Uppslag:D6750-06

Från WPU
Hoppa till navigeringHoppa till sök


SPANINGSUPPSLAG
i grövre brottmål

Avsnitt
Löpande nr
6750-06
Registrerat
1989-07-18
Ad acta
1993-11-03
Avsnittsanteckningar
Uppslagsanteckningar
  ,D6750-6(KOPIA SÄK), ANK H2987,D11614
Till SPC
Åter SPC
SPC Noteringar
PTR
PTR Datum
Ant/enhet
Redov/enhet



Kort sammanfattning
Inkomna handlingar från Ulf Lingärde rörande bl.a SAPO I loia piu PPS/sák SPCI gom betr.
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1989-04-04
Avslutat


Inkomna handlingar från Ulf Lingärde rörande bl.a SAPO

I loia piu PPS/sák

SPCI

gom

betr. SAK-DELEN / Hab

Spaningschef spaningschet

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

UN LUOKSU

E

SA

        • Titel: Läckan från palmegruppen * Skivnamn:J8

Pärm: KONFIDENTIELLT /ULF LINGÄRDE Filnamn: Wendel14 Flik: Tillkom:1989-03-22 Sign:Lin *

      • # Revision:1.1 Sidantal:3 Ändrat: 1988- Sign: ************

Hej! I detta dokument kommer jag att genomgå den trolige läckan hos er i palmegruppen. Jag tror inte det är ( , som jag ska återkomma till i annat sammanhang.

Tillslaget i Helsingborg 880601

ren

Tullens tillslag mot I i Helsingborg uppgavs vara grundat på en

slump, en uppfattning som officiellt allt jämt gäller. Emellertid berättade en tjänsteman, som var i tjänst vid tillfället ifråga och åsyna vitene, följande historia (här bara sammanfattad):

Tullinspektör ( kom över på eftermiddan, och konfererade med deralec pa platsen. Strax därefter hölls genomgång med det arbetslag om fem tulltjänstemän, som skulle gå i cjänst under kvällen. Härvid förevisades plastmapp, innehållande foton och identitetsuppgifter på och beskrivning av leasingbilen mm. Det antyades att ett knarkparti var på väg. Så här långt skilde sej rutinen inte från den vanliga vid tillslag.

en

en

Under kvällen kom sedan ett muntligt besked vilka färja de åkte med. Det sas att detta kom med telex från danska sidan, men det kan jag inte bekräfta. Ja, och sen greps den ene, precis som stått i pressen. Efter tillslaget kom tillbaka med utskriven sekretessförbindelse, som alla skulle skriva på omedelbart. Namnen var utskrivna på och

lista, som alla fick skriva på i högerkolumnen. dem med sej när han gick. Denna förbindelse var det enda som skilde detta tillslag från andra tillslag.

en

samma

Han tog

Uppgifter till pressen om förberedelser och planering släpps bara ut on tullkrim fiar någon konkret nytta av den saken.

Denna historia publicerades i Arbetet 880609 och 880610 av

Emellertid hade hela materialet genomgåtts av redaktionschefen

som kontrollerade det högst personligen. Sedermera har ytterligare en tjänsteman i Helsingborg bekräftat historien, dock utan att bli publicerad.

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

UUTUUKKU Kan historien rullas upp?

ett

Arbetets artiklar väckte oerhört uppseende

bland andra journalister, och ett antal reste till Helsingborg i hopp om vidare upprullning. Men ingenting mer har till dags dato publicerats.

vara

en

att

Det föreföll mej kunna

samhällsnyttig insats söka sammanföra uppgiftslämnaren personligen med den nye rikspolischefen. Jag tog därför kontakt med en journalist, som jag samarbetar med i andra ärenden, nämligen

känner något | och var genast med på iden. Först 881108 försökte vi få att producera något slags fribrev för uppgiftslämnaren, som ju inte bara bröt mot sekretessförbindelsen, utan också hade sin sociala och yrkesmässiga ställning att tänka på. 881111 meddelade | att slog ifrån sej med både händer och fötter vid tanken pa ett fribrev.  ). Därefter försökte vi få till stånd åtminstone någon slags skriftlig begäran från rikspolisschefen att låta sej informeras, därest "okända omständigheter förelåg i fallet". vägrade 881128 även detta, uppgav sej villig att ta emot uppgiftslännaren på sitt tjänsterum. ( var nu störd och irriterad och det framgick tydligt att rikspolischefen betraktade uppgifterna med största misstänksamhet. Uppgiftslämnaren å sin sida var mycket uppjagad och sökte råd hos Arbetet, som mycket bestämt avrådde från en kontakt: - Om du ringer upp ( och ber honom bekräfta att han

inbjuder dej till sicc cjansterum för att ta emot hemliga uppgifter så kommer han med all sannolikhet att säga: Det var det värsta jag någonsin har hört! Han kommer inte att tro på dej en enda sekund !

men

Jag tvangs inse att sammanförandet var en omöjlig ide.

Blev Wendel tipsad?

En annan utgångspunkt vore Per Wendels artikelserie i Expressen 880601-880604, som på ett märkligt sätt sammanföll med tillslaget. Var Wendel tipsad av någon? Jag kom i kontakt med en genial kvinnlig journalist i Stockholm som undersökte den saken. Resultatet var följande:

Wendel hävdar själv att artikelserien enbart är grundad på professionellt journalistiskt arbete utan inside-känndedom

- Wendel tycks inte i förväg ha känt till det kommande tulltillslaget

i Helsingborg. Han hörde f.ö. själv till dem som reste ner till helsingborgstullen i flera dagar för att söka få fram mer material.

Wendels kolleger på Expressen anser att han har två uppgiftslämnare, dels en högre polisman, dels en tjänsteman på socialdepartementet. Men ingen på Expressen vet vilka dessa är. De besöker inte Expressen, och det anses att inte ens ( vet vilka de är.

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Ummy

SA

Utbetalning av tipspengar kan inte ske helt anonymt för att vara skattemässigt korrekt. Det har varit möjligt att ta del av dessa uppgifter i bokföringen. På Expressen bokas de sålunda, att smärre tipsare bokförs för sej, och större via ( . Inte på någondera stället förekommer någon högre pollsman under veckorna 21,22,23,24,25 under 1988. Man måste dra slutsatsen att en eventuell tipsare i detta fall är oavlönad, och har andra bevekelsegrunder.

Christer Pettersson grips

Mitt under dessa undersökningar inträffar gripandet av Christer Pettersson 881214. TT går ut med nyheten, som grundar sej på de kommande utgåvorna av- Aftonbladet och Expressen. En noggrann kontroll av dessa visar att Expressen är först. Nyheten går först ut i Expressens landsortsupplaga och i förortsupplagan. Aftonbladet hinner med först i cityupplagorna ***, ** och *, där sidorna 6-9 lyfts ut och expressenmaterialet till stor del kopierats in. Ursprungligen hade Aftonbladet en Holmerartikel på sid 1,6,7. Detta är det sedvanliga förfarandet när den ena kvällsdraken är före den andra med ett scoop. Det är Per Wendel som släppt nyheten.

Som alla vet är nyheten vinklad. 41-åringen skulle hörts upplysningsvis, medan Wendel går ut mycket hårdare. Efter diverse intern vånda, och ilska gentemot den okände men tendentiöse uppgiftslämnaren, beslutar man gripa CP.

Samtidigt höll min sagesman på att kartlägga Wendels rörelser och vanor. Wendel hade träffat en mycket intressant person 881213, enligt ett ögonvittne den 881214:

- Ja, jag sköter det här stället, va. Det är inte meningen att jag

ska se vilka han möter, men det gör jag i alla fall. Igår var det expressenkillen, va. Wendel. Jag läser alltid vad han skriver. Jag känner igen honom från bilden i tidningen, va.

Det handlar här om ett av de "säkra ställen" där ( träffar olika människor. Jag kan tyvärr inte tala om exakt var.

Vad de två herrarna avhandlat är okänt. Jag för min del är övercygad om att det var "lämpligt" material om Christer Pettersson. Men den saken lär nog inte kunna bevisas.

Om de cräffats i samband med 880601 mindes inte sagesmannen. De sammanstrålar då och då, ut förvarning. "Javisst, de träffas ibland."

Längre tror jag inte jag kan komma. Det räcker för min del. Jag överlämnar åt dej att hantera dessa uppgifter på bästa sätt.

Hälsningar,

alloc

VL Langärde

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Lingarde

F

Artikelserie om SÄPO

880217 Lin

1 SÄPO av idag

Så ser SÄPO formellt ut Uppgifter/organisation Kommunikationsvägar Ansvar

2

SÄPO i verkligheten Vad SÄPO egentligen gör

Några fallstudier

3 SÄPOs problem

Här benas problemen upp och sorteras

- Strukturella problem

Kompetensproblem - Politiska problem - Akuta problem

4 SÄPO av imorgon

Exempel på handlingsprogram

- Förtroendeskapande åtgärder internt/externt - Rakt chefsskap och klara ansvarsförhållanden - Gränsdragning mot bysantiner - Personalkontrollen - Tjänsterevision

Ulf Lingärde

-

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Lingarde

Sla

SÄPO

som

Fungerar säkerhetspolisen? Hur kom det sej att under sin tid

säpoche ? Med de oklara 'ansvarsforhånlandena och den snariga organisationen var det faktiskt enda sättet för honom att få någon hum om vad pågick inom huset. I denna artikelserie ska Säpo belysas.

som

SÄPO av idag

I denna inledande artikel behandlas SÄK, 1 folkmun sÄPO. SÄK:s uppgifter och organisation beskrivs kortfattat. En del nyckeldata om chefer och ansvar gås igenom. Något hemligstämplat material ingår inte i artikeln.

Behöver vi en säkerhetspolis? Det är kanske enklare att svara på frågor av följande typ. vill vi se KPML(r)-are på försvarsstaben? vill vi se SKP-are och contras inom säkerhetstjänsten? Vill vi se främmande makts agenter härja fritt i Sverige? Alla de demokratiska partierna är helt överens om att vi behöver en säkerhetspolis.

Uppgifter SÄK:s uppgift är att hindra och uppdaga brott mot rikets säkerhet. I föreskrifter och anvisningar för polisväsendet (FAP) preciseras detta närmare med brottsbalkens 18:1-4, 19:1-8,10,12; jämte ytterligare några speciella klausuler.

Med säkerhetshotande verksamhet avser man i allmänhet främmande underrättelseverksamhet, sabotage, terrorism, subversion, infiltration, desinformation och viss kriminalitet.

Organisation

Organisationen sorterar som avdelning Dunder Rikspolisstyrelsen, ledd av en avdelningschef. Det är denne som populärt kallas chefen för SÄPO. Nuvarande avdelningschef är Sune Sandström, stockholmspolis.

av

sex

Rikspolischef är sedan årsskiftet Nils Åhmansson. I rikspolisstyrelsen företräds dessutom de demokratiska partierna representanter, 3 från (s), 1 vardera från (m), (fp) och (c). Dessa har till uppgift att fungera som demokratisk insyn, och ska "ges möjlighet"

följa säkerhetsavdelningens verksamhet. Den egentliga innebörden härav är omdiskuterad.

act

under

SÄK har omorganiserats många gånger. Senaste omorganisationen skedde andra halvåret 1986,

ledning av intendent Alf Karlsson. Nuvarande riksorganisation visas i figur 1. Den regionala organisationen följer huvudsakligen militärområdena, sålunda är SÄKuppdelat i region Syd (S, Malmö), Väst (V, Göteborg), öst (ö, Norrköping), Bergslagen (B, Örebro), Nedre Norrland (NN, Umeå), och Övre Norrland (ÖN, Luleål. Centralorten anges inom

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

 parentes.

Den regionala organisationen visas i figur 2.

Den lokala organisationen består av länssektioner i resp residensstad. Region S, som är Sveriges 1 särklass största, är sålunda uppdelad i Malmö, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona och Kristianstad Länssektioner. Beroende på arbetssituationen upprättas även lokala arbetsgrupper. Dessa kan växla från tid till annan. För närvarande finns arbetsgrupper i Helsingborg, Sollentuna och Södertälje.

Spaningsenheter eftersträvas över hela ytan. Här ingår även ett finmaskigt nätverk av informatörer. Bland annat synes det finnas rapportörer på alla svenska tidningar, Sveriges Radios olika avdelningar mm.

Kommunikationsvägar Regeringen vänder sej formellt till RPS för att få önskad information, eller för att ge erforderliga direktiv. Någon formell möjlighet för regeringen att gå in och styra direkt inom SÄK finns inte. Däremot brukar man söka styra tillsättningsförfarandet av avdelningschefen. Vidare brukar man söka överbrygga de oklara ansvarsförhållandena med månadsvisa möten mellan rikspolischef, avdelningschef och justitieministern.

Ansvar

Avdelningschefen är formellt ansvarig enbart inför Rikspolisstyrelsen, utöver det allmänna tjänstemannaansvaret. Styrelsens sammansättning och arbetssätt gör dock att det reella ansvaret blir dunkelt. Byråchefernas ansvar är mer oklart. De har för dagen ansvar både inför Rikspolisstyrelsen och avdelningschefen, där tyngdpunkten växlar från tid till annan.

En komplicerande faktor är att avdelning D inte har sauma status som RPS övriga avdelningar. Dessa lyder under RPS överdirektör, men 1 fallet avdelning D ersätts överdirektören av avdelningschefen som föredragande i vissa frågor.

Övrigt SÄK brukar anges omfatta "cirka 792 tjänstemän". Av denna pott utgör kontraterroristsektionen en synnerligen betydande andel, trots bristen på konkreta uppgifter. Dessutom tillkommer mellan 1000-2000 rapportörer, beroende på hur man räknar.

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Ulf Lingarde

sh

SÄPO 1 verkligheten

Gråa och svarta sektorer

vid studium av SÄK:s verksamhet finner man till sin förvåning företeelser som inte borde förekomma. Se den vetenskapsteoretiska hypotesmodellen i figur 1.

som efter

Den vita zonen representerar oförvitliga tjänstemän, bästa förmåga följer polisinstruktionens föreskrifter.

Den ljusgrå zonen föreställer tjänstemän, som på enskilt initiativ tänjer lagar och förordningar. Syftet kan vara överdrivet nit i tjänsten, eller föreställningen att samhällets bästa kräver vissa överträdelser.

Den mörkgrå zonen representerar organiserade verksamheter, som inte är auktoriserade, eller inte borde vara auktoriserade. Exempel kan vara projekt, utredningar, underrättelse- och förbindelseoperationer i strid med gällande föreskrifter.

Den svarta zonen slutligen föreställer brottslig eller opatriotisk verksamhet. Exempel kan vara stämpling till mord, undertryckande av urkund, övergrepp i rättssak, olaga hot eller annan aktivitet faller under straffrättslig jurisdiktion. Även inflytelseoperationer och olika uppsåt att gå främmande makt tillhanda hänförs hit.

som

Låt oss undersöka huruvida ovanstående hypotes är rimlig. Att det finns en vit zon inom SÄK torde alla vara ense om. Många tjänstemän har rekryterats från kriminalen eller annan välrenommerad verksamhet. Självfallet finns bland dessa ett stort antal korrekta och omdömesgilla personer.

I alla hemliga organisationer florerar en viss konspirativ mentalitet. Det ligger så att säga inbyggt i verksamheten. Att enskilda företrädare därvid kan frestas att omtolka reglerna får väl närmast betraktas som ett statistiskt fenomen. Vi bedömer följaktligen den ljusgrå zonen sou sannolik.

mer

Den mörkgrå zonens organiserade verksamheter fordrar litet diskussion. I massmedia har exempelvis förekommit påståenden att Personalkontrollkungörelsens (PKK) tillämpningsföreskrifter inte alltid beaktas. Föreskrifterna är emellertid hemliga, så någon bevisning härvidlag kan inte sägas offentligt föreligga. Av mångfaldiga publicerade uppgifter kan man dock bedöma som tänkbart att "mörkgrå" verksamheter pågår. På samma sätt kan man befara att förbindelseoperationerna med CIA och Mossad ej alltid står i överensstämmelse med regeringens föreskrifter.

De bekanta diskussionerna rörande förföljelserna av kurderna visar att företeelser inom den svarta zonen kan tänkas förekomma. Vittnesbörden är tämligen massiva i både tid och rum, även om någon bevisning inte kan säkerställas.

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

uit Lingärde ST

Vi har därmed kommit så långt att vi kan befordra vår hypotes till en teori. Vi ska nu undersöka om denna teori kan föras fram ytterligare, till visshet. Några fallstudier följer därför.

DET FJÄRDE DIARIET

Inom SÂK förs fyra diarier. Tre av diarierna är helt reglementsenliga, nämligen det öppna diariet SA, det hemliga diariet SH, samt personkontrolldiariet. Exellertid finns det ett fjärde diarium, som inte borde förekomma. , Dec omnämns Dennis Töllborg i hans doktorsavhandling "PERSONALKONTROLL". Med detta förhåller det sig sålunda.

av

Utrikesärenden kallades under lång tid Svea Karman-ärenden (namnet fingerat här), efter den handläggare som under lång tid skötte dessa. En del av dessa ärendena bokförs på ett korrekt sätt i SHdiariet. Men en del bokförs istället i ett separat "diarium", som förvaras hos en av polisintendenterna. Man ska kanske säga "förvarades", då det nu sannolikt inte längre finns kvar inon huset.

Ändamålet med det fjärde diariet synes vara att undandra dessa ärenden från insyn, dels från parlamentarikerna 1 RPS styrelse, dvs ríksdagen, dels från företrädare för justitiedepartementet, dvs regeringen. Det rör sig här om icke auktoriserade kontakter med utländska organ. Diariet förs under följande formella syntax. Ett ärende kan exempelvis ha beteckningen 4101-76. Talet 41 är en nationskod, i detta fall Västtyska Förbundsrepubliken. Talet 01 är ett löpnummer. Talet 76 slutligen är årtalssiffran. Litteran är alltså helt numerisk, och påminner om de övriga diarierna, men skiljer sig från beteckningarna för person- och sakakter. Vi har med detta exempel visat att en mörkgrå zon föreligger inom SÄK. Man kan fråga sig varför obskyra ärenden alls bokförs i något diarium. Anledningen torde vara behovet av viss ordning och reda för att kunna upprätthålla kontinuitet i verksamheten. Dessutom kan det

ge ett sken av legitimitet åt sådana åtgärder, som annorledes skulle te sig stötande för många tjänstemän.

AVLYSSNINGEN AV Under 1970-talet beslöts att dåvarande representanten för (  , skulle få polisskydd mot Juntans agenter.

är numera Stockholm. Det fanns erellertid tjänstemän inom SAK med helt andra intentioner. Låt oss kalla dem

och (namnen fingerade här).

Dessa ansåg att

och i behov av en helt annan behandling "Vissheten" grundade sig därpå, att varje juntamotståndare objektivt sett tjänade - Sovjetunionen, och följaktligen var sovjetagent. Emellertid krävdes för tvångsåtgärder ett mer utförligt material, och ett sådant togs fram.

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Lingarde

Det sattes i händerna på davarande avdelningschefen

som knappast hade anledning till misstankar. Det föredrogs därefter för den då blivande som underlag för telefonavlyssning.

Projektets realisering blev sålunda något anmärkningsvärd. Delgivningen till I kan naturligtvis förnekas. I själva verket är "deniability", eller "förnekbarhet", ett viktigt begrepp i dagens

Men

gjorde en sak till, som han inte borde ha gjort. Och därmed steg haa in i Sveriges historia. Kopior ur denna användes vid rättegångar mot gripna trihetskämpar, och letade sig med tilläggsanteckningar så småningom tillbaka till Sverige. Operationen blev därvid "oförnekbar". Se figur 2.

En tekniskt intressant biomständighet  1 huruvida SAK gjorde detta på uppdrag av CIA.

Vi har därmed visat att en svart zon existerar inom SÄK. Teorin har alltså övergått till visshet. Man kan naturligtvis föredra fler exempel, men det förändrar ingeating i sak. Däremot har vi inte tagit ställning till de mörka zonernas relativa storlek. Det faller utom ramen för denna artikel.

Karoliner och bysantiner

För det fortsatta resonemanget myntar vi begreppen Karoliner och Bysantiner. Med Karoliner avses service-männen inom SÄK, dvs de som troget och noggrant tjänar landet efter bästa förmåga. Ideologiskt kännetecknas karolinerna av respekt för överheten, det vill säga de demokratiska institutionerna.

avses

en

Med Bysantinerna

helt annan ideologi. Bysantinen ser demokratins spelregler som ett farligt pjåsk i kampen mot landets mer totalitära fiender. Dessa måste bekämpas med sina egna medel. Och framför allt måste den av Sverige förda politiken korrigeras. Bysantinerna förekommer av två typer. Dels tjänstemän med en klar egen politisk uppfattning, dels medlöpare med främmande makt.

Karoliner är vanliga bland de lägre tjänstemännen, medan bysantiner dominerar på SÄK:s högre nivåer. Själva ordet bysantin syftar på de intriganta tjänstemännen under Bysans nedgång och fall.

Den bysantinska politiken Med de mecodinstrument vi nu har kan en rad operationer förklaras,

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

UM Lingarde

SA

som annars är svåra att förstå. Exempelvis bidrog SÄK till mordet på Bouchiki i Lilleharamer, genom att till Mossad överlämna oriktig information om denne förmodade terrorist. Informationen lär ha omfattat dels en föregiven "cerroristlegend", dels uppgifter som identifierade och lokaliserade mannen i Lillehammer. Uppsåtet torde i detta fall inte ha varit ont. Händelserna visar i all enkelhet vad som kan inträffa när den kvantitativa databehandlingen ej balanseras av en kvalitetskontroll.

Ett annat säreget fenomen är bysantinernas förkärlek för stående operationer. När massregistreringen av ordinära kommunister tonades ner mot 1960-talets slut, fann man nya ersättare. FNL-rörelsen volymbevakades på ett nästan komiskt sätt, och akten med täckaamnet "ÅSA" kom till slut att, omfacta mer än 3000 sidor. Därefter följde de grekiska frihetskämparna, stick i stäv med regeringens politik. Idag kan vi bara konstatera att kurderna, i synnerhet PKK, är den stående operationen, och att förbindelse synes upprätthållas med turkiska MIT (politiska polisen).

En annan slutsats man kan dra är bysantinernas förkärlek till kvantitativa operationer, där insatsen av datakraft och fältpersonal är omfattande. Kanske behöver en stor säkerhetsstyrka sysselsättas? Det är uppenbart hur organisationen fått styra målen istället för tvärtom.

av

Konfrontation med regeringen Som framgått ovan har de bysantiska målsättningarna ofta inneburit korrektiv till regerings- och riksdagspolitiken. Det finns andra exempel på den saken. Läckorna kring UD:s utvisningar oönskad östblockspersonal är numera så välkända att de knappast behöver presenteras närmare. Det händer att man av politiska skäl vill utvisa folk i tysthet. Bysantinerna vill gärna däremot ackompanjera sådana fall med största möjliga uppmärksamhet. Och voila! - en initierad läcka uppstår. De

mest störs detta är UD:s konservativa tjänstemän, som kanske ogillar besluten, men anser att fattade beslut är heliga.

som

av

En annan välkänd konfrontation regering - bysantiner är fallet med läckan i utrikesnämnden. Detta ska refereras i korthet.

i

Det förefaller som om regeringen utifrån fått kännedom om en läcka i utrikesnämnden. Vilka de två männen var torde stått klart från början, liksom att läckaget tycks ha börjat 1981. Man beslöt att gillra en fälla för bysantinerna inom SÄK. De drattade huvudstupa densamma. Medan snaran sakta drogs åt förklarade alltmer nervösa ansvariga till

oförställda häpnad! att en

männen varit säpoagent från augusti 1986, från mars 1986, från "före 1986", 1985, ja kanske ända sedan 1983. Det troliga är att männen varit "bysantiner" sedan 1965. Den gillrade fällan fyllde även det dubbla syftet att på ett fint sätt klargöra utrikesnämndens bristande sekretess för omvärlden i allmänhet, och den borgerliga oppositionen i synnerhet.

av

Den bysantinska politikens sanktionsmedel

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Lingarde

31

Den bysantinska politiken kräver, liksom varje annan politik, erforderliga sanktionsmedel för att framstå som trovärdig. Bysantinerna har härför disponerat sanktionsmedel av två slag. Dels personalkontrollen, dels individuell behandling.

ta

För att personalkontrollen ska kunna fungera som sanktionsmedel är det nödvändigt att hemlighålla den för objekten. Detta har fungerat med framgång under många år. Detta är också förklaringen till att svenska medborgare inte får del

sin egen säkerhetsakt. Utländska medborgare i Sverige får däremot ta del av sin egen akt hos SÄK. Genom att jämföra med exempelvis Norge blir den bysantinska politiken ännu tydligare. En norsk medborgare får nämligen utan krångel ta del av sin egen akt. Några säkerhetsskäl för att hindra en medborgare ta del av sin egen akt finns nämligen inte.

Man kan notera en liten skiljelinje mellan två olika tillämpningar av personalkontrollen. Ibland utförs den i smyg, ibland utförs den relativt öppet. Den enskilde får dock inte ta del av resultatet i någondera fallet. Skillnaden förefaller vara den att en personalkontroll på rent bysantiask grund alltid utförs i hemlighet. Man fifflar och försöker med olika knep dölja vad som pågår. När en vanlig "karolinska personkontroll sker brukar det däremot stå klart att kontroll pågår, även om resultatet inte lämnas ut.

Den enskilda behandlingen varierar efter behovet. Jag har nyligen tagit del av ett fall, där säk sökt stoppa en obekväm journalist. Genom att utsätta en släkting för utpressning, därest inte journalisten förmåddes upphöra med sin verksamhet, skulle vederbörandes eget jobb vara i omedelbar fara.

Den egentliga säkerhetstjänstens förfall

Genom den bysantinska politiken har den egentliga säkerhetstjänsten kommit alltmer i kläm. Man kan under 1970- och 80-talen studera verksamhetens förfall. Bara gågra korta exempel i detta sammanhang.

Den ansvarige byråchefen för skyddsvakterna har inte varit i stånd att svara på tre enkla frågor efter palmemordet.

- Vilken skyddsplan gällde för bevakningen av Olof Palme?

Vilka instruktioner hade skyddsvakterna? Hur rapporterade skyddsvakterna att Palme avsagt sej skyddet den 28 feb 1986?

I tama lilla

I USA skulle byråchefen ställts inför riksrätt. Sverige blir han sparkad saett uppåt.

Ett annat problem är den förmodade mullvaden inom SÄK. I samband med ubåtskrisen och Berglingfallet har rykten kommit i svang om en mullvad. Vid preliminära undersökningar förefaller det som om dessa rykten saknar substans, och förmodligen är en förvänd dolkstötslegend. Men ärendet är en otillfredsställande utrett, och lämplig remitteringsinstans saknas i nuvarande organisationsform.

Jag tänker avrunda detta avsnitt med en allmän kommentar om det akuta säkerhetsbehovet. Eftersom säkerhetstjänsten, ur regeringens synpunkt, är i kris, måste en stor del av säkerhetsarbetet ligga

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

sta

för fäfot tills vidare. De mest akuta och för landet livsviktiga säkerhetsärendena måste lösas i annan ordning. Men i huvudsak ligger vår säkerhetsfront mot exempelvis Sovjec för närvarande öppen och oskyddad.

Bysantinerna som etc ordenssällskap

Genom att få vara ostörda under så lång tid har bysantinerna kunnat bygga upp ett ansenligt försvar. Exempelvis finns en rad ledande bysanciner nu i betydelsefulla positioner utanför säk. Men de bildar allt jämt en informell gemenskap som träffas, byter information och drar upp riktlinjer, Det förefaller flanas en ytterligare datarotel, helt utanför demokratisk kontroll. Detta torde vara förklaringen till det aldrig uppklarade inbrottet på SÄK:s registerenhet natten till den 1 juli 1970, då hela flexoregistret över säkerhetsrisker fotograferades. Häpna tjänstemän betraktade virrvarret bland stålramarna dagen därpå, men någon utredning gjordes aldrig då.

Oklart är däremot i vilken utsträckning bysantinerna disponerar fältpersonal utanför SÄK. Jämförelse inställer sej dock osökt med de Munckska frikårerna under världskriget, som aldrig riktigt droge fram í ljuset. medgav 1945 förekomsten av dessa, och antyder nagot i sina memoarer. Journalisten Bjarne Moelv

ror övrigt skrivit om dagens frikårer i en rad artiklar 1 DN, dock i mycket allmänna ordalag.

har

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Lingarde

SÄPO:s problem

Nedan sorterar vi upp SÄK:s svårigheter i strukturella problem, kompetensproblem, politiska problem och akuta problem.

Strukturella problem

Om vi först betraktar Säk:s uppgifter, så är dessa inte enbart av brottsbekämpande slag. Verksamheter av förebyggande, utbildande och kontrollerande natur är viktiga inslag i verksamheten. Vi kan dra slutsatsen en all.cför polisiär struktur orsakar en obalans 1 organisationen. Obalansen förvärras av det stora avståndet mellan SÄK:s operativa ledning och rikets ledning.

att

Den nuvarande organisationen behäftas redan i sig av strukturella problem. Vi behöver bara notera den häpnadsväckande bristen på en kompetent intern säkerhetsenhet. Det vill säga en instans för den interna personalkontrollen. Vi har väl alla i friskt minne hur Bergling tilläts härja fritt inom SÄK. Inom Storbrittaniens Security Services - MI5 finns en enhet K7 för den interna säkerheten, inom vårt eget UD finns en egen säkerhetstjänst osv. Finns det då en mullvad inom SÄK? Med största sannolikhet finns det ett flertal, representerande de flesta makter som har sitt intresse riktat mot oss.

Andra organisatoriska problem är bristen på kvalitetskontroll och bristen på internrevision. Vem kan idag tänka sej en produktionsenhet utan sin QC - quality control och vem kan tänka sej exempelvis en bank utan interarevision. I själva verket har varje koncern värd namnet en noggrant genomtänkt koncernrevision. Inom SÄK

saknas dessa kontroll- och styrinstrument fullständigt. Utvecklingen inom Säk är lättare att förstå genom att båda dessa instrument saknas.

en

Problemet med dubbla chefer, krokiga beslutsvägar och dunkla ansvarsförhållanden är förvisso av strukturell natur. Dessa kommer att kvarstå så länge SÄK förblir avdelning inom RPS. Den ekonomiska redovisningen försvåras ytterligare dualistiska förhållande. Den delvis gemensamma förvaltningen fastigheter, fordonspark mm, försvårar säkerhetstjänstens långsiktiga ekonomiska planering.

genom SÄK:s

av

Vidare är det - sou ulf Stridbeck framhåller i DN 871109 nödvändigt att SÄK:s anställda alltid agerar inom lagens råmärken. Om det skulle visa sej att SÄK inte kan fungera effektivt inom dessa ramar, så är det riksdagens sak att bevilja ytterligare befogenheter. Det kan aldrig accepteras att SÄK självt tar sej denna rätt.

Avslutningsvis bör poängteras att dagens konstruktion är så uppbyggd att varken politiskt ansvar eller tjänstemannaansvar i praktiken alls kan utkrävas på någon nivå inom Säk. Av det ovanstående följer varför stratifiering karoliner bysantiner kunnat växa fram inom SÄK. Låt oss inte luras av att bysantinerna för dagen ligger lågt. Det är i ren självbevarelsedrift. Om framtidens säK har samma goua grogrund för bysantiner, kommer vi snabbt att se hur de omedelbart vädrar aftonluft.

en

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

sha

SÄPO av imorgon

Många rekommendationer har framgått av de tidigare artiklarna. I denna avslutande artikel summerar vi vår lilla utredning.

Förtroendeskapande åtgärder

att

som

Intern information: En etiklista behöver upprättas, sätta i händerna på alla anställda inom SÄK - vi kan ju inte byta ut all personal. Samhället måste tydligare göra klart vad förväntas och inte förväntas av den enskilde säkerhetsmannen. Vissa befattningshavare måste omplaceras. Slutligen måste diskret klargöras för de mest belastade cjänstemännen att deras karriär är avslutad.

en

Extern information: SÂK behöver liksom varje · annan myndighet informationsenhet. Denna ska svara för kontakten med massmedia, samt enskilda som kan inkomma med olika ärenden.

Förtroendet för Personalkontrollen kan relativt lätt återställas på litet längre sikt. Det är bara att i god demokratisk ordning tillåta den enskilde medborgaren ta del av sin egen personakc. Det finns inga säkerhets- eller andra skäl mot att påbörja detta första helgfria vardag kl 08.00. Endast härigenom kan personalkontrollen få sin normala ställaing i säkerhetsmedvetandet, samt åter uppnå medborgarnas förtroende.

Gränsdragning mot bysantinerna

i

Genom lämplig rekrytering, särskilt för middle management och högre, genom de kontroll- och styrinstrument som har diskuterats dessa artiklar, genom rakt chefsskap och klara ansvarsförhållanden kommer bysantinerna så småningom att decimeras i organisationen.

Tjänsterevision

men

som

Inom bankvärlden vet alla att internrevisionen kan slå till när som helst. Tjänstemännen får öppna valvet, inte röra några handlingar förrän internrevisorerna gått igenom sina kontrollistor. Avsikten är inte att tjäna som kvalitetskontroll, än mindre politisk kontroll. Avsikten är att kontrollera att verksamheten går i rätta fåror, att den dokumenteras skriftligt och vidimeras, att kriminalitet inte förekommer, samt att uppdragsgivarnas intressen tillgodoses på bästa sätt.

Exempel på . lämpliga revisorer är - förutom riksdagsrevisorerna - som ju har en hel del SSI-uppdrag förut.

fick hand om RPS-konsult. Det handlar helt enkelt om konventioella uppdrag för organisationskonsulter.

Datateknisk upprustning

tillräcklig

omfattning

Erforderlig kompetens finns 1 universitets- och högskoleorterna.

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Linnaroe st

Kompetensproblem

av

Bristen på kvalitetsuppföljning har nämnts ovan. I själva verket är denna brist trefaldig. Behovet stegras nämligen 1) tjänstens sekretess, 2) tjänsten ej konkurrensutsatt, 3) försvårad koppling mellan resultatuppfyllelse och äskade anslag. Att kvalitetskontroll saknas i detta utsatta läge måste betecknas som betänkligt.

Med kvalitetskontroll avses 1 detta sammanhang den fortlöpande kontroll av själva hantverket, som är en ren självklarhet i vilken produktionslinje som helst. Att övervakning kan genomföras på ett kompetent sätt, att dataregistrering genomlöper validering och verifiering etc.

Sektionen för Register & Data inom Stödjande Byrån har blivit internationellt känd genom sitt avancerade sekretessystem. Vad som är mindre känt är dess föråldrade struktur vad avser modern dataregistrering; moderna databaser, databasunderhåll, utbildning i databasmetodik, utveckling av applikationsmiljöerna, samt slutligen en delvis inaktuell maskinvara. Det förtjänar att nämnas att det utanför demokratisk kontroll finns avsevärt modernare register över Sveriges säkerhetsrisker.

en

Från 1970-talet vann den kvantitativa säkerhetstjänsten ett visst försteg över den kvalitativa. Anledningen härtill var datateknikens snabba utveckling. Med de då tillgängliga databasmetodikerna blev

ny typ av verktyg tillgängliga. Man kunde exempelvis snabbt få fram alla som bodde i ett visst kvarter, alla som rest in i landet

viss dag på en viss punkt, eller en komplett släktkatalog eller etnisk grupp. Att arbeta med massverkans lag kom så småningom att överskugga det kvalitativa arbetet. Erkännas ska dock att SÄK härigenom fått ett visst rykte inom västvärlden för snabbt kunna leverera stora datalistor.

en

att

Ett "mindre" problem i detta sammanhang är bristande management för skyddsvakterna. En ordentlig uppryckning inom denna sektion är av nöden påkallad.

Kompetensproblemen är till syvande och sist avhängiga rekryteringspolitiken. Detta har dock ingående berörts av andra författare.

Politiska problem

SÄK:s främsta politiska problem för dagen det bristande förtroendet från allmänheten. Palmemordet, Berglings flyke, otillbörlig personkontroll är bara några bitar ur en alltmer skamfilad bild. Därtill kommer till och med offentligt uttalade misstankar - felaktiga eller ej - om delaktighet i sådana brott. Läget är med andra ord allvarligt.

Lika allvarligt är det bristande förtroendet från de demokratiska institutionerna. Visserligen är detta i hög grad självförvållat, men effekterna har fördjupats genom svaga

eller obefintliga styraedel. Å ena sidan är det ett medlürgerligt krav att landets ledning tar ett direkt och fullständigt ansvar för säkerhets

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Lingarde

tjänstens verksamhet. Å andra sidan är samtliga politiska partier i realiteten utomordentligt tveksamma till att ta ett ansvar som dels kan vara impopulärt, dels kan innebära obehagliga överraskningar av värsta slag. Så mycket bekvämare det skulle vara med SÄK på säkert avstånd i något ämbetsverk! Vi ser här en tydlig motsättning mellan de allmänpolitiska önskemålen, och de partipolitiska dito. Det ska bli synnerligen intressant att se vad Lidbom tänker göra på denna punkt. Man vågar väl förutspå att ett SÄK med enbart kosmetiska förbättringar får svårt att finna en partipolitisk mentor. Däremot kunde nog vilket parti som helst

intresserat

lägga politisk kraft bakom en kraftfull omorganisation. Bäst vore givetvis om denna kunde ske i partipolitisk enighet mellan de demokratiska partierna. Risken för en av SVD befarad politisering av SÄK torde vara lika med noll, emedan konservativa säkerhetsnän genast skulle läcka om dylika ting.

vara

av

att

Observera att det däremot knappast är möjligt att genomföra en utökad demokratisk insyn. Den kommer alltid till viss del att bli ett spel för galleriet, av ovannämnda skäl. Dock är det

förslaget till granskningskommitte värt att beakta.

Andra politiska problem, som egentligen är kompetensproblem, är SÄK:s vägran på sin tid att upprätta en akt över ( Sådant kan långsiktigt läggas till ratta med förbättrad rekrytering och utbildning, och framför allt klarare ansvarsförhållanden.

Ytterligare ett politiskt problem är flyktingpolitiken. har här på ett övertygande sätt visat hur SÄK söker uppluckra den officiella flyktingpolitiken ( ). Ett avslutande politiskt problem är hur SÄK fått klä skott för andra organs verksamhet. Exempelvis fick säK skulden får åtskilliga av IB:s tilltag under 1960- och 70-talen. Denna typ av problem kan dock hanteras bättre genou farättandet av en informationsenhet.

Akuta problem

som

Utifrån ovanstående problemkatalog kan några punkter markeras särskilt akuta. Pörst stämningen inom organisationen, som under dubbel ovisshet - palmemordspaningen och lidbomska utredningen måste betecknas som pressad. Personalvårdande åtgärder är kortsiktigt nödvändiga för att inte destruktiva tendenser inom organisationen ska få för

spelrum. Speciellt är det nödvändigt att betona den "karolinska" inställningen till tjänsten.

stort

Ett annat överhängande problem är att betydande delar av säkerhetsverksamheten ligger nere. Exempelvis står vår front mot öster vidöppen. Det är nödvändigt att kontraspionaget återupprättas, gärna på kontraterrorismens bekostnad. Det har gjorts studier på hur modernt kontraspionage kan byggas upp, under en tidsperiod av låt oss säga 3-5 år.

här inför det föga lockande valet att antingen bygga upp en kompetent enhet vid sidan nuvarande SÄK, eller att försöka få ordning på den nuvarande kontraspionagesektionen. Denna har som bekant egna "Ideer" hur kontraspionage ska bedrivas. Se exempelvis Peppe Engbergs artikel i AB 871105. Det återstår också att huruvida den

nye om

se

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf

Ulf Lingarde

Det

tillhör den bysantinska eller den karolinska fållan. vet ingen idag.

Som avslutande akut problem vill jag här ta upp behovet av en avgränsning mot de bysantinska elementen inom säkerhetstjänsten. Det är naturligtvis svårt men inte omöjligt. Med klarare politiskt

inkluderande även tjänstemannaansvar, med införd kvalitetskontroll, samt en fungerande tjänsterevision - gärna från någon av de stora revisionsbyråerna, alternativt riksdagsrevisorerna kommer bysantinerna i längden att vantrivas i organisationen.

ansvar

Pol-1989-04-04 D6750-06 Ulf Lingärde.pdf