wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Carl August Ehrensvärd"

Från wpu.nu

Rad 75: Rad 75:
 
| 1947 || Militärbefälhavare för I. militärområdet 1947–1948.
 
| 1947 || Militärbefälhavare för I. militärområdet 1947–1948.
 
|-
 
|-
| 1948 || Generallöjtnant och var arméchef 1948–1957.
+
| 1948 || Generallöjtnant och arméchef 1948–1957.
 
|-
 
|-
 
| 1957 || General i generalitetets reserv 1957.
 
| 1957 || General i generalitetets reserv 1957.

Versionen från 16 oktober 2025 kl. 14.17




Foto

Andra kända namn

C A Ehrensvärd
C. A. Ehrensvärd

Relevans
Carl August Ehrensvärd var krigsmaktens representant i styrgruppen för Stay Behind och hade sedan sin tid som försvarsstabschef underlåtit att tillse att inga nazister rekryterades till stay-behind verksamheter, vilket medförde att vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme så fanns det subversiva grupperingar/individer inom Försvarsmakten, Hemvärnet, FBU och Stay Behind.
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet


Allmänt

Carl August Ehrensvärd, (1892-1974), var en svensk greve och militär. Han var chef för Försvarsstaben 1945–1947 och arméchef 1948–1957.

Biografi och karriär
Datum Händelse
1892-08-03 Carl August Ehrensvärd föddes.
1911 Studentexamen i Stockholm.
1912 Ehrensvärd var page till Sveriges drottning Victoria av Baden, gift med Gustav V.
1912 Ehrensvärd började som officerskadett vid Kungliga Krigsskolan.
1913 Officersexamen  och blev förordnad till underlöjtnant vid Svea livgarde (I 1) samma år.
1916 Löjtnant vid Svea livgarde (I 1).
1916 Ehrensvärd begärde avsked då han deltog i finska inbördeskriget / frihetskriget under mars–augusti 1918 som finsk major och chef för Skärgårdens frikår och besatte därunder Åbo.
1918 Ehrensvärd blev på nytt löjtnant vid Svea livgarde i september och senare regementsadjutant.
1920 Studerade vid Kungliga Krigshögskolan (KHS), 1920-1922.
1920 Kadett vid generalstaben, 1923-1925.
1926 Kapten vid generalstaben.
1927 Ehrensvärd tjänstgjorde vid Svea livgarde (I 1).
1928 Lärare vid Kungliga Krigshögskolan (KHS), 1928-1934.
1931 Kapten vid Svea Livgarde (I 1).
1932 Kapten och stabsadjutant vid generalstaben.
1934 Major och chefsadjutant vid generalstaben.
1935 Avdelningschef vid generalstabens centralavdelning 1935–1937.
1937 Ehrensvärd tjänstgjorde vid försvarsstabens arméoperationsavdelning 1937–1938.
1937 Överstelöjtnant och chefsadjutant vid generalstabskåren.
1938 Överstelöjtnant och bataljonschef för stridsvagnsbataljonen vid Göta livgardes (I 2) 1938–1939.
1939 Överstelöjtnant och bataljonschef för stridsvagnsbataljonen vid Skaraborgs regemente (I 9).
1940 Ehrensvärd övergick i finsk tjänst som överstelöjtnant och stabschef för Svenska frivilligkåren under Finska vinterkriget 1940 med fronttjänst i finska Lappland.
1940 Ehrensvärd befordrades i finsk tjänst till överste.
1940 Ehrensvärd återgick i svensk tjänst och befordrades till svensk överste.
1940 Chef för Krigshögskolan (KHS) 1940–1941.
1941 Tillförordnad regementschef vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) 1941–1942.
1942 Sektionschef vid försvarsstaben 1942–1944.
1944 Generalmajor och tillförordnad chef för försvarsstaben.
1945 Försvarsstabschef, 1945-1947.
1946 Ehrensvärd hade det militära ansvaret för svenska stay-behind operationer som organiserades med början av år 1946.

Det hela började redan vid krigsslutet 1945. Statsrådet Eije Mossberg fick Tage Erlanders uppdrag att lägga upp riktlinjerna för arbetet. Det militära ansvaret lades på Carl August Ehrensvärd, som i sin tur tillsatte Anders Grafström att leda det praktiska arbetet. Det skedde 1946. Grafström var veteran från finska vinterkriget och känd som något av en äventyrare.
1947 Militärbefälhavare för I. militärområdet 1947–1948.
1948 Generallöjtnant och arméchef 1948–1957.
1957 General i generalitetets reserv 1957.
1960 dec I början av 1960-talet hämtades de hemliga dokumenten från Operation Stella Polaris 1944 från Hörningsholms slott och Rottneros sätergård och brändes på uppdrag av dåvarande generaldirektören för Försvarets radioanstalt Gustaf Tham och den nu pensionerade generalen Ehrensvärd .
1974-04-24 Carl August Ehrensvärd död i en ålder av 81 år.


Affären Sigmund Ahnfeldt
1956 utsåg Ehrensvärd major Sigmund Ahnfeldt till FN-bataljonschef i Gaza. Regeringen motsatte sig nomineringen på grund av Ahnfeldts tidigare engagemang som andreman i sex år till Sven Olov Lindholm, partiledare för den nazistiska Lindholmsrörelsen och hade vid 27 års ålder kandiderat till Riksförbundet efter Meyerhöffer (se Meyerhöfferaffären) vid kommunalvalet i Östersund.

Ehrensvärd hotade att avgå om han inte fick sin vilja igenom, enligt statsminister Tage Erlander. Ahnfeldt övertalades dock av försvarsminister Torsten Nilsson att avgå från posten.


Meyerhöfferaffären
1947 ledde ett förslag om att utse pro-tysk överste Alf Meyerhöffer som arméinfanteriinspektör till den så kallade "Meyerhöffer-affären" när förslaget mötte stort motstånd från den socialdemokratiska regeringen.

En kompromiss gjorde Meyerhöffer till tillförordnad infanteriinspektör 1947. Efter hot om avgång från Ehrensvärds kusin och chef för armén, Archibald Douglas, utsågs Meyerhöffer slutligen till kavalleri- och infanteriinspektör 1949.

Den betydligt mer västvänliga Ehrensvärd hade utnämnts till chef för armén 1948, vilket ledde till att Meyerhöffer hamnade i konflikt med sin nya befälhavare och han lämnade därför in sin avskedsansökan 1951. Ehrensvärd var tänkt att ha blivit överbefälhavare men avvisades av Allan Vougt med motiveringen att Ehrensvärd var bättre lämpad för krig än fred.

Litteratur och bibliografi
Publicerat Titel Förlag
Författare
1952 Mannerheim. Minnen del II 1931-1946

I samband med Svenska frivilligkårens insättande i kampen övergick ansvaret för Lapplands försvar från generalmajor Wallenius till general Linder, som nu även tog befäl över tre finska bataljoner på Sallafronten ävensom stridsgruppen söder om Petsamo.
Till befälhavare för fronttrupperna utnämndes överstelöjtnant A. Nordenswan och till hans stabschef överstelöjtnanten greve C. A. Ehrensvärd, även han deltagare i frihetskriget.
Norstedts
Gustaf Mannerheim

I utredningen

Det finns inget registrerat i wpu på Carl August Ehrensvärd

Bilder


Källor / Referenser

Publicerat Rubrik / Länk Källor
1946 Carl-August Ehrensvärd Vem är det, sid. 242.
P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm
Carl August Ehrensvärd Wikipedia
svenska
Carl August Ehrensvärd Wikipedia
engelska

Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.