wpu.nu

Televerket

Från wpu.nu


Nämns i flera förhör.

Televerket var en svensk myndighet mellan 1953-1993 och ett statligt affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet) som de facto hade monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.

Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket. Under 1946 togs ”Kungl.” bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.

Organisation och ledarskap
Generaldirektörer

  • 1928-1938 Adolf Hamilton (Kungl. Telegrafverket)
  • 1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket)
  • 1942-1965 Håkan Sterky (Telegrafverket, Televerket)
1949 I juni 1949 skrev statsminister Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning:
”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("Stay-Behind") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.”
  • 1966-1977 Bertil Bjurel Televerket
  • 1977-1993 Tony Hagström, Televerket


I utredningen

Uppslag i WPU
Avsnitt/ Dok. Rubrik
A772-01 PM Kontroll av utgående samtal från samtalsautomater belägna Sveavägen 45 vid Grand, och Sveavägen 72 samt från konditori Mon Cherie.
A9486 PM Televerkets PM angående avlyssning av telefon.
SOU 1999:88 s. 48-49 SOU Om f.d. pinsp Karl Gustaf Östlings anställning som säkerhetschef vid Televerket Radio juni-dec 1986.


Televerket och Sveriges totalförsvar

Televerket var också en del av det svenska totalförsvaret med ansvar för den civila telefon- och telegrafi-infrastrukturen.

Televerket hyrde även ut ledningar till försvaret. Detta innebar att det civila och militära försvarets verksamheter samverkade i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner.

K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag
Televerket var klassificerat som ett K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag då dess produktion av tele-tjänster var av stor vikt för totalförsvaret.

Höjd beredskap
I syfte att stärka rikets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen.

Vid höjd beredskap eller på annan grund var Televerket skyldig att fortsätta sin verksamhet, i syfte att säkra krigsviktig tjänsteproduktion vid krig.

Detta kan ske med anledning av krig utanför Sveriges gränser, om Sverige riskerar att hamna i krig eller om Sverige precis varit i krig.

Beredskapen kan då höjas till antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Vid skärpt beredskap skall kommuner, landsting och i vissa fall även privata företag vidta åtgärder kring bemanning, resurshållning och planering i den utsträckning staten kräver.

Vid högsta beredskap, det tillstånd som infaller om Sverige befinner sig i krig, omfattar totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas, exempelvis logistik och hushållning.

I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig.

Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.



Källor / Referenser

Datum Rubrik / Länk Källor
Sveriges totalförsvar Wikipedia
svenska
1945 - Civilt försvar i Sverige Wikipedia
svenska
K-företag (krigsviktigt företag) Wikipedia
svenska
1953-1993 Televerket Wikipedia
svenska
2009-07-05 Televerket Bergrum
Mats B.


Förekommer i wpu

… ytterligare resultat