Uppslag:D6750-00

Från WPU
Hoppa till navigeringHoppa till sök


SPANINGSUPPSLAG
i grövre brottmål

Avsnitt
Löpande nr
6750-00
Registrerat
1988-08-04
Ad acta
1993-11-03
Avsnittsanteckningar
Il
Uppslagsanteckningar
  ,D6750-6(KOPIA SÄK),ANK H2987,D11614
Till SPC
Åter SPC
SPC Noteringar
PTR
PTR Datum
Ant/enhet
Redov/enhet



Kort sammanfattning
Misstänkta fenomen Tyvärr måste jag meddela att övervakning av villan och mina barn ånyo förefaller ha satts in av okända
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1987-02-23
Avslutat


D 6700

Till Kriminalen i Lund

870223

Ang misstänkta fenomen

Tyvärr måste jag meddela att övervakning av villan och mina barn ånyo förefaller ha satts in av okända. Jag har själv inte gjort några iakttagelser, men mina barn

och har iakttagit följande:

En dam i 35-40-årsåldern, iförd grå poplinpäls, violett stickad mössa och dito halsduk, har påträffats tre gånger utanför vårt hus under dagarna 20-21 februari. Två gånger till fots, och en gång på väg att stiga in i sin bil, parkerad utanför. Mina barn fick intrycket

hon kom från vår tomt (kan eventuellt ha samband med att en smed installerat en ny källardörr den 18/2).

av

att

ut

Mina barn noterade bil och bilnummer:

En "ny"

med reg.nr

De uppger sej helt säkra på bilen och bilnumret. De tror vidare att det är samma dam som stoppade dem på

den 7/2 och frågade om en adress. Vid det tillfället skulle damen dock ha haft en grå pälsmössa, men samma kappa i "grå poplinpäls. Vid samtal med min granne

har det framkommit att det kan tänkas vara samma dam nan lakttog runt vårt hus i början på vecka 6.

Något hot har dock inte förekommit. Mina barn står givetvis till förfogande om Ni önskar höra dem om ytterligare detaljer. Eventuellt har

detta fenomen något samband med att jag den 20/2 flög upp till Dagens Nyheter i Stockholm över dagen, för att utföra en underrättelsebedömning

räffade märkliga fakta rörande Palmemordet.

"våldsrotéin,Stockholm

slieda har edectn fenomen sini

av

Till

D70225

POLISVÄSENDET

po

Med vänlig hälsning

uf Lingärde

mod

bud Från Span, Polisen i Lund

brådskande för kinnedom for diarialdring

besked i åtalsir önskas för yttrande for registrering

vg kontakta avs för granskning for arkivering

enl överenskommelse Borbach för utskri..

återställes för atg o dir svar

för utskri konc.18 Önskas kter för godk/attest

for kop i

ex

Önskas aj Vi har tidigare översänt Topia av anmälan från UIT Tindgärde. Denne har nu Oversänt ytterligare #tips".

ex

Spon 870312 Vqr

reau 870324 TS 1504

PS 190.2. 84-09. 15 000 bl a 100 ex. LLF 400 84 118 Ekonomnitryck 4112

Pol-1987-02-23 D6750-00 Brev från Ulf Lingärde.pdf

Polison

Box 13 22100 Lunch

23 2.57 )

31

toukoi Legardle paie vad sott dure de. bevakninge her

med morclet

att poras

Pol-1987-02-23 D6750-00 Brev från Ulf Lingärde.pdf


Kort sammanfattning
Misstänkta fenomen Tyvärr måste jag meddela att övervakning av villan och mina barn ånyo förefaller ha satts in av okända
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1987-02-23
Avslutat


D 6750

Till Kriminalen i Lund

870223

Ang misstänkta fenomen

Tyvärr måste jag meddela att övervakning av villan och mina barn ånyo förefaller ha satts in av okända. Jag har själv inte gjort några iakttagelser, men mina barn

och har iakttagit följande:

En dam i 35-40-årsåldern, iförd grå poplinpäls, violett stickad mössa och dito halsduk, har påträffats tre gånger utanför vårt hus under dagarna 20-21 februari. Två gånger till fots, och en gång på väg att stiga in i sin bil, parkerad utanför. Mina barn fick intrycket att hon kom från vår tomt (kan eventuellt ha samband med att en smed installerat en ny källardörr den 18/2).

av

ut

Mina barn noterade bil och bilnummer:

En "ny"

med reg.nr

De uppger sej helt säkra på bilen och bílnumret. De tror vidare att det är samma dam som stoppade dem på

den 7/2 och frågade om en adress. Vid det tillfället skulle damen dock ha haft en grå pälsmössa, men samma kappa 1 'grå poplinpäls. Vid samtal med min granne

har det framkommit att det kan tänkas vara samma dam han lakttog runt vårt hus i början på vecka 6.

Något hot har dock inte förekommit. Mina barn står givetvis till förfogande om Ni önskar höra dem om ytterligare detaljer. Eventuellt har detta fenomen något samband med att jag den 20/2 flög upp till Dagens Nyheter i Stockholm över dagen, för att utföra en underrättelsebedömning påträffade märkliga fakta rörande Palmemordet.

"Våldsroteln, Stockholm 0848225

av

Till

POLISVÄSENDET

Med vänlig hälsning

Montero

Ulf Lingärde

mod

bud Fibn Span, Polisen i Lund

1 bradskande Xlor kännedom

för diarlofdring

besked i dtaisir önskas for yttrande for registrering

vg kontakta avs for granskning for arkivering

enl overenskommelso Vior bachy

för utskri......

ex Storstilles for dig o dir svar for utskri kong 1

Onskas atet for godkattest

for kopi

ex

önskas oj ater Vi har tidigare Oversänt kopia av anmälan från UIL Lindgürde. Denne har nu Bversänt ytterligare "tips".

PS 180.2. 84-09. 15 000 BIS 100 ex. LLF 400 84 118 Ekonomitryck 4112

Span 870312 Var

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Polison

Box 13 22,00 Lunch

ree

forhoi Leu

pee

ceocl soll der do. bwake

hor med morchet att

ge (? o

si 늘

arche

ora

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Måndagen den 23 mars kl 16.45 kontaktades Ulf Lingärde på, tfn för att klarlägsa vad hans "tips" har för samband med Palmeutredningen. Lingärde uppgav följande: Att han i början av februari -87 skrev en artikel i Dagens Nyheter och den inn höll uppgifter om Palmemordet. Strax efter att denna hade publicerats så blev Lingärde mordhotad av en anonym man via telefon. Även hans son tog emot ett samtal där mordhot förekom. Enligt Lingärde gick mordhotet ut på att han ej skulle skriva några mer liknande artiklar rörande Palmenordet, gjorde han det så skulle han och hans familj råka illa ut. Resultatet av detta blev att Lingå "drog tillbaks" en kommande actikel av rädsla för nordhotet. Dessa upphörde då Polisen i Lund är inkastamik inkopplade och bl a har Lingarde en polisradio i hemmet för att snabbt kunne nå polisen i händelse av fara.

Lingäbde hade inte vetskap om att hans "brev" komnit polisen Stockholm och han hade inget dcxlixtomer att tillägga.

Polisen Lund har alltså, hand om utredningen rörande mordhot och det förekommer, enligt skrivande pa, xgxnegak sennorlikt ej något samband med nordhotet på Lin. gärde och mordet på Olof Palme,

87-03-24 kl. 14.00 kontaktades polisen, span, Lund och förfrågan gjordes om de syn på U Lindgärdes uppgifter. Insp Olofsson kände väl till Lingärde xammXsN och hans problem,

1. Bl a har Lingårde uppget att han tror att det är supo som har honom unded bevakning. Tidigare har även Lingärde tipsat om en s.k. "grötligan" som skulle ha skjutit lalne,

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Förhör med LINGÄRDE, VIF ( f. (  Förhöret hållet i Lingärdes bostad på (    . Lingärde är (  och (     Förhöret hållet den 12 juli 1988 med början klockan 14.47. Förhörsledare: Krinsp Agneta Kallur och krinsp Ulf Norlin.

Lingärde underrättades om att han skulle höras med anledning av de spaningsuppslag som han har lämnat in till Palmegruppen och med anledning av att det framkommit att han i sitt företag har forskat krirg Palmeutredningen. L:Det är inte inom mitt företag utan det är som privatperson. F: Har du nġġonting emot att jag har bandspelaren på under vårt samtal? N: Nej. Det går bra. F: Du har en del uppgifter om att, för det första hade du en del tidningsartiklar som, där du förekommer och sen har vi fått information från personer som har varit på föredrag som du har hållit om det här fallet också där du kommit med en del påståenden, angående Palmefallet.
L: Ja, det kan hända....


F: Har du varit intresserad av det här från början?
L: Nej, det har jag inte.


F: När började du?
L: När jag blev hotad.


F: Jaha, och när kom de hotelserna.
L: De kom under en väldigt kort period mellan den 28 januari 1987 och några dagar därefter. De utlöstes uppenbarligen av en tidningsartikel som jag hade i Dagens Nyheter den 28 januari.


F: Jaha, och vad handlade den om?

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

L: Den handlade om Holmer och Palmemordet. Så att jag var inte helt ointresserad vid den tiden, men jag har alltid publicerat mig nån gång om året om intressanta ämnen.


F: Och den här artikeln var i..hur var den upplagd.
L: Ja, har ni inte den.


F: Jag vill att du ska berätta det med egna ord. Jag menar, läsa i en artike
L: då är det en andrahandsuppgift för oss. L: Jag samlade ihop en del information, sammanställde den och intresserade för den och han (ohörbart)


F: Vad samlade du ihop för information. Var fick du informationen ifrån?.
L: Ja, vid den tiden var det väl huvudsakligen saker som jag hade läst, publicerad information, saker som jag hörde, utan att jag aktivt sökte efter dem och exakt vad det var i den artikeln som växte aktivitet, det vet jag än i dag inte.


F: Du säger, uppgifter du hörde. Var det några speciella personer som berättade för dig eller?
L: Jag känner ju mycket journalister och även en del poliser och militärer. Jag har sysslat med underrättelsetjänst som skribent i många år. Jag gav ut en bok 1976 som hette Datorn i underrättelsetjänsten och sen har jag skrivit artiklar till och från.


F: Den här artikeln eller uppgifterna om underrättelsetjänsten, har du då arbetat på eget uppdrag eller?
L: Ja. Helt och hållet.


F: På eget uppdrag?
L: Ja.


F: Inom ditt yrke eller som privatperson.
L: Som privatperson, men det ligger ju nära, i nära kontakt med i mitt yrke som att..chörbart.. det ligger nära till hands för mig... att använda dom metoder som jag är van vid även på nya områden.


F: Ditt företag är inte inblandat?
L: Nej. Det sysslar med bokföringsprogram.


F: Ja, så att det är du som privatperson som gör de här..

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

F: De här uppgifterna som du har fått då ifrån journalister, vad har det rört sig om?
L: Det minns jag inte riktigt nu, men det är ju så att journalister vet en hel del mer än vad som skrivs, bl.a personuppgifter som man aldrig skriver ut, av olika skäl. Personers förhållanden, det finns ju en rad personliga förhållanden och egenheter som man aldrig skriver öppet om i pressen, men som det snackas om väldigt mycket. Och jag minns inte nu vad jag kan ha snappat upp som kom i den artikeln som väckte nåt intresse.


F: Och polisen säger/också att du har förbindelser med..
L: Jag känner ju ett antal poliser.


F: Som skulle ha lämnat dig uppgifter om Palmeutredningen då?
L: Nej, den, jag hade inte kontakt med några sådana poliser då utan det var mera allmänt polisiära uppgifter. Jag tror inte att det var några polisiära uppgifter alls i den artikeln. Jag skrev visserligen att Hans Holmér stod i begrepp att avgå vilket ju var riktigt, men det var mest en kvalificerad gissning som visade sig...ohörbart..


F: Den 8 februari hade du ett föredrag på Utrikespolitiska föreningen i Lund och där är det tydligen en person som har.. skriva till oss och berättat att du hade kommit med påståenden där att PKK-spåret skulle vara ett villospår, utlagt av SÄPO.
L: Mm, det är min åsikt ja,


F: En åsikt, det är inte ett faktum då?
L: ..ohörbart.. jag har inte den vetskapen att jag kan slå fast det som ett faktum. Jag förmodar att det är så, jag vet till en del att det framhålls som ett villospår, men jag kan inte på nåt sätt belägga att SÄK skulle vara skyldig till detta.


F: Men informationen angående det, det är sånt du har fått genom massmedia eller hur, har du något material som ligger till grund för det påståendet?
L: Jag har nog inget material som inte ni har, det är min bedömning på grund av det material som man ser.


F: Och sen att man...
L: .. ja det behöver jag inte debattera. E: Sen att en viss Cyperfsvensk skulle medverkat? Det är en uppgift. Är det en

person som du känner till som skulle ha medverkat?

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

 L: Ja, den här före detta ( ), tror inte att jag nämner hans namn när jag håller föredrag, men han är ju allmänt känd bland både journalister och poliser.


F: Som?
L: Som utlandssvensk, som, ja en diger meritlista, efter           


F: Men har du få någon
L: Sydafrika ....... Men jag har ingen personlig erfarenhet eller kontakt med honom.


F: Nej, men någonting som skulle binda honom till Palmemordet då? Någonting som tyder på det?
L: Nej, det som intresserar mig kring | , detta det var att det tycks vara han som låg bakom uppgifterna i om ett antal PKK:are, porträtt och allt som betalade 140000 för. Där gav journalisten sådana ledtrådar att det faktiskt inte kan stämma på


F: Det är en journalist som har gett dig dom här uppgifterna?
L: Ja.


F: Det är ingen som du vill namnge förstås.
L: Nja, jag har hört det från flera olika journalister för det cirkulerar på alla tidningsredaktioner det här materialet, arbetet. Men bland indicierna eller inte indicier utan beskrivning på uppgiftslämnaren som redaktionsrepresentant lämnade så var han svensk men ändå inte svensk han hade ett förflutet som . Och om man vet lite om den här ( så utger han sig för att ha SÄPO:s uppdrag i ur och skur vilket inte är fallet. Men det är något som han ständigt kör med och ibland också duperar folk med. Och han tycks inte ha möjlighet att komma tillbaks till Sverige eftersom han inte har något pass.


F: Sen är det ett
L: Jag vet mycket om honom men det kan ni nog hämta in bättre på annat håll. Det vai det här med ( som fick mig att ta upp honom i mitt föredrag.


F: Ja, vid samma föredrag tog du då upp att mordet var välplanerat att minst fem personer deltog i det, att det skulle vara belagt.
L: Det har jag skrivit en lång tidningsartikel i Arbetet om, där jag redogör

för mina åsikter om detta, hur det förmodligen gick till rent tekniskt helt

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

på tidningsuppgifter, F: Och du har ju sa också att du är övertygad om att Palmemordet var en sven: åtgärd?
L: Ja, det har ju inget samband med grupp eller dess eventuella storlek men jag tycker att jag åtminstånde, för mig ser framför mig en svensk konspiration bakom detta.


F: Du har inte något privat material som skulle kunna hjälpa oss i den här utredningen?
L: Jag har sammanställt lite material här som jag tänkte ni skulle få med er, men du kan väl dra färdigt dina frågor först så kan jag preciserat frågorna från det där föredraget L: Ska jag hämta kopior om ni vill ha det för jag har kopior på mina


F: Ja, här står det också någonting om att i Lund bedriver tillsammans med en grupp omkring 25 personer en egen utredning kring mordet på Olof Palme. Är det någonting som är sant?
L: Nej, det där kom till på så sätt att jag myglade mig in som skribent på Aktuell säkerhet för några nummer sedan. Och då fick jag också in en artikel som refererade det som då var aktuellt i pressen, det så kallade polisspåret det var en historia. Refererade ställningar, egna åsikter där. Men sen satte jag och pratade en hel del med chefredaktören där som heter och han skrev ihop en artikel, mig ovetande om mig själv efter det, och vad jag hade försökt framställa för honom var att vi ser i Sverige ett fenomen som vi sett i USA efter Kennedy morden att det poppar upp här och var Blomkvistare ur folkdjupet som börjar bedriva undersökningar på en väldigt varierande nivå. Och jag hade för min del identifierat åtminstånde 25-tal sådana, allt ifrån som skriver då och då till I ni. kan säkert komma på 25 själv också.


F: Har du haft någon kontakt med dom här utredarna?
L: Ja vi har ju en regelbund korrespondens oss emellan och byter information.

Men det här vinklar han då till det, dels att det skulle vara en organiserad grupp vilket jag bestämt nekar att jag har sagt och dels att jag skulle vara slags överhuvud eller talesman för den här gruppen vilket ännu mindre

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

uppgifter och där Svenskan då litade på att han hade ordentligt på fötterna, vilket han inte hade och Svenskan tog in ordentlig dementi på väl synlig plats dagen därpå som jag faktiskt

tog inge in den under riksspalten som dom brukar utan överst på inrikessidan. F: Men
L: Så att bakgrunden till den här artikeln det är nog sakförhållanden du känner till sedan gammalt att det finns personer här och var som intresserar sig, som byter information. Men inte organiserade former och jag är inte företrädare för den här.


F: Under den här tiden när du har intresserat dig för utredningen har du på något sätt varit i kontakt med privatpersoner och fått information av dem och bedrivit någon slags undersökning.
L: Ja, det har


F: Det har du också gjort.
L: Vid tid och lust, det är ett fritidsintresse för mig som kommer i andra hand när jobbet så medger och jobbet ibland ganska mycket.


F: Dom här privatpersonerna som du har varit i kontakt med vad har dom haft för information? Är det några som vi har varit i kontakt med eller är det sådana som överhuvudtaget inte varit i kontakt med polisen, som har uppgifter son kan vara av intresse för oss.
L: Jag tror inte vi hittar några nya vittnen den vägen utan dom som är intressantast för mig att umgås med det är ju fortfarande journalister som suger ut en förfärlig massa information ofta inte publicerar den men gärna pratar om den.


F: Ja. Det förekommer alltså inte personer som kommer till dig för att dom inte vill gå till polisen och så berättar dom
L: Jo, det har gjorts så i många fall


F: Vad har du sagt till dom då, om dom kommer med någon information som
L: Vad jag säger till dom är alltid, sänd till mig vad du har så ska jag skicka vidare till den det vederbör.


F: Finns det bland dom några ögonvittnen eller personer som haft direktkontakt med mördaren?

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

F: Har dom sagts sig ha kontakt med mördaren?
L: Nej, det finns en som jag vet är väldigt skygg från mordplatsen men det är en person som jag själv inte haft kontakt med som jag då via olika kedjor vet finns. Det kan jag gärna referera om ni vill.


F: Är det några tredje eller fjärdehandsuppgifter
L: Ja det är det.


F: Och du vet inte namnet på den personen?
L: Nej, det vet jag faktiskt inte. Men jag kan skaka fram dom uppgifter jag har. Men inte här och nu.


F: Nej. Det är ju sådana direkta vittnen som vi absolut vill komma i kontakt med, det måste ju vi.
L: Såvitt jag minns var det en man som hette, han kallade sig men hur det stavas vet jag inte. Och jag fick kännedom om honom genom en journalist som hade försökt spåra honom flera månader utan att lyckas. Och till slut så hittades han, en brorsa eller något sådant till honom som är verksam i filmbranschen, men då var den här journalisten tvungen att satsa på något helt annat så att det hamnade i tomma luften.


F: Du känner inte till berättelse då?
L: Jodå, jag, all information som någonsin finns samlas kronologiskt i alltså ett slags diarie. Allt som rör sig . Så det kan jag gå tillbaka till och leta upp.


F: Du kommer inte ihåg hans berättelse?
L: Vill du ha min minnesbild eller kan ni vänta till jag har skrivit ner det och postat det till dig?


F: Jo det kan jag göra. Men du vet bara det att du tror att han heter ( men inte vet någonting mer om honom.
L: Jo, det finns ett telefonnummer till som man kan hitta honom genom, där finns det någon som känner honom. Men han är inte särskilt sammarbetsvillig och om han är pålitlig vet jag inte.


F: Nej. Du har inte träffat honom.
L: Nej


F: Är det andra privatpersoner du har träffat som du inte tror har varit i kontakt med oss, förutom då journalistkåren? Som har ett slags proffessionellt intresse ...

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

L: Det finns ju en rad privatpersoner som prackar sig på allt och alla som MX ni måste ha träffat?


F: Ja, sådana som har egna teorier och
L: Ja. Som inte har någon egen information utan bara hypoteser av olika slag.


F: Ja just det.
L: Sådana finns det ju ganska många. Jag tror, jag fick ett meddelande på min telefonsvarare för att ta ett exempel, för något år sedan att jag skulle ringa ett visst nummer. Och det var ingen som svarade där. Och sen ringde jag då en gång i månaden ungefär och så svarade då någon gång i våras en herre som påstod han hade någonting, vad vet jag inte. Och vi kom överens att han skulle skicka dom handlingarna, det gjorde han inte. Man vet ju inte vad sådant är värt. Så ni kan gärna få nummer och dom namn jag har.


F: Ja, det vore bra.
L: Så kan jag själv gallra bort dom som jag vet inte är intressanta för er.


F: Men annars är det inget som du har kommit fram till mer än sammanställningar av artiklar och från journalistförbundet.
L: Det är ju långt från mordplatsen här nere.


F: Jo det är det.
L: Jag har ju ingen ambition att konkurrera med ens privata uppredare som bor inpå den. Det finns så mycket annat man kan undersöka.


F: Till exempel vaddå? (manlig förhörsledare).
L: Ja vem viskar om PKK vad kommer dom utpekningarna ifrån? Det tycker jag är intressant. Vem viskar för Helsingborgstullen att | är påväg in?


F: Du menar att information och dessinformation som är ditt specialämne.
L: Ja.


F: Men du har inget mera direkt som vi kan ha användning för i vår utredning, mer än ger oss informationen. Då är förhöret avslutat klockan F: Nej, det är fe
l. (manliga) f: Jaha. F2:

vill fråga dig om en polis i Palmeutredningen du hade inte kontakt med några sådana då sa du, har du kontakt med andra poliser i Palmeutredningen idag?

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

L: Jag hade kontakt med en ett tag, han sysslade med att undersöka hotbilden åt olika uppgiftslämnare. Och han fick då veta vad han ville vid den tiden. Men det är länge sedan jag hörde ifrån honom nu. Jag vet

inte om han är kvar hos er. F: Jag är här istället för ( L: Jaha, har han slutat. F: Nej det har han inte, vi sammarbetar, F2: Är det, finns det några andra poliser i

i utredningen som du har kontakt med? L: Nej, men jag förstår att, inte personlig kontakt jag vet det finns personer

eller poliser i utredningen som pratar med journalister. Det hör jag då via

relationerna. Men det uppfattar jag inte som allvarligt läckage, i en mord... F2:Nej, det var inte det jag menade utan det var om du hade någon annan kontakt

bara för att då kan man också få lite olika uppgifter utav dom. L: Nej, jag har ingen annan kontakt varken aktoriserad eller

F2:

prata om svensk grupp, L: Ja F2:

Har du någonting som stöder dom teorierna? Något konkret, abstrakta saker. L: Jag har en konkret sak men den hade jag inte tänkt, jag kan inte förmedla

den till er idag, det krävs då att ni har skyddsklassen 1A, (?). Högsta betydelse för rikets säkerhet. Och om nåon ay er har en sådan

så ska jag överlämna den informationen. F2: Ja klassning

det är ju det att det vi kan lova är ju sekrete kydd, aomynitet och sen att det inte sprids vidare till L: Ja, men det räcker inte. Det här är en speciell omständighet och det, den

innebär för mig personligen ett slags bevisvärde men jag kan inte garantera

att ni uppfattar det så. F2: Vill du berätta lite grann? L: Nja, jag vill inte göra det av den, jag har ett speciellt skäl att inte

göra det och det är följande: den artikel som jag skrev i Dagens Nyheter

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

en kvalificerad gissning från min sida men i alla fall ett påstående om att i den dåvarande Palmegruppen fanns en representant för

fast i andra ordalag. F2: Du menar att det skulle kunna vara det som utlöste hotbilden? L: Det är en möjlig förklaring men jag vet inte om det är så. F2: Det är sånt

öppen som du säger, fast du inte säger rent ut

polisen. L: Inte från polisen som kår, det finns många underliga grupper inom polisensled som i sig inte är särskilt polisiära utan har typ karaktär- och kamratföreningar eller sällskap eller informella vänskapsgrupper, tittat på en hel rad då, alltifrån vad ska vi ta för några, Säkringen inom SÄK till sådana här små

historier. Men jag vill absolut inte beskylla polisen som kår eller att bakom en konspiration. Däremot kan man

ju inte utesluta att det finns enskilda element som F2:

byter information det verkar då som den här gruppen på 25 man L: Säg inte gruppen F2: Nej, nej L: krets F2: Ja krets då, vi kan ta krets då på dom här 25 man, ni känner väl till

varandra? L: Ja, det har ju blivit så. Det är ju så att kommer det fram någon ny information

som är spännande för någon så sprids den ut i landet på ett par timmar. F2:

som här som då hade skrivit i sin artikel så kanske det är rätt så förnuftigt att ha det i

att ta kontakt med eftersom du är inom ( L: Ja, det här med data innebär ju automatiskt en slags auktoritet som man

egentligen inte har någon grund för. F2: Nej (båda på en gång)

det är alltid en viss glamour kring det, framförallt från folk som inte vet något om datorer. F2: Men det är väldigt bra att lagra.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

F2: Nej, det är bara det att du slipper hålla reda på en massa papper L: Nej, det, det är ett missförstånd. Så fort man datoriserar någonting så

inträder genast det första fenomenet som alla drabbade genast upptäcker,

nämligen att man får mer papper än tidigare. F2: L: Man kommer aldrig ifrån att om man sparar först minnesanteckningar som

du för där och pm och rapporter, tidningsklipp, videokassetter, vanliga kassetter, böcker kanske det får man ju en fantastisk massa. Basmaterial som i sig inte är datoriserat utan bara skälig

sen kan man ju datorisera ett system med pekare så man hittar i det hela men man matar inte in

materialet. F: Har du något system i den här, i den här forskningen? L: Jag har provkört ett antal olika metodsystem men jag har idag inget system

som täcker hela min period. F: Nej, du har inget register? L: Jag har inget register i datainspektionens mening, inte för närvarande

i alla fall. Dom har vart och kollat den saken. F2: Men du har en som ligger som arbetsmaterial? L: Det kan man väl säga. Fast inget jag tänker

offentligt. F2: Jag har inga F: Vill du att vi ska spela upp bandet för dig? L: Nej.

Förhöret avslutat klockan 1515.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Titel: Något om MOSSAD

  • Skivnamn:

Pärm: Filnamn: Mossad

Flik: ***********

          • * Revision:1.0 Sidantal:2 ******************************

KONFIDENTIELLT/ULF LINGÄRDE Tillkom:1988-07-11 Sign:Lin ****************** *********** Ändrat: 1988Sign: *****

På terroristseminariet i Lund den 1-3 okt 1987 fanns en intressant man närvarande, nämligen  vid nu på väg hera som

Vad inte allmänt

känt

som

hans

officiella

framföranden,

Nedan refereras dels ett utdrag ur dels ett samtal mellan oss två.

Offentligt

talade med stor kraft och spelade ut så starkt för Israel, att han svettades på podiet. Men många i församlingen greps av hans engagemang.

Viktiga detaljer ur talet. Israels terrorist bekämpning försvaras med hänsyn till $51 i FN-stadgan, och han betonade nyckeltermerna NECESSITY, IMMEDIATY, PROPORTIONALITY. Exemplifierade med Entebbeaktionen, invasionen i Libanon mm. I Libanonfallet dessutom statein-the-state, ingen regeringskontroll över PLO:s territorium Tog avstånd från USA-invasionen av Grenada (".. remained there in six months!") Svarade rakt ja på en fråga "Is retaliation allowed?" "Yes, according to $51 in the UN Chart. But the action must be defensive, not punitive."

tal om

var tänligen uppseendeväckande. Fritt återgelt: visst torterade och mördade regimen en mängd oskyldiga personer, exvis alla fäder, mödrar, barn och fastrar cill misstänkta terrorister: kanske 60 döda för varje terrorist. Men man lyckades

krossades!

mildrade anslaget med "Vill Ni leva i ett sådant samhälle? jag vill det inte!"

var öppenhjärtig om Münchenmassakern. Regeringen tog ett beslut att alla deltagande skulle spåras upp och likvideras. Och detta hade tillfullo utförts, även om en del likvideringar maskerats som "accidents", Om Lillehammer ville

inte medge något, annat än att hela aktionen var ett misstag (min anm: beroende på att  vid lämnat ut

Vissa ordval kände jag igen från boken Vengeance, där "Efraim" och Avner funderar över likvideringarnas rationalitet. "Om man kapar av ett huvud växer det ut två nya, etc". Annat uttalande av "If we wanted Arafat dead, he would, I assure You, be dead!"

vand

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Privat samtal

om

Vi delade samma bord första kvällen

dricker inte, röker inte, och har speciella krav på maten) och hade en del samtal. Bland annat slog

fast att RaoUL Wallenberg bevisligen inte levde, eftersom Corbat jov inte frisläppte honom. Detsamma gällde, på min fråga, de svenska flygarna från 1952. Jag frågade den försvunne professorn i undervattensteknik förra året: "A typical KGB operation. But You can't expect 'Gorbat joy to release this man; only. victims from the Stalin era". Om flygarna han att troligtvis placerats i ett sibiriskt läger där överlevnadstiden bara var några få år.

sa

de

en

av

mer

förhörde mej ingående om de funna trotylstavarna vid Lidingö m fl ställen. Han kände väl till dem, och ville ha utförliga åsikter från undertecknad. Vi var eniga om att det knappast är KGB som slänger rysk trotyl omkring sej. Jag föreslog att kanhända var det

de enfaldiga CIA-operationerna. "NO, CIA does't exist". Han förtydligade att CIA var lamslagna över hela väriden för ögoublicket, med undantag av latinamerika, där de för all del uppfyllde högt ställda krav på enfald (stupidity).

återkom till trotylstavarna flera gånger, tom under paneldebatten, där han (medan han fixerade mej) lanserade olika uppslag i samband med desinformation och undertryckande information.

ay

Vid ett

tillfälle frågade jag Varför svarar inte Mossad på våra frågor om palmemordet?

Frågade genast hur frågorna förmedlats. Jag svarade att Holmer hade haft

till att överlämna frågor till Mossads förbindelsekontor centrala Stockholm.

Det är helt fel att fråga på detta sätt. Dessa

män

varken vill eller

kan handlägga frågor utanför ordinarie verksamhet. Frågorna måste ställas till den israeliske ambassadören. Han kommer i sin tur att hänskjuta till israeliska utrikesministern, som fattar beslut i ärendet. Och utfärdar för Mossad erforderliga direktiv. Och nu kommer en dialog så ordagrant som möjligt:

- By the way, are you looking at left wing terrorists, or right wing?

Right wing here in Sweden.

teg

kanske femton sekunder, och fixerade mej stint. såg han mycket obehaglig ut. När han tänkt färdigt sa

Plötsligt han:

If You ask in a properly manner, You will after sone time, when Your request is handled with be properly answered. But You should know it will not necessarily be a substancial answer.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Titel: Alla

som finns, samt en del andra namn

  • Skivnamn:J7 * Filnamn: ************* * Revision:1.0 **************

Pärm:

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE * Flik:

Tillkom:1988-07-11. Sign:Lin ******

                    • Sidantal:2 Ändrat: 1988Sign:
  • *********************

Mossadnamnen

Namn på legosoldater, som uppges besökt Sverige

1985-86,

men som för det mesta häckar i Sydafrika. De kommer från en man som care jobbat (jobbar?) för Mossad enligt min bedömning. E  att

De tre sista påstås ha haft uppdraget eller täckuppdraget att ordna ubåtsfyrar åt CIA i Östersjön. Jag undersökte hur man bekantar sej med legosoldater och liknande, och fick det konkreta rådet prata med Lär känna till i varje

fall sydafrikasvenskarna oerhört väl. Jag har dock inte haft tid & resurser att avsätta till legosoldatforskning.

en

Son

3

En speciellt intressant uppgift är att chefen

för

fick ovanstående namn 870312 inne på SAK:s kontor på Sallerupsvägen i Malmö. Har han månne vidarefordrat namnuppgifterna till Er? Jag har särskilda dubier på den punkten. Mytomanen

I min bekantskapskrets ingår en välkänd mytoman. Han kan hitta på vad som helst, men är mycket duktig i att snappa upp rykten och skvaller och stämningar i Stockholms gråvärld. Jag pressade honom på vad han kunde luska ut, och i maj 1987 kom han med följande:  en

Det där var ju inte så värst upplysande. Det finns

på men det är kanske irrelevant. Men eftersom namnec dök upp igen, sökte jag på det. Det är ett vanligt namn, men flera intressanta personer dök upp:   I)

vänd

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

övrigt

Från en speciell källa har jag fått namnet

fd och verksam i

Han lär vara förhörd, och därvid påstått att han tog taxi från mordplatsen hem i god tid före mordet. Detta lär inte alls vara riktigt. Det förefaller också som om han har/har haft en del samröre med

som

en

vara

I min barndom hade jag kompis (i

som hette och kanske är det

han

Namnkombinationen måste ovanlig. Jag har funderat på att kontakta honom, men det har inte blivit tid till det.

>

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Titel: Några kärnvapenuppgifter

  • Skivaamn:J7

Filnamn: nuk2 *********** * Revision:1.0 **************

Pärm: Flik:

                • Sidantal:1 **************

KONFIDENTIELLT / ULE LINGÄRDE * Tillkon:1988-07-11 Sign:Lin ************

                      • Ändrat: 1988Sign: *****

som

Jag

1 Jag erinrar mej ett sammanträde i dåvarande Fakultetsberedningen

för de Tekniska vetenskaperna (TEB), dit jag ad jungerats som "expert" i egenskap av sakkunnig i 1968 års utredning för högre teknisk utbildning. Sammanträdet måste ha ägt rum omkring 1971. TEB fungerade buffert mellan anslagsäskande och anslagsbeviljande myndigheter, och hade alltid mycket intressanta sammanträden. minns föredragning rörande svensk atomforskning, och att jag blev förvånad över det faktum att den inrymde hemlig sektor, inom budgetområdet Ågestareaktorn Rl, avseende kärnvapenforskning. Nu har ju Ny Teknik publicerat alltsammans (utom lagringen nukleart basmaterial plutonium - i Forsmark, där det av allt att döma fortfarande ligger). Det idag intressanta är att Sverige har upparbetat en kompetens inom kärnvapenteknologi.

en

en

av

stund,

2 När den stora haubitsaffären med Indien offentliggjordes var det inte många som fäste sej vid varför Gandhi hade ändrat sej i sista

från Frankrike som leverantör till Sverige. Dessutom var ordersuminan alltför hög - 8 miljarder kr för 400 haubitsar, även

del fabriker mm ingår. Idag vet vi att Palme personligen ingrep i affären, och lyckades ro den i land.

OIC

en

3 Efter 'palmemordet uppställde jag bli a hypotesen att Palme utlovat

ytterligare något inom ramen för exportaffären. Kärnteknologi från ASEA-ATOM låg närmast till hands. Dels är ju Indien en kärnvapenmakt, så det tekniska behovet av utbyggd kompetens finns ju alltid. Vidare är ju både Sverige och Indien gemensamt verksamma inom sexnationsinitiativet (där ytterligare en kärnvapenmakt ingår), som en neutralistisk tredje väg inom världspolitiken.

man

4 Vid genomgång av statsrådsberedningens diarium kan

finna följande: 851128, ingivare Percy Barnevik, ASEA, rörande "Olof Palme projektexport". Det framgår dock inte, sou i fallet LM Ericssons projekt i Indien, vilket mottagarlandet är. Jag tycker i alla fall att hypotesen kan vara värd att befordras till teori.

5 Så småningom kunde jag emellertid föra teorin till visshet,

genom ett samtal med en indisk akademiker på tillfälligt besök i Sverige. Han berättade - bl a - att det verkligen ingår en kärnteknologisk komponent i haubitsaffären, att den inte är av direkt vapenteknisk natur, och knappast strider mot reglerna för vapenexport, men att den "givetvis" är av stort värde för Indiens atomprogram.

6 Denna del av exporten är givevis hemligstämplad, men trots det har

1 Konstitutionsutskottet gjort tydliga antydningar om saken 1 tidningsintervju. Exporten torde vara föremål för partipolitisk enighet,

lär väl aldrig offentliggöras för allmänheten.

en

men

var

7 Min bedömning tidigare att denna typ av export borde kunna

tänkas sätta mycket starka krafter i rörelse, inkl mord. Emellertid kom jag aldrig fram till några plausibla mordmotiv eller gärningsmän. Undersökningen gav dock - liksom de flesta undersökningar ny intressant information inom oväntade områden.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Titel: Uppgifterna om "kungamord" och

  • Skivnamn:37

Filnamn: ************** * Revision:1.2 ********:*:**

Pär:

Flik: ****** Sidantal:2

  • KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE Tillkom:1988-06-04 Sign:Lin ******************** ************

Ändrat: 1988-07-11 Sign: **********

Uppgifterna om en sammansvärjning av typ "kunganord" är idag legio. Men var kom de första uppgifterna ifrån? En kort sammanställning kan alltid vara bra.

Telefonsamtalet

Telefonsamtalet till

1, under mordnatten är ju mycket omskrivet i pressen. Idag är ju samtalets exakta tidpunkt oklar, uppgift står mot uppgift. Emellertid ledde spårningen eventuellt felslaget nummer till följande aiternativa resultat:

ay   De mest intressanta muren är dock:   Kungamordet

är till

fd

Det Intressanta med uppgiften är att det var på Huvudsta Gård som mordet på Gustav III

planlades. Det var för mej första gången mordet på Gustav III dök upp.

Maskeradbalen och

1

Sedan dess har kungamordet dykt upp många gånger, exempelvis uppgifterna om vad Stockholms lokalradio sände under morddagen.

Ett intressant fall är Lasse "Liten" Lundbergs lugubra skrift Kulturnytt, som utkom totalt med fyra nummer. Nummer 1/86 handlar just

om maskeradbalen och kungamordet, och här dyker också upp I de övriga numren finns en följetong över temat förvandlar Sverige till diktatur, men får olika varningar:

101

vând

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

nr 1/84 utkom ? 84 (LL:s samarbetsvilja är

anmärkningsvärt begränsad) nr 2/84 utkom nov 84 nr 1/86 utkom jan 86 nr 2/86 utkom feb 86, därefter har utgivningen upphört.

är ett begrepp som sedan dess dykt upp då och då, antingen som ett namn, eller möjligen som ett slags kodord. Genom en utfrågning inom högerns undre värld kom jag dock fram till att

är en person. Han har gjort sej känd genom sina häftiga utfall 1 SkånePartiets lokalradio i Malmö. Ämnesområdena har växlat mellan palmehat, högerextremism, svensk NATO-anslutning mm. Formuleringarna har varit så rabiata

att han, trots lokalradions ringa täckningsområde, snabbt har blivit känd inom hela den svenska extremhögern. Med viss sannolikhet är det han som avses när den undre världens högerskuggor viskar till varandra.

bor på hemligt tel.nr; och har medlemsnr i Skåne Partiet (trots att medlemsantalet aldrig har överstigit 1500).

tycks ha varit en del i USA, ha en del synnerligt konservativa kontakter därborta, samt deltagit i ett möte i Stockholm 1983, rörande ämnet svensk NATO-anslutning.

En parentes om Skåne Partiet.

Deras kända inkomster består av

1 Max 15.000 kr 1 lotterimedel enl beviljat tillstånd 2 Uppgivna gåvor högst 10.000 kr (uppgift från 3 Medlemsavgifter <1500 x 50 kr = högst.75.000 kr

Endast en utgift behöver i detta sammanhang påpekas. Grundavgiften för pågående lokalradiosändningar belöper sej för pågående år till 660.000 kr. privatekonomi tillåter inga tillskjutande medel, varför det är en öppen fråga vem som betalar Skåne Partiet. Det viskas

EAP, vilket ju är politiskt fullt möjligt. Den finansiella parallellen med

är ju uppenbar.

......

om

Den som främst intresserade mej av egenskaper var förespråkande av svensk NATO-anslutning. Detta är en rörelse som poppat upp de sista åren, och som förvisso bör tas på allvar.

en

som

I intervju med

jag fick tillfälle att hålla 870427 under hela fem timmar, sade han oväntat att

1 några operationer,

Tyvärr är väl för garumal för att delta men intressant som fenomen.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

D 6750-6     Telsamtalet till                   SS    

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

                                    • Titel: Referat av samtal med "Officeren"
  • * Skivnamn:J7

Pärm:

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE Filnamn: Officeren Flik:

Tillkom:1988-09-11

Sign:Lin ***********

      • ***** * Revision:1.1 Sidantal:4 Ändrat: 1988- - Sign: * ************************************************:

Den 5 sept blev jag uppringd av en röst som utan att presentera sej kort och gott sa:

- Goddag. Jag skulle vilja träffa er. Jag har en pusselbit åt er.

och samtalet

stämde träff hemma hos mej några minuter senare, kom att räcka i 3 tim 20 min.

Officeren

Som

att

Mannen,

i detta dokument kallas Officeren, hade följande historia

berätta. Han insåg att han satt på en pusselbit i palmemordet, och att har därmed hade 'en plikt att utföra mot landet.

skäl som jag skulle förstå kunde han varken gå till polisen, palneutredningen eller militära säkerhetstjänsten med sina uppgifter. Nu bad han mej ta hand om informationen och "använda den

landets bästa". Han hade läst tidningsartikeln av mej i DN: "Ebbe Carlsson en nyttig idiot".

ett

Officeren gör utomordentligt gott intryck, med stillsam cöst som

uttryck åt begåvade och något humanistisku färgade funderingar. Han hade gjort FN-tjänst i Libanon, varoin mera nedan. På min anmodan legitimerade han sej, och tillade att jag givetvis lätt kunde kontrollera hans antecedentia på FN-detaljen.

Uppgifterna om

var

som

var

Officeren tjänstgjorde på ingenjörskompaniet i svenska FN-bataljonen 92L/UNIFIL i Libanon. Allt som nämns i denna berättelse utspelades under perioden maj-dec 1987. Huvuddelen ay bataljonen förlagd i Nakoura, nära israeliska gränsen. Men ingen jörskompaniet,

sysselsatt med minröjning, huserade 2 mil norrut i FNzonen, i en by vid namn Juayya (namnet är rätt transkriberat). Där skötte kompaniet sej självt, med hjälp 9 civilanställda lokalbefolkningen (exvis frisör med två veckotimmar). Mat och förnödenheter sändes per lastbil, i vissa fall per helikopter, från Nakoura.

av

som

Officeren beskrev med inlevelse de förhållanden som rádde i denna del av världen, och vad

karakteriserade befolkningen, här shiamuslimer. Bl a fört jänar att nämnas en skrupulös ärlighet, som Log sej uttryck i att mat, verktyg, värde föremål inte stals, trots act de inte var inlåsta, och trots obeskrivlig fattigdom, ibland gränsande till hungersnöd.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Vaktplutonchef i detta kompani var , fallskärmsutbildad löjtnant mm, och med en och

som knappast kunde ges några eufemistiska benämningar.

var i det civila i karriären, och ingen kunde begripa varför han gett sej ut på en FN-bataljon.

tillhör VD1 i

Han trakasserade de civilanställda på det mest förolämpande sätt. Bland annat infördes kroppsvisiteringar både in och ut,

och förhållandet till lokalbefolkningen försämrades under hans tid.

som

Men det som slog omgivningen var det stöd han hade, inte bara från kompanichefen, utan även från det högre bataljonsbefälet. hade nämligen förmåner långt över sin tjänsteställning. 'I byn Nahariyya i norra Israel (cirka en mil från libanesiska gränsen) hade hans sambo en hyrd våning, något som är ytterligt svårt att åstadkomma. Det var bara det allra högsta bataljonsbefälet, och dessutom hade både tumme med israelerna och gott om pengar, som hade något liknande i Vidare hade sambon tillstånd att besöka campen, något som inte ens lägerchefen kunde kosta på 'sej.. Slutligen hade tillstånd, trots sin befattning, att helt utebli var eller varannan helg för att umgås med sambon. Med FN-slang kallas detta för "baccis" (arab. gratis):

en

I tjänsten kunde det förekomma egendomliga incidenter, där soldater blev uppkallade med språng till resp chefs tjänsterum, för att få

utskällning för fraternisering med lokalbefolkningen (en direkt fråga till en infödd kunde räcka). Märkligheten bestod i

att

det var. som stod för utskällningen. Officeren bevittnade en sådan där även den "skyldiges" ordinarie chef var närvarande. Trots att denne var kapten fann han sej i att tog ifrån honom befälet på hans eget tjänsterum inför hans egen underlydande. Förklaringen är naturligtvis act kompanichefen lät honom hållas, och tom stödde honom. Kompanichef var

senare

en

var påtänkt som ersättare till UNRWA, togs

ut för Afganistan, men lär nu befinna sej i Saudiarabien utom FN-tjänst. Jag ställde del frågor till officeren för att få fram eventuella uppgifter rörande samoperationen SSI-MOSSAD inom UNRWA, men inget framkom om detta, och Officeren föreföll inte heller känna till denna operation. Det enda han kunde påminna sej var att och kompanichefen besökt Tyr några gånger. Svenskarna har god hand med Amalmilisen i Tyr.

ev

men

Jag ställde också frågor rörande synligt samarbete med israelerna, inget sådant hade förevarit. Officeren slog fast att ett sådant eventuellt samarbete lämpligen sköttes 1 Nahariyya och inte på campen.

en

Någon gång under sommaren inträffar episoden med hitlerhälsningen. Vid fordonstransport längs kustvägen når kolonnen Checkpoint Charlie, bemannad av b1 a "triggerhappy" araber ur SLA-milisen.

hoppar av främsta bilen, och öppnar första järngrinden till fortet, helt enligt reglerna. Men sedan ställer han sej och gör en utmanade hitlerhälsning åt milismännen. En sådan

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

att

en

kommer rusande fram med sin kalashnikov, vit av raseri, och skrikers något som kan sammanfattas med att sådana här problem löser vi bäst genom skjuta serie

genom missdådaren. skriker ilsket tillbaka smädelser med samma ungefärliga innehåll. Efter ett stund släpper spänningen

att något händer, men enligt Officeren är eldstridsincidenter vanliga vid Checkpoint Charlie. (Han har personligen upplevt nervös skottlossning några gånger i fortet.) Det var inte tal om någon disciplinpåföljd för

utan

av

Officeren illustrerade stämningen med en beskrivning den Sk RPG-episoden. En krypskytt sköt en dag ett pansarskott mot en lastbil. Ingen dog, men händelsen störde relationerna med Amalmilisen. De spårade upp missdådaren och dömde honom till okänt straff efter "förhör". Den skyldige var en soptömmare

hittat anstötliga bilder på en tidning i soporna.

som

av

Vid ett annat tillfälle hittade man en "riktigt snuskig fälla", som klickat. Den bestod två ryska tiokilos stridsvagnsminor, förbundna med pentylstubin, som lagts ut för en svensk lastbil med ett dussin personer på. Förövaren hittades aldrig. Det gissades på Hizbollah.

Om

Vid slutet av tjänstgöringsperioden inträffar en markant förändring hos

1. Vid denna tid skrivs i svensk press först polisernas sydafrikaresor, sedan om vattenläckan på Järnmalmsgatan.

blir öppet störd och aggressiv även mot kolleger. Den enda kommentar han fäller är att hans personliga sydafrikaresa var rent turistisk. Men börjar rykten cirkulera på campen.

påstås tillhöra något som kallas

och till och med

chef för den.

nu

vara

nu

börjar bevaka postutdelningen varje gång, för att genast kunna lägga beslag på sin post. Posten kommer med helikopter från Nakoura. Och utöver sedvanlig privatpost kommer det verkligen post till honom av nytt slag. Officeren uppskattar att det totalt kom tio bruna brev i C5, tjänstekuvert från Polismyndigheten, ett i C4 från försvaret. Uppgifterna är bara ungefärliga.

Saint

börjar vidare bråka om tidningen Arbetet. I motsats till de flesta andra tidningar kommer Arbetet bara i ett enda ex.

ger sej inte förrän han ordnat det så att han får Arbetet först.

hem

Hemfärden från bataljonen är noga planerad med s k repatrieringslistor. Att få ändrat i dessa är oerhört svårt, då ju alla vill komma

med första turen. Flygningarna går med cirka en veckas intervall. var inbokad på andra flajten 871120, men åker hem med första flyget 871110. Enligt uppgift från kompanichefen "för att han fått bekymmer på sin arbetsplats pga skriverier".

Officeren beskriver

så här: skärpt, intelligent. Utseendemässigt likt en ss-soldat intill gränsen för det löjliga. Spänstig och vältränad, litet satt, elitskytt (ordnade skyttetävlingar på pistol och luftgevär), fylliga drag med arrogant och ibland hånfullt uttryck, snaggat ljust hår.

Med sin oförmåga till korrekt beteende mot människor från andra

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

kulturer, än mindre gentlemannamässighet, är han tyvärr ovärdig att bära den blå baskern.

Kunde man säga att han bland andra befäl hade högre status än vad rang och tjänsteställning berättigade honom till?

- Nej, generellt kan man inte säga så. Men de högsta befälen

uttryckte på olika sätt aktning och respekt för Lägre befäl föll bara in i ledet, utan deklarerad egen uppfattning. För övrigt har jag en känsla av att hela hans FN-t jänstgöring var en se jour, som planerats av andra.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

                                          • *

Titel: Tillägg om

  • Skivnamn: J8

Pärm:

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE Flik:

Tillkom:1988-10-20 Sign:lin

                                                              • Sidantal:1 Ändrat: 1988- - Sign: *******************************
                              • UTSKRIFT: OK
                  • * Revision:1.0 7:************ DUMPAD: OK

Jag har hört Officeren totalt fyra gånger on och även bett honom försiktigt kontakta vissa kolleger. Detta avkastade följande ny information om FN-tjänstgöringen i bataljon 92L:

Fan junkare

var enligt uppgift påtänkt som vaktplutonchef, tills tre dagar före bataljonst jänstgöringen. Då döll plötsligt upp med förordnande.

blev vaktgruppchef.

När tog flickvännen till campen, skedde detta utan tillstånd.

skulle till att skälla ut honom efter noter, hotade

på ett mycket konkret sätt. Hotets exakta natur är inte känd (du kan säkert fråga honom direkt), men antas ha inneburit att karriären var i fara.

vek sej genast, och lät därefter hållas med det mesta.

1

om

När

sedan var eller varannan helg besökte flickvännen Nahariyya var det ren bond permission, dvs han ansökte aldrig tjänstledighet, utan avvek bara från tjänsten.

Den

mest umgicks med var en

ech

en

sågs sällan aikoholpåverkad, men vid ett tillfälle råkade han halvberusat tillstånd i gräl med

Bråket eskalerade och hotade att övergå

till handgemäng,

när hånfullt skrek:

HÄHÄ! Ska du ta fram

nu,

va?? HÄHÄHÄ!

bleknade, teg och gick och satte sej.

Jag har forskat en del på bl a är hans täta bostadsbyten efter 1981 tämligen anmärkningsvärda. Om du pratar med fastighetsskötare

ра nuvarande mantalskrivningsadress kommer du att finna att

inte sett honom på ett halvår.

Vid diverse andra kontroller har jag upptäckt att någon följer efter i spåret och kollar samma saker om Det är

vid armestaben som är i farten, okänt på vems uppdrag. Sá därför sätter jag punkt för

för min del här och överlåter det på dej.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

          • Titel: SPRIDDA NOTERINGAR FRAN VECKA 737 * * Skivnann:J6/17

Pärm: KONFIDENTIELLT/ULF LINGÄRDE * * Filnamn: PM7378

Flik: Tillkom:1987-09-12 Sign:Lin

  • ****************
          • ********
                      • * Revision:1.2 Sidantal: 1 Ändrat: 1988-07-20 Sign:Lin
  • ****************************
              • DUMP: Notatblad 235-250. KOLL: OK

Nedanstående är det utdrag ur ett dokument, som jag utlovade vid ert besök hos me j 880712. Med NN avses den journalist, som lämnade uppgiften till mej.

Punkt 7 av 8, NN den 28/8.

En (fonetiskt stavat, =

ringde till NN. tidigt i våras. Han sa sej hade sett walkietalkiepolis, känd misshandlare, mordnatten. Denne nervöse yngling uppgav sej ej ha meddelat spaningsledningen om detta. Utländsk brytning: Han hade gått in i en port mitt emot mordplatsen för att pussas med sin flickvän, när mannen kom utrusande från huset ungefär vid tiden för eller strax efter mordet. Han ville absolut inte uppge namn eller adress, men NN fick (med stor möda) till slut fram

Detta tr tillhör' en

men vid uppringning svarade en annan man, men med liknande röst och samma brytning. Denne ställde sej Först frågande, men trodde sej sedan veta vem det var (skulle bo i Uppsalaområdet). Han skulle kolla upp och återkomma till NN, men han återkom aldrig.

Man nr 2 uppgav sej vara frilansfilmare, och enligt honom skulle den som ringt syssla med research och vara fluminig i sin presentation, men trovärdig.

Jag överlåter till Er att ta hand om tipset, om det nu har något värde.

Bästa hälsningar,

sellyt

mf Lingärde

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

E

Titel: Nagra iakttagelser av yttre spaning

  • Skivnamn:J8

Pärm: * Filnamn: YttSpani Flik: *****************

                      • * Revision:1.0

Sidancal:1 ******* *k*** ****************** Dumpad: OK Utskrift: OK

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE Tillkom:1988-09-21 Sign:lin *******

                          • Ändrat: 1988Sign: **********
    • ********

Bakgrund

Undertecknad träffar

från tidningen Arb.cet tämligen otta. Träftarna gar till så att vi enas om tid och plats (oftast ett matställe) per telefon tidigare på dagen.

Pagående yttre spaning

Därvid inträffar det under vissa perioder att uppvaktningen, i form ay "någons" yttre spaning, är ganska påfrestande. I detta dokument refereras fotografiskt tre sådana incidenter. Alla äger rum i Malmö under perioden okt-nov 1987.

871007

skuggas av en fyrmannabox med ledarbil när hon lämnar Arbetet för ett sadant lunchmöte. Vi viker av åt oväntat håll, och springer bokstavligen på ena boxhörnet, som säger: "Nämen, vanu?" och försvinner springande. Jag korsar gatan snett bakom bilen, ställer mej framför den och tar några bilder på cirka tre meters hall.

Bild 1: männen har inte sett mej, utan stirrar på Bild 2: ene mannen börjar ana orad

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

BILD 1

BILD 2

PXEY

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Bild 3: En föga diskret herre sätter sej och lyssnar på oss,

klockan är 16.15, och platsen är krogen Krogen.

871103

som

På samma lilla krog, och vid samma tid på dagen, dyker nedanstående två unga män upp, efter att en längre stund ha stirrat på genom fönstret. Eftersom vi hade fönsterbord vid sagda fönster, upplevde vi aktiviteten ganska påträngande. Männen talar högljudd tyska med varandra, medan det mer lågmälda snacket sköts på svenska. Efter maten går jag fram till herrarna med min fickkamera:

Jag ska hp att få fotografera herrarna!

Nu börjar en lustiger dans. Den ljuströjade sitter och vrider. huvudet som en uggla på en gren, för att inte komma med.

Bild 4: den andre säckar missmodigt ihop Bild 5: den ljust röjade trilskas fortfarande. Jag komnenderar

honom att höja glaset och sitta still, och det gör han faktiskt.

När vi går säger den mörktröjade surt till sin kumpan:

Nu ska du se att vi kommer på första sidan imorron!

Avslutning

Jag missunnar inte folk att öva

sej på oss. Men jag gillar definitivt inte att min eller

eller bådas telefoner avlyssnas för att få underlag för spaning.

BILD 3

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

BILD 4

3

BiLD 5.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Titel: Brev till

Pärm: Flik:

  • Skivnamn: 38 *

Filnamn: ************* * Revision:1.0 ********** DUMPAD: OK

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE * Tillkom:1988-10-25 Sign:Lin

  • ********

k********** Ändrat: 1988- - Sign:

  • ***********************

Sidantal:1

                      • UTSKRIFT: OK

Hej!

Jag håller just nu på med att undersöka det politiska och relativt hemliga ordensliknande sällskapet , samt eller i dagligt tal

1). Jag förmodar att Du känner dessa illustra sällskap tidigare,

och återkommer längre fran, om det ger något av intresse.

Apropå

förehavanden 860226 har jag pratat med den tillfälliga hjälpen i familjen,

Henne har ni tydligen hittat själva, så jag har troligen inget att tillföra där.

En utlänning har besökt mej och bl a påstått att "CIA-koden för mordet på Olof Palme" skulle vara Pantera Unica (snöleoparden). Jag bedömer detta som rent påhitt, men nämner det ifall du skulle stöta på beteckningen någon gång.

a

Jag har blivit inbjuden att hålla ett seminarium om

SÄK i nästa vecka, och kommer då ol att uppehålla mej vid SÄK:s numera rutinmässiga illegala telekontroll. PM:et Ytt Spanl, som

Du fick förut, var avsett att illustrera detta.

en

artikel

ΟΣΟ

I senaste Aktuell Säkerhet (utkom 21/10) hittar du desinformation, författad av undertecknad (apropå utspel om desinformation den 23/10).

Skulle gärna vilja att Du returnerar kvittenser som biläggs dessa brev, så att jag ser att de kommer fram.

Bästa hälsningar,

Ulf

2

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

palmegruppen

          • **** ***** *

Titel: Brev till * * Skivnamn:J8

Pärm: * Filnamn:

Flik: *********** * Revision: 1.0 Sidantal:1 ************** ********* DUMPAD: OK

UTSKRIFT: OK

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE Tillkom:1988-11-16

Sign: Lin ****

                      • Ändrat: 1988- - Sign:

Hej!

Som jag nämnde i ett tidigare brev så skulle jag återkomma till vilket betyder

eller internt bland medlemmarna,

tycks bestå av 12-14 man, numera spridda i

och De träffades (uppgifterna gäller mestadels 1987) 1-2 ggr /månad i Stockholm. Träffpunkt vanligtvis hemma i lägenheten hos en fd

i klubben, som nu bor på

Samtliga

i första hand på just Målsättningen för verksamheten är att likvidera sådana som

Palme, enligt egen utsago. Gruppen uppträder med hög sekretessmedvetenhet. Koordinator i förefaller vara en

vid

Han är uppvuxen i Dalarna, fadern deltog i finska kriget. Från

finns en del wa ligistrykten om Han är frånskild från

bor i D), och polar numera med från

är lidelsefullt vapenintresserad, har ett antal enhandsvapen, och stöper även magnumkulor själv. har också ett persondatorsystem för hantering av skyttetävlingar, med prislistor etc.

som nu

hade under perioden 821122-851125 firman

som lades ner av okänd anledning, trots att han tycks ha rört sej med betydande likvida medel. Bland expenserna från denna tid märks en och semesterresor till både Västindien

och Bahamas. varvar

med visst dataarbete vid  nde boxaaress går till

i övrigt bor han hos eller en liten lägenhet vi

Nu

Han saknar telefon i eget namn, men sköter förbindelset jänsten sålunda: via rikspersonsökare

eller ibland hos flickvännen

tar den uppringande kontakt. bryter därefter förbindelsen och går ut och motringer det önskade samtalet från en telefonkiosk. Resorna till

i Stockholm brukar räcka från torsdag till söndag. Han saknar bil i eget namn.

har vissa alkoholproblem, och har lyckligtvis pratat bredvid munnen en gång för en person, som händelsevis är uppgiftslämnare. Vid detta tillfälle slog tre gånger uttryckligen fast att

Några detaljer från det påstådda dådet gavs dock

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

inte, och jag känner heller inte till något annat som binder vid brottsplatsen. En rolig detalj vid detta tillfälle var att visade upp en kopia listan över de personer

i länet, utsattes för telekontroll.

själv med på listan, som omfattade 7-8 namn:

av

som

var

I övrigt vill jag meddela att FOA har tagit kontakt med mej. De avser att bygga upp en enhet för forskning i desinformation.

En av tjänstemännen har bjudit sej ner till mej för "diskussion". Om ni inte har något emot det tänker jag ge dom ett lämpligt fall att rota i. tycks ha

en del

Om

Sedan förefaller han ha övergått till (på ), och nu under 1980-talet till diverse FOA tror väl knappt sina ögon

när

dom upptäcker att

nomgått någon säkerhetskontroll.

Bästa hälsningar,

ulf pingärde

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Lingärde inkommer med ett brey ang Telefonavlyssning.

Pm forvaras iorginal, kopia sängd

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

                  • * Titel: Följebrev
  • Skivnamn:J8

Pärm: Filnamn:avlyssn2 Flik: **************

                  • * Revision:1.0 Sidantal:1 **********

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE

Tillkom:1989-03-27 Sign:Lin ********************************** Ändrat: 1988- - Sign:

Hej!

Härmed bifogas för kännedom en artikel om telefonavlyssning, som beställts av Dagens Nyheter. En intern debatt om avlyssning råder nämligen inom tidningen, sedan en högre säpot jänsteman i animerat samtal med en av tidningens chefredaktörer medgett att Olof Palmes hemtelefon var avlyssnad under mordkvällen.

Bästa hälsningar,

x

UVA

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Titel: PM om Telekontrollen * * Skivnamn:J8

Pärm: *

Filnamn:avlyssn Flik: ******************

          • * Revision:1.0 Sidantal:3 ***************

ULF LINGÄRDE Tillkom:1989-03-26 Sign:Lin ************************ ***** Ändrat: 1988Sign:

  • ****

AVLYSSNING!

Det är inte allmänt känt hur avlyssning går till. Jag avser därför att kortfattat genomgå hur legal och illegal avlyssning sker rent tekniskt. Möjligheter och begränsningar kommer kortfattat beröras.

att

Följande typer ay TK (telekontroll) kommer inte att genomgås:

- buggning, dvs installation av avlyssningshjälpmedel hos objektet

galvanisk inkoppling, där extra ledningar inkopplas rent fysiskt. Förekommer lokalt och i äldre växlar.

avlyssning av telex-, teletex-, telefax- och länktrafik

avlyssning av datalinjer med hjälp av linjelyssnare för urskiljning ay önskad trafik

-- högenergiteknologier för genombrottsfenomen i telenät

Däremot kommer följande former av TK att beröras:

avlyssning inom moderna AXE-växlar

lokalisering och avlyssning av känd röst

trådlös avlyssning genom riktad stråle

AXE-systemet innehåller ett antal tjänster av generell karaktär. Exempel är medflyttning av samtal och trepartssamtal. Avlyssning skiljer sej inte principiellt från dessa, utan är liksom övriga inlagd redan på design-stadiet. Vidare finns olika drifts- och testmöjligheter, som möjliggör avlyssning. Man kan vilja studera överföringskvaliteten; telefonister måste vidare kunna gå in i pågående samtal osv.  1. Om läsaren ursäktar att jag här av sekretesskäl är litet ungefärlig, så är förfaringssättet följande:

Med )

startas avlyssning av viss abonnent

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

AB , 220 03 Lund 45 80 , B9 869-5348 556249-5878 - Med kommandot J avlyssningen

Med kommandot

Fler kommandon än dessa tre är inte behövliga, men kan finnas.

Erforderlig materiel för avlyssning är följande: På AXE-stationen måste finnas en

|). Eftersom denna krävs även för test- och operatörsändamål är den standard överallt. Vidare måste det sk

för avlyssning en speciell programvara finnas. Detta har i all tysthet tillförts samtliga AXE-stationer (annars kan ju inte heller legal avlyssning

genomföras).

Läsaren undrar nu säkert hur det förhåller sej med behörigheter och kontroll.

Individuell kortkontroll avkrävs operatörer och programmerare för tillträde till lokalerna.   clare terminaler, exvis på televerkets abonnent avdelningar, är inte behöriga att initiera avlyssning. Operatörer och programmerare håller i allmänhet mycket väl reda på vilka terminaler

"superterminaler". Att försöka påverka datorn utifrån, som hackers gör, går inte enkelt. Larm slås om systemet drabbas av yttre åverkan av olika slag. Däremot kan önskat antal "superterminaler" finnas installerade utanför Televerket.

som

Det finns visserligen en passwords-funktion OID, men den berör inte avlyssningskommandona.

sker

genom

att

kommandona

Kontroll av verksamheten loggas på som

Loggkassetterna sparas i en månad och makuleras därefter. Stundom infordras de för statistiska analyser. Operatör

enligt kassetten burit sej mindre väl åt kan därvid få en informell åthutning:

Sammanfattning.

Någon teknisk Loggning sker och sparas under viss tid,

kontroll

finns

inte.

ensam.

Däremot finns kontroller i form av administrativa procedurer. Legal avlyssning handhas i allmänhet av förtroendemannen

Denne sköter vanligen TK-hanteringen efter arbetstid, när han är ensam i centralen.

TK måste också följas upp praktiskt.   Inga tekniska hinder finns mot att

förlägga

regist

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

reringen till valfri lokal, eller tom utomlands.

Om illegal avlyssning förekommer, kan man tänka sej att den sker i  اور ہمارا

Det förtjänar att nämnas att bandspelarlinien, LULUCL.

Slutligen måste nämnas att det för en handfull experter i detta land inte gäller de begränsningar som skissats ovan. Här avses då de centralt placerade tekniker, som ansvarar för hela systemet.

Många frågar sej om inte pågående avlyssning kan indikeras på platsen. Med knäppningar eller annat oljud på linjen. I allmänhet går inte detta. Det finns bara två sätt ute på fältet kontrollera saken.  att

Jag har prövat sagda kod på ett antal linjer, och funnit att svaret i de flesta fall blir spärrton, som det ska bli vid odefinierad kod. På en kontrollerat övervakad linje erhölls däremot ett skenbart harmlöst talmaskinmeddelande. Om denna indikationskod är tillfällig vågar jag dock inte ha någon uppfattning om. Tabellen som tolkar alla inkommande koder är dock lätt att ändra, så att nya koder kan tas i bruk.

Nu medger utrymmet inte annat än ytterst summariska omnämnanden ay andra tekniker för avlyssning. Samtal genom växlar erbjöd tidigare svåra problem. Detta numera löst på det sättet att linjerna avsöks av dator, som jämför förekommande röster med sk röst

Utrustningen är i princip en vanlig persondator med

Identifieringstiden är enligt min

bedömning 5-10 sek, innan objekt kan identifieras och inspelning påbörjas, i ett typiskt fall.

.

som

en

Trådlös utrustning finns också numera. Den riktas in fysiskt mot objektet från ganska kort håll, under 100 meter. En mikrovågsstråle träffar telefonen, moduleras av pågående tal på något intelligent sätt, och returneras. Ungefär

laseravlyssning mot en fönsterruta. Tekniken är en vidareutveckling av mikrovågsreflektorn som upptäcktes i den amerikanska örnen på USA:s ambassad i Moskva. Iden kommer från tyska tekniker i andra världskrigets slutskede, och har sedan utvecklats i både öst och väst. Tekniken finns omnäinnd i en nyutkommen högerextremistisk bok på svenska, EN SPION I REGERINGEN, av pseudonymen Sven Andersson.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

cu

Med ovanstående redogörelse har jag inte tagit ställning till huruvida illegal avlyssning förekommer, eller den eventuella vidden härav.

Ulf Lingärde

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

RIKSKRIMIN;

Våldsrotolni2 ********** ****************

      • * Titel: Brev till Palmegruppen *
  • * Skivnamn:J8

Pärm:UND-B KONFIDENTIELLT ULF LINGÄRDE Filnamn:

Flik:APR89 Tillkom:1989-04-10 Sign:Lin ***************

              • ******** ****** ************ * Revision:1.0 Sidantal: 2 Ändrat: 1989- - Sign:
  • **************
                    • *********

Hej!

Som Du nämnde 890404 i telefon så kan man ha anledning att vända tillbaka till gamla spår ibland. Idag ska det inte handla om läckan i Palmegruppen, utan

lir det senaste nytt om

1 Som Du minns var det

som en gång i berusat tillstånd påstod att 1, där han själv ingår, mördade Olof Palme. Nu har det visat sej att verkligen är medlem i nämligen deras

Denna enhet är instoppad bland

innehar diverse svartkrutsvapen, men ingen magnumlicens. Någon förklaring till hans

har inte heller stått att få

2 'I denna

annat

i

finns andra intressanta figurer. Bland som är

inom och lokalmässigt placerad där den legala sköts. Han är dock inte den förtroendeman ifråga,

h, men kanske är han ändå förklaringen till hade tillgång till listan över avlyssnade objekt

som sköter att i

som ni kanske borde

innehar en provsk juta.

  en

1

4

har gjort FN-tjänst på

april-okt 1969. Jag försöker just nu få fram ifall han hade något samröre med

och

5 Den kvarvarande mer prominente på ingen magnumrevolverlicens, men väl en

Han har (också

Woe

6. Om någon av de här herrarna hår samband med det

kan jag inte svara på.

7 Däremot borde ni kanske notera att antalet stölder av militära

19/4-89 Hed

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

automatkarbiner AKS är större i

än landet i övrigt.

8 Jag har tubbat en kollega till Dig på säk härnere att göra diverse slagningar på

eventuella förbindelse med mannen i Och ser man på, hos säk finns faktiskt något som förbinder honom med de övriga. Korrektast är nu att Du skaffar fram den informationen tjänstevägen.

Bakgrund: Jag fick nämligen ett vittnesmål 880422 av en uppgiftslämnare i mellansverige. Han hade nämligen hört en företagare på i

yttra om palmemordet:

- Det är skönt att Palme är bortsanerad!

mannen

Eftersom

ifråga även i övrigt var extremt hatiskt inställd not Palme, och dessutom "med i något som kallas rapporterades incidenten in.

9 En sista praktisk punkt. Det är inte bra att den här förbindelsen

ligger död när Du är sjuk eller har semester.

a) Kan Du vidtala lämplig kollega att vikariera i Din frånvaro?

I så fall adresseras säkerhetskuverten till Er båda. b) Har Du tillgång till telefax eller telex om läget skulle

kräva snabbare förbindelser?

Bästa hälsningar,

Ulf Lingärde

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Inkomna handlingar från Ulf lingärde rörande bl.a SÄPO

SPC /

I lovia pu PPS/sák betr. SÅK-DELEN

gom м

Had

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

LTOKIROL

Titel: Läckan från palmegruppen

  • Skivnamn:J8 * Filnamn: Wendel14 **************** * Revision:1.1 *************

Pärm: Flik:

                  • Sidantal:3

KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE * Tillkom:1989-03-22 Sign: Lin *******

                                  • Ändrat: 1988- - Sign:
  • ******* *******************

Hej!

I detta dokument kommer jag att genomgå den trolige läckan hos er i palmegruppen. Jag tror inte det är , som jag ska återkomma till i annat sammanhang.

Tillslaget i Helsingborg 880601

ren

Tullens tillslag mot ( i Helsingborg uppgavs vara grundat på en slump, en uppfattning som officiellt allt jämt gäller. Emellertid berättade en tjänsteman, som var i tjänst vid tillfället ifråga och åsyna vittne, följande historia (här bara sammanfattad):

Tullinspektör ( kom över på eftermiddan, och konfererade mea beralet pa platsen. Strax därefter hölls genomgång med det arbetslag om fem tullt jänstemän, som skulle gå i tjänst under kvällen. Härvid förevisades plastmapp, innehållande foton och identitetsuppgifter på ( och | beskrivning av leasingbilen mm. Det antyddes att ett knarkparti var på väg. Så här långt skilde sej rutinen inte från den vanliga vid tillslag.

en

en

Under kvällen kom sedan ett muntligt besked vilka färja de åkte med. Det sas att detta kom med telex från danska sidan, men det kan jag inte bekräfta.

en

Ja, och sen greps den ene, precis som stått i pressen. Efter tillslaget kom tillbaka med utskriven sekretessförbindelse, som alla skulle skriva på omedelbart. Namnen var utskrivna på och

lista, som alla fick skriva på i högerkolumnen. Han tog dem med sej när han gick. Denna förbindelse var det enda som skilde detta tillslag från andra tillslag.

samma

Uppgifter till pressen om förberedelser och planering släpps bara ut om tullkrim har någon konkret nytta av den saken.

Denna historia publicerades 1 Arbetet 880609 och 880610 av  Emellertid hade hela materialet genomgåtts av redaktionschefen kontrollerade det högst personligen. Sedernera har ytterligare en tjänsteman i llelsingborg bekräftat historien, dock utan att bli publicerad.

som

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Kan historien rullas upp?

ett

Arbetets artiklar väckte oerhört uppseende bland andra journalister, och ett antal reste till Helsingborg i hopp om vidare upprullning. Men ingenting mer har till dags dato publicerats.

vara

en

Det föreföll mej kunna

samhällsnyttig insats att söka sammanföra uppgiftslämnaren personligen med den nye rikspolischefen. Jag tog därför kontakt med en journalist, som jag samarbetar med i andra ärenden, nämligen känner något | och var genast med på iden. Först 881108 försökte vi få Jatt producera något slags fribrev för uppgiftslämnaren, som ju inte bara bröt moc sekretessförbindelsen, utan också hade sin sociala och yrkesmässiga ställning att tänka på. 881111 meddelade ( att

slog ifrån sej med både händer och fötter vid tanken pa ett fribrev. (   ).

att

men

Därefter försökte vi få till stånd åtminstone någon slags skriftlig begäran från rikspolisschefen låta sej informeras, därest "okända omständigheter förelåg i fallet". vägrade 881128 även detta, uppgav sej villig att ta emot uppgiftslännaren på sitt tjänsterum. var nu störd och irriterad och det framgick tydligt rikspolischefen betraktade uppgifterna med största misstänksamhet. Uppgiftslämnaren å sin sida var mycket uppjagad och sökte råd hos Arbetet, som mycket bestämt avrådde från en kontakt:

att

Om du ringer upp ( och ber honom bekräfta att han inbjuder dej till sitt tjansterum för att ta emot hemliga uppgifter så kommer han med all sannolikhet att säga: Det var det värsta jag någonsin har hört! Han kommer inte att tro på dej en enda sekund !

Jag tvangs inse att sammanförandet var en omöjlig ide.

Blev Wendel tipsad?

En annan utgångspunkt vore Per Wendels artikelserie i Expressen 880601-880604, som på ett märkligt sätt sammanföll med tillslaget. Var Wendel tipsad av någon?

Jag kom i kontakt med en genial kvinnlig journalist i Stockholm som undersökte den saken. Resultatet var följande:

- Wendel hävdar själv att artikelserien enbart är grundad på

professionellt journalistiskt arbete utan inside-känndedom

- Wendel tycks inte i förväg ha känt till det kommande tulltillslaget

i lelsingborg. flan hörde f.ö. själv till dem som reste ner till helsingborgstullen i flera dagar för att söka få fram mer material.

Wendels kolleger på Expressen anser att han har två uppgiftslämnare, dels en högre polisman, dels en tjänsteman på socialdepartementet. Men ingen på Expressen vet vilka dessa är. De besöker inte Expressen, och det anses att inte ens ( vet vilka de är.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Utbetalning av tipspengar kan inte ske helt anonymt för att vara skattemässigt korrekt. Det har varit möjligt att ta del av dessa uppgifter i bokföringen. På Expressen bokas de sålunda, att smärre tipsare bokförs för sej, och större via ( . Inte på någondera stället förekommer någon högre pollsman under veckorna 21,22,23,24,25 under 1988. Man måste dra slutsatsen att en eventuell tipsare i detta fall är oavlönad, och har andra bevekelsegrunder.

Christer Pettersson grips

av

Mitt under dessa undersökningar inträffar gripandet Christer Pettersson 881214. TT går ut med nyheten, som grundar sej på de kommande utgåvorna av- Aftonbladet och Expressen. En

noggrann kontroll av dessa visar att Expressen är först. Nyheten går först ut i Expressens landsort supplaga och i förortsupplagan. Aftonbladet hinner med först i cityupplagorna ***, ** och *, där sidorna 6-9 lyfts ut och expressenmaterialet till stor del kopierats in. Ursprungligen hade Aftonbladet en Holmerartikel på sid 1,6,7. Detta är det sedvanliga förfarandet när den ena kvällsdraken är före den andra med ett scoop. Det är Per Wendel som släppt nyheten.

Som alla vet är nyheten vinklad. 41-åringen skulle hörts upplysningsvis, medan Wendel går ut mycket hårdare. Efter diverse intern vånda, och ilska gentemot den okände men tendentiöse uppgiftslämnaren, beslutar man gripa CP.

Samtidigt höll min sagesman på att kartlägga Wendels rörelser och vanor. Wendel hade träffat en mycket intressant person 881213, enligt ett ögonvittne den 881214:

Ja, jag sköter det här stället, va. Det är inte meningen att jag ska se vilka han möter, men det gör jag i alla fall. Igår var det expressenkillen, ya. Wendel. Jag läser alltid vad han skriver. Jag känner igen honom från bilden i tidningen, va.

Det handlar här om ett av de "säkra ställen" där | träffar olika människor. Jag kan tyvärr inte tala om exakt var.

Vad de två herrarna avhandlat är okänt. Jag för min del är övertygad att det var "lämpligt" material om Christer Pettersson. Men den saken lär nog inte kunna bevisas.

om

Om de träffats i samband med 880601 mindes inte sagesmannen. De sammanstrålar då och då, utan förvarning. "Javisst, de träffas ibland."

Längre tror jag inte jag kan komma. Det räcker för min del. Jag överlämnar åt dej att hantera dessa uppgifter på bästa sätt.

Hälsningar,

2llc

VL gärde

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Artikelserie om SÄPO

880217 Lin

1 SÄPO av idag

Så ser säpo formellt ut Uppgifter/organisation Kommunikationsvägar Ansvar

2 SÄPO i verkligheten Vad SÄPO egentligen gör

Några fallstudier

3 SÄPOs problem

Här benas problemen upp och sorteras

-- Strukturella problem - Kompetensproblem - Politiska problem

Akuta problem

4 SÄPO av imorgon

Exempel på handlingsprogram

- Förtroendeskapande åtgärder internt/externt - Rake chefsskap och klara ansvarsförhållanden - Gränsdragning mot bysantiner - Personalkontrollen - Tjänsterevision

Ulf Lingärde

2

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

SÄPO

Fungerar säkerhetspolisen? Hur kom det sej att under sin tid som säpoche  ? Med de oklara ansvarsforhållandena och den snariga organisationen var det faktiskt enda sättet för honom att få någon hum om vad pågick inom huset. I denna artikelserie ska Säpo belysas.

som

Säpo av Idag

I denna inledande artikel behandlas säk, 1 folkmun SÄPO.. SÄK:s uppgifter och organisation beskrivs kortfattat. En del nyckeldata om chefer och ansvar gås igenom. Något hemligstämplat material ingår inte i artikeln.

Behöver vi en säkerhetspolis? Det är kanske enklare att svara på frågor av följande typ. vill vi se KPML(r)-are på försvarsstaben? Vill vi se skp-are och contras inom säkerhetstjänsten? Vill vi se främmande makts agenter härja fritt i Sverige? Alla de demokratiska partierna är helt överens om att vi behöver en säkerhetspolis.

Uppgifter SÄK:s uppgift är att hindra och uppdaga brott mot rikets säkerhet. I föreskrifter och anvisningar för polisväsendet (FAP) preciseras detta närmare med brottsbalkens 18:1-4, 19:1-8,10,12; jämte ytterligare några speciella klausuler.

ayser

Med säkerhetshotande verksamhet

man i allmänhet främmande underrättelseverksamhet, sabotage, terrorism, subversion, infiltration, desinformation och viss kriminalitet.

Organisation

Organisationen sorterar som avdelning D under Rikspolisstyrelsen, ledd av en avdelningschef. Det är denne som populärt kallas chefen för säPO. Nuvarande avdelningschef är Sune Sandström, stockholmspolis.

ay

sex

Rikspolischef är sedan årsskiftet Nils Åhmansson. I rikspolisstyrelsen företräds dessutom de demokratiska partierna representanter, 3 från (s), 1 vardera från (m), (fp) och (c). Dessa har till uppgift att fungera som demokratisk insyn, och ska "ges möjlighet" att följa säkerhetsavdelningens verksamhet. Den egentliga innebörden härav är omdiskuterad.

SÄK har omorganiserats många gånger. Senaste omorganisationen skedde andra

halvåret 1986, under ledning intendent Alf Karlsson. Nuvarande riksorganisation visas i figur 1.

av

Den regionala organisationen följer huvudsakligen militärområdena , sålunda är säk uppdelat i region Syd (S, Malmö), Väst (V, Göteborg), öst (ö, Norrköping), Bergslagen (B, Örebro), Nedre Norrland (NN, Umeå), och övre Norrland (ÖN, Luleå). Centralorten anges inom

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

parentes.

Den regionala organisationen visas i figur 2.

Den lokala organisationen består av länssektioner i resp residensstad. Region S, som är Sveriges 1 särklass största, är sålunda uppdelad i Malmö, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona och Kristianstad Länssektioner. Beroende på arbetssituationen upprättas även lokala arbetsgrupper. Dessa kan växla från tid till annan. För närvarande finns arbetsgrupper i Helsingborg, Sollentuna och Södertälje.

Spaningsenheter eftersträvas över hela ytan. Här ingår även ett finmaskigt nätverk av informatörer. Bland annat synes det finnas rapportörer på alla svenska tidningar, Sveriges Radios olika avdelningar om.

Kommunikationsvägar

Regeringen vänder sej formellt till RPS för att få önskad information, eller för att ge erforderliga direktiv. Någon formell möjlighet för regeringen att gå in och styra direkt inom SäK finns inte. Däremot brukar man söka styra tillsättningsförfarandet av avdelningschefen. Vidare brukar söka överbrygga de oklara ansvarsförhållandena med månadsvisa möten mellan rikspolischef, avdelningschef och justitieministern.

man

Ansvar

Avdelningschefen är formellt ansvarig enbart inför Rikspolisstyrelsen, utöver det allmänna tjänstemannaansvaret. Styrelsens sammansättning och arbetssätt gör dock att det reella ansvaret blir dunkelt. Byråchefernas ansvar är mer oklart. De har för dagen ansvar både inför Rikspolisstyrelsen och avdelningschefen, där tyngdpunkten växlar från tid till annan.

En komplicerande faktor är att avdelning D inte har samma status som RPS övriga avdelningar. Dessa lyder under RPS överdirektör, men 1 fallet avdelning D ersätts överdirektören av avdelningschefen som föredragande I vissa frågor.

Övrigt

en

SÄK brukar anges omfatta "cirka 792 tjänstemän". Av denna pott utgör kontraterroristsektionen synnerligen betydande andel, trots bristen på konkreta uppgifter. Dessutom tillkommer mellan 1000-2000 rapportörer, beroende på hur man räknar.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

SÄPO i verkligheten

Gråa och svarta sektorer

vid studium av SÄK:S verksamhet finner man till sin förvåning företeelser som inte borde förekomma. Se den vetenskapsteoretiska hypotesmodellen 1. figur 1.

som

efter

Den vita zonen representerar oförvitliga tjänstemän, bästa förmåga följer polisinstruktionens föreskrifter.

Den ljusgrå zonen föreställer tjänstemän, som på enskilt initiativ tän jer lagar och förordningar. Syftet kan vara överdrivet nit 1 tjänsten, eller föreställningen att samhällets bästa kräver vissa överträdelser.

Den mörkgrå zonen representerar organiserade verksamheter, som inte är auktoriserade, eller inte borde vara auktoriserade. Exempel kan vara projekt, utredningar, underrättelse- och förbindelseoperationer i strid med gällande föreskrifter.

Den svarta zonen slutligen föreställer brottslig eller opatriotisk verksamhet. Exempel kan vara stämpling till mord, undertryckande av urkund, övergrepp i rättssak, olaga hot eller annan aktivitet faller under straffrättslig jurisdiktion.

Även inflytelseoperationer och olika uppsåt att gå främmande makt tillhanda hänförs hit.

som

Låt oss undersöka huruvida ovanstående hypotes är rimlig. Att det finns en vit zon inom SÄK torde alla vara ense om. Många tjänstemän har rekryterats från kriminalen eller annan välrenommerad verksamhet. Självfallet finns bland dessa ett stort antal korrekta och omdömesgilla personer.

I alla hemliga organisationer florerar en viss konspirativ mentalitet. Det ligger så att säga inbyggt i verksamheten. Att enskilda företrädare därvid kan frestas att ontolka reglerna får väl närmast betraktas som ett statistiskt fenomen. Vi bedömer följaktligen den 1 jusgrå zonen som sannolik.

mer

Den mörkgrå zonens organiserade verksamheter fordrar litet diskussion. I massmedia har exempelvis förekommit påståenden att Personalkontrollkungörelsens (PKK) tillämpningsföreskrifter inte alltid beaktas. Föreskrifterna är emellertid hemliga, så någon bevisning härvidlag kan inte sägas offentligt föreligga. Av mångfaldiga publicerade uppgifter kan man dock bedöma som tänkbart att "mörkgrå" verksamheter pågår. På samma sätt kan

befara förbindelseoperationerna med CIA och Mossad ej alltid står i överensstämmelse med regeringens föreskrifter.

man

att

zonen

De bekanta diskussionerna rörande förföljelserna av kurderna visar att företeelser inom den svarta

kan tänkas förekomma. Vittnesbörden är tämligen massiva 1 både tid och rum, även om någon bevisning inte kan säkerställas.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

 en

Vi har därmed kommit så långt att vi kan befordra vår hypotes till

teori. Vi ska nu undersöka denna teori kan föras fram ytterligare, till visshet. Några fallstudier följer därför.

om

DET FJÄRDE DIARIET

Inom säk förs fyra diarier. Tre av diarierna är helt reglementsenliga, nämligen det öppna diariet SA, det hemliga diariet sk, samt. personkontrolldiariet. Emellertid finns det ett fjärde diarium, som inte borde förekomma.

omnämns Dennis Töllborg i hans doktorsavhandling "PERSONALKONTROLL". Med detta förhåller det sig sålunda.

Det

av

Utrikesärenden kallades under lång tid Svea Karman-ärenden (namnet fingerat här), efter den handläggare som under lång tid skötte dessa. En del av dessa ärendena bokförs på ett korrekt sätt i SHdiariet. Men en del bokförs istället i ett separat "diarium", som förvaras hos

polisintendenterna. Man ska kanske säga "förvarades", då

det

sannolikt inte längre finns kvar inom huset.

en

av

nu

vara

Ändamålet med det fjärde diariet synes

att undandra dessa ärenden från insyn, dels från parlamentarikerna 1 RPS styrelse, dvs riksdagen, dels från företrädare för justitiedepartementet, dvs regeringen. Det rör sig här om icke auktoriserade kontakter med utländska organ.

Diariet förs under följande formella syntax. Ett ärende kan exempelvis ha beteckningen 4101-76. Talet 41 är en nationskod, i detta fall Västtyska Förbundsrepubliken. Talet 01 är ett löpnumer. Talet 76 slutligen är årtalssiffran. Litteran är alltså helt numerisk, och påminner om de övriga diarierna, men skiljer sig från beteckningarna för person- och sakakter.

Vi har med detta exempel visat att en mörkgrå zon föreligger inom säk. Man kan fråga sig varför obskyra ärenden alls bokförs i något diarium. Anledningen torde vara behovet av viss ordning och reda för att kunna upprätthålla kontinuitet i verksamheten. Dessutom kan det

ge ett sken av legitimitet åt sådana åtgärder, som annorledes skulle te sig stötande för många tjänstemän.

AVLYSSNINGEN AV mot

Under 1970-talet beslöts att dåvarande representanten för   , skulle få polisskydd Juntans agenter.

är numera ( 1 Stockholm. Det fanns emellertid tjanstemän inom SAK med helt andra intentioner. Låt oss kalla dem ( och  (narnen fingerade här).

annan

Dessa ansåg att

och i behov av en helt behandling "Vissheten" grundade sig därpå, att var je juntamotståndare objektivt sett tjänade - Sovjetunionen, och följaktligen sovjetagent. Emellertid krävdes för tvångsåtgärder ett mer utförligt material, och ett sådant togs fras.

var

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

  Det sattes i händerna på davarande avi

som knappast hade anledning till misstankar.

föredrogs därefter för den då blivande , som underlag för telefonavlyssning.

Det

Projektets realisering blev sålunda något

anmärkningsvärd. Delgivningen till kan naturligtvis förnekas. I själva verket är "deniability", eller "förnekbarhet", ett viktigt begrepp i dagens " Men ( gjorde en sak till, som han inte borde ha gjort. Och därmed steg han in i Sveriges historia. . Kopior ur denna användes vid rättegångar mot gripna frihetskämpar, och letade sig med tilläggsanteckningar så småningom tillbaka till Sverige. Operationen blev därvid "oförnekbar". Se figur 2.   1

on gjorde aetca pa upparag av CIA.

IIULUVsud

Vi har därmed visat att en svart zon existerar inom säk. Teorin har alltså övergått till visshet. Man kan naturligtvis föredra fler exempel, men det förändrar ingenting i sak. Däremot har vi inte tagit ställning till de mörka zonernas relativa storlek. Det faller utom ramen för denna artikel.

Karoliner och bysantiner

För det fortsatta resonemanget myntar vi begreppen Karoliner och Bysantiner. Med Karoliner avses service-männen inom SÄK, dvs de som troget och noggrant tjänar landet efter bästa förmåga. Ideologiskt kännetecknas karolinerna av respekt för överheten, det vill säga de demokratiska institutionerna.

avses

en

Med Bysantinerna

helt annan ideologi. Bysantinen ser demokratins spelregler som ett farligt pjåsk i kampen mot landets mer totalitära fiender. Dessa måste bekämpas med sina egna medel. Och framför allt måste den av Sverige förda politiken korrigeras. Bysantinerna förekommer av två typer. Dels tjänstemän med en klar egen politisk uppfattning, dels medlöpare med främmande makt.

Karoliner är vanliga bland de lägre tjänstemännen, medan bysantiner dominerar på säk:s högre nivåer.

Själva ordet bysantin syftar på de intriganta tjänstemännen under Bysans nedgång och fall.

Den bysantinska politiken

Med de metodinstrument vi nu har kan en rad operationer

förklaras,

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

om

som

som annars är svåra att förstå. Exempelvis bidrog säk till mordet på Bouchiki i Lillehammer, genom att till Mossad överlämna oriktig information denne förmodade terrorist. Informationen lär ha omfattat dels en föregiven "terroristlegend", dels uppgifter Identifierade och lokaliserade mannen i Lillehammer. Uppsåtet torde i detta fall inte ha varit ont. Händelserna visar i all enkelhet vad som kan inträffa när den kvantitativa databehandlingen ej balanseras av en kvalitetskontroll.

ner

Ett annat säreget fenomen är bysantinernas förkärlek för stående operationer. När massregistreringen av ordinära kommunister tonades

mot 1960-talets slut, fann man nya ersättare. FNL-rörelsen volymbevakades på ett nästan komiskt sätt, och akten med täcknamnet "ÅSA" kom till slut att, omfatta mer än 3000 sidor. Därefter följde de grekiska frihetskämparna, stick i stäv med regeringens politik. Idag kan vi bara konstatera att kurderna, i synnerhet PKK, är den stående operationen, och att förbindelse synes upprätthållas med turkiska MIT (politiska polisen).

En annan slutsats man kan

dra är bysantinernas förkärlek till kvantitativa operationer, där insatsen av datakraft och fältpersonal är omfattande. Kanske behöver en stor säkerhetsstyrka sysselsättas? Det är uppenbart hur organisationen fått styra målen istället för tvärtom.

Konfrontation med regeringen

av

numera

Som framgått ovan har de bysantiska målsättningarna ofta inneburit korrektiv till regerings- och riksdagspolitiken. Det finns andra exempel på den saken. Läckorna kring UD:s utvisningar oönskad östblockspersonal är

så välkända att de knappast behöver presenteras närmare. Det händer att man av politiska skäl vill utvisa folk i tysthet. Bysantinerna vill gärna däremot ackompanjera sådana fall med största möjliga uppmärksamhet. Och voila! initierad läcka uppstår. De

störs detta UD:s konservativa tjänstemän, som kanske ogillar besluten, men anser att fattade beslut är heliga.

en

som

mest

av

En annan välkänd konfrontation regering - bysantiner är fallet med läckan i utrikesnämnden. Detta ska refereras i korthet.

att

Det förefaller som om regeringen utifrån fått kännedom om en läcka i utrikesnämnden. Vilka de två männen var torde stått klart från början, liksom att läckaget tycks ha börjat 1981. Man beslöt att gillra en fälla för bysantinerna inom SÄK. De drattade huvudstupa i densamma. Medan snaran sakta drogs åt förklarade alltmer nervösa ansvariga till ( oförställda häpnad!

tännen varit säpoagent från augusti 1986, från mars 1986, från "före 1986", 1985, ja kanske ända sedan 1983. Det troliga är att männen varit "bysantiner" sedan 1965. Den gillrade fällan fyllde även det dubbla syftet att på ett fint sätt klargöra utrikesnämndens bristande sekretess för omvärlden i allmänhet, och den borgerliga oppositionen i synnerhet.

en

av

Den bysantinska politikens sanktionsmedel

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

som

Den bysantinska politiken kräver, liksom varje annan politik, erforderliga sanktionsmedel för att framstå

trovärdig. Bysantinerna har härför disponerat sanktionsmedel av två slag. Dels personalkontrollen, dels individuell behandling.

att

ta

av

För att personalkontrollen ska kunna fungera som sanktionsmedel är det nödvändigt att hemlighålla den för objekten. Detta har fungerat med framgång under många år. Detta är också förklaringen till svenska medborgare inte får del

sin egen säkerhetsakt. Utländska medborgare i Sverige får däremot ta del av sin egen akt hos säk.

Genom att jämföra med exempelvis Norge blir den bysantinska politiken ännu tydligare. En norsk medborgare får nämligen utan krångel ta del av sin egen akt. Några säkerhetsskäl för att hindra en medborgare ta del av sin egen akt finns nämligen inte.

Man kan notera en liten skiljelinje mellan två olika tillämpningar av personalkontrollen. Ibland utförs den 1 smyg, ibland utförs den relativt öppet. Den enskilde får dock inte ta del av resultatet i någondera fallet. Skillnaden förefaller vara den att en personalkontroll på rent bysantiask grund alltid utförs i hemlighet. Man fifflar och försöker med olika knep dölja vad som pågår. När vanlig "karolinsk" personkontroll sker brukar det däremot stå klart att kontroll pågår, även om resultatet inte lämnas ut.

en

Den enskilda behandlingen varierar efter behovet. Jag har nyligen tagit del

av ett fall, där säk sökt stoppa en obekväm journalist. Genom att utsätta en släkting för utpressning, därest inte journalisten förmåddes upphöra med sin verksamhet, skulle vederbörandes eget jobb vara 1 omedelbar fara.

Den egentliga säkerhetstjänstens förfall

Genom den bysantinska politiken har den egentliga säkerhetstjänsten kommit alltmer i kläm. Man kan under 1970- och 80-talen studera verksamhetens förfall. Bara några korta exempel i detta sammanhang.

Den ansvarige byråchefen för skyddsvakterna har inte varit i stånd att svara på tre enkla frågor efter palmemordet.

Vilken skyddsplan gällde för bevakningen av Olof Palme? Vilka instruktioner hade skyddsvakterna? Hur rapporterade skydd svakterna att Palme avsagt sej skyddet den 28 feb 1986?

I USA skulle byråchefen ställts inför riksrätt. I tama 111la Sverige blir han sparkad snett uppåt.

en

Ett annat problem är den förmodade mullvaden inom säk. I samband med ubåtskrisen och Berglingfallet har rykten kommit i svang om mullvad. Vid preliminära undersökningar förefaller det som om dessa rykten saknar substans, och förmodligen är en förvänd dolkstötslegend. Men ärendet är fn otillfredsställande utrett, och lämplig remitteringsinstans saknas i nuvarande organisationsforo.

Jag tänker

avrunda detta avsnitt med en allmän kommentar om det akuta säkerhetsbehovet. Eftersom säkerhetst jänsten, ur regeringens synpunkt, är i kris, måste en stor del säkerhetsarbetet ligga

av

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

för fäfot tills vidare. De mest akuta och för landet livsviktiga säkerhetsärendena måste lösas i annan ordning. Men i huvudsak ligger vår säkerhetsfront mot exempelvis Sovjet för närvarande öppen och oskyddad.

Bysantinerna som ett ordenssällskap

Genom att få vara ostörda under så lång tid har bysantinerna kunnat bygga upp ett ansenligt försvar. Exempelvis finns en rad ledande bysanciner i betydelsefulla positioner utanför säk. Men de bildar allt jämt informell gemenskap, som träffas, byter Information och drar upp riktlinjer.

nu

en

Det förefaller finnas en ytterligare datarotel, helt utanför demokratisk kontroll. Detta torde vara förklaringen till det aldrig uppklarade inbrottet på SÄK:s registerenhet natten till den 1 jull 1970, då hela flexoregistret över säkerhetsrisker fotograferades. Häpna tjänstemän betraktade virrvarret bland stålramarna dagen därpå, men någon utredning gjordes aldrig då.

Oklart är däremot i vilken utsträckning bysantinerna disponerar fältpersonal utanför säk. Jämförelse inställer sej dock osökt med de Munckska frikårerna under världskriget, som aldrig riktigt droge fram i ljuset. ( medgav 1945 förekomsten av dessa, och antyder nagot i sina memoarer. Journalisten Bjarne Moelv

ror övrigt skrivit om dagens frikårer i en rad artiklar 1 DN, dock i mycket allmänna ordalag.

har

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

SÄPO:s problem

sorterar

vi

Nedan

upp säk:s svårigheter i strukturella problem, kompetensproblem, politiska problem och akuta problem.

Strukturella problem

Om vi först betraktar säk:s uppgifter, så är dessa inte enbart av brottsbekämpande slag. Verksamheter av förebyggande, utbildande och kontrollerande natur är viktiga inslag i verksamheten. Vi kan dra slutsatsen

alltför polisiär struktur orsakar en obalans 1 organisationen. Obalansen förvärras av det stora avståndet mellan SÄK:s operativa ledning och rikets ledning.

att

en

en

Den nuvarande organisationen behäftas redan i sig av strukturella problem. Vi behöver bara notera den häpnadsväckande bristen på kompetent intern säkerhetsenhet. Det vill säga en instans för den interna personalkontrollen. Vi har väl alla i friskt minne hur Bergling tilläts härja fritt inom säk. Inom Storbrittaniens Security Services - MIS

finns en enhet K7 för den interna säkerheten, inom vårt eget UD finns en egen säkerhetstjänst osv. Finns det då en mullvad inom säk? Med största sannolikhet finns det ett flertal, representerande de flesta makter som har sitt intresse riktat mot oss.

vem

Andra organisatoriska problem är bristen på kvalitetskontroll och bristen på internrevision. Vem kan idag tänka sej en produktionsenhet utan sin QC - quality control och kan tänka sej exempelvis en bank utan internrevision. I själva verket har varje koncern värd namnet en noggrant genomtänkt koncernrevision. Inom SÄK saknas dessa kontroll- och styrinstrument fullständigt. Utvecklingen inom säk är lättare att förstå genom att båda dessa instrument saknas.

Problemet med dubbla chefer, krokiga beslutsvägar och dunkla ansvarsförhållanden är förvisso av strukturell natur. Dessa kommer att kvarstå så länge SÄK förblir en avdelning inom RPS. Den ekonomiska redovisningen försvåras ytterligare dualistiska förhållande. Den delvis gemensamma förvaltningen av fastigheter, fordonspark mm, försvårar säkerhetstjänstens långsiktiga ekonomiska planering.

genom SÄK:s

Vidare är det sou vif Stridbeck framhåller i DN 871109 nödvändigt att SÄK:s anställda alltid agerar inom lagens råmärken. Om det skulle visa sej att säk inte kan fungera effektivt inom dessa ramar,

så är det riksdagens sak att bevilja ytterligare befogenheter. Det kan aldrig accepteras att säk självt tar sej denna rätt.

Avslutningsvis bör poängteras att dagens konstruktion är så uppbyggd att varken politiskt ansvar eller tjänstemannaansvar i praktiken alls kan utkrävas på någon nivå inom Säk.

en

Av det ovanstående följer varför stratifiering karoliner bysantiner kunnat växa fram inom säk. Låt oss inte luras av att bysantinerna för dagen ligger lågt. Det är i självbevarelsedrift. Om framtidens säK har samma goda grogrund för bysantiner, kommer vi snabbt att se hur de omedelbart vädrar aftonluft.

ren

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

SÄPO av imorgon

Många rekommendationer har framgått av de tidigare artiklarna. I denna avslutande artikel summerar vi vår lilla utredning.

Förtroendeskapande åtgärder

i

som

Intern information: En etiklista behöver upprättas, att sätta händerna på alla anställda inom SÄK - vi kan ju inte byta ut all personal. Samhället måste tydligare göra klart vad förväntas och inte förväntas av den enskilde säkerhetsmannen. Vissa befattningshavare måste omplaceras. Slutligen måste diskret klargöras för de mest belastade tjänstemännen att deras karriär är avslutad.

en

Extern information: SÄK behöver liksom varje · annan myndighet informationsenhet. Denna ska svara för kontakten med massmedia, samt enskilda som kan inkomma med olika ärenden.

Förtroendet för Personalkontrollen kan relativt lätt återställas på litet längre sikt. Det är bara att i god demokratisk ordning tillåta den enskilde medborgaren ta del av sin egen personakt. Det finns inga säkerhets- eller andra skäl mot att påbörja detta första helgfria vardag kl 08.00. Endast härigenom kan personalkontrollen få sin normala ställning i säkerhetsmedvetandet, åter uppnå medborgarnas förtroende.

samt

Gränsdragning mot bysantinerna

1

Genom lämplig rekrytering, särskilt för middle management och högre, genom de kontroll- och styrinstrument som har diskuterats dessa artiklar, genom rakt chefsskap och klara ansvarsförhållanden kommer bysantinerna så småningom att decimeras i organisationen.

Tjänsterevision

men

som

Inom bankvärlden vet alla att internrevisionen kan slå till när som helst. Tjänstemännen får öppna valvet,

inte röra några handlingar förrän internrevisorerna gått igenom sina kontrollistor. Avsikten är inte att tjäna som kvalitetskontroll, än mindre politisk kontroll. Avsikten är att kontrollera att verksamheten går i rätta fåror, att den dokumenteras skriftligt och vidimeras, att kriminalitet inte förekommer, samt att uppdragsgivarnas intressen tillgodoses på bästa sätt. Exempel på , lämpliga revisorer är - förutom riksdagsrevisorerna -  som ju har hel del SSI-uppdrag förut.

< hand om RPS-konsult. Det handlar helt enkelt om konventioella upparag för organisationskonsulter.

en

Datateknisk upprustning

tillräcklig

omfattning

Erforderlig kompetens finns 1 universitets- och högskoleorterna.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Kompetensproblem

Bristen på kvalitetsuppföljning har nämnts ovan. själva verket är denna brist trefaldig. Behovet stegras nämligen av 1) tjänstens sekretess, 2) tjänsten ej konkurrensutsatt, 3) försvårad koppling mellan resultatuppfyllelse och äskade anslag. Att kvalitetskontroll saknas i detta utsatta läge måste betecknas som betänkligt.

Med kvalitetskontroll avses i detta sammanhang den fortlöpande kontroll av själva hantverket, som är en ren självklarhet i vilken produktionslinje som helst. Att övervakning kan genomföras på ett kompetent sätt, dataregistrering genomlöper validering och verifiering etc.

att

Sektionen för Register & Data inom Stödjande Byrån har blivit internationellt känd genom sitt avancerade sekretessystem. Vad som är mindre känt är dess föråldrade struktur vad avser modern dataregistrering; moderna databaser, databasunderhåll, utbildning i databasmetodik, utveckling av applikationsmiljöerna, samt slutligen en delvis inaktuell maskinvara. Det förtjänar att nämnas

det utanför demokratisk kontroll finns avsevärt modernare register över Sveriges säkerhetsrisker.

att

en

Från 1970-talet vann den kvantitativa säkerhetstjänsten ett visst försteg över den kvalitativa. Anledningen härtill var datateknikens snabba utveckling. Med de då tillgängliga databasmetodikerna blev

ny typ av verktyg tillgängliga. Man kunde exempelvis snabbt få fram alla som bodde i ett visst kvarter, alla som rest in i landet

viss dag på en viss punkt, eller en komplett släktkatalog eller etnisk grupp:

Att arbeta med massverkans lag kom så småningom att överskugga det kvalitativa arbetet. Erkännas ska dock att säk härigenom fått ett visst rykte inom västvärlden för snabbt kunna leverera stora datalistor.

en

att

Ett "mindre" problem i detta sammanhang är bristande management för skyddsvakterna. En ordentlig uppryckning inom denna sektion av nöden påkallad.

Kompetensproblemen är till syvande och sist avhängiga rekryteringspolitiken. Detta har dock ingående berörts av andra författare.

Politiska problem

SÄK:s främsta politiska problem för dagen det bristande förtroendet från allmänheten. Palmemordet, Berglings flykt, otillbörlig personkontroll är bara några bitar ur en alltmer skamfilad bild. Därtill kommer till och med offentligt uttalade misstankar felaktiga eller ej - om delaktighet i sådana brott. Läget är med andra ord allvarligt.

Lika allvarligt är det bristande förtroendet från de demokratiska institutionerna. Visserligen är detta i hög grad självförvållat, men effekterna har fördjupats genom svaga eller obefintliga styrmedel. Å ena sidan är det ett medlürgerligt krav att landets ledning tar ett direkt och fullständigt ansvar för säkerhets

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

tjänstens verksamhet. Å andra sidan är samtliga politiska partier i realiteten utomordentligt tveksamma till att ta ett ansvar som dels kan vara impopulärt, dels kan innebära obehagliga överraskningar av värsta slag. Så mycket bekvämare det skulle vara med SÄK på säkert avstånd i något ämbetsverk! Vi ser här en tydlig motsättning mellan de allmänpolitiska önskemålen, och de partipolitiska dito. Det ska bli synnerligen intressant att se vad Lidbom tänker göra på denna punkt. Man vågar väl förutspå att ett SÄK med enbart kosmetiska förbättringar får svårt att finna en partipolitisk mentor. Däremot kunde nog vilket parti som helst

intresserat att lägga politisk kraft bakom kraftfull omorganisation. Bäst givetvis om denna kunde ske i partipolitisk enighet mellan de demokratiska partierna. Risken för en av SVD befarad politisering ay SÄK torde vara lika med noll, emedan konservativa säkerhetsmän genast skulle läcka om dylika ting.

vara

av

en

vore

Observera att det däremot knappast är möjligt att genomföra en utökad demokratisk insyn. Den kommer alltid till viss del att bli ett spel för galleriet, av ovannämnda skäl. Dock är det

förslaget till granskningskommitte värt att beakta.

Andra politiska problem, som egentligen är kompetensproblem, är SÄK:s vägran på sin

tid

att upprätta en akt över  Sådant kan långsiktigt läggas till rätta förbättrad rekrytering och utbildning, och framför allt klarare ansvarsförhållanden.

med

Ytterligare ett politiskt problem är flyktingpolitiken. ( har här på ett övertygande sätt visat hur SÄK söker uppluckra den officiella flyktingpolitiken ( ).

Ett avslutande politiskt problem är hur SÄK fått klä skott för andra organs verksamhet. Exempelvis fick säK skulden får åtskilliga av IB:s tilltag under 1960- och 70-talen. Denna typ av problem kan dock hanteras bättre genom inrättandet av en informationsenhet.

Akuta problem

som

Utifrån ovanstående problemkatalog kan några punkter markeras särskilt akuta. Pörst stämningen inom organisationen, som under dubbel ovisshet palmemordspaningen och 11dbomska utredningen måste betecknas som pressad. Personalvårdande åtgärder är kortsiktigt nödvändiga för att inte destruktiva tendenser inom organisationen ska få för stort spelrum. Speciellt är det nödvändigt att betona den "karolinska" inställningen till tjänsten.

Ett annat överhängande problem är att betydande delar av säkerhetsverksamheten ligger nere. Exempelvis står vår front mot öster vidöppen. Det är nödvändigt att kontraspionaget återupprättas, gärna på kontraterrorismens bekostnad. Det har gjorts studier på hur modernt kontraspionage kan byggas upp, under en tidsperiod ay låt oss säga 3-5 år. I här inför det föga lockande valet att antingen bygga upp en kompetent enhet vid sidan nuvarande SÄK, eller att försöka få ordning på den nuvarande kontraspionagesektionen. Denna har som bekant egna "ideer" hur kontraspionage ska bedrivas. Se exempelvis Peppe Engbergs artikel i AB 871105.

Det återstår också att

huruvida den nye om

se

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Det tillhör den bysantinska eller den karolinska fållan. vet ingen idag.

Som avslutande akut problem vill jag här ta upp behovet av en avgränsning mot de bysantinska elementen inom säkerhetstjänsten. Det är naturligtvis svårt men inte omöjligt. Med klarare politiskt ansvar inkluderande även tjänstemannaansvar, med införd kvalitetskontroll, samt en fungerande tjänsterevision - gärna från någon av de stora revisionsbyråerna, alternativt riksdagsrevisorerna kommer bysantinerna i längden att vantrivas i organisationen.

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

Uppföljning av spaningstips D 6750-10.

Sedan Ulf Lingärde vid telefonsamtal förklarat att "Bengt" i tidningsartiklarna är identisk med

/hörd span. uppslag sände han dag som ovan ett kopletterande uppgift via ett faxmeddelande, som bifogas.

h

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf

'93 09/07 14:31 FAX

till Dor

41 805-93

93 -09.07

från

RIKSKRIMINALPOLISEN

Våldsrote!r/2

ULF LINGARDE  om tillhanda

Hej! Här får du en kompletterande uppgift. Jag ringde upp Aftonblade och fick tag i Komplimenterade honom för artikeln den 21/8, och fråga'ae nur nan tatt tag i "Bengt" och varför han sökt met den 16/8. Han skrattade (och jag uppfattade honom som sanningsenlig)

Vi har dina rapporter till SÄK. Jag blev någoc perplex. Jag skrev visserligen en del PM under de are för internt bruk, bi a intervjun hemma hos (  som ( fick en kopia av (utan identitet). Ett annat qokumenç redogjorde för personuppgiftex. Dessa dokument har jag dock inte skickat till några okända instanser, allra minst till den tidens SÄH Av samma enkla anledning som att man inte slår små barn eller spotta i kyrkan. På något sätt har tydligen ett antal dokument kommit på drift, okant hur. Mycket i AB-artikeln är dock utredningsmaterial s tagits fram efter min tid, och som inte kan komma från mej.

Hålsningar/

Pol-1987-02-23 D6750-00 Ulf-Ling rde.pdf