Polisspåret

Polisspåret,
av förespråkarna bla menat vara en samling poliser med högerextrema åsikter som i en sammansvärjning skulle ha utfört mordet.
Piket 3230,
Södermalmspiket som vid mordet befann sig på Brunkebergsåsen, några hundra meter från mordplatsen. Besättningen var: Kjell Östling (befäl), Claes Djurfeldt, Klas Gedda, Jan Hermansson, Leif Svensson och Peter Wikström.
Enligt Sven Anér och tidningen Proletären har poliserna i piket 3230 på mordnatten betett sig på ett sådant onormalt sätt att det tyder på att de kan varit inblandade i mordet på Palme.
"Norrköpingsgruppen",
enligt uppgifter till tv-programmet Norra Magasinet samlades en grupp poliser och militärer i Norrköpings polishus sex veckor innan mordet för att tala om hur Palme skulle elimineras. SÄPO skulle fått information om mötet men valt att inte ingripa.
Baseballigan,
grupp inom Norrmalmspolisen med bl.a Thomas Ekesäter Thomas Piltz, Stefan Svensson och Leif Tell. Werner Braun, journalist på Expressen, ska ha blivit uppringd av ett polisbefäl från södra Dalarna som trodde att Baseballigan hade med mordet att göra.
Hans Holmér hade 1982 inrättat fyra gatuvåldsgrupper (förkortat GVG) för att komma tillrätta med det ökande gatuvåldet i centrala Stockholm. Ingen speciell utbildning behövdes för att tjänstgöra förutom de grundläggande kraven för en polis och upp till max åtta personer ingick i varje grupp (annars skulle föraren varit tvungen att inneha busskörkort för att framföra piketen lagligt).
Inom vaktdistrikt 1 (VD 1) vilket innefattar, grovt uttryckt: Stockholms city, Norrmalm och Vasastan, ofta sammanfattat som ”Norrmalmspolisens” inrättades två gatuvåldsgrupper med poliser ur Norrmalmspolisens ”C-tur” respektive ”G-tur”. Den senare av dessa kom via massmedia att få öknamnet "baseballigan" efter att ha utmärkt sig genom kontroversiella metoder. Namnet sägs komma från att medlemmarna ofta gick klädda med baseball kepsar och missbrukade möjligheten att använda civila kläder vid omhändertaganden.
Kritik från allmänhet och kollegor gick ut på att gruppen använde allt för bryska metoder främst då de grovt misshandlade misstänkta narkomaner. Grupperna påbörjade sitt arbete i mars 1982 och upplöstes formellt redan vid årsskiftet 1982/1983. Men polismännen i G-turens GVG kom dock i stor utsträckning att fortsätta tjänstgöra tillsammans som s.k. områdespoliser. De fortsatte därvid med huvudsakligen GVG-verksamhet, dvs. samma verksamhet som tidigare, men bokfördes som områdespoliser.
Flera av poliserna visade sig ha nazistiska sympatier och engagemang. Palme själv informerades också om de nazistiska strömningar som fanns inom vissa poliskretsar. Kopplingar finns mellan medlemmar i baseballigan och det så kallade polisspåret i utredningen om Palmemordet. En av poliserna vid ingripandet som ledde till Osmo Vallos död hade också arbetat i en av piketerna inom Norrmalmspolisen vid den aktuella tiden.

Machnowfallet: Den 28 juni 1982 omhändertogs en 39-åring, Rolf Machnow, på grund av berusning vid Sergels torg i Stockholm. Machnow fördes till ett omhändertaganderum på T-centralen. Under uppehållet i rummet bedömdes Machnows tillstånd vara sådant att ambulans tillkallades. Efter att han hade körts till Sabbatsbergs sjukhus i ambulans konstaterades klockan 18.15 att Machnow avlidit.
Rolf hade flertalet brutna revben, allvarliga skallskador, blåmärken som "täckte hela kroppen" och han dog av inre blödningar då hans mjälte spruckit som ett resultat av hårda slag.
De två polismän som närvarade i rummet uppgav att Machnow själv tillfogat sig sina skador genom att "ramla och slå i huvudet". Förundersökningen mot de två polismännen lades ned 1983. Både Polisstyrelsen och Arbetsdomstolen beslutade att inte göra de två polismännen, polisman D & E ansvariga för dödsfallet.
Machnows syster medverkade samma år i SVT-programmet Mitt i Strömmen och namngav där de båda poliserna. De stämde senare den ansvarige utgivaren för programmet och tilldömdes skadestånd.

Skeppsholmenfallet: Efter att gatuvåldsgrupperna upplösts fortsatte polismännen ur den omstridda gatuvåldsgruppen att patrullera som områdespoliser. I oktober 1983 hade sex av dessa polismän patrullerat med en piketbuss och därvid plockat upp en man och satt på denne handbojor, trots att han varken var gripen eller omhändertagen. Mannen hävdade senare att han misshandlades i bussen, något som polismännen förnekade. Poliserna förnekade också att handbojor använts. Mannen kördes till en plats längst ut på Skeppsholmen där han lämnades. Den polis som i praktiken förde befälet samt den som körde piketbussen dömdes av Högsta domstolen till 100 dagsböter vardera för olaga tvång. En av de polismän som misstänktes i samband med Machnowfallet var även åtalad vad gäller detta men det åtalet ogillades.

• Tidningen Proletären anser i "Mordet på Palme och polisspåret" att en sammanslutning av poliser låg bakom mordet på Palme. I konspirationen ingick t.ex. flera medlemmar ur den s.k. "Baseballigan".

• Christian Dalsgaard, poliskommisarie som tjänstgjorde mordnatten med chaufför Thomas Ekesäter. Enligt Sven Anér och tidningen Proletären har Dalsgaard och Ekesäter betett sig på ett sånt sätt mordnatten att det tyder på att de kan varit inblandade i mordet på Palme.

• Bröderna Poutiainen menar i sin bok "Inuti labyrinten"Inuti labyrinten att jakten på Palmes mördare kan ha avsiktligt försenats av Stockholmspolisens ledningscentral, möjligen av personal från SÄPO.

• Jan Ove Sundberg redogör för flera underliga vittnesmål rörande poliser kring mordplatsen.

• Journalisten Kjell Wase som studerat polisspåret fick ett hotbrev där brevskrivaren, som hävdar att han är polis, hotar att använda polisens goda kontakter med högerextremister för att komma åt Wase.

• Bokstavspoliserna som blev utredda av Granskningskommissionen:

Misstänkta poliser, benämningar från GRK:
Polisman A = Carl Gustav Östling
Polisman B = Stellan Åkerbring
Polisman C = Stefan Svensson
Polisman D = Thomas Plitz
Polisman E = Leif Tell
Polisman G = Thomas Flyckt (Carl), senare Karlsson
Polisman H = Tommy Birath
Polisman I = Bo Asplund
Polisman J = Kjell Hultman
Polisman K = Jan Värnhall
Polisman L = Bror Perä
Löjtnant X = Lars Nillson (Lars-Erik)
Majoren = Ingvar Grundborg

- Thomas Piltz. (Polisman D)
Kallas i Anérs och Walls böcker för "X".
Polis, medlem i "Baseballigan". Anne Marie Machnow ringde upp Lars Krantz och berättade att hon blivit uppringd av ett polisbefäl i Dalarna som misstänkte Thomas Piltz för mordet. Lars Krantz säger sig ha sett Thomas Piltz och Leif Tell bete sig underligt vid en buss nära mordplatsen strax efter mordet. [Ane1, Bau. Kra1, Kra2, Mos, Wal].

- Bror Perä. (Polisman L)
Kriminalinspektör. Enligt Lasse Lundberg har Perä avslöjat att han var inblandad i Palmemordet under en gemensam resa. Både Lundberg och Perä ska under mordnatten ha betett sig som om de kände till vad som skulle hända och ville se till att de skaffade sig alibin [Bau].

• Högerextrem, fd polisinspektör:
Palmegruppen förhörde 2013 en före detta polisinspektör som ska ha uppmanat vapenexperten "Johan" att skjuta Palme. I januari 2013 gick företagsledaren "Johan" ut i Aftonbladet och berättade att en högerextrem polis fem månader före mordet hade bett honom att skjuta Palme. Palmegruppen bekräftade att man förhört expolisen. Expolisen sade 1988 upp sig som kriminalinspektör och flyttade med sin fru till en annan världsdel. Han förnekar inte att han talat med "Johan", men vill inte prata om händelsen enl. Ab.

Polisspåret nämns ibland i kombination med Contras.

Se även Arla Gryning, Piket 3230, SÄPO, Contras,

Polisspåret

Från wpu.nu