Förhör med Emma Rothschild om Olof Palmes medlaruppdrag från november 1980 i kriget mellan Iran och Irak och då främst olika händelser som påverkat intensiteten i förhandlingarna.
Av förhöret framgår:
Mellan 1980 och 1982 reste Olof Palme mycket och hade förmodligen ganska intensiva kontakter med de båda krigförande ländernas representanter.
Jan Eliasson UD, Olof Palmes utrikespolitiske rådgivare, reste på Olof Palme’s uppdrag till Iran, och förmodligen även till Irak på och är den person som känner till alla detaljer i samband med medlingsuppdraget.
Olof Palme höll dåvarande utrikeshandelsministern Mats Hellström välinformerad om utvecklingen i Iran-Irak och denne besökte Irak så sent som i februari 1986.
Medlingsuppdraget pågick ända fram till Olof Palmes död 1986-02-28.
Vad Emma Rothschild känner till skedde inga märkbara förändringar i förhandlingsintensiteten.
Som komplement till tidigare förhör med Emma Rothschild tillfrågades hon om det speciella avsnitt som handlade om Olof Palmes medlaruppdrag i kriget mellan Iran och Irak.
Här avses då främst olika händelser som påverkat intensiteten i förhandlingarna.
Emma Rothschild berättar att Olof Palme tillträdde sin roll som officiell FN-medlare i kriget Iran-Irak i november 1980.
Den person som indirekt låg bakom utnämningen, var FN:s andreman vid tillfället Brian Urquhart. Denne ansåg att den ende som kunde accepteras av båda sidorna, var Olof Palme. (Brian Urquhart är numerad pensionerad och bor i New York)
Under perioden november 1980 till valet 1982 reste Olof Palme mycket och hade förmodligen ganska intensiva kontakter med de båda krigförande ländernas representanter. Dessa kontakter var ofta informella och kunde ske på olika platser i världen, ofta i New York i samband med FN-besök.
I samband med valsegern 1982 och Olof Palmes utnämning till statsminister, lär ovannämnde Urquhart ha varit orolig för det fortsatta medlingsarbetet.
Detta främst för att han ansåg, att om inte Olof Palme fortsatte sin roll som medlare, skulle medlingsförsöket få läggas ned.
Olof Palme hade dock klargjort, att han trots sin nya arbetssituation, ämnade han fortsätta med uppdraget.
Hur intensivt han personligen engagerade sig i fortsättningen är omöjligt att bedöma, men medlingsuppdraget pågick ända fram till hans död.
Den person som känner till alla detaljer i samband med medlingsuppdraget, är Jan Eliasson UD, tidigare Olof Palmes utrikespolitiske rådgivare.
Som komplement till tidigare förhör med Emma Rothschild tillfrågades hon om det speciella avsnitt som handlade om Olof Palmes medlaruppdrag i kriget mellan Iran och Irak.
Här avses då främst olika händelser som påverkat intensiteten i förhandlingarna.
Emma Rothschild berättar att Olof Palme tillträdde sin roll som officiell FN-medlare i kriget Iran-Irak i november 1980.
Den person som indirekt låg bakom utnämningen, var FN:s andreman vid tillfället Brian Urquhart. Denne ansåg att den ende som kunde accepteras av båda sidorna, var Olof Palme. (Brian Urquhart är numerad pensionerad och bor i New York)
Under perioden november 1980 till valet 1982 reste Olof Palme mycket och hade förmodligen ganska intensiva kontakter med de båda krigförande ländernas representanter. Dessa kontakter var ofta informella och kunde ske på olika platser i världen, ofta i New York i samband med FN-besök.
I samband med valsegern 1982 och Olof Palmes utnämning till statsminister, lär ovannämnde Urquhart ha varit orolig för det fortsatta medlingsarbetet.
Detta främst för att han ansåg, att om inte Olof Palme fortsatte sin roll som medlare, skulle medlingsförsöket få läggas ned.
Olof Palme hade dock klargjort, att han trots sin nya arbetssituation, ämnade han fortsätta med uppdraget.
Hur intensivt han personligen engagerade sig i fortsättningen är omöjligt att bedöma, men medlingsuppdraget pågick ända fram till hans död.
Den person som känner till alla detaljer i samband med medlingsuppdraget, är Jan Eliasson UD, tidigare Olof Palmes utrikespolitiske rådgivare.
En annan person som Olof Palme höll mycket välinformerad om utvecklingen i Iran-Irak, var dåvarande utrikeshandelsministern Mats Hellström. Denne besökte Irak så sent som i februari 1986.
Vad Emma Rothschild känner till skedde inga märkbara förändringar i förhandlingsintensiteten.
Möjligen, att Jan Eliasson efter det att Olof Palme blivit statsminister, fått en mera framskjuten roll i förhandlingarna.
Om något inträffat de sista månaderna före Olof Palmes död, är det förmodligen Jan Eliasson som känner till detta.
Att Sverige, via vapenexport, eller på annat sätt, kunnat påverka krigssituationen, är knappast troligt.
Detta skulle då endast kunnat ske, om kriget befunnit sig i ett avgörande skede, och Sverige kunnat leverera avgörande krigsmateriel.
Emma Rothschild tror, att endast en analys av krigssituationen månaderna före Olof Palmes död, kan avgöra om det eventuellt fanns något samband med mordet.
Den som har den bästa överblicken av Palmes medlingsuppdrag och den dåvarande krigssituationen är förutnämnde Brian Urquhart.
En annan person som Olof Palme höll mycket välinformerad om utvecklingen i Iran-Irak, var dåvarande utrikeshandelsministern Mats Hellström. Denne besökte Irak så sent som i februari 1986.
Vad Emma Rothschild känner till skedde inga märkbara förändringar i förhandlingsintensiteten.
Möjligen, att Jan Eliasson efter det att Olof Palme blivit statsminister, fått en mera framskjuten roll i förhandlingarna.
Om något inträffat de sista månaderna före Olof Palmes död, är det förmodligen Jan Eliasson som känner till detta.
Att Sverige, via vapenexport, eller på annat sätt, kunnat påverka krigssituationen, är knappast troligt.
Detta skulle då endast kunnat ske, om kriget befunnit sig i ett avgörande skede, och Sverige kunnat leverera avgörande krigsmateriel.
Emma Rothschild tror, att endast en analys av krigssituationen månaderna före Olof Palmes död, kan avgöra om det eventuellt fanns något samband med mordet.
Den som har den bästa överblicken av Palmes medlingsuppdrag och den dåvarande krigssituationen är förutnämnde Brian Urquhart.
Förhör med professor Emma Rotschil född -, boende i Stockholm, telefon
Förhöret hållet i bostaden den 1 april 1987 mellan klockan 13.00 14.30.
Förhörsledare: kriminalinspektör Lars Thonander.
Angående mordet på Olof Palme
Som komplement till tidigare förhör med Emma Rotschild, tillfrågades hon om det speciella avsnitt som handlade om Olof Palmes medlaruppdrag i kriget mellan Iran och Irak. Här avses då främst olika händelser som påverkat intensiteten i förhandlingarna.
Emma Rotschild berättar att Olof Palme tillträdde sin roll som officiell FN-medlare i kriget Iran-Irak i november 1980. Den person som indirekt låg bakom utnämningen, var FN:s andreman vid tillfället Brian Urquhart. Denne ansåg att den ende som kunde accepteras av båda sidorna, var Olof Palme. (Brian Urquhart är numerad pensionerad och bor i New York)
Under perioden november - 80 till valet -82 reste Olof Palme mycket och hade förmodligen ganska intensiva kontakter med de båda krigförande ländernas representanter. Dessa kontakter var ofta informella och kunde ske på olika platser i världen, ofta i New York i samband med FN-besök.
I samband med valsegern 1982 och Olof Palmes utnämning till statsminister, lär ovannämnde Urquhart ha varit orolig för det fortsatta medlingsarbetet. Detta främnst för att han ansåg, att om inte Olof Palme fortsatte sin roll som medlare, skulle medlingsförsöket få läggas ned. Olof Palme hade dock klargjort, att han trots sin nya arbetssituation, ämnade han fortsätta med uppdraget. Hur intensivt han personligen engagerade sig i fortsättningen är omöjligt att bedöma, men medlingsuppdraget pågick ända fram till hans död.
Den person som känner till alla detaljer i samband med medlingsuppdraget, är Jan Eliasson UD, tidigare Olof Palmes utrikespolitiske rådgivare. Eliasson reste till Iran, och förmodligen även
HEMLIG en 5 kap 1 § 2
sekretesslogan Den /14 1987
TA 12901-00-4
Förhör med professor Emma Rotschil född -, boende i Stockholm, telefon
Förhöret hållet i bostaden den 1 april 1987 mellan klockan 13.00 14.30.
Förhörsledare: kriminalinspektör Lars Thonander.
Angående mordet på Olof Palme
Som komplement till tidigare förhör med Emma Rotschild, tillfrågades hon om det speciella avsnitt som handlade om Olof Palmes medlaruppdrag i kriget mellan Iran och Irak. Här avses då främst olika händelser som påverkat intensiteten i förhandlingarna.
Emma Rotschild berättar att Olof Palme tillträdde sin roll som officiell FN-medlare i kriget Iran-Irak i november 1980. Den person som indirekt låg bakom utnämningen, var FN:s andreman vid tillfället Brian Urquhart. Denne ansåg att den ende som kunde accepteras av båda sidorna, var Olof Palme. (Brian Urquhart är numerad pensionerad och bor i New York)
Under perioden november - 80 till valet -82 reste Olof Palme mycket och hade förmodligen ganska intensiva kontakter med de båda krigförande ländernas representanter. Dessa kontakter var ofta informella och kunde ske på olika platser i världen, ofta i New York i samband med FN-besök.
I samband med valsegern 1982 och Olof Palmes utnämning till statsminister, lär ovannämnde Urquhart ha varit orolig för det fortsatta medlingsarbetet. Detta främnst för att han ansåg, att om inte Olof Palme fortsatte sin roll som medlare, skulle medlingsförsöket få läggas ned. Olof Palme hade dock klargjort, att han trots sin nya arbetssituation, ämnade han fortsätta med uppdraget. Hur intensivt han personligen engagerade sig i fortsättningen är omöjligt att bedöma, men medlingsuppdraget pågick ända fram till hans död.
Den person som känner till alla detaljer i samband med medlingsuppdraget, är Jan Eliasson UD, tidigare Olof Palmes utrikespolitiske rådgivare. Eliasson reste till Iran, och förmodligen även
till Irak på Palmes uppdrag. En annan person som Olof Palme höll mycket välinformerad om utvecklingen i Iran-Irak, var dåvarande utrikeshandelsministern Mats Hellström. Denne besökte Irak så sent som i februari 1986.
Vad Emma Rotschild känner till skedde inga märkbara förändringar i förhandlingsintensiteten. Möjligen, att Jan Eliasson efter det att Olof Palme blivit statsminister, fått en mera framskjuten roll i förhandlingarna. Om något inträffat de sista månaderna före Olof Palmes död, är det förmodligen Jan Eliasson som känner till detta.
Att Sverige, via vapenexport, eller på annat sätt, kunnat påverka krigssituationen, är knappast troligt. Detta skulle då endast kunnat ske, om kriget befunnit sig i ett avgörande skede, och Sverige kunnat leverera avgörande krigsmateriel. Emma Rotschild tror, att endast en analys av krigssituationen månaderna före Olof Palmes död, kan avgöra om det eventuellt fanns något samband med mordet. Den som har den bästa överblicken av Palmes medlingsuppdrag och den dåvarande krigssituationen är förutnämnde Brian Urquhart.
Stockholm som avan
Diars Than
Lars Thonander
Kriminalinspektör
amander
1:4
708
87
ty.
till Irak på Palmes uppdrag. En annan person som Olof Palme höll mycket välinformerad om utvecklingen i Iran-Irak, var dåvarande utrikeshandelsministern Mats Hellström. Denne besökte Irak så sent som i februari 1986.
Vad Emma Rotschild känner till skedde inga märkbara förändringar i förhandlingsintensiteten. Möjligen, att Jan Eliasson efter det att Olof Palme blivit statsminister, fått en mera framskjuten roll i förhandlingarna. Om något inträffat de sista månaderna före Olof Palmes död, är det förmodligen Jan Eliasson som känner till detta.
Att Sverige, via vapenexport, eller på annat sätt, kunnat påverka krigssituationen, är knappast troligt. Detta skulle då endast kunnat ske, om kriget befunnit sig i ett avgörande skede, och Sverige kunnat leverera avgörande krigsmateriel. Emma Rotschild tror, att endast en analys av krigssituationen månaderna före Olof Palmes död, kan avgöra om det eventuellt fanns något samband med mordet. Den som har den bästa överblicken av Palmes medlingsuppdrag och den dåvarande krigssituationen är förutnämnde Brian Urquhart.
Stockholm som avan
Diars Than
Lars Thonander
Kriminalinspektör
amander
1:4
708
87
ty.
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.