Uppslag:A14211-00

Från WPU
Hoppa till navigeringHoppa till sök


SPANINGSUPPSLAG
i grövre brottmål

Avsnitt
Löpande nr
14211-00
Registrerat
1992-01-21
Ad acta
1995-03-08
Avsnittsanteckningar
Polis arb 860228
Uppslagsanteckningar
PETTERSON,ANDERS,PA/VD1
Till SPC
Åter SPC
SPC Noteringar
PTR
PTR Datum
Ant/enhet
Redov/enhet



Kort sammanfattning
Som vittne gällande
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-10
Avslutat

<ul><li>Property "Har Uppgiftslämnare" (as page type) with input value "" contains invalid characters or is incomplete and therefore can cause unexpected results during a query or annotation process.</li> <!--br--><li>Property "Har Uppgiftslämnare" (as page type) with input value ""> Anders Pettersson" contains invalid characters or is incomplete and therefore can cause unexpected results during a query or annotation process.</li></ul>


Protokoll över förhör med polisman ANDERS Harald Pettersson, . Anställd VD 1, C-turen, tfn 08-769 51 00, boende    Förhöret hållet på 1:a roteln den 10 mars 1986 med början klockan 20.35. Förhörsledare: Krinsp Per Gustavsson. Förhörsvittne: Ej tillgängligt. Indikterat på kassett.

Pettersson underrättades om att han skulle höras som vittne gällande utredning om mord på statsminister Olof Palme som inträffade vid 23.20tiden den 28 februari 1986.

Pettersson uppgav att han den aktuella kvällen tjänstgjorde i radiobil 1170 och pass 17.00-02.00. Han arbetade tillsammans med polisman 97 pa 1 Mats Eriksson.

När klockan var cirka 23.20 befann sig patrullen i närheten av Grand Hotell via polisradion utlarmades då att skottlossning skett i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan. I samband med detta så frågade kollegan Mats Eriksson var Pettersson kunde tänka sig att gärningsmannen tagit för väg från brottsplatsen. Pettersson sa då till kollegan att den rimliga vägen hade varit att springa uppför trappor vid Tunnelgatan och vidare upp mot Malmskillnadsgatan. De åkte Kungsträdgårdsgatan, Hamngatan vidare upp på Regeringsgatan, Oxtorgsgatan och vidare upp på Malmskillnadsgatan. Precis när dom kommit upp på Malmskillnadsgatan så påminner sig Pettersson att de mötte en man och en kvinna. Man stannade radiobilen och Pettersson frågade paret om dessa sett någonting särskilt. De uppgav att de ingenting sett. Under den vidare färden på nämnda gata, så vevade polismännen ner sina bilrutor och frågade några fler personer om de hade sett någonting. Personerna uppgav att de ingenting sett.

Hald ex2

Pol-1986-03-10 A14211-00 Anders Pettersson rb 1170.pdf

Därefter så förmodade Pettersson att man åkte mot trafiken på Döbelnsgatan och vidare ner mot Kammakargatan samt vidare Birger Jarlsgatan ner mot Snickarbacken. På särskild fråga uppgav Pettersson att färden från Malmskillnadsgatan till det att man kommit ner till Birger Jarlsgatan tog uppskattningsvis en minut.

Under denna färd så hade man inte observerat något anmärkningsvärt.

Man åkte Birger Jarlsgatan fram till Snickarbacken, eftersom man kände till att man från Regeringsgatan kunde gå trappor ned till Snickarbacken. När man kom till platsen fördes radiobilen fram i korsningen vid Birger Jarlsgatan-Snickarbacken och poliserna tittade upp mot trapporna. De såg ingen person komma från trapporna, varför radiobilen backades tillbaka en bit och man hade nu uppsikt en liten bit in på Snickarbacken. Radiobilens front stod nu vänd och körriktningen var mot Stureplan. Pettersson tillfrågas särskilt hur lång tid man haft att göra från det man fått larmet tills det man anlänt till korsningen Birger Jarlsgatan-Snickarbacken. Han uppgav att han inte kan ange tiden. Efter cirka fem minuter så kom en polisman springande inifrån Snickarbacken och ut i korsningen med Birger Jarlsgatan, Pettersson kände igen kollegan som varande polisman Gedda, tjänstgörande i C-turs piketen på VD 3.

Polisman Gedda ropade någonting liknande "vart har han tagit vägen? Har han inte kommit ut här?" Pettersson svarade att han inte veterligt hört att det skulle ha larmats ut något om att en man skulle ha sprungit i riktning mot Snickarbacken. Vad Pettersson minns så hade larmet. gått ut att en man sprungit uppför trapporna vid tunnelgatan och eventuellt så nämndes också David Bagares Gata. Pettersson menade också att kollegan Eriksson sagt att man skulle lämna platsen tidigare, men Pettersson menade att eftersom man sagt till på radion att man befann sig på denna plats så ville han att man skulle stå kvar.

Beträffande polisman Gedda så tror Pettersson att denne vände och sprang tillbaka in mot Snickarbacken(?) Han minns också att Gedda hade ytterligare en polisman i hasorna. Han tror att denne polis eventuellt heter Wickström.

Pol-1986-03-10 A14211-00 Anders Pettersson rb 1170.pdf

Efter det att polisman Gedda försvunnit så observerade Pettersson en man i blå täckjacka komma från Snickarbacken och ut mot Birger Jarlsgatan. Vid nämnda korsning hade då parkerat en taxibil och mannen i den blåa täckjackan gick mot taxibilen. Pettersson tilllade vidare att det tidigare hade larmats ut att gärningsmannen eventuellt kunde vara klädd i en blå täckjacka. Pettersson gick fram till mannen för att kontrollera honom. Och det visade sig att det var en finländare som var ordentligt berusad. I samband med det här så kom en civil polisbil, antagligen från VD 2 till platsen och polismännen i bilen berättade att man sett mannen i den blåa täckjackan komma ut från restaurang karelia. Polismännen åkte i en röd Volvo 244. Pettersson tog med mannen till radiobil 1170 för att kontrollera upp honom närmare. I samband med detta så larmades det ut ett nytt signalement på gärningsmannen som löd någonting om att denne skulle vara klädd i en mörkgrå eller brun överrock. Efter kontrollen och det nya signalementet som utlarmats, så släpptes finländaren från platsen.

Pettersson tillade vidare att finländaren som var i 40-45-årsåldern var ordentligt berusad. Pettersson och kollegan stannade sedan kvar på platsen i ungefär en halvtimme. De väntade på att ytterligare signalement skulle komma på gärningsmannen, men ingenting nytt framkom.

Pettersson tillfrågades särskilt om han sett några bilar lämna Snickarbacken från det att de kommer till platsen och tills det att den förste polismannen kommit springande. Han uppgav att det inte åkt någon bil från denna gata. Efter det att polismannen Gedda kommit, så uppskattade Pettersson att cirka fem bilar lämnat platsen under den halvtimme de stannat kvar. Han minns inte närmare bilmodell men har ett vagt minne av att en silverfärgad taxibil av märket Mercedes åkt från Snickarbacken och ut på Birger Jarlsgatan.

Pettersson uppgav avslutningsvis på särskild fråga att han är så gott som övertygad om att inget fordon har lämnat Snickarbacken och åkt

Pol-1986-03-10 A14211-00 Anders Pettersson rb 1170.pdf

ut på Birger Jarlsgatan från det att man kommer till platsen och till det att polisman Gedda kom springande.

Förhöret slut klockan 21.10. Förhöret intalat i Petterssons närvaro och han godkänner detta, utan att det behöver spelas upp för honom.

Per Gustavsson Krinsp

1986-03-11 4041/L5

Pol-1986-03-10 A14211-00 Anders Pettersson rb 1170.pdf


Kort sammanfattning
Förhör med Anders Petterson angående iakttagelser vid korsningen Birger Jarlsgatan - Snickarbacken
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-10 20:35
Avslutat
1986-03-10 21:10


Protokoll över förhör med
polisman   Pettersson, Anders,
 . Anställd VD 1, C-turen,
telefon 08-769 51 00, boende  
 
Förhöret hållet på 1:a roteln den 10 mars 1986
med början klockan 20.35.
Förhörsledare: Kriminalinspektör Per Gustavsson.
Förhörsvittne: Ej tillgängligt.
Indikterat på kassett.

  Pettersson underrättades om att han skulle höras som vittne gällande utredning om mord på statsminister Olof Palme som inträffade vid 23.20-tiden den 28 februari 1986.

  Pettersson uppgav att han den aktuella kvällen tjänstgjorde i radiobil 1170 och pass 17.00-02.00. Han arbetade tillsammans med polisman 97 på 1  .

När klockan var cirka 23.20 befann sig patrullen i närheten av Grand Hotell via polisradion utlarmades då att skottlossning skett i korsningen Sveavägen - Tunnelgatan. I samband med detta så frågade kollegan   Mats Eriksson var   Pettersson kunde tänka sig att gärningsmannen tagit för väg från brottsplatsen.   Pettersson sa då till kollegan att den rimliga vägen hade varit att springa uppför trappor vid Tunnelgatan och vidare upp mot Malmskillnadsgatan. De åkte Kungsträdgårdsgatan, Hamngatan vidare upp på Regeringsgatan, Oxtorgsgatan och vidare upp på Malmskillnadsgatan. Precis när dom kommit upp på Malmskillnadsgatan så påminner sig   Pettersson att de mötte en man och en kvinna. Man stannade radiobilen och   Pettersson frågade paret om dessa sett någonting särskilt. De uppgav att de ingenting sett. Under den vidare färden på nämnda gata, så vevade polismännen ner sina bilrutor och frågade några fler personer om de hade sett någonting. Personerna uppgav att de ingenting sett.

Pol-1998-03-10 A14211-00 Förhör-polis-VD1.pdf

Därefter så förmodade   Pettersson att man åkte mot trafiken på Döbelnsgatan och vidare ner mot Kammakargatan samt vidare Birger Jarlsgatan ner mot Snickarbacken. På särskild fråga uppgav   Pettersson att färden från Malmskillnadsgatan till det att man kommit ner till Birger Jarlsgatan tog uppskattningsvis en minut.

Under denna färd så hade man inte observerat något anmärkningsvärt.

Man åkte Birger Jarlsgatan fram till Snickarbacken, eftersom man kände till att man från Regeringsgatan kunde gå trappor ned till Snickarbacken. När man kom till platsen fördes radiobilen fram i korsningen vid Birger Jarlsgatan - Snickarbacken och poliserna tittade upp mot trapporna. De såg ingen person komma från trapporna, varför radiobilen backades tillbaka en bit och man hade nu uppsikt en liten bit in på Snickarbacken. Radiobilens front stod nu vänd och körriktningen var mot Stureplan.  Pettersson tillfrågas särskilt hur lång tid man haft att göra från det man fått larmet tills det man anlänt till korsningen Birger Jarlsgatan - Snickarbacken. Han uppgav att han inte kan ange tiden. Efter cirka fem minuter så kom en polisman springande inifrån Snickarbacken och ut i korsningen med Birger Jarlsgatan.   Pettersson kände igen kollegan som varande polisman tjänstgörande i C-turspiketen på VD 3.

Polisman   ropade någonting liknande "vart har han tagit vägen? Har han inte kommit ut här?"   Pettersson svarade att han inte veterligt hört att det skulle ha larmats ut något om att en man skulle ha sprungit i riktning mot Snickarbacken. Vad   Pettersson minns så hade larmet gått ut att en man sprungit uppför trapporna vid Tunnelgatan och eventuellt så nämndes också David Bagares gata.   Pettersson menade också att kollegan   Eriksson sagt att man skulle lämna platsen tidigare, men   Pettersson menade att eftersom man sagt till på radion att man befann sig på denna plats så ville han att man skulle stå kvar.

Beträffande polisman   så tror   Pettersson att denne vände och sprang tillbaka in mot Snickarbacken(?). Han minns också att   hade ytterligare en polisman i hasorna. Han tror att denne polis eventuellt heter  .

Pol-1998-03-10 A14211-00 Förhör-polis-VD1.pdf

Efter det att polisman   försvunnit så observerade   Pettersson en man i blå täckjacka komma från Snickarbacken och ut mot Birger Jarlsgatan. Vid nämnda korsning hade då parkerat en taxibil och mannen i den blåa täckjackan gick mot taxibilen.   Pettersson tillade vidare att det tidigare hade larmats ut att gärningsmannen eventuellt kunde vara klädd i en blå täckjacka.   Pettersson gick fram till mannen för att kontrollera honom. Och det visade sig att det var en finländare som var ordentligt berusad. I samband med det här så kom en civil polisbil, antagligen från VD 2 till platsen och polismännen i bilen berättade att man sett mannen i den blåa täckjackan komma ut från restaurang Karelia. Polismännen åkte i en röd Volvo 244.   Pettersson tog med mannen till radiobil 1170 för att kontrollera upp honom närmare. I samband med detta så larmades det ut ett nytt signalement på gärningsmannen som löd någonting om att denne skulle vara klädd i en mörkgrå eller brun överrock. Efter kontrollen och det nya signalementet som utlarmats, så släpptes finländaren från platsen.

  Pettersson tillade vidare att finländaren som var i 40-45-årsåldern var ordentligt berusad.   Pettersson och kollegan stannade sedan kvar på platsen i ungefär en halvtimme. De väntade på att ytterligare signalement skulle komma på gärningsmannen, men ingenting nytt framkom.

  Pettersson tillfrågades särskilt om han sett några bilar lämna Snickarbacken från det att de kommer till platsen och tills det att den förste polismannen kommit springande. Han uppgav att det inte åkt någon bil från denna gata. Efter det att polismannen kommit, så uppskattade   Pettersson att cirka fem bilar lämnat platsen under den halvtimme de stannat kvar. Han minns inte närmare bilmodell men har ett vagt minne av att en silverfärgad taxibil av märket Mercedes åkt från Snickarbacken och ut på Birger Jarlsgatan.

  Pettersson uppgav avslutningsvis på särskild fråga att han är så gott som övertygad om att inget fordon har lämnat Snickarbacken och åkt

Pol-1998-03-10 A14211-00 Förhör-polis-VD1.pdf

ut på Birger Jarlsgatan från det att man kommer till platsen och till det att polisman   kom springande.

Förhöret slut klockan 21.10. Förhöret intalat i   Petterssons närvaro och han godkänner detta, utan att det behöver spelas upp för honom.

Per Gustavsson
Kriminalinspektör

Pol-1998-03-10 A14211-00 Förhör-polis-VD1.pdf