wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/152"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(8 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
stycken alldeles korrekt. Som uppgiftslämnare blev han mot den bak-
+
<small>SOU 1999:88 sid. 422 Polisspåret</small>
 +
== ==
  
grunden något omilt behandlad. Till utredarnas försvar bör noteras att
+
stycken alldeles korrekt.
  
den som hörde bussföraren andra gången uppmanade henne att skriva
+
Som uppgiftslämnare blev han mot den bakgrunden något omilt behandlad.
  
ned de synpunkter hon hade på det första förhöret samt fogade dem till
+
Till utredarnas försvar bör noteras att den som hörde bussföraren andra gången uppmanade henne att skriva ned de synpunkter hon hade på det första förhöret samt fogade dem till protokollet.
  
protokollet.
+
'''”[[Vittnet Jerker]]s” {{Maskat|Text=[[Mauno Luukas]]}} utpekande av [[polisman D]].''' {{Maskat|Text=[[Thomas Piltz]]}}<br>
  
”Vittnet Jerkers” utpekande av polisman D. Utredningen genomfördes
+
Utredningen genomfördes på ett tillfredsställande sätt sedan den första dokumenterade kontakten i början av maj 1988.
  
ett tillfredsställande sätt sedan den första dokumenterade kontakten i
+
Det sena utpekandet av [[polisman D]] har låg trovärdighet, sättet det skett utgör i sig självt en indikation på bristande trovärdighet.
  
början av maj 1988. Det sena utpekandet av polisman D har låg
+
När det gäller ”[[Kicki J]]” – som ju skulle kunna ge stadga åt [[Mauno Luukas]] berättelse – pekar utredningen på att [[Mauno Luukas]] inte velat eller kunnat bidra till att hon hördes.
  
trovärdighet, sättet det skett på utgör i sig självt en indikation på
 
  
bristande trovärdighet. När det gäller ”Kicki” – som ju skulle kunna ge
+
'''[[Polisman E]].''' {{Maskat|Text=[[Leif Tell]]}}<br>
  
stadga åt Mauno L:s berättelse – pekar utredningen på att Mauno L inte
+
Utredningen genomfördes snabbt och grundligt.
  
velat eller kunnat bidra till att hon hördes.
+
Något till mordet kopplat ingångstips finns inte i uppslaget, som i stället gällt misstänkt politisk extremism och ett mer allmänt misstänkt innehav av radioutrustning.
  
Polisman E. Utredningen genomfördes snabbt och grundligt. Något till
+
Mot den bakgrunden har det funnits skäl att intressera sig för uppgifterna.
  
mordet kopplat ingångstips finns inte i uppslaget, som i stället gällt
+
Med tanke på att [[polisman E]]:s namn {{Maskat|Text=[[Leif Tell]]}} förekommit i diskussionen kring polisspåret och att han tillhört den s.k. baseballigan var det också naturligt att undersöka saken.
  
misstänkt politisk extremism och ett mer allmänt misstänkt innehav av
+
Det bör noteras att fynden alltså gjorts långt efter mordet och att [[polisman E]] inte bodde i den aktuella lägenheten vid tiden för mordet.
  
radioutrustning. Mot den bakgrunden har det funnits skäl att intressera
+
Även om det antas att iakttagelserna av radioutrustning m.m. var korrekta är det med andra ord svårt att se på vilket sätt de kunde infogas i mordutredningen.
  
sig för uppgifterna. Med tanke på att polisman E:s namn förekommit i
+
Utredningen synes dessutom närmast tyda på att fastighetsägaren och fastighetsskötaren misstagit sig på utrustningens karaktär.  
  
diskussionen kring polisspåret och att han tillhört den s.k. baseballigan
+
Det är främst uppgifterna från Max M, polisman E:s egna reaktioner när han fick veta att det var folk i hans lägenhet och de uppgifter han lämnat i förhör som leder till den slutsatsen. – Till det sagda kommer att polisman E har ett visst alibi i form av uppgifterna från den förra fästmön.
  
var det också naturligt att undersöka saken.
+
Bevisvärdet i den ”husrannsakan” som genomfördes en tid senare bedömer vi som mycket begränsat. Det kan sättas i fråga om det är meningsfullt eller ens lämpligt att på detta sätt ”erbjuda” en presumtivt misstänkt en s.k. husrannsakan på vederbörandes egna villkor.
  
Det bör noteras att fynden alltså gjorts långt efter mordet och att
+
Antingen föreligger det ett utredningsbehov eller också gör det inte det, det är det som bör styra tvångsmedelsanvändningen.
  
polisman E inte bodde i den aktuella lägenheten vid tiden för mordet.
+
Frivilliga åtgärder i form av att saker visas upp, eventuellt på plats, kan förstås förekomma, med det är mest förvillande om de presenteras som att ”polisen har gjort husrannsakan”.
  
Även om det antas att iakttagelserna av radioutrustning m.m. var
+
Budskapet blir som i detta fall dubbelt: å ena sidan för själva åtgärden husrannsakan tanken till jämförelsevis allvarliga brottsmisstankar, å andra sidan leder en motivering, som går ut
 
 
korrekta är det med andra ord svårt att se på vilket sätt de kunde
 
 
 
infogas i mordutredningen. Utredningen synes dessutom närmast tyda
 
 
 
på att fastighetsägaren och fastighetsskötaren misstagit sig på utrust-
 
 
 
ningens karaktär. Det är främst uppgifterna från Max M, polisman E:s
 
 
 
egna reaktioner när han fick veta att det var folk i hans lägenhet och de
 
 
 
uppgifter han lämnat i förhör som leder till den slutsatsen. – Till det
 
 
 
sagda kommer att polisman E har ett visst alibi i form av uppgifterna
 
 
 
från den förra fästmön.
 
 
 
Bevisvärdet i den ”husrannsakan” som genomfördes en tid senare
 
 
 
bedömer vi som mycket begränsat. Det kan sättas i fråga om det är
 
 
 
meningsfullt eller ens lämpligt att på detta sätt ”erbjuda” en presumtivt
 
 
 
misstänkt en s.k. husrannsakan på vederbörandes egna villkor.
 
 
 
Antingen föreligger det ett utredningsbehov eller också gör det inte det,
 
 
 
det är det som bör styra tvångsmedelsanvändningen. Frivilliga åtgärder
 
 
 
i form av att saker visas upp, eventuellt på plats, kan förstås före-
 
 
 
komma, med det är mest förvillande om de presenteras som att ”polisen
 
 
 
har gjort husrannsakan”. Budskapet blir som i detta fall dubbelt: å ena
 
 
 
sidan för själva åtgärden husrannsakan tanken till jämförelsevis all-
 
 
 
varliga brottsmisstankar, å andra sidan leder en motivering, som går ut
 

Nuvarande version från 29 december 2023 kl. 09.00

Den här sidan har korrekturlästs


SOU 1999:88 sid. 422 Polisspåret

stycken alldeles korrekt.

Som uppgiftslämnare blev han mot den bakgrunden något omilt behandlad.

Till utredarnas försvar bör noteras att den som hörde bussföraren andra gången uppmanade henne att skriva ned de synpunkter hon hade på det första förhöret samt fogade dem till protokollet.

Vittnet Jerkers Mauno Luukas  utpekande av polisman D.  Thomas Piltz 

Utredningen genomfördes på ett tillfredsställande sätt sedan den första dokumenterade kontakten i början av maj 1988.

Det sena utpekandet av polisman D har låg trovärdighet, sättet det skett på utgör i sig självt en indikation på bristande trovärdighet.

När det gäller ”Kicki J” – som ju skulle kunna ge stadga åt Mauno Luukas berättelse – pekar utredningen på att Mauno Luukas inte velat eller kunnat bidra till att hon hördes.


Polisman E.  Leif Tell 

Utredningen genomfördes snabbt och grundligt.

Något till mordet kopplat ingångstips finns inte i uppslaget, som i stället gällt misstänkt politisk extremism och ett mer allmänt misstänkt innehav av radioutrustning.

Mot den bakgrunden har det funnits skäl att intressera sig för uppgifterna.

Med tanke på att polisman E:s namn  Leif Tell  förekommit i diskussionen kring polisspåret och att han tillhört den s.k. baseballigan var det också naturligt att undersöka saken.

Det bör noteras att fynden alltså gjorts långt efter mordet och att polisman E inte bodde i den aktuella lägenheten vid tiden för mordet.

Även om det antas att iakttagelserna av radioutrustning m.m. var korrekta är det med andra ord svårt att se på vilket sätt de kunde infogas i mordutredningen.

Utredningen synes dessutom närmast tyda på att fastighetsägaren och fastighetsskötaren misstagit sig på utrustningens karaktär.

Det är främst uppgifterna från Max M, polisman E:s egna reaktioner när han fick veta att det var folk i hans lägenhet och de uppgifter han lämnat i förhör som leder till den slutsatsen. – Till det sagda kommer att polisman E har ett visst alibi i form av uppgifterna från den förra fästmön.

Bevisvärdet i den ”husrannsakan” som genomfördes en tid senare bedömer vi som mycket begränsat. Det kan sättas i fråga om det är meningsfullt eller ens lämpligt att på detta sätt ”erbjuda” en presumtivt misstänkt en s.k. husrannsakan på vederbörandes egna villkor.

Antingen föreligger det ett utredningsbehov eller också gör det inte det, det är det som bör styra tvångsmedelsanvändningen.

Frivilliga åtgärder i form av att saker visas upp, eventuellt på plats, kan förstås förekomma, med det är mest förvillande om de presenteras som att ”polisen har gjort husrannsakan”.

Budskapet blir som i detta fall dubbelt: å ena sidan för själva åtgärden husrannsakan tanken till jämförelsevis allvarliga brottsmisstankar, å andra sidan leder en motivering, som går ut