav att det är ”jävligt intressant" det där med skytteföringen med tanke på att han själv varit så involverad i kamratföreningsverksamheten. anser att han borde ha bättre kläm på det där med skyttet än vad han har. Det kan ha att göra med att skytteföreningen inte var en officiell sektion utan mer ett gäng som hade det som en fritidsaktivitet.
tillfrågas om han känner till att Stig köpte in en större kamera och det kan ha varit sent 80-tal men han ingen information om det.
Börje informeras om att utredarna har information om att det fanns en kulvert mellan S44 och L18 och han tillfrågas om det fanns fler kulvertar som gick någon annanstans.
uppgav att det stämmer med kulverten mellan S44 och L18 och uppgav att det fanns en kulvert via garaget på andra sidan Tunnelgatan. Det är garaget vid S44 och de kallade det för S38 och Arbetsförmedlingen sitter i det huset nu. Man kunde komma dit via garaget. Så från S44 kunde man gå under Tunnelgatan och upp i S38-huset. På fråga om det fanns fler kulvertar uppgav han att det inte fanns andra. Han hade tidigare bra koll på kulvertarna då de hade ett arkiv där.
tillfrågas om det fanns något Stabsrum eller liknande i någon källare men det tror han inte för det borde han känna till eftersom han var mycket nere i källaren. känner inte heller till någon festlokal i källaren utan det var förrådsutrymmen i källaren. Kulverten till L18 var klar då det huset var färdigbyggt
V
tillfrågas om han känner igen namnetmen det gör han inte.
lämnar över dokument daterade 2011-01-21 "Kamratföreningen jubilrerar".
Förhöret avslutas kl. 10.43.
SAAB un
Sven-Åke Blombergsson
Delgivning 2018-12-19 kl. 11.40: Undertecknad ringde uppoch läste upp förhöret i dess helhet och godkände det utan anmärkningar.
sell
Sven-Åke Blombergsson
V
tillfrågas om han känner igen namnetmen det gör han inte.
lämnar över dokument daterade 2011-01-21 "Kamratföreningen jubilrerar".
Förhöret avslutas kl. 10.43.
SAAB un
Sven-Åke Blombergsson
Delgivning 2018-12-19 kl. 11.40: Undertecknad ringde uppoch läste upp förhöret i dess helhet och godkände det utan anmärkningar.
sell
Sven-Åke Blombergsson
V
Bilage 1
4គឺ
\
ហU
{ 31,
ថា ថ្ងៃទី
) ទី
hun
Bilage 1
4គឺ
\
ហU
{ 31,
ថា ថ្ងៃទី
) ទី
hun
