Namn maskerat (E. R.) är arkitekt till yrket och arbetar i egen regi. Kan också nås på personsökare
Arkitekten E. R. är informerad om att han skall höras mot några spaningstips som inkommit till Palmeutredningen och som berör hans person och dels också om sina förehavanden 1986-02-28 på kvällen.
Arkitekten E. R. är alltså informerad om att det inkommit ytterligare två tipsD14465 utöver det första vilket han är tillfrågad om 1986-04-10.
D4106-00-A
Arkitekten E. R. vill klart från början uttrycka att han inte vet någonting om mordet på Olof Palme utöver det som stått skrivet i tidningarna.
När han pratat om mordet med andra, för det har väl de flesta personer gjort någon gång, har han kunnat stödja den ena eller den andra teorin.
Det är vid dessa tillfällen således inte hans egna ideér som han fört fram utan sådana hypoteser som framförts i tidningar, radio eller TV och som han har stött.
Arkitekten E. R. har ännu idag ingen förklaring till det rykte som satte igång på AMU center och som sa att han påstått sig veta vem som mördat Olof Palme.
Arkitekten E. R. har ingen gång lämnat tips till Palmeutredningen, vare sig anonymt, per brev eller muntligen.
Vid ett tillfälle har Arkitekten E. R. dock skrivit ett brev till Hans Holmér, ett som han själv uttrycker det,"supporterbrev" då Holmér hade det som svårast. Detta var då givetvis undertecknat.
Namn maskerat (E. R.) är arkitekt till yrket och arbetar i egen regi. Kan också nås på personsökare
Arkitekten E. R. är informerad om att han skall höras mot några spaningstips som inkommit till Palmeutredningen och som berör hans person och dels också om sina förehavanden 1986-02-28 på kvällen.
Arkitekten E. R. är alltså informerad om att det inkommit ytterligare två tipsD14465 utöver det första vilket han är tillfrågad om 1986-04-10.
D4106-00-A
Arkitekten E. R. vill klart från början uttrycka att han inte vet någonting om mordet på Olof Palme utöver det som stått skrivet i tidningarna.
När han pratat om mordet med andra, för det har väl de flesta personer gjort någon gång, har han kunnat stödja den ena eller den andra teorin.
Det är vid dessa tillfällen således inte hans egna ideér som han fört fram utan sådana hypoteser som framförts i tidningar, radio eller TV och som han har stött.
Arkitekten E. R. har ännu idag ingen förklaring till det rykte som satte igång på AMU center och som sa att han påstått sig veta vem som mördat Olof Palme.
Arkitekten E. R. har ingen gång lämnat tips till Palmeutredningen, vare sig anonymt, per brev eller muntligen.
Vid ett tillfälle har Arkitekten E. R. dock skrivit ett brev till Hans Holmér, ett som han själv uttrycker det,"supporterbrev" då Holmér hade det som svårast. Detta var då givetvis undertecknat.
Sådana diskussioner hörde inte hemma inom verksamheten.
Tidigare hade också Karolinska Förbundet ett möte just den 28 februari varje år. Denna dag hade valts med anledning av slaget om Helsingborg år 1710, tror Arkitekten E. R. att det var.
För övrigt var sista mötet just kvällen den 28 februari 1986 då Olof Palme blev skjuten.
Arkitekten E. R. tillfrågas här om sina förehavanden på mordkvällen.
Han berättade att han på kvällen var just på Karolinska Förbundets möte i en lokal som man kallade Stora sällskapet och låg på Arsenalsgatan mitt emot T-baneuppgången.
På kvällen hölls ett föredrag av Namn maskerat . De hade också samlats till middag.
Senare på kvällen vid 23:00-tiden bröt Arkitekten E. R. och några till upp och färdades tillsammans hem till Erik ReuterswärdD14465-02
på i Nacka.
De tog ett glas och hade trevligt tillsammans.
Någon gång efter klockan 01:00 kom Namn maskerat in med en bärbar radio i famnen och bad att de närvarande skulle lyssna.
Nyhetsuppläsaren meddelade då att Olof Palme hade blivit skjuten på Sveavägen i Stockholm.
De församlade trodde att Namn maskerat spelade dom ett fult spratt men de kom ju snart underfund med att det hela var riktigt.
I stället för att åka hem stannade sällskapet kvar till fram på småtimmarna varefter de sedan åkte hem till sitt.
Arkitekten E. R. arbetar på ().
Förhöret är slut klockan 11:25.
Uppläst vid gjorda konceptanteckningar och vidkänt
Sådana diskussioner hörde inte hemma inom verksamheten.
Tidigare hade också Karolinska Förbundet ett möte just den 28 februari varje år. Denna dag hade valts med anledning av slaget om Helsingborg år 1710, tror Arkitekten E. R. att det var.
För övrigt var sista mötet just kvällen den 28 februari 1986 då Olof Palme blev skjuten.
Arkitekten E. R. tillfrågas här om sina förehavanden på mordkvällen.
Han berättade att han på kvällen var just på Karolinska Förbundets möte i en lokal som man kallade Stora sällskapet och låg på Arsenalsgatan mitt emot T-baneuppgången.
På kvällen hölls ett föredrag av Namn maskerat . De hade också samlats till middag.
Senare på kvällen vid 23:00-tiden bröt Arkitekten E. R. och några till upp och färdades tillsammans hem till Erik ReuterswärdD14465-02
på i Nacka.
De tog ett glas och hade trevligt tillsammans.
Någon gång efter klockan 01:00 kom Namn maskerat in med en bärbar radio i famnen och bad att de närvarande skulle lyssna.
Nyhetsuppläsaren meddelade då att Olof Palme hade blivit skjuten på Sveavägen i Stockholm.
De församlade trodde att Namn maskerat spelade dom ett fult spratt men de kom ju snart underfund med att det hela var riktigt.
I stället för att åka hem stannade sällskapet kvar till fram på småtimmarna varefter de sedan åkte hem till sitt.
Arkitekten E. R. arbetar på ().
Förhöret är slut klockan 11:25.
Uppläst vid gjorda konceptanteckningar och vidkänt
Uppgiftslämnaren (UL) är informerad om att han skall höras mot några spaningstips som inkommit till Palmeutredningen dels också om sina förehavanden 1986-02-28 på kvällen.
UL är alltså informerad om att det inkommit ytterligare två tips utöver det första vilket han är tillfrågad om 1986-04-10.
UL vill klart från början uttrycka att han inte vet någonting om mordet på Olof Palme utöver det som stått skrivet i tidningarna.
När han pratat om mordet med andra, för det har väl de flesta personer gjort någon gång, har han kunnat stödja den ena eller den andra teorin.
Det är vid dessa tillfällen således inte hans egna ideér som han fört fram utan sådana hypoteser som framförts i tidningar, radio eller TV och som han har stött.
UL har ännu idag ingen förklaring till det rykte som satte igång och som sa att han påstått sig veta vem som mördat Olof Palme.
UL har ingen gång lämnat tips till Palmeutredningen, vare sig anonymt, per brev eller muntligen.
Vid ett tillfälle har UL dock skrivit ett brev till Hans Holmér, ett som han själv uttrycker det,"supporterbrev" då Holmér hade det som svårast. Detta var då givetvis undertecknat.
Uppgiftslämnaren (UL) är informerad om att han skall höras mot några spaningstips som inkommit till Palmeutredningen dels också om sina förehavanden 1986-02-28 på kvällen.
UL är alltså informerad om att det inkommit ytterligare två tips utöver det första vilket han är tillfrågad om 1986-04-10.
UL vill klart från början uttrycka att han inte vet någonting om mordet på Olof Palme utöver det som stått skrivet i tidningarna.
När han pratat om mordet med andra, för det har väl de flesta personer gjort någon gång, har han kunnat stödja den ena eller den andra teorin.
Det är vid dessa tillfällen således inte hans egna ideér som han fört fram utan sådana hypoteser som framförts i tidningar, radio eller TV och som han har stött.
UL har ännu idag ingen förklaring till det rykte som satte igång och som sa att han påstått sig veta vem som mördat Olof Palme.
UL har ingen gång lämnat tips till Palmeutredningen, vare sig anonymt, per brev eller muntligen.
Vid ett tillfälle har UL dock skrivit ett brev till Hans Holmér, ett som han själv uttrycker det,"supporterbrev" då Holmér hade det som svårast. Detta var då givetvis undertecknat.
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 11 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 11:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 11 av de 18 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 11 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-11, documenting that 11 of the 18 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.