Skillnad mellan versioner av "Per Rudberg"
Från wpu.nu
| (5 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
|Relevans=Per Rudberg är en av flera som omnämns i uppslag om en högerextrem grupp som höll möten i [[Swedenborgskyrkan]]s bibliotek/bokrum. | |Relevans=Per Rudberg är en av flera som omnämns i uppslag om en högerextrem grupp som höll möten i [[Swedenborgskyrkan]]s bibliotek/bokrum. | ||
|Roller=Förvaltning | |Roller=Förvaltning | ||
| − | |Känner=Arne Groth; Bernard W. Rogers; Bror Erik Gustaf Petrén; Bror Stefenson; Curt-Steffan Giesecke; Hans von Hofsten; Lennart Ljung; Magnus Rudberg; Stig Synnergren; Per Månsson; Ingemar Dörfer | + | |Känner=Arne Groth; Bernard W. Rogers; Bror Erik Gustaf Petrén; Bror Stefenson; Curt-Steffan Giesecke; Hans von Hofsten; Leif Jensen; Lennart Ljung; Magnus Rudberg; Stig Synnergren; Per Månsson; Ingemar Dörfer; Swedenborgsgruppen |
}} | }} | ||
=Allmänt= | =Allmänt= | ||
| Rad 25: | Rad 25: | ||
I händelse av krig skulle Exilhögkvarteret etablera en samverkansfunktion med "Väst" (USA/[[NATO]]) och upprätthålla kommunikation för ömsesidig förståelse och samarbete mellan de väpnade styrkorna som skulle samverka. | I händelse av krig skulle Exilhögkvarteret etablera en samverkansfunktion med "Väst" (USA/[[NATO]]) och upprätthålla kommunikation för ömsesidig förståelse och samarbete mellan de väpnade styrkorna som skulle samverka. | ||
| − | Chefen för exilhögkvarteret (1986 '''Per Rudberg''') kunde därmed sägas vara en '''samverkansofficer''' och ''' | + | Chefen för exilhögkvarteret (1986 '''Per Rudberg''') kunde därmed sägas vara en '''samverkansofficer''' och '''förbindelsesofficer''', på hög nivå, mellan den svenske ÖB:n, [[Lennart Ljung]], och hans underställda befälhavare och förband, och NATO:s supreme commander (SACEUR) U S Army general '''[[Bernard W. Rogers]]''' och hans underställda, däribland General Sir '''Richard Lawson''' som Commanders-in-Chief för '''Allied Forces Northern Europé''' (AFNORTH) (1982–1986). |
'''AFNORTH''', förlagt till Kolsås utanför Oslo, Norge, var NATO:s kommando för norra Europa underställt '''Allied Command Europé''' (ACE) och skulle i händelse av krig mellan [[NATO]] och Warszawa-pakten ta kommandot över alla NATO-allierade styrkorna i norra Europa (Norge, Danmark och norra väst-Tyskland och anslutande havsområden). | '''AFNORTH''', förlagt till Kolsås utanför Oslo, Norge, var NATO:s kommando för norra Europa underställt '''Allied Command Europé''' (ACE) och skulle i händelse av krig mellan [[NATO]] och Warszawa-pakten ta kommandot över alla NATO-allierade styrkorna i norra Europa (Norge, Danmark och norra väst-Tyskland och anslutande havsområden). | ||
| Rad 56: | Rad 56: | ||
| 1951 || Kadettofficer vid Sjökrigsskolan. | | 1951 || Kadettofficer vid Sjökrigsskolan. | ||
|- | |- | ||
| − | 1951 Allmänna kursen vid Sjökrigshögskolan. | + | | 1951 || Allmänna kursen vid Sjökrigshögskolan. |
| − | 1952 Stabskursen vid Sjökrigshögskolan 1952–1953>. | + | |- |
| − | 1953 Sjökrigsskolan, befordring till kapten 1954. | + | | 1952 || Stabskursen vid Sjökrigshögskolan 1952–1953>. |
| − | 1954 Sjötjänstgöring 1954-1955. | + | |- |
| − | 1959 Studier vid École supérieure de guerre navale i Paris 1959–1960. | + | | 1953 || Sjökrigsskolan, befordring till kapten 1954. |
| − | 1960 Cours supérieur interarmées i Paris. | + | |- |
| − | 1960 Befordran till kommendörkapten av andra graden. | + | | 1954 || Sjötjänstgöring 1954-1955. |
| − | 1961 Fartygschef på jagaren Magne. | + | |- |
| − | 1961 Fartygschef på jagaren Östergötland 1961–1962. | + | | 1959 || Studier vid École supérieure de guerre navale i Paris 1959–1960. |
| − | 1961 | + | |- |
| − | 1963 Tjänstgöring vid Marinkommando Ost 1963–1964. | + | | 1960 || Cours supérieur interarmées i Paris. |
| − | 1964 | + | |- |
| − | 1964 Tjänstgöring vid Försvarsstaben 1964–1967, från 1965 som avdelningschef. | + | | 1960 || Befordran till kommendörkapten av andra graden. |
| − | 1967 Befordran till kommendör. | + | |- |
| − | 1967 Chef för 1. Jagarflottiljen 1967–1970. | + | | 1961 || Fartygschef på jagaren Magne. |
| − | 1967 | + | |- |
| − | 1970 | + | | 1961 || Fartygschef på jagaren Östergötland 1961–1962. |
| − | 1970 Chef för Operationsledning 2 i Försvarsstaben 1970-1973. | + | |- |
| − | 1973 | + | | 1961 || Ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet och utsågs senare till hedersledamot. |
| − | 1973 Befälhavare för Nedre Norrlands militärområde 1973–1978. | + | |- |
| − | 1973 | + | | 1963 || Tjänstgöring vid Marinkommando Ost 1963–1964. |
| − | 1978 | + | |- |
| − | + | | 1964 || Kommendörkapten av första graden. | |
| − | 1978 '''Chef för marinen och ställföreträdande överbefälhavare 1978-1984.''' | + | |- |
| − | + | | 1964 || Tjänstgöring vid Försvarsstaben 1964–1967, från 1965 som avdelningschef. | |
| − | '''Per Rudberg utsågs därtill också att leda verksamheten vid ”Exilhögkvarteret” i händelse av beredskap eller krig.''' | + | |- |
| − | + | | 1967 || Befordran till kommendör. | |
| − | Under hans tid som marinchef inträffade bland annat U 137:s grundstötning i Gåsefjärden 1981 och ubåtskränkningen i Horsfjärden 1982. | + | |- |
| − | + | | 1967 || Chef för 1. Jagarflottiljen 1967–1970. | |
| − | 1984 '''Inträdde som viceamiral i reserven och ombads därvid att fortsatt leda verksamheten vid ”Exilhögkvarteret” i händelse av beredsskap eller krig.''' | + | |- |
| − | + | | 1967 || Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. | |
| − | + | |- | |
| − | + | | 1970 || Kommendör av första graden. | |
| − | 2010-05-09 Per Rudberg avled 88 år gammal. | + | |- |
| + | | 1970 || Chef för Operationsledning 2 i Försvarsstaben 1970-1973. | ||
| + | |- | ||
| + | | 1973 || Konteramiral. | ||
| + | |- | ||
| + | | 1973 || Befälhavare för Nedre Norrlands militärområde 1973–1978. | ||
| + | |- | ||
| + | | 1973 || Ledamot av Académie de marine i Frankrike. | ||
| + | |- | ||
| + | | 1978 || Viceamiral. | ||
| + | |- | ||
| + | | 1978 || '''Chef för marinen och ställföreträdande överbefälhavare 1978-1984.''' | ||
| + | |- | ||
| + | | || '''Per Rudberg utsågs därtill också att leda verksamheten vid ”Exilhögkvarteret” i händelse av beredskap eller krig.''' | ||
| + | |- | ||
| + | | 1982 || Under hans tid som marinchef inträffade bland annat U 137:s grundstötning i Gåsefjärden 1981 och ubåtskränkningen i Horsfjärden 1982. | ||
| + | |- | ||
| + | | 1984 || '''Inträdde som viceamiral i reserven och ombads därvid att fortsatt leda verksamheten vid ”Exilhögkvarteret” i händelse av beredsskap eller krig.''' | ||
| + | |- | ||
| + | | 1986-02-28 || '''Per Rudberg var 64 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]].''' | ||
| + | |- | ||
| + | | 2010-05-09 || Per Rudberg avled 88 år gammal. | ||
| + | |} | ||
=I utredningen= | =I utredningen= | ||
Nuvarande version från 15 december 2025 kl. 17.43
Foto
Allmänt
Per Yngve Rudberg, 1922-2010, var en svensk militär marinofficer, viceamiral och chef för Marinen mellan 1978-1984.
Som chef för Marinen var han också ställföreträdande överbefälhavare.
Efter sin pensionering 1984 inträdde han som vice amiral i reserven och utsågs därtill att leda verksamheten vid Exilhögkvarteret i händelse av beredskap eller krig.
Exilhögkvarteret (Se SOU 2002:108)
Stig Synnergren, ÖB 1970-1978, gjorde förberedelser för att i beredskap och krig upprätta ett exilhögkvarter utomlands.
Exilhögkvarteret var ett militärt kontor som i händelse av krig skulle upprättas utomlands för samverkan med Väst (USA/NATO).
Samverkan söks när den egna organisationen inte själv kan lösa sina uppgifter.
Operativ samverkan och operativa förberedelser för sådan med utrikes länder var förbjudna i fredstid. Konkreta åtgärder skulle dock vidtas vid krigsutbrott.
Uppgifter
I lägen där ockupation av Sverige hotade, skulle den svenska kungafamiljen och den politiska ledningen föras ut ur landet till exilhögkvarteret.
I händelse av krig skulle Exilhögkvarteret etablera en samverkansfunktion med "Väst" (USA/NATO) och upprätthålla kommunikation för ömsesidig förståelse och samarbete mellan de väpnade styrkorna som skulle samverka.
Chefen för exilhögkvarteret (1986 Per Rudberg) kunde därmed sägas vara en samverkansofficer och förbindelsesofficer, på hög nivå, mellan den svenske ÖB:n, Lennart Ljung, och hans underställda befälhavare och förband, och NATO:s supreme commander (SACEUR) U S Army general Bernard W. Rogers och hans underställda, däribland General Sir Richard Lawson som Commanders-in-Chief för Allied Forces Northern Europé (AFNORTH) (1982–1986).
AFNORTH, förlagt till Kolsås utanför Oslo, Norge, var NATO:s kommando för norra Europa underställt Allied Command Europé (ACE) och skulle i händelse av krig mellan NATO och Warszawa-pakten ta kommandot över alla NATO-allierade styrkorna i norra Europa (Norge, Danmark och norra väst-Tyskland och anslutande havsområden).
| Publicerat | Rubrik | Källa |
|---|---|---|
| 2 nov 2020 | När Palme dog gick även livlinan till NATO i graven | Prensa Norrköping Ruben Agnarsson |
| Tid | Händelse |
|---|---|
| 1922-08-29 | Per Rudberg föddes. |
| 1941 | Studentexamen i Uppsala. |
| 1944 | Sjöofficersexamen vid Sjökrigsskolan och utnämndes till fänrik i flottan med sjötjänstgöring 1944-1950. |
| 1946 | Löjtnant. |
| 1951 | Kadettofficer vid Sjökrigsskolan. |
| 1951 | Allmänna kursen vid Sjökrigshögskolan. |
| 1952 | Stabskursen vid Sjökrigshögskolan 1952–1953>. |
| 1953 | Sjökrigsskolan, befordring till kapten 1954. |
| 1954 | Sjötjänstgöring 1954-1955. |
| 1959 | Studier vid École supérieure de guerre navale i Paris 1959–1960. |
| 1960 | Cours supérieur interarmées i Paris. |
| 1960 | Befordran till kommendörkapten av andra graden. |
| 1961 | Fartygschef på jagaren Magne. |
| 1961 | Fartygschef på jagaren Östergötland 1961–1962. |
| 1961 | Ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet och utsågs senare till hedersledamot. |
| 1963 | Tjänstgöring vid Marinkommando Ost 1963–1964. |
| 1964 | Kommendörkapten av första graden. |
| 1964 | Tjänstgöring vid Försvarsstaben 1964–1967, från 1965 som avdelningschef. |
| 1967 | Befordran till kommendör. |
| 1967 | Chef för 1. Jagarflottiljen 1967–1970. |
| 1967 | Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. |
| 1970 | Kommendör av första graden. |
| 1970 | Chef för Operationsledning 2 i Försvarsstaben 1970-1973. |
| 1973 | Konteramiral. |
| 1973 | Befälhavare för Nedre Norrlands militärområde 1973–1978. |
| 1973 | Ledamot av Académie de marine i Frankrike. |
| 1978 | Viceamiral. |
| 1978 | Chef för marinen och ställföreträdande överbefälhavare 1978-1984. |
| Per Rudberg utsågs därtill också att leda verksamheten vid ”Exilhögkvarteret” i händelse av beredskap eller krig. | |
| 1982 | Under hans tid som marinchef inträffade bland annat U 137:s grundstötning i Gåsefjärden 1981 och ubåtskränkningen i Horsfjärden 1982. |
| 1984 | Inträdde som viceamiral i reserven och ombads därvid att fortsatt leda verksamheten vid ”Exilhögkvarteret” i händelse av beredsskap eller krig. |
| 1986-02-28 | Per Rudberg var 64 år gammal vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme. |
| 2010-05-09 | Per Rudberg avled 88 år gammal. |
I utredningen
Uppslag i wpu
| Anledning | Uppslag | Registrerad | Ad Acta | Avsnittsanteckningar | Uppslagsanteckningar | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Pomn |
1993-09-06 |
1994-11-23 |
Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar
Bilder
Källor / Referenser
| Datum | Rubrik / Länk | Källor |
|---|---|---|
| 1922-2010 | Per Rudberg svensk viceamiral och marinchef. | Wikipedia svenska |
| 1922-2010 | Per Rudberg | Wikipedia engelska |
| 2002-12-20 | Fred och säkerhet - säkerhetspolitiska utredningen (SOU 2002:108) | Lagen.nu SOU2002:108 |
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 12 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 12:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 12 av de 19 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 12 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-12, documenting that 12 of the 19 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.