wpu.nu

Bengt J. Wallroth

Från wpu.nu

Version från den 12 oktober 2025 kl. 05.08 av Utredaren (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)


Foto

Plats för foto

Andra kända namn

Bengt Wallroth

Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet


Allmänt

Bengt Johan Wallroth (1931-2005) var en svensk officer, generalmajor, militär underrättelsechef och ämbetsman.

Biografi och karriär (urval)
Datum Händelse
1931-04-01 Bengt Wallroth föddes.
1950 Studentexamen.
1953 Officersexamen från Krigshögskolan och förordnande som fänrik vid Jämtlands fältjägarregemente (I 5).
1960 Studier vid MHS Militärhögskolan (1960-1962).
1965 Kapten vid Generalstabskåren.
1965-04-01 Chef för Fst/Säk Bearbetningsdetaljen, 1965-1967.
1967-1984 Tjänstgöring vid Försvarsstaben som C Fst/Säk och C Fst/Sekt II med avbrott för trupptjänstgöring vid
Dalregementet I 13 (1969-1970)
Svea Livgarde I 1 (1975-1977)
Älvsborgs regemente I 15 (1977-1978)
1971 Från 1971 tillikabefattningar och uppdrag inom Sveriges militära underrättelsetjänst.
1975 Studier vid FHS Försvarshögskolan.
1976 Expert i Militäransvarskommittén (1976-1982).
1977 Överste.
1978 Överste av första graden.
1978 Underrättelsechef. C Fst/Op5, Chef för Försvarsstabens operationssektion 5 (1978-1982).
1982 Tjänsteförrättande Chef för Försvarsmaktens Operationsledning (OPL).
1982 Chef för [[Sektionen för Särskild Inhämtning[[ (SSI), 1982-1984.
1984 Generalmajor.
1984 Chef för försvarsdepartementets internationella avdelning (1984-1989).
1986-02-28 Bengt Wallroth var 54 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.
1986 Medlem I Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
1989 Generaldirektör för FRA Försvarets Radioanstalt (1989-1994).
1994 Studier i historia och statskunskap vid Stockholms universitet.
1995 Huvudsekreterare i ubåtskommissionen.
1996 Expert i Underrättelsekommittén (Fö 1996:08).
2005-02-04 Bengt Wallroth avled i en ålder av 73 år.

Det grå brödraskapet. En berättelse om IB. (SOU 2002:92)

Bengt J. Wallroth omnämns i ”Det grå brödraskapet. En berättelse om IB”.

Se utdrag nedan.

SOU 2002:92 Sida 368

Bearbetningsdetaljen inom Fst/Säk leddes under perioden 1961 fram till våren 1965 av Hodder Stjernswärd. Han efterträddes den 1 april av Bengt Wallroth som innehade chefskapet till och med 1967.

Bearbetningsdetaljen framstår som en av de viktigaste mottagarna av rapporter rörande Grupp B:s inrikesverksamhet vilket också framgår av den inriktning som detaljen hade.

I en PM 1962 skrev man:

Av politiska ytterlighetsriktningar har kommunismen och nynazismen bearbetats, med kraftsamling på den första. En godtagbar grunduppfattning om kommunistpartiets organisation och arbetssätt har erhållits.

(text)

Som framgår av Fst/Säk:s diarium mottog man alltså i januari 1965 en pärm innehållande kommunkorten för bl.a. Norrbotten.

I oktober samma år fick chefen för bearbetningsdetaljen, Bengt Wallroth, en rapport från Bertil Wenblad rörande en kommunist i Kiruna.

Wenblad skrev att det vid ”IB/03” visserligen inte var känt om personen var inblandad i illegal verksamhet men det var känt att han hade förbindelse med en företrädare för det i Stockholm belägna ryska företaget Matreco.


SOU 2002:92 Sida 480

Bengt Wallroth, som under 1970-talet början var verksam inom Fst/Säk hävdar i samtal med SÄKO att Elmér ofta nämnde sin staybehind-verksamhet, men Wallroth frågade aldrig vad han avsåg med detta eftersom han inte ville visa sig okunnig.

Wallroth nämner att Gunnar Ehrenfeldt vid FSt/Säk hade kontakt med värnpliktsverket och gjorde krigsplaceringar för IB:s räkning men Wallroth vet inte om Elmér var beroende av Ehrenfeldt i detta avseende.

Elmér undantog enligt Wallroth en del socialdemokrater i framskjutna befattningar, t.ex. chefredaktörer för socialdemokratiska tidningar, från vanlig militärtjänst genom att placera dem i IB:s krigsorganisation.


SOU 2002:92 Sida 481

Våren 1974 rekryterade Birger Elmér till IB en person som här kallas [Winberg]. Han blev chef för B-avdelningen (d.v.s. beredskapsavdelningen) vars uppgift bl.a. var att skapa grunden för en motståndsrörelse.

Det var en fortsättning av det arbete som tidigare letts av Bertil Wenblad och därefter Tor Backlund.

För stay behind-verksamheten rekryterade [Winberg] på olika håll i landet pålitliga och ståndaktiga personer, helst med ledaregenskaper. Det var allt från mycket höga statstjänstemän, kommunalråd och företagsledare till ”vanligt folk”. De skulle kunna agera som chefer på olika nivåer.

För att inte avslöja verksamheten personalkontrollerades de i regel inte. Några politiska överväganden förekom inte vid rekryteringen.


Då han värvade någon person på högre nivå måste han alltid först tala med överbefälhavaren Stig Synnergren.

Det fanns nämligen en annan organisation med liknande uppgift och det gällde att undvika ”krockar”. [Winberg] avser här Alvar Lindencronas organisation.

Krigsorganisationen var en byråkratisk ”grej” som innebar att de däri engagerade inte skulle kallas in i andra sammanhang.

Man talade inte om något Krigs-IB och [Winberg] har inte hört talas om underrättelsetjänstens personalreserv. Det fanns ingen förbandsorganisation utan det var endast fråga om att friställa enskilda personer för denna uppgift.


SOU 2002:92 Sida 265

År 1981 genomfördes en omorganisation av försvarsstaben grundad på ett försvarsbeslut år 1977.

Vid försvarsstabens operationsledning bildades då sektion 5 i vilken ingick Fst/Und, Fst/Att samt Fst/Säk. Året därpå infogades också GBU i sektion 5.

Chefen för sektion 5 framträdde som officiell chef också för GBU men den direkta ledningen över avdelningen utövades under ÖB av en chef som inte redovisades öppet.

ÖB hade utfärdat en hemlig instruktion för SSI enligt vilken SSI skulle inhämta underrättelser berörande rikets yttre säkerhet. Av instruktion framgick också att SSI:s verksamhet inte fick vara inriktad på polisiära uppgifter.

Gösta Lundström slutade som chef för GBU på sommaren 1982 och efterträddes då av Bengt Wallroth, som tidigare bl.a. varit chef för Fst/Säk och Fst/Sekt 2.

Under Wallroths tid kallades verksamheten SSI (Sektionen för särskild inhämtning). Wallroth slutade där i september 1984. Wallroth har hävdat att SSI under denna tid inte var inriktad på inrikesfrågor.

Wallroth efterträddes av ”Leif Lund” som komma att sitta som chef för SSI fram till 1990. Han hade under 1960- och 1970-talen främst innehaft chefposter inom och för Fst/Und.

”Lund” har i samtal med SÄKO uppgivit att det inte förekom någon inhämtning rörande svenska medborgare eller förhållanden under hans tid som SSI-chef.

I utredningen

Uppslag i wpu

    Anledning Uppslag Registrerad Ad Acta Avsnittsanteckningar Uppslagsanteckningar

 [PDF] 

[Liggaren]

Pomn 

D11614-12

1991-11-14

1993-11-03

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Bilder




Källor / Referenser

Publicerat Rubrik / Länk Källor
1931-2005 Bengt Wallroth Wikipedia
engelska
1965-1973 Det grå brödraskapet. En berättelse om IB. SOU 2002:92
Lagen.nu

Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.