vara synligt i det återupptagna uppslaget. Även om faktorer av det
slaget inte kan förklara hela mönstret visar det på att det i enskilda upp-
slag kan finnas förklaringar till att ett uppslag återupptagits som inte
framgår i det material vi granskat. De synpunkter vi har i detta
hänseende är i alla händelser att senare utredningsomgångar i många
fall framstår som överflödiga och exempel på ”överutredning”.
Övriga uppslag
De avsnitt som berör svenska politiska förhållanden saknar i betydande
grad en dokumenterad basanalys. Merparten av dessa uppslag har
emellertid utretts på ett tidigt stadium och av säkerhetspolisen. Utred-
ningen är i flera delar av mer aktiv karaktär än den som redovisats i
uppslagen med internationell anknytning. Det mesta tyder på att de som
utförde utredningsåtgärderna i dessa delar hade tillgång till kunskap om
de organisationer och personer som aktualiserades. I princip finns det
anledning att rikta samma kritik mot utredningen i dessa delar som den
som framförts ovan, men det finns anledning att anta att utrednings-
åtgärderna likväl blev kompetent utförda, sedda avsnitt för avsnitt.
I ett hänseende gäller inte detta. Det politiska motstånd mot Olof
Palme som fanns under hans politiska gärning och som i sina ytter-
ligheter tog sig svårartade och motbjudande former, dvs. det som all-
mänt kallas ”palmehatet”, finns såvitt vi kunnat finna inte någonstans i
utredningsmaterialet behandlat och analyserat. I en allmän mening har
det i och för sig saknats skäl för PU att ge sig in på något sådant; även
om ”palmehatet” är en tänkbar motivbild är den alltför obestämd för att
direkt kunna tjäna som brottshypotes. Däremot hade det enligt vårt syn-
sätt varit naturligt att göra det i anslutning till utredningen av de
svenska ”politiska” uppslagen. När det gäller de uppslag som nu fak-
tiskt blev föremål för utredning spelade detta kanske mindre roll; de
aktuella grupperingarnas och personernas inställning till Olof Palme
var ju mer eller mindre känd och många gånger orsak till utredningsåt-
gärderna. Däremot kan det ha haft större betydelse för vad som inte
blev föremål för utredning. Ett exempel på en i den allmänna diskussio-
nen förekommande motivbild som inte återfinns i utredningsmaterialet
är ”Moskva-resan”, dvs. tanken att Olof Palmes förestående och i vissa
kretsar kontroversiella besök i Sovjetunionen, som därvid skulle ha
betraktas som ett ”förräderi”, kan ha legat bakom attentatet. Bakom
detta låg i sin tur den sedan några år inflammerade ”U-båtsfrågan”, som
lett till öppna konflikter mellan statsledningen och vissa befatt-
ningshavare inom försvarsmakten. Detta hade naturligtvis varit en
känslig sak att röra vid inom mordutredningens ram – utan ”koppling