wpu.nu

Uppslag:L261-00-C

Från wpu.nu

Version från den 4 maj 2023 kl. 11.32 av Utredaren (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Avsnitt
Löpande nr
261-00-C
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-28 15:15
Avslutat


Uppföljning av L-261

 Pia  Engström besökte kvällen 1986-02-28 biografen Grand på Sveavägen i Stockholm tillsammans med sina kamrater Björn Sjökvist, i Enskede, Lotta Jungward, i Stockholm samt Robert Gustafsson, (okänt nummer) Stockholm.


De hade köpt biljetter i förväg till filmen "Bröderna Mozart" och kom samtliga fyra till biografen Grand vid 20:55 -tiden.

Vid tillfället för ankomsten hade precis 19:00 -föreställningen slutat och de fick vänta en kort stund innan de gick i salongen. De var ganska tidiga inne i salongen och reklamfilmen hade inte börjat.

Pia Engström uppgav att man satt i den främre halvan av salongen och på den vänstra sidan. Hon och kamraterna satt i den bakersta raden i den främre halvan, vilket gjorde att de hade den breda mittgången bakom ryggen.

Pia Engström vill minnas att hon satt på den fjärde stolen in på nämnda rad (rad nummer 7).

Hon hade alla sina kamrater till höger om sig och platsen till vänster var under hela bioföreställningen tom.

Pia Engström vill minnas att det efter den tomma platsen suttit en kvinna, okänt närmare beträffande henne.

Strax innan filmen skulle börja så sade Robert Gustafsson till henne att Palme fanns i salongen.

Hon vände sig om och såg att makarna Palme satt på bänkraden alldeles vid den breda gången. Palme satt ungefär i mitten av stolsraden.

Pia Engström observerade ingenting speciellt i samband med detta.

Innan filmen börjat hade hon också sett en kamrat som heter Henrik Dahl tillsammans med en tjej. Dahl är endast flyktigt bekant och hon känner ej närmare till dennes adress, men skall be denne kontakta polis när hon träffar honom.

När filmen börjat och det blivit mörkt i salongen, Pia Engström minns dock inte hur länge filmen hållit på, men uppgav att hon förmärkt ett ljussken från biosalongens entrédörr och förmodade att det var vaktmästaren  (Peter Olofssonsom kommit in och påvisade någon person en plats.

Hon såg dock aldrig vederbörande utan mindes endast detta sken från någon som hade lyst med lampa. Hon såg ej heller var personen satte sig.

Under själva filmförevisningen så observerade Pia Engström ingenting ovanligt.

Pol-1986-03-28 1515 L261-00-C Pia Engström.pdf

Pol-1986-03-28 1515 L261-00-C Pia Engström.pdf

Uppföljning av L-261

 Pia  Engström besökte kvällen 1986-02-28 biografen Grand på Sveavägen i Stockholm tillsammans med sina kamrater Björn Sjökvist, i Enskede, Lotta Jungward, i Stockholm samt Robert Gustafsson, (okänt nummer) Stockholm.


De hade köpt biljetter i förväg till filmen "Bröderna Mozart" och kom samtliga fyra till biografen Grand vid 20:55 -tiden.

Vid tillfället för ankomsten hade precis 19:00 -föreställningen slutat och de fick vänta en kort stund innan de gick i salongen. De var ganska tidiga inne i salongen och reklamfilmen hade inte börjat.

Pia Engström uppgav att man satt i den främre halvan av salongen och på den vänstra sidan. Hon och kamraterna satt i den bakersta raden i den främre halvan, vilket gjorde att de hade den breda mittgången bakom ryggen.

Pia Engström vill minnas att hon satt på den fjärde stolen in på nämnda rad (rad nummer 7).

Hon hade alla sina kamrater till höger om sig och platsen till vänster var under hela bioföreställningen tom.

Pia Engström vill minnas att det efter den tomma platsen suttit en kvinna, okänt närmare beträffande henne.

Strax innan filmen skulle börja så sade Robert Gustafsson till henne att Palme fanns i salongen.

Hon vände sig om och såg att makarna Palme satt på bänkraden alldeles vid den breda gången. Palme satt ungefär i mitten av stolsraden.

Pia Engström observerade ingenting speciellt i samband med detta.

Innan filmen börjat hade hon också sett en kamrat som heter Henrik Dahl tillsammans med en tjej. Dahl är endast flyktigt bekant och hon känner ej närmare till dennes adress, men skall be denne kontakta polis när hon träffar honom.

När filmen börjat och det blivit mörkt i salongen, Pia Engström minns dock inte hur länge filmen hållit på, men uppgav att hon förmärkt ett ljussken från biosalongens entrédörr och förmodade att det var vaktmästaren  (Peter Olofssonsom kommit in och påvisade någon person en plats.

Hon såg dock aldrig vederbörande utan mindes endast detta sken från någon som hade lyst med lampa. Hon såg ej heller var personen satte sig.

Under själva filmförevisningen så observerade Pia Engström ingenting ovanligt.

forts. L 261.

Engström, Pia Britt Inger, -

När de sedan skulle lämna salongen så passerade hon makarna Palme som stod kvar vid sina platser.

Pia Engström och hennes kamrater gick sedan ut till Sveavägen där de ställde sig och pratade en stund.

Hon lade då märke till en silverfärgad eller grå finare bil som stod parkerad utanför biografentrén.

Bilen verkade liksom avrundad framtill och tanken kom att det kunde ha varit en Jaguar eller Rolls Royce.

Bilen var tom, men efter en stund kom en man och satte sig in i bilen.

Mannen var cirka 185-190 cm lång, 35-40 år, beige mockarock med pälskrage, gav ett kraftigt intryck.

Framför den gråa bilen stod en svart eller mörk bil av okänt fabrikat.

Pia Engström har ingen minnesbild om det satt någon i denna bil.

Pia Engström skildes sedan från de andra och gick till höger upp mot Kungsgatan.

Hennes kamrater skulle åka med tunnelbanan vid Rådmansgatan och gick således ned åt vänster på Sveavägen.

När Pia Engström lämnade sina kamrater så stod den silverfärgade bilen fortfarande kvar utanför bion.

Pia Engström fortsatte promenaden på samma sida av Sveavägen som biografen Grand är belägen för att gå upp till busshållplatsen där buss nummer 52 avgår.

Under promenaden så kom hon att passera makarna Palme.

De stod och samtalade med en yngre kille och tjej alldeles utanför ABF-huset.

Pia Engström har sedan förstått att dessa båda ungdomar var sonen Mårten Palme och dennes flickvän.

När hon passerade dem så lade hon inte märke till några andra personer.

När hon kommit en bit upp, alldeles vid korvkiosken i närheten av Adolf Fredriks kyrka vände hon sig om och såg då Palmes börja promenera iväg.

Hon såg inte vart de tog vägen och minnesbilden är att det inte var några andra personer i närheten.

Hon gick sedan upp och ställde sig vid busshållplatsen på Sveavägen.

Busshållplatsen ligger i närheten av gatuköket vid kyrkogården Adolf Fredrik.

När hon stod vid hållplatsen så såg hon att bussen skulle avgå klockan 23:30 .

Under tiden hon väntade på bussen kom det en kille  (Roger Östlund fram till henne och började snacka.

Mannen verkade vara lite underlig och berättade att han gjort sig illa i fingret.

Han var omkring 35 år, 175-180 cm lång, mörkbrun dunjacka, brunaktiga byxor, något kraftig kroppsbyggnad, brunaktigt hår som var tunt uppe på hjässan.

I samband med att killen stod och pratade med henne kom det några andra personer fram till busskuren och sparkade till den.

Killen blev då arg och tog upp någon dolk och visade den för dessa personer som sparkat till kuren.

Innan bussen hade kommit passerade den gråaktiga bilen, som hon tidigare hade sett stå parkerad utanför biografen Grand, och körde Sveavägen upp mot Kungsgatan.

Var bilen sedan tog vägen såg hon inte, men det fanns endast föraren i bilen.

Pia Engström såg sedan en person springa över gatan, från den sida hon stod och över Sveavägen.

Var denna person tog vägen minns hon ej, men mannen var i 25-30 årsåldern, utlänning, ljus midjelång khakijacka, mörkt brunt hår, smal kroppsbyggnad.

Pol-1986-03-28 1515 L261-00-C Pia Engström.pdf

Pol-1986-03-28 1515 L261-00-C Pia Engström.pdf

forts. L 261.

Engström, Pia Britt Inger, -

När de sedan skulle lämna salongen så passerade hon makarna Palme som stod kvar vid sina platser.

Pia Engström och hennes kamrater gick sedan ut till Sveavägen där de ställde sig och pratade en stund.

Hon lade då märke till en silverfärgad eller grå finare bil som stod parkerad utanför biografentrén.

Bilen verkade liksom avrundad framtill och tanken kom att det kunde ha varit en Jaguar eller Rolls Royce.

Bilen var tom, men efter en stund kom en man och satte sig in i bilen.

Mannen var cirka 185-190 cm lång, 35-40 år, beige mockarock med pälskrage, gav ett kraftigt intryck.

Framför den gråa bilen stod en svart eller mörk bil av okänt fabrikat.

Pia Engström har ingen minnesbild om det satt någon i denna bil.

Pia Engström skildes sedan från de andra och gick till höger upp mot Kungsgatan.

Hennes kamrater skulle åka med tunnelbanan vid Rådmansgatan och gick således ned åt vänster på Sveavägen.

När Pia Engström lämnade sina kamrater så stod den silverfärgade bilen fortfarande kvar utanför bion.

Pia Engström fortsatte promenaden på samma sida av Sveavägen som biografen Grand är belägen för att gå upp till busshållplatsen där buss nummer 52 avgår.

Under promenaden så kom hon att passera makarna Palme.

De stod och samtalade med en yngre kille och tjej alldeles utanför ABF-huset.

Pia Engström har sedan förstått att dessa båda ungdomar var sonen Mårten Palme och dennes flickvän.

När hon passerade dem så lade hon inte märke till några andra personer.

När hon kommit en bit upp, alldeles vid korvkiosken i närheten av Adolf Fredriks kyrka vände hon sig om och såg då Palmes börja promenera iväg.

Hon såg inte vart de tog vägen och minnesbilden är att det inte var några andra personer i närheten.

Hon gick sedan upp och ställde sig vid busshållplatsen på Sveavägen.

Busshållplatsen ligger i närheten av gatuköket vid kyrkogården Adolf Fredrik.

När hon stod vid hållplatsen så såg hon att bussen skulle avgå klockan 23:30 .

Under tiden hon väntade på bussen kom det en kille  (Roger Östlund fram till henne och började snacka.

Mannen verkade vara lite underlig och berättade att han gjort sig illa i fingret.

Han var omkring 35 år, 175-180 cm lång, mörkbrun dunjacka, brunaktiga byxor, något kraftig kroppsbyggnad, brunaktigt hår som var tunt uppe på hjässan.

I samband med att killen stod och pratade med henne kom det några andra personer fram till busskuren och sparkade till den.

Killen blev då arg och tog upp någon dolk och visade den för dessa personer som sparkat till kuren.

Innan bussen hade kommit passerade den gråaktiga bilen, som hon tidigare hade sett stå parkerad utanför biografen Grand, och körde Sveavägen upp mot Kungsgatan.

Var bilen sedan tog vägen såg hon inte, men det fanns endast föraren i bilen.

Pia Engström såg sedan en person springa över gatan, från den sida hon stod och över Sveavägen.

Var denna person tog vägen minns hon ej, men mannen var i 25-30 årsåldern, utlänning, ljus midjelång khakijacka, mörkt brunt hår, smal kroppsbyggnad.

uppföljning av L 261.

Engström, Pia Britt Inger, -


Pia Engström såg inte vart denne man tog vägen.

Innan hon sedan klev på bussen såg hon en ambulans komma från Kungsgatans håll och åka ned mot hennes håll.

Pia Engström menade att hon ej sett om ambulansen hade stannat någonstans på Sveavägen innan den passerade henne, men uppgav att de ju kom från "mordplatsen ".

När hon sedan åkte iväg med bussen såg hon någon eller några polisbilar stå parkerade vid Sveavägen & Tunnelgatan.

Pia Engström ringde åter senare och meddelade att hon funnit biljetten. Hon hade suttit på plats nr 138 i bänkrad nr 7.

Pol-1986-03-28 1515 L261-00-C Pia Engström.pdf

Pol-1986-03-28 1515 L261-00-C Pia Engström.pdf

uppföljning av L 261.

Engström, Pia Britt Inger, -


Pia Engström såg inte vart denne man tog vägen.

Innan hon sedan klev på bussen såg hon en ambulans komma från Kungsgatans håll och åka ned mot hennes håll.

Pia Engström menade att hon ej sett om ambulansen hade stannat någonstans på Sveavägen innan den passerade henne, men uppgav att de ju kom från "mordplatsen ".

När hon sedan åkte iväg med bussen såg hon någon eller några polisbilar stå parkerade vid Sveavägen & Tunnelgatan.

Pia Engström ringde åter senare och meddelade att hon funnit biljetten. Hon hade suttit på plats nr 138 i bänkrad nr 7.