wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/159

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


En revisionell bedömning sid 146 (157)

man hade fyra misstänkta (vilket konfirmerats dels i hovrättens dom, dels av den berörde åklagaren i hörning med Palmekommissionen), varav en var ”alkoholist ifrån norrort”, dels den information som kom fram i kvällstidningarna samma dags morgon om att man skulle konfrontera nyckelvittnena med en alkoholist.

Den senare uppgiften stammade ursprungligen från det uppseendeväckande faktum att uppgifter om tvångsåtgärder på den tiden fanns i Riksåklagarämbetets diarium och var offentliga.

Massmedia följde detta regelmässigt.

De direkta konsekvenserna av detta förbiseende kan inte underskattas.

En rad improvisationer vid konfrontationen mellan Lisbeth Palme och Christer Pettersson tvingades fram i ett nödläge.

De kan mycket väl vara den direkta och avgörande anledningen till att rättegången i hovrätten fick det utfall det fick.

Vår bedömning är att åklagarens misstag är svårförståeligt och oacceptabelt. Att det inte får gå till på detta sätt torde stå på lärobokens första sida. Denne åklagare saknade tidigare åklagarerfarenhet före denna mordrättegång. Även det ett rätt uppseendeväckande förhållande. Att Riksåklagarambetet hade dessa uppgifter om tvångsåtgärder i sitt diarium utan sekretesskydd framstår som synnerligen uppseendeväckande och klandervärt. De negativa konsekvenserna härav får inte underskattas. Detta senare bör kanske inte Palmeutredningen primärt lastas för. Visserligen torde de rimligen ha känt till svagheten i denna rutin sedan tidigare.

Förhören

Förhör av misstänkta, vittnen och uppgiftslämnare spelar en avgörande roll i denna mordutredning. I vår granskning har vi uppmärksammat ett antal fall där det brustit.

De mest uppmärksammade fallen var i de inledande förhören med målsägaren och huvudvittnet Lisbeth Palme.

De inledande förhören som hölls av Hans Holmér är av notiskaraktär och under all kritik.

Men även de förhör som hölls med Lisbeth Palme under slutet av april och början av maj 1986 under ordnade former av rikskriminalens personal, som fått ansvaret för de privata delarna av utredningen, uppvisar allvarliga brister.

Vi tänker då på att man, enligt en tillförlitlig uppgift, skulle ha underlåtit att ta med Lisbeth Palmes bedömning av att det rörde sig om en "borderliner". Och detta utlämnande skedde med motiveringen att man föresatt sig att endast ta med "fakta” vid dessa mer ordnade förhör!

Vår bedömning är att hela den inledande förhörsserien med Lisbeth Palme inte är godtagbar ur professionell synvinkel. Det kan på ett avgörande sätt ha påverkat utfallet i hovrätten.

Ett annat exempel på icke godtagbar förhörsmetodik utgörs av Börje Wingrens förhör med den fransktalande afrikanen från Benin.

De genomfördes utan tolk trots att uppgiftslämnaren inte förstod svenska på erforderligt sätt.

En fråga som reses är huruvida vittnet även påverkades i sin vittnesutsaga.

Att en sådan fråga överhuvudtaget kan resas beror på att nämnde polis även förhörde några av Lisbeth Palmes arbetskamrater (bl a Nuder) någon månad