wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Uppslag:E23-00-C"

Från wpu.nu

 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
{{Uppslag
 
{{Uppslag
 
|Uppslagsanteckningar=[[Ljubisa Najic]]
 
|Uppslagsanteckningar=[[Ljubisa Najic]]
 +
|NämndaPersoner=Danica Najic; Karl-Gustaf Sjödin; Lisbeth Palme; Olof Palme; Två (2) män samt en kvinna i cirka 20-25 årsåldern
 
|NämndaPlatser=Sveavägen; Adolf Fredriks kyrkogata; Korvkiosk/Gatukök; Sveavägen 39-41; Adolf Fredriks kyrkogård; Olofsgatan; Busshållplatsen för buss 52,  (vid Sveavägen 37)
 
|NämndaPlatser=Sveavägen; Adolf Fredriks kyrkogata; Korvkiosk/Gatukök; Sveavägen 39-41; Adolf Fredriks kyrkogård; Olofsgatan; Busshållplatsen för buss 52,  (vid Sveavägen 37)
 +
|NämndaOrganisationer=Televerket
 +
|Relaterar=Ambulans 951 Sollentuna; Ambulans 912 Sabb
 
|Avsnittsbokstav=E
 
|Avsnittsbokstav=E
 
|Avsnittsnummer=23
 
|Avsnittsnummer=23
 
|Uppslagsnummer=00-C
 
|Uppslagsnummer=00-C
 
}}
 
}}

Nuvarande version från 26 juli 2025 kl. 10.47

Avsnitt
Löpande nr
23-00-C
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Mordkvällen 1986-02-28 arbetade Ljubisa Najic i korvkiosken vid Adolf Fredriks kyrkogata.

Före mordet
Hans svägerska upptäckte ett bilinbrott och följde med polis rb 1120. Under tiden passerade makarna Palme med två män framför och en man bakom. Samtidigt handlade tre ungdomar i kiosken, medan Najic hade ögonkontakt med makarna Palme.

Efter mordet
Kort därefter hörde Najic ett skott, såg ambulanser passera och fick senare kännedom om mordet. En vecka senare utsattes han för misstänkta observationer.
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-24 08:10
Avslutat


- 1 (2) -

Hörd kompletterande angående sina iakttagelser från korvkiosken, Sveavägen intill Adolf Fredriks kyrkogata. Adress Sveavägen 39-41.
Tillhör uppslag "E 23"

Ljubisa Najic berättar följande:

Mordkvällen 1986-02-28 arbetade han i korvkiosken, som är belägen på Sveavägens västra sida (samma sida som Adolf Fredriks kyrkogård) intill Adolf Fredriks kyrkogata.

(Enligt uppgift från Televerket är adressen till korvkiosken Sveavägen 39-41. Kontrollerat av förhörsledaren.)

Vid 22 -tiden (Ljubisa Najic kan inte ange tidpunkten närmare) kom Najics svägerska Danica Najic till korvkiosken.

Strax efteråt lämnade svägerskan korvkiosken, för att parkera om sin bil, som hon hade uppställd på Olofsgatan intill Adolf Fredriks Kyrkogata.

Efter cirka fem (5) minuter återkom svägerskan. Hon berättade då att hennes bil blivit utsatt för inbrott, och att bilradion tillgripits.

Ljubisa Najic stoppade
en polisbil, (rb 1120 t.f. pinsp Per Englund) som kom körande på Sveavägen, och anmälde inbrottet.

Svägerskan fick åka med poliserna till sin parkerade bil, för att poliserna skulle kunna undersöka skadorna på bilen.

Under tiden som svägerskan var borta med poliserna passerade makarna Palme .

Ljubisa Najic såg hur makarna Palme kom promenerande Sveavägen söderut.

10 meter framför makarna Palme promenerade två män, och cirka 5-10 meter bakom makarna Palme promenerade en man i 30-40 årsåldern.

Ljubisa Najic kommer ihåg att Olof Palme gick närmast körbanan, och att Lisbeth Palme höll honom i armen.

Ljubisa Najic kommer också ihåg att Olof Palme bar på en sk "ryssmössa", som var mörk färgen.

När makarna Palme passerat korvkiosken kom tre ungdomar (en flicka och två pojkar) fram till kiosken och handlade. De gav också Ljubisa Najic en ölsejdel,

Under tiden som Ljubisa Najic serverade ungdomarna hade han ögonkontakt med makarna Palme, men när de kom fram till busshållplatsen för buss 52,  (vid Sveavägen 37)  (1) tappade han kontakten med dem. Han såg inte heller till mannen som gått efter makarna Palme.

Däremot såg han fortfarande de två män som gick före paret Palme.

De två männen fortsatte mot Kungsgatan.

Ljubisa Najic har inte sett makarna Palme korsa Sveavägen, och han såg dem inte heller promenera på Sveavägens östra sida.

Strax efter att de tre ungdomarna lämnat korvkiosken hörde Najic "ett" skott.

Han brydde sig inte om skottet, eftersom han antog att det kom från något fordon.

En stund senare återkom svägerskan till kiosken.

Ljubisa Najic kan inte bedöma hur lång tid som förflöt mellan det att makarna Palme passerade och till dess han hörde skottet.

1) Makarna Palme, som Ljubisa Najic såg samtidigt som han serverade de tre "ungdomarna", korsade Sveavägen, "precis runt hörnet på gatuköket" , dvs makarna Palme fortsatte inte Sveavägen på västra trottoaren till och förbi busshållplatsen vid Sveavägen 37.

Pol-1986-03-24 E23-00-C Ljubisa Najic.pdf

Pol-1986-03-24 E23-00-C Ljubisa Najic.pdf

- 1 (2) -

Hörd kompletterande angående sina iakttagelser från korvkiosken, Sveavägen intill Adolf Fredriks kyrkogata. Adress Sveavägen 39-41.
Tillhör uppslag "E 23"

Ljubisa Najic berättar följande:

Mordkvällen 1986-02-28 arbetade han i korvkiosken, som är belägen på Sveavägens västra sida (samma sida som Adolf Fredriks kyrkogård) intill Adolf Fredriks kyrkogata.

(Enligt uppgift från Televerket är adressen till korvkiosken Sveavägen 39-41. Kontrollerat av förhörsledaren.)

Vid 22 -tiden (Ljubisa Najic kan inte ange tidpunkten närmare) kom Najics svägerska Danica Najic till korvkiosken.

Strax efteråt lämnade svägerskan korvkiosken, för att parkera om sin bil, som hon hade uppställd på Olofsgatan intill Adolf Fredriks Kyrkogata.

Efter cirka fem (5) minuter återkom svägerskan. Hon berättade då att hennes bil blivit utsatt för inbrott, och att bilradion tillgripits.

Ljubisa Najic stoppade
en polisbil, (rb 1120 t.f. pinsp Per Englund) som kom körande på Sveavägen, och anmälde inbrottet.

Svägerskan fick åka med poliserna till sin parkerade bil, för att poliserna skulle kunna undersöka skadorna på bilen.

Under tiden som svägerskan var borta med poliserna passerade makarna Palme .

Ljubisa Najic såg hur makarna Palme kom promenerande Sveavägen söderut.

10 meter framför makarna Palme promenerade två män, och cirka 5-10 meter bakom makarna Palme promenerade en man i 30-40 årsåldern.

Ljubisa Najic kommer ihåg att Olof Palme gick närmast körbanan, och att Lisbeth Palme höll honom i armen.

Ljubisa Najic kommer också ihåg att Olof Palme bar på en sk "ryssmössa", som var mörk färgen.

När makarna Palme passerat korvkiosken kom tre ungdomar (en flicka och två pojkar) fram till kiosken och handlade. De gav också Ljubisa Najic en ölsejdel,

Under tiden som Ljubisa Najic serverade ungdomarna hade han ögonkontakt med makarna Palme, men när de kom fram till busshållplatsen för buss 52,  (vid Sveavägen 37)  (1) tappade han kontakten med dem. Han såg inte heller till mannen som gått efter makarna Palme.

Däremot såg han fortfarande de två män som gick före paret Palme.

De två männen fortsatte mot Kungsgatan.

Ljubisa Najic har inte sett makarna Palme korsa Sveavägen, och han såg dem inte heller promenera på Sveavägens östra sida.

Strax efter att de tre ungdomarna lämnat korvkiosken hörde Najic "ett" skott.

Han brydde sig inte om skottet, eftersom han antog att det kom från något fordon.

En stund senare återkom svägerskan till kiosken.

Ljubisa Najic kan inte bedöma hur lång tid som förflöt mellan det att makarna Palme passerade och till dess han hörde skottet.

1) Makarna Palme, som Ljubisa Najic såg samtidigt som han serverade de tre "ungdomarna", korsade Sveavägen, "precis runt hörnet på gatuköket" , dvs makarna Palme fortsatte inte Sveavägen på västra trottoaren till och förbi busshållplatsen vid Sveavägen 37.

- 2 (2) -

Svägerskan har uppgivit för Ljubisa Najic, att hon skildes från poliserna på Olofsgatan, och att hon gått direkt till korvkiosken.

Innan svägerskan återkom hade Ljubisa Najic inte sett några polisbilar och ambulanser.

En stund efter att svägerskan återkommit till kiosken såg han två ambulanser komma körande i hög fart Sveavägen norrut.

 A14208 Ambulans 951 Sollentuna) 

 A14209 Ambulans 912 Sabb) 

Några övriga iakttagelser gjorde han inte under mordnatten.

Mordet fick han kännedom om först vid 2 -tiden natten. Det var en äldre gråtande man som berättade om mordet.

Ljubisa Najic beskriver mannen som gick efter makarna Palme:

Cirka 30-40 år, cirka 180 lång och kraftigt byggd. Ej tjock. Mannen var ljushårig. Typisk svensk.

Mannen var iklädd en grön eller grå jacka som gick nästan till knäna. Han tror att jackan var försedd med luva.

Mannen hade jackan uppknäppt. Mannen gick klumpigt.

Uppgiften i spaningsuppslaget E23-00-A daterat 1986-03-01 att mannen som gick bakom makarna Palme var mörkhårig är felaktig.

Ljubisa Najic har inte sagt så. Det måste vara en missuppfattning mellan honom och förhörsledaren. Däremot är det riktigt att mannen var ovårdad.

Ljubisa Najic påpekar att han och hans svägerska är mycket rädda, eftersom han lämnat uppgifter till polisen. Han vill inte att hans namn lämnas ut till . Han vill vara helt anonym.

Ljubisa Najic påpekar också, att en främmande man sökt honom i korvkiosken.
Det var på fredags-eftermiddagen för två veckor sedan.  (1986-03-07) 

Vid 21 -tiden samma kväll kom en arab fram till kiosken, och tilltalade Ljubisa Najic på engelska.

Ljubisa Najic förstod inte vad mannen sade. Ljubisa Najic har inte sett mannen någon fler gång.

Mannen var cirka 25-35 år, cirka 170-175 cm lång och smal kroppsbyggnad. Mörkt krulligt hår. Arabiskt utseende. Iklädd kort jacka och jeans.

Vid 00-tiden samma kväll fick Ljubisa Najic besök vid korvkiosken av tre män, vilka uppträdde konstigt. De verkade bara ha intresse att studera hur Ljubisa Najic såg ut.

Han kommer ihåg att två av männen var ljusa och den tredje mannen mörk. Den mörke mannen var tatuerad på vänster hand mellan pek- och långfinger.

Den mörke mannen bar på en klackring av silver eller nickel. Ringen var med en dödskalle, Ljubisa Najic har blivit uppskrämd av ovannämnda besök.

Ljubisa Najics svägerska heter Danica Najic. Hon arbetar på korvkiosken 11-19, telefon  Tfn.nr. maskerat .

Hennes bostadstelefon är  Tfn.nr. maskerat .

Stockholm som ovan

Karl-Gustaf Sjödin

Pol-1986-03-24 E23-00-C Ljubisa Najic.pdf

Pol-1986-03-24 E23-00-C Ljubisa Najic.pdf

- 2 (2) -

Svägerskan har uppgivit för Ljubisa Najic, att hon skildes från poliserna på Olofsgatan, och att hon gått direkt till korvkiosken.

Innan svägerskan återkom hade Ljubisa Najic inte sett några polisbilar och ambulanser.

En stund efter att svägerskan återkommit till kiosken såg han två ambulanser komma körande i hög fart Sveavägen norrut.

 A14208 Ambulans 951 Sollentuna) 

 A14209 Ambulans 912 Sabb) 

Några övriga iakttagelser gjorde han inte under mordnatten.

Mordet fick han kännedom om först vid 2 -tiden natten. Det var en äldre gråtande man som berättade om mordet.

Ljubisa Najic beskriver mannen som gick efter makarna Palme:

Cirka 30-40 år, cirka 180 lång och kraftigt byggd. Ej tjock. Mannen var ljushårig. Typisk svensk.

Mannen var iklädd en grön eller grå jacka som gick nästan till knäna. Han tror att jackan var försedd med luva.

Mannen hade jackan uppknäppt. Mannen gick klumpigt.

Uppgiften i spaningsuppslaget E23-00-A daterat 1986-03-01 att mannen som gick bakom makarna Palme var mörkhårig är felaktig.

Ljubisa Najic har inte sagt så. Det måste vara en missuppfattning mellan honom och förhörsledaren. Däremot är det riktigt att mannen var ovårdad.

Ljubisa Najic påpekar att han och hans svägerska är mycket rädda, eftersom han lämnat uppgifter till polisen. Han vill inte att hans namn lämnas ut till . Han vill vara helt anonym.

Ljubisa Najic påpekar också, att en främmande man sökt honom i korvkiosken.
Det var på fredags-eftermiddagen för två veckor sedan.  (1986-03-07) 

Vid 21 -tiden samma kväll kom en arab fram till kiosken, och tilltalade Ljubisa Najic på engelska.

Ljubisa Najic förstod inte vad mannen sade. Ljubisa Najic har inte sett mannen någon fler gång.

Mannen var cirka 25-35 år, cirka 170-175 cm lång och smal kroppsbyggnad. Mörkt krulligt hår. Arabiskt utseende. Iklädd kort jacka och jeans.

Vid 00-tiden samma kväll fick Ljubisa Najic besök vid korvkiosken av tre män, vilka uppträdde konstigt. De verkade bara ha intresse att studera hur Ljubisa Najic såg ut.

Han kommer ihåg att två av männen var ljusa och den tredje mannen mörk. Den mörke mannen var tatuerad på vänster hand mellan pek- och långfinger.

Den mörke mannen bar på en klackring av silver eller nickel. Ringen var med en dödskalle, Ljubisa Najic har blivit uppskrämd av ovannämnda besök.

Ljubisa Najics svägerska heter Danica Najic. Hon arbetar på korvkiosken 11-19, telefon  Tfn.nr. maskerat .

Hennes bostadstelefon är  Tfn.nr. maskerat .

Stockholm som ovan

Karl-Gustaf Sjödin




Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.