wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Uppslag:D6866-00"

Från wpu.nu

 
(15 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Uppslag|
+
{{Uppslag
| Avsnittsbokstav=D
+
|Regdatum=1991-02-18
| Avsnittsnummer=6866
+
|Adacta=1994-07-05
| Uppslagsnummer=00
+
|Anknyter=EBD9631-00; D7139-00; EBC6059-00; L846-00; HE12335-00-B
| Regdatum=1991-02-18
+
|NämndaPersoner=Främlingslegionären; Henry Kissinger; Mick; Mick P
| Avsnittsanteckningar=
+
|NämndaPlatser=Motala; Benin; Dahomi; Malmö; Frankrike; Halmstad
| Uppslagsanteckningar=ANONYM 21 {{Maskat|Längd=11}} ,EBC6059,EBD9631,D7139,L846
+
|NämndaOrganisationer=Främlingslegionen; Franska säkerhetstjänsten; EAP; SÄPO; UD
| SPCdatum=
+
|Relaterar=Mercedesbil; röd Volkswagenbil; spaningstips av den 20 mars 1987; signatur 21; kloster; SÄK i Malmö
| SPCnoteringar=
+
|Avsnittsbokstav=D
| Adacta=1994-07-05
+
|Avsnittsnummer=6866
| PTRdatum=
+
|Uppslagsnummer=00
| PTR=
+
|Avsnittsanteckningar_PU=ANONYM 21 {{Maskat|Längd=11}} ,EBC6059,EBD9631,D7139,L846
| Redov_enhet=
+
|Liggarsida=Fil:Liggaren_D5955-00-A_HBV6868-00-C_stdres.pdf-019.png
| Ant_enhet=
+
|RadILiggaren=54
| ÅterSPC=
+
|Vakant=Nej
| Utlämningsstatus=
+
|Omreg=Nej
| Liggarsida=Fil:Liggaren_D5955-00-A_HBV6868-00-C_stdres.pdf-019.png
 
| RadILiggaren=54
 
| Anknyter=EBD9631-00;D7139-00;EBC6059-00;L846-00
 
| NämndaDiarienummer=
 
| NämndaDatum=
 
| NämndaPlatser=
 
| NämndaOrganisationer=EAP;SÄPO;
 
| Relaterar=Mercedesbil; röd Volkswagenbil;
 
| OCRProblem=
 
| Vakant=Nej
 
| Omreg=Nej
 
 
}}
 
}}

Nuvarande version från 26 november 2023 kl. 14.12

Avsnitt
Löpande nr
6866-00
Registrerat
1991-02-18
Ad acta
1994-07-05
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Tips främlingslegionär
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1987-03-20 10:45
Avslutat


Krinsp Palmgren

Anonym / sign "21"

Misstänkt person

Anonym vill tipsa om, att erfed190%-ig säkerhet är gärningsman.kommer utsprungligen från Frankrike efter ha tjänstgjort i Främlingslegionen.enrollerade sig i legionen för att undkomma polisen då han var efterlyst för mord i Frankrikevkom till Sverige för ca 10 år sedan. UL har umgåtts relativt ofta medTroligen harägnat sig åt kriminell verksamhet av okänd art.bodde i Stockholm någonstans.

I november 1985 besökteUL senaste gången i dnnes bostad ej Stockholm.ville låna pengar, men det var endast ett svepskäl, I stället sökte han få med UL på "en stor grej uppe i Stockholm med mycket pengar inblandade".konkretiserade dock aldrig vad det rörde sig om, dock framstod det klart för UL att det var något verkligt kriminellt. UL ville inte vara med. Sedan den gången har UL ej hört någottfrån eller avinte förrän förra veckan onsdag eller torsdag (11/3 el 12/3). UL kom då att överhöra ett samtal mellan en svenkk man oci en annan man på en plats som UL ej vill uppge. Svensken hetereller möjligenoch sysselsätter sig med att sprida antikommunistisk propaganda. Samtalet rörde sig omDet undrades varthar tagit vägen och svarades att "vi har ordnat allt för honom, det lyckades bra, vi ställde till ett vitrtarr däruppe" och liknande uttryck. UL uppfattade klart att samtalet rörde sig om ett utfört mord. På vem eller under vilka omständigheter det utförts kan UL närmare redogöta för.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Krinsp Palmgren

Anonym / sign "21"

Misstänkt person

Anonym vill tipsa om, att erfed190%-ig säkerhet är gärningsman.kommer utsprungligen från Frankrike efter ha tjänstgjort i Främlingslegionen.enrollerade sig i legionen för att undkomma polisen då han var efterlyst för mord i Frankrikevkom till Sverige för ca 10 år sedan. UL har umgåtts relativt ofta medTroligen harägnat sig åt kriminell verksamhet av okänd art.bodde i Stockholm någonstans.

I november 1985 besökteUL senaste gången i dnnes bostad ej Stockholm.ville låna pengar, men det var endast ett svepskäl, I stället sökte han få med UL på "en stor grej uppe i Stockholm med mycket pengar inblandade".konkretiserade dock aldrig vad det rörde sig om, dock framstod det klart för UL att det var något verkligt kriminellt. UL ville inte vara med. Sedan den gången har UL ej hört någottfrån eller avinte förrän förra veckan onsdag eller torsdag (11/3 el 12/3). UL kom då att överhöra ett samtal mellan en svenkk man oci en annan man på en plats som UL ej vill uppge. Svensken hetereller möjligenoch sysselsätter sig med att sprida antikommunistisk propaganda. Samtalet rörde sig omDet undrades varthar tagit vägen och svarades att "vi har ordnat allt för honom, det lyckades bra, vi ställde till ett vitrtarr däruppe" och liknande uttryck. UL uppfattade klart att samtalet rörde sig om ett utfört mord. På vem eller under vilka omständigheter det utförts kan UL närmare redogöta för.

D 6866-6

Pu: Alsen Olle

1684)

In Dore,

kho :3

01 02 14

R Pipe

Po

??? tili 5:1225 Lobis its 12/2 ill jag i sort janin upp.1;.

. 01 SM': som lira! :plis sverskt, inte mic pa kvilllerian ?!/?igin bouti! ue': itt31. his ri.

Liitonbladets hi

!! sinca 12 ion or privin.

hin, Fromlins lesio: os! olejionis,Chmunen hade jál bott i Svo is cair kring 1930.hade bett jonon 25lja med till Sv. ice ca nov 1285.gör vad 50 lat 5r pengar".

Här saee571en fick vet att det "örle sig oot! attentat och just niim hrie han ragii sin ur. Emellertid hade han varit med om 5te i en lägenhet pi Götgatan nov 85. Dir hade han pâ hall sett ken som !:48 påstår sedermera skát Palme, en viss, Gacka ling, Ganska stor-stark.hare orinat bostäd åt sigesmannen, hädanefter allari F.

Dagen efter mordet hileringt och bett att ta komma till ! han er pril.ha?c bosättat:

Kyrkogata Svavägen. De hade en bil (tydlm chruf "ör) viintinde på stan "hakom kyrk in", en vit el frå Renault.

Näriline(3) kom, nirme siis, Vir de för minga i närheten, "kund aj 32 juta si meng". Dessutom gick le "vor satın.pl s umpan stek, ikte hen me i bilen.

Vin walkie-talkies hun "resortordiaren", en svensk, plus tvi aniri gott sit öv Svervägen; maalarenGömle 51.8 i en port salom", två andra fick före (oklirt 011 Tuncelgatan eller Sveavisen, mom je kommit att frigo). Ofter skotten flyd le ll?, oklart vilke 16, och bönt. sic i en lägenhet i nirheten.hve 528t att han hun bosirt n utlovad l miljon kronor, men inte fat! nicot, och bråkit (inträt its bliss"). Moti. veringen till silaset skulle varit itt min ju inte hade skjutit P.

/!orts./

auker 6059

ilun och två svenskir hade väntit në refinet i toff frods

auku 9631

1991 Hai

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

D 6866-6

Pu: Alsen Olle

1684)

In Dore,

kho :3

01 02 14

R Pipe

Po

??? tili 5:1225 Lobis its 12/2 ill jag i sort janin upp.1;.

. 01 SM': som lira! :plis sverskt, inte mic pa kvilllerian ?!/?igin bouti! ue': itt31. his ri.

Liitonbladets hi

!! sinca 12 ion or privin.

hin, Fromlins lesio: os! olejionis,Chmunen hade jál bott i Svo is cair kring 1930.hade bett jonon 25lja med till Sv. ice ca nov 1285.gör vad 50 lat 5r pengar".

Här saee571en fick vet att det "örle sig oot! attentat och just niim hrie han ragii sin ur. Emellertid hade han varit med om 5te i en lägenhet pi Götgatan nov 85. Dir hade han pâ hall sett ken som !:48 påstår sedermera skát Palme, en viss, Gacka ling, Ganska stor-stark.hare orinat bostäd åt sigesmannen, hädanefter allari F.

Dagen efter mordet hileringt och bett att ta komma till ! han er pril.ha?c bosättat:

Kyrkogata Svavägen. De hade en bil (tydlm chruf "ör) viintinde på stan "hakom kyrk in", en vit el frå Renault.

Näriline(3) kom, nirme siis, Vir de för minga i närheten, "kund aj 32 juta si meng". Dessutom gick le "vor satın.pl s umpan stek, ikte hen me i bilen.

Vin walkie-talkies hun "resortordiaren", en svensk, plus tvi aniri gott sit öv Svervägen; maalarenGömle 51.8 i en port salom", två andra fick före (oklirt 011 Tuncelgatan eller Sveavisen, mom je kommit att frigo). Ofter skotten flyd le ll?, oklart vilke 16, och bönt. sic i en lägenhet i nirheten.hve 528t att han hun bosirt n utlovad l miljon kronor, men inte fat! nicot, och bråkit (inträt its bliss"). Moti. veringen till silaset skulle varit itt min ju inte hade skjutit P.

/!orts./

auker 6059

ilun och två svenskir hade väntit në refinet i toff frods

auku 9631

1991 Hai

Enlig. 7, Pade30% !iit möirints len? :rs, et hirin h:

hört av "killarn:", och tre igen styckats. !:115 il, 2. rör Volksw' cuba hade brints upp för att rija undan 1 lit Spir. I visite int. var, i non förort till Sth), implio mioy Ni*, yn 0:01 beri bissareilan skull. :75361 1 rain pil-oriri :sif, oni AV rin: modis näst: ill.

För att locka honorinti iticum.' hos nils ? intresse var att få til på sin sola haute miretoch knip;: vererbranio lovicic je itt försöka fii frumen iienditet bakott visst 9150!! F. 32 mig nämlican ett si..n rijd nr, början pi 2 - och 321 piDetta nr eftertouu!? 25 rosin 920?! Kurill, i nindag., a on

föd bek'ınt, sen ne nr: Þ fanns ej.

110 tisih !! jc Fitfram alla cu 150 inliga vini bei rcgi.tretx på den (inživr's 0:12 1šeda gen. 3.2.1 dem finns ett nomin mcil kontrollirror:

alltsii ej Det vis till, märkligt nog en och siaminia adress men i två olika svenska städer, virav den ena är (rigorlunda) korrekt irrisom angivet pagt nr, den andra inte alls. konstig. lii uppgift.rna är tigua 530 dagur Siamma bef register.

Då jag inte vet hur pass sekretit des uppgifter kan li 125 inon eller från Palmeutredningen, huniiller jrr tv det exakta Födelsedatat på Ioch namnet pil personen samt de tvi städerna. Jag ä: naturligtvis villig att ge det muntligen till Olvebro el annan under betryggande gar:intier "ör sekretess-liskretion bl ax fiirh till andrit mollirl.

annat mkt Förnamnet på" är intemen nicot/snlrlycinande-anarljudande.

Jag frågade ülvebro ox in hode net tips om en utbränd rija Volk vagen i anslutning till mordfernt. lian hänvisue till försäk: boi28

Emellertir erinrir si inlra, och nu ocks: j16, .tt det žid wordttiden fauns uppgift?r om en utbrän! rör! Golf, Gol" fir en VolksWagen.

Om F. återiores med go! konkret, 5:6 ju ocksi ling ret til Br, i den min intres ofirolis? Och visis.

Meil väl hälsning, PS. Glömde en del. Enlig ? he en Eransman som han kullideorganiserat mordet via f1.78 he siski

Glle Alcon ve cinc sen commaren-hosten Oman hade Okt kontikt med en," Jus vailriv

llon vaginte med vir 2.846 morten, van kinyisste. (fr TOLK UP1.57 Grind - Insilli i mir ausn HE uncers 'ikningen om att niron oloin! dim, liknanile nirbili i

Expres on, he kommi.ip i fonden, under A7208

"... Kota Sakit??? "O":"iit, !::!!!

2:41...,

Ilha G Ý

siena Po p. Po .

11 VA 1 : ? Vir

tinitinteticheta

i!!

|ܕܐ

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Enlig. 7, Pade30% !iit möirints len? :rs, et hirin h:

hört av "killarn:", och tre igen styckats. !:115 il, 2. rör Volksw' cuba hade brints upp för att rija undan 1 lit Spir. I visite int. var, i non förort till Sth), implio mioy Ni*, yn 0:01 beri bissareilan skull. :75361 1 rain pil-oriri :sif, oni AV rin: modis näst: ill.

För att locka honorinti iticum.' hos nils ? intresse var att få til på sin sola haute miretoch knip;: vererbranio lovicic je itt försöka fii frumen iienditet bakott visst 9150!! F. 32 mig nämlican ett si..n rijd nr, början pi 2 - och 321 piDetta nr eftertouu!? 25 rosin 920?! Kurill, i nindag., a on

föd bek'ınt, sen ne nr: Þ fanns ej.

110 tisih !! jc Fitfram alla cu 150 inliga vini bei rcgi.tretx på den (inživr's 0:12 1šeda gen. 3.2.1 dem finns ett nomin mcil kontrollirror:

alltsii ej Det vis till, märkligt nog en och siaminia adress men i två olika svenska städer, virav den ena är (rigorlunda) korrekt irrisom angivet pagt nr, den andra inte alls. konstig. lii uppgift.rna är tigua 530 dagur Siamma bef register.

Då jag inte vet hur pass sekretit des uppgifter kan li 125 inon eller från Palmeutredningen, huniiller jrr tv det exakta Födelsedatat på Ioch namnet pil personen samt de tvi städerna. Jag ä: naturligtvis villig att ge det muntligen till Olvebro el annan under betryggande gar:intier "ör sekretess-liskretion bl ax fiirh till andrit mollirl.

annat mkt Förnamnet på" är intemen nicot/snlrlycinande-anarljudande.

Jag frågade ülvebro ox in hode net tips om en utbränd rija Volk vagen i anslutning till mordfernt. lian hänvisue till försäk: boi28

Emellertir erinrir si inlra, och nu ocks: j16, .tt det žid wordttiden fauns uppgift?r om en utbrän! rör! Golf, Gol" fir en VolksWagen.

Om F. återiores med go! konkret, 5:6 ju ocksi ling ret til Br, i den min intres ofirolis? Och visis.

Meil väl hälsning, PS. Glömde en del. Enlig ? he en Eransman som han kullideorganiserat mordet via f1.78 he siski

Glle Alcon ve cinc sen commaren-hosten Oman hade Okt kontikt med en," Jus vailriv

llon vaginte med vir 2.846 morten, van kinyisste. (fr TOLK UP1.57 Grind - Insilli i mir ausn HE uncers 'ikningen om att niron oloin! dim, liknanile nirbili i

Expres on, he kommi.ip i fonden, under A7208

"... Kota Sakit??? "O":"iit, !::!!!

2:41...,

Ilha G Ý

siena Po p. Po .

11 VA 1 : ? Vir

tinitinteticheta

i!!

|ܕܐ

Tisdagen den 19 februari 1991 besökte Olle Alsén, DN, undertecknad på RK-A2.

Alsén ville informera om sin anonyme tipsare beträffande Pnr på den i tipset omnämnde - : (enl Alsén är detta -

Alsén överlämnade även en bandkopia ay det första samtalet med sin tipsare. Tipsaren har en finsk brytning?.

Alsén överlämnade även två skrivelser av okänd författare beträffande och {{Maskat|Längd=11}.

Handskriven anteckning: ->PO N3178, HA9803-21, V8399, D12279, KI13328, HI7504,

Alsén berättade att tipslämnaren är för honom okänd till namn.

Alsén fick vid besöket information om pb

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Tisdagen den 19 februari 1991 besökte Olle Alsén, DN, undertecknad på RK-A2.

Alsén ville informera om sin anonyme tipsare beträffande Pnr på den i tipset omnämnde - : (enl Alsén är detta -

Alsén överlämnade även en bandkopia ay det första samtalet med sin tipsare. Tipsaren har en finsk brytning?.

Alsén överlämnade även två skrivelser av okänd författare beträffande och {{Maskat|Längd=11}.

Handskriven anteckning: ->PO N3178, HA9803-21, V8399, D12279, KI13328, HI7504,

Alsén berättade att tipslämnaren är för honom okänd till namn.

Alsén fick vid besöket information om pb

Tisdagen den 26 mars 1991 meddelade Olle Alsén, DN, på telefon att han identifieratB В

Enl. Alsén tycksvara obefintlig, kanske mördad. Alsén har kollat bostadsadressen och ingen känner tillEnl. CBR var och ärinnehavare av en vit Mercedes,Alsén har även kollat med UD Omfängelsevistelse i Afrika. UD förnekar kännedom. Alsén har även talat med(H 11289) som sagt at han arbetat med eni den franska säkerhetstjänsten. Alsén påpekar också att i Expressen den 6 mars 1986 finns en artikel om ett vittne som sett en vit Mercedes och en röd Golf utanför Frejgatan 75/ Heimdalsgatan 7. Enl.köpte USA/NATO ett par hundra röda Golfar i mitten av 1970-talet som placerades ut i organisationerna GLADIO.

Had

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Tisdagen den 26 mars 1991 meddelade Olle Alsén, DN, på telefon att han identifieratB В

Enl. Alsén tycksvara obefintlig, kanske mördad. Alsén har kollat bostadsadressen och ingen känner tillEnl. CBR var och ärinnehavare av en vit Mercedes,Alsén har även kollat med UD Omfängelsevistelse i Afrika. UD förnekar kännedom. Alsén har även talat med(H 11289) som sagt at han arbetat med eni den franska säkerhetstjänsten. Alsén påpekar också att i Expressen den 6 mars 1986 finns en artikel om ett vittne som sett en vit Mercedes och en röd Golf utanför Frejgatan 75/ Heimdalsgatan 7. Enl.köpte USA/NATO ett par hundra röda Golfar i mitten av 1970-talet som placerades ut i organisationerna GLADIO.

Had

DN-journalisten Olle Alsen besöker kriminalavdelningen i k 37:an och vakten där. övertecknad, vilken har tipsvecka, tar emot Alsen. Han uppger att han vill ha kontakt med Röst eller Morberg. Alsen underrättas om att dessa inte finns på, plats. Alsen säger att han vill överlämna ett papper med olika upplysningar på bl. a. en handskriven notering längst upp till vänster på pappret. Noteringen är ett namn,a samt Motala. Detta skall vara en uppgiftslämnare enligt Alsen. I övrigt säger Ålsen att han skrivit en artikel I DN den 18/4 -91 om det som uppgifterna handlar om. Alsen upplyses att pappret kommer att överlämnas till kr kom Åke Röst.

Alsen anki A6744, EAE 340, TAE 9671, KD 12291,HA 11289 HB 12684.

Dur: 409-91

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

DN-journalisten Olle Alsen besöker kriminalavdelningen i k 37:an och vakten där. övertecknad, vilken har tipsvecka, tar emot Alsen. Han uppger att han vill ha kontakt med Röst eller Morberg. Alsen underrättas om att dessa inte finns på, plats. Alsen säger att han vill överlämna ett papper med olika upplysningar på bl. a. en handskriven notering längst upp till vänster på pappret. Noteringen är ett namn,a samt Motala. Detta skall vara en uppgiftslämnare enligt Alsen. I övrigt säger Ålsen att han skrivit en artikel I DN den 18/4 -91 om det som uppgifterna handlar om. Alsen upplyses att pappret kommer att överlämnas till kr kom Åke Röst.

Alsen anki A6744, EAE 340, TAE 9671, KD 12291,HA 11289 HB 12684.

Dur: 409-91

Elu22

Sidan 1. PM DEN 871015:

HORDET PÅ OLOF PALME.Deflen ar kuuske inget du for en hopin for sales hats skull

ме и

VADS

finn/

. Expressen deň 060306: "..ett tredje vittne bor på Frejgatan strax norr om Odenplnn, amkring 700 meter från biografen och i motsett riktning till platsen för dådet. Han berätter: Klockon ör någonstans mellan 23.25 och 23.30 när jag hör ett väldans liv nere på gatan. En vit Merchedas komier 1 hög fort från Norrtullsgatan, svänger in på Frejgatan och stannor i hörnet Frejgaton 75- Heimdalsgatan 7. En kvinno rusor upp i huset, medan mannen i Morchedesen springer till en röd Golf. När kvinnan kommer ut ur huset efter någon minut, kör båda iväg i raoande fart. Golfen &ker söderut, och Merchedesen svänger in på Norrtullsgatan i riktning mot Norrtull.".

På adressen 860529. I hörnet Frojgatan-Heimdalsgaton i Vasastaden i Stockholm stir samanlagt fem personbilar, alla VW Golf. Fyra är röda och on omlackerad från rött till svart. Strax därpå kommer en vit Merchedes till platsen. En man i åldern 45-55 ir stiger ur och går in på adressen Frejgaten 75.

ܢܫܣܩܘ̈

Marin

Vid kontroll med Bilregistret i Linköping, framkomner följande. Född

Adres3 HOD VW GOLFROO VW GOLF RÖD VW GOLF RÖD VW GOLF

mi VART

ITT MERCHA

kontroll. 860603 avhos Bolagsbyrån i Sundavall och pastorsaxpeditioner, framkom f8ljande. :, personnummer. Hoxen ligger påStockholm 6. anges till: -och export av bl a speciol3t81 och mineral.or.: SSanges till: , PR, fastigheter, m.m.

/ In Bar 409/91)

91 05-07

01.01

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Elu22

Sidan 1. PM DEN 871015:

HORDET PÅ OLOF PALME.Deflen ar kuuske inget du for en hopin for sales hats skull

ме и

VADS

finn/

. Expressen deň 060306: "..ett tredje vittne bor på Frejgatan strax norr om Odenplnn, amkring 700 meter från biografen och i motsett riktning till platsen för dådet. Han berätter: Klockon ör någonstans mellan 23.25 och 23.30 när jag hör ett väldans liv nere på gatan. En vit Merchedas komier 1 hög fort från Norrtullsgatan, svänger in på Frejgatan och stannor i hörnet Frejgaton 75- Heimdalsgatan 7. En kvinno rusor upp i huset, medan mannen i Morchedesen springer till en röd Golf. När kvinnan kommer ut ur huset efter någon minut, kör båda iväg i raoande fart. Golfen &ker söderut, och Merchedesen svänger in på Norrtullsgatan i riktning mot Norrtull.".

På adressen 860529. I hörnet Frojgatan-Heimdalsgaton i Vasastaden i Stockholm stir samanlagt fem personbilar, alla VW Golf. Fyra är röda och on omlackerad från rött till svart. Strax därpå kommer en vit Merchedes till platsen. En man i åldern 45-55 ir stiger ur och går in på adressen Frejgaten 75.

ܢܫܣܩܘ̈

Marin

Vid kontroll med Bilregistret i Linköping, framkomner följande. Född

Adres3 HOD VW GOLFROO VW GOLF RÖD VW GOLF RÖD VW GOLF

mi VART

ITT MERCHA

kontroll. 860603 avhos Bolagsbyrån i Sundavall och pastorsaxpeditioner, framkom f8ljande. :, personnummer. Hoxen ligger påStockholm 6. anges till: -och export av bl a speciol3t81 och mineral.or.: SSanges till: , PR, fastigheter, m.m.

/ In Bar 409/91)

91 05-07

01.01

Tisdagen den 21 maj 1991, kl. 15.00, besökte Alsén undertecknad. Han berättade att han träffat sin källa i södra Sverige.

Alsén visade foton för källan. Källan hade plockat ut ett antal personer, bl.a. poliser. Alsén hade också visat 3 st. foton, vilka hör till handlingar på Dallart.

1. Pass, utfärdat 1984. 2. Körkort, utfärdat augusti 1987. 3. Pass, utfärdat december 1987.

Källan hade sagt att foto 1 och 2 varmen ej foto nr 5. Alsén överlämnade kopior på fotografierna.

Alsén hade även visat foton för andra personer som kännerAlsén berättade också att han varit i kontakt medi Lund om källan.skall ha knytning till den militära underrättelsetjänsten K81, (f.d. SSI).

Han har också haft kontakt med en person som arbetat för SÄPO. Denna person är identisk med den som upprättat handlingar beträffandem.fl. Kopior av dessa handlingar finns i utredningen. Denne hetereller något liknande.

Korten forvaras i orginalparm

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Tisdagen den 21 maj 1991, kl. 15.00, besökte Alsén undertecknad. Han berättade att han träffat sin källa i södra Sverige.

Alsén visade foton för källan. Källan hade plockat ut ett antal personer, bl.a. poliser. Alsén hade också visat 3 st. foton, vilka hör till handlingar på Dallart.

1. Pass, utfärdat 1984. 2. Körkort, utfärdat augusti 1987. 3. Pass, utfärdat december 1987.

Källan hade sagt att foto 1 och 2 varmen ej foto nr 5. Alsén överlämnade kopior på fotografierna.

Alsén hade även visat foton för andra personer som kännerAlsén berättade också att han varit i kontakt medi Lund om källan.skall ha knytning till den militära underrättelsetjänsten K81, (f.d. SSI).

Han har också haft kontakt med en person som arbetat för SÄPO. Denna person är identisk med den som upprättat handlingar beträffandem.fl. Kopior av dessa handlingar finns i utredningen. Denne hetereller något liknande.

Korten forvaras i orginalparm

telefonkontakt med Alsén den 23 maj, kl. 16.00 berättade han följande:

Han har visat fotona 1 - 3 för flera personer:

En man vid namn(ev ungrare). nr. 1 ärmen ej nr. 2 och 3.(ordf. i föreningen förFoto nr. 1 och 2 ärmen ej nr. 3.tidigare fästmö).

Foto nr. 1 och 3 ärmen ej nr. 2.

וח

pappa (Foto nr. 1 ärmen ej nr. 3. Möjligen nr. 2.

Sex systrar iFoto nr. 1 ärej nr. 2. Likheter nr. 3, (mun och haka). Ögonen fel.

Svenske konsuln i Lomé. (Alsén har faxat ner bilderna). Nr. 1men ej nr. 2 och 3.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

telefonkontakt med Alsén den 23 maj, kl. 16.00 berättade han följande:

Han har visat fotona 1 - 3 för flera personer:

En man vid namn(ev ungrare). nr. 1 ärmen ej nr. 2 och 3.(ordf. i föreningen förFoto nr. 1 och 2 ärmen ej nr. 3.tidigare fästmö).

Foto nr. 1 och 3 ärmen ej nr. 2.

וח

pappa (Foto nr. 1 ärmen ej nr. 3. Möjligen nr. 2.

Sex systrar iFoto nr. 1 ärej nr. 2. Likheter nr. 3, (mun och haka). Ögonen fel.

Svenske konsuln i Lomé. (Alsén har faxat ner bilderna). Nr. 1men ej nr. 2 och 3.

Cotonou 1991-07-23

91 -10.02

RUISKRIMINALPOLISEN

Våldsroteln/2

lej olle,

om de märkliga

läste med stort intressc din DN krönika 31 maj turerna i fallet Louis Bernard.

Jag och min iru bor här i Benin sedan 16 månader. Vi trodde länge att vi var de enda svenskarna i landet. Tyska volontäer har dock upplyst mig om att det lär finnas en svensk till näz. En akterseglad svensk sjöman som kallar sig J_och lär driva någon sorts bar eller bordell i hamnkvarteren. Enligt svenske ambassadöeren i Abidjan är detta samme man som efter trassliga hyrbilsaffärer i Togo, flydde hit till Benin 1937. Nigot som eventuellt skulle kunna tala för konspirationsteorin, är att han tydligen vägrat tala svenska med ambassadpersonalen.

Om du vill, kan jag kanske hjälpa dig att bringa lite tunnelljus över den här mannens identitet. Skicka i så fall ner artikeln från den 13:e april och om möjligt en kopia på hans passfoto.

Vänliga hälsningar

It 91 Hah

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Cotonou 1991-07-23

91 -10.02

RUISKRIMINALPOLISEN

Våldsroteln/2

lej olle,

om de märkliga

läste med stort intressc din DN krönika 31 maj turerna i fallet Louis Bernard.

Jag och min iru bor här i Benin sedan 16 månader. Vi trodde länge att vi var de enda svenskarna i landet. Tyska volontäer har dock upplyst mig om att det lär finnas en svensk till näz. En akterseglad svensk sjöman som kallar sig J_och lär driva någon sorts bar eller bordell i hamnkvarteren. Enligt svenske ambassadöeren i Abidjan är detta samme man som efter trassliga hyrbilsaffärer i Togo, flydde hit till Benin 1937. Nigot som eventuellt skulle kunna tala för konspirationsteorin, är att han tydligen vägrat tala svenska med ambassadpersonalen.

Om du vill, kan jag kanske hjälpa dig att bringa lite tunnelljus över den här mannens identitet. Skicka i så fall ner artikeln från den 13:e april och om möjligt en kopia på hans passfoto.

Vänliga hälsningar

It 91 Hah

و بی ام وCotonou

I all hast, hjärtligt tack för brev o erbjudande om hjälp. Det är ju fantastiskt att plötsligt få höra från en svensk i Benin, ambassaden i Abidjan har sagt mog att ingen landsman där sives,

Jas bifogar den första artikeln om "Louis Bernard", som i verk ligheten heter justoch tre olika foton av honom, närnare detaljer framgår av kopian på fax till Interpol i Cotonou och konsuln i Lomé, på min köksfranska.

Min källa är en viss(håll detta för dig själv, please), som har hafttill kompis sen främlingslegionen och gemensamma år i Malmö, och som alltså tidigare trodde eller påstod attskulle ha mördats i samband med Palmemordet då han varit utsedd till föresteskytt, men misslyckats.

Vad som är sant eller desinformation i denna historia vet jag inte, men bl a den mycket konkreta detaljen om när den röda Golfen köptes-stals, en månad före mordet, kaninte bara hr hittat på och av en slump träffat precis rätt i förh till polisens mkt hemliga uppgifter i saken.har ock å pekat ut ett antal personer, utan att känna deras namn, som skulle ha varit med i gruppen på Söder. De fyra är fullt möjliga, och sammanfaller delvis med uppgifter från en helt separat källa inom polisen.hade, senast jng trä ffade honom, planer på att ev söka upp"om han lever i Afrika", för att ev de två gemensamt skulle gå till utredarna om de får skydd, men han har sen dess bytt sitt redan förut hem? liga tel nr, si jag kan inte fi kontakt med honom f n.

Mkt tacksam om Du kan lokaliserat v utan att säga honom för mycket, och om jag kan få ngn adress för ev bef tillhar nyligen skrivit till en f d flickväns pappa i Sthlm och sagt att han har hört att ngn svensk journalist söker honom, och fått ett mka lugnande svar frin pappan.

Hoppas få hör från er sanrt, o tack igen!

View

Dagens Nyheter, 105 15 Stockholm. Besöksadress: Rålambsvägen 17, Telefon: 7:38 1000, Telegram: dagsnyheter,

Telex: 10150 dnstmas, Bankgiro: 161-5308, Postgiro: 166-2.

V

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

و بی ام وCotonou

I all hast, hjärtligt tack för brev o erbjudande om hjälp. Det är ju fantastiskt att plötsligt få höra från en svensk i Benin, ambassaden i Abidjan har sagt mog att ingen landsman där sives,

Jas bifogar den första artikeln om "Louis Bernard", som i verk ligheten heter justoch tre olika foton av honom, närnare detaljer framgår av kopian på fax till Interpol i Cotonou och konsuln i Lomé, på min köksfranska.

Min källa är en viss(håll detta för dig själv, please), som har hafttill kompis sen främlingslegionen och gemensamma år i Malmö, och som alltså tidigare trodde eller påstod attskulle ha mördats i samband med Palmemordet då han varit utsedd till föresteskytt, men misslyckats.

Vad som är sant eller desinformation i denna historia vet jag inte, men bl a den mycket konkreta detaljen om när den röda Golfen köptes-stals, en månad före mordet, kaninte bara hr hittat på och av en slump träffat precis rätt i förh till polisens mkt hemliga uppgifter i saken.har ock å pekat ut ett antal personer, utan att känna deras namn, som skulle ha varit med i gruppen på Söder. De fyra är fullt möjliga, och sammanfaller delvis med uppgifter från en helt separat källa inom polisen.hade, senast jng trä ffade honom, planer på att ev söka upp"om han lever i Afrika", för att ev de två gemensamt skulle gå till utredarna om de får skydd, men han har sen dess bytt sitt redan förut hem? liga tel nr, si jag kan inte fi kontakt med honom f n.

Mkt tacksam om Du kan lokaliserat v utan att säga honom för mycket, och om jag kan få ngn adress för ev bef tillhar nyligen skrivit till en f d flickväns pappa i Sthlm och sagt att han har hört att ngn svensk journalist söker honom, och fått ett mka lugnande svar frin pappan.

Hoppas få hör från er sanrt, o tack igen!

View

Dagens Nyheter, 105 15 Stockholm. Besöksadress: Rålambsvägen 17, Telefon: 7:38 1000, Telegram: dagsnyheter,

Telex: 10150 dnstmas, Bankgiro: 161-5308, Postgiro: 166-2.

V

beskrives vara ca cm lång, ljushårig, Smart kroppsbyggnad, . Är troligen ogift, inga barn. Aker omkring i olika bilar. var han bor eller vad han sysslar med, annat än att det måste

röra sig om kriminella saker, kan göra vad som helst för pengar.Han ha utfört mordet mot betalning. u vill vara anonym tills vidare. Han skall ev senare träffa svensken och söka få fram mer uppgifter. Kommer att ringa till polisen i så fall.trol, är identisk med:Förekommer ej BRR aller ASP- Innehar KK AB utf 79 i Malmlän. Innehac pbvitU bröt på något utländskt tungomål.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

beskrives vara ca cm lång, ljushårig, Smart kroppsbyggnad, . Är troligen ogift, inga barn. Aker omkring i olika bilar. var han bor eller vad han sysslar med, annat än att det måste

röra sig om kriminella saker, kan göra vad som helst för pengar.Han ha utfört mordet mot betalning. u vill vara anonym tills vidare. Han skall ev senare träffa svensken och söka få fram mer uppgifter. Kommer att ringa till polisen i så fall.trol, är identisk med:Förekommer ej BRR aller ASP- Innehar KK AB utf 79 i Malmlän. Innehac pbvitU bröt på något utländskt tungomål.

Sveriges största dagstidning

Dnr

In. Dar 311/91

91 04-02 RIKSKOLAI SALEN

Våldsrotelni2

Stockholm 28 mars 1990

Till Rikskriminalen

Palmeenheten

Hej översänder enligt överenskommelse en kopia av artiklen i Expressen den 6 mars 1986. Efter att ha läst igenom den flera gånger, gått igenom den med kolleger och tittat i vårt eget "Palme-arkiv" måste jag tyvärr meddela att jag inte minns exakt hur eller av vem vi fick uppgifterna om bilarna på Frejgatan. Jag minns dock att jag själv tog emot uppgifterna per telefon, sannolikt den 4 eller 5 mars. Det var vittnet själyt som kontaktade tidningen. Tyvärr har jag ingen möjlighet att närmare spåra vittnet. Min minnesbild är dock att vittnet gav ett redigt intryck, jag fick känslan av att vittnet verkligen hade uppleyt scenen med bilarna. Knappast till någon hjälp, men ändå. Alní Lars Näslund

a hostwel

Couten : 06866-6 B.

8/4 VHa8

Gjörwellsgatan 30. Postadress 105 16 Stockholm. Telefon 08-738 30 00. Telegram Dagsexpress. Telex 174 80 Expres S

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Sveriges största dagstidning

Dnr

In. Dar 311/91

91 04-02 RIKSKOLAI SALEN

Våldsrotelni2

Stockholm 28 mars 1990

Till Rikskriminalen

Palmeenheten

Hej översänder enligt överenskommelse en kopia av artiklen i Expressen den 6 mars 1986. Efter att ha läst igenom den flera gånger, gått igenom den med kolleger och tittat i vårt eget "Palme-arkiv" måste jag tyvärr meddela att jag inte minns exakt hur eller av vem vi fick uppgifterna om bilarna på Frejgatan. Jag minns dock att jag själv tog emot uppgifterna per telefon, sannolikt den 4 eller 5 mars. Det var vittnet själyt som kontaktade tidningen. Tyvärr har jag ingen möjlighet att närmare spåra vittnet. Min minnesbild är dock att vittnet gav ett redigt intryck, jag fick känslan av att vittnet verkligen hade uppleyt scenen med bilarna. Knappast till någon hjälp, men ändå. Alní Lars Näslund

a hostwel

Couten : 06866-6 B.

8/4 VHa8

Gjörwellsgatan 30. Postadress 105 16 Stockholm. Telefon 08-738 30 00. Telegram Dagsexpress. Telex 174 80 Expres S

Datum

Daten (ateropas korresp)

Rikspolisstyrelsen

1991-04-16

-A2

K- 86 D-8

355 in piel

01 04 16 RIKSION. EN

Voldsrotoin/2Utrikesdepartementet Gustav Adolfs torg 1 103 23 STOCKHOLM

H E MIG

Ecle 5 Kep 13 Solicislogon 516 1990:100 Den 114 1991. RIKSPCUISSTYRSISON

Förfrågan i anledning av mordfallet Olof Palme.

Enligt bifogade kopia av spaningsuppslag D 6866-1 i grövre brottmål företogs den 6 maj 1987 en telefonförfrågan till UD beträffandePo

I anledning av att det till mordutredningen inkommit ytterligare uppgifter i berört avseende, hemställes om att UD skriftligen bekräftar tidigare lämnade uppgifter.

Det är av vikt, att det klart framgår var och under vilken tidsatt i fängsligt förvar med tanke på mordet på Olof Palme.

Stockholm søm quan

dars for

187 Lars Jonsson

Krkom/Bit SPC/1

wybuy

aucu : 0 6866-1

22491 Hot

Telefon

Postadress Box 12255 S-10226 STOCKHOLM

Telefon direktval 08 769

lex 19872 RPS ST

vaxel 08 7697000

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Datum

Daten (ateropas korresp)

Rikspolisstyrelsen

1991-04-16

-A2

K- 86 D-8

355 in piel

01 04 16 RIKSION. EN

Voldsrotoin/2Utrikesdepartementet Gustav Adolfs torg 1 103 23 STOCKHOLM

H E MIG

Ecle 5 Kep 13 Solicislogon 516 1990:100 Den 114 1991. RIKSPCUISSTYRSISON

Förfrågan i anledning av mordfallet Olof Palme.

Enligt bifogade kopia av spaningsuppslag D 6866-1 i grövre brottmål företogs den 6 maj 1987 en telefonförfrågan till UD beträffandePo

I anledning av att det till mordutredningen inkommit ytterligare uppgifter i berört avseende, hemställes om att UD skriftligen bekräftar tidigare lämnade uppgifter.

Det är av vikt, att det klart framgår var och under vilken tidsatt i fängsligt förvar med tanke på mordet på Olof Palme.

Stockholm søm quan

dars for

187 Lars Jonsson

Krkom/Bit SPC/1

wybuy

aucu : 0 6866-1

22491 Hot

Telefon

Postadress Box 12255 S-10226 STOCKHOLM

Telefon direktval 08 769

lex 19872 RPS ST

vaxel 08 7697000

TIKUTITET

14 Postadress (uidelningtsdiens

och olisadress, telelon bosladen

Arbetsplats (arbetsgivare, posladiess och Telefon arbeler)

Jutrikesadena STOCKROLL DB-Vopslaget avset

17 Händelse (Run IWOIIETTING is vaktingelse av poison, lordon, gods, skottlossning stc mad angivando ay kid

och plats) missinki porcon

Uppföljning av dronde D6866,

n cordon

baratter ovriga sakuppgiller mod angivando av av Alitpunklec toi lider och plalsot semi bodomning av uppgittsteminarons trovardighet och av sprits allor narkotikapaverian)Tla kontroll med up, frankok dat attblor gripen för brott, sep-95, 1 Afrika/Ellenbenkusten.

Dot blov sedexera telexvibeling mellan ambassaden 1 Abidjan, , och konsulatet i Loume, LOGO och UD/stockholm. av telesmeddelanden vax daterado t.ex 18/2-36, 6/3-86, m.27. Ud frigavsnågon gång under böxjan av 87.

dessa uppgifter kan man konstatera att"satt ! " nellan sep-85 JAX87.

forts.blad

70 Tagil dol

uppsing

kan anknyta till uppslag ni anknyter till uppsing mr : 23 Arendol lilidelal

Spaningichel

Bitr spaningochal


I onlum

I

24 Firdigbos bels: dnium

135 Spanchal: sign

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

TIKUTITET

14 Postadress (uidelningtsdiens

och olisadress, telelon bosladen

Arbetsplats (arbetsgivare, posladiess och Telefon arbeler)

Jutrikesadena STOCKROLL DB-Vopslaget avset

17 Händelse (Run IWOIIETTING is vaktingelse av poison, lordon, gods, skottlossning stc mad angivando ay kid

och plats) missinki porcon

Uppföljning av dronde D6866,

n cordon

baratter ovriga sakuppgiller mod angivando av av Alitpunklec toi lider och plalsot semi bodomning av uppgittsteminarons trovardighet och av sprits allor narkotikapaverian)Tla kontroll med up, frankok dat attblor gripen för brott, sep-95, 1 Afrika/Ellenbenkusten.

Dot blov sedexera telexvibeling mellan ambassaden 1 Abidjan, , och konsulatet i Loume, LOGO och UD/stockholm. av telesmeddelanden vax daterado t.ex 18/2-36, 6/3-86, m.27. Ud frigavsnågon gång under böxjan av 87.

dessa uppgifter kan man konstatera att"satt ! " nellan sep-85 JAX87.

forts.blad

70 Tagil dol

uppsing

kan anknyta till uppslag ni anknyter till uppsing mr : 23 Arendol lilidelal

Spaningichel

Bitr spaningochal


I onlum

I

24 Firdigbos bels: dnium

135 Spanchal: sign

UTRIKESDEPARTEMENTET Utrikesministerns kansli

Dne

415 in Dies

91 -05-13

1991-05-03

Rikspolisstyrelsen Lars Jonsson Krkom/Bitr SPC 1 Box 12256 102 26 STOCKHOLM

HEMLIG enl. kap.?., sekretesslagen

19.9.1...0.0...03. UTRIKESDEPARTEMENTET

LOS

HEMLIG

Förfrågan i anledning av mordfallet Olof

Palme Ref. K 23037-86, D 6866 ($ bil.)

./.

Bifogat återfinns kopia av samtliga handlingar i den dossier i UDs arkiv som innehåller uppgifter om anhållan, fängelsevistelse mm förSom framgår av handlingarna anhöllsi augusti 1985 i Niamey (Niger) och släpptes i februari 1987 i Lomé (Togo) dit han fördes kort tid efter gripandet.

Med vänlig hälsningCS

x forvadas i org-handl

org-kaudl Ro

15/5-91 Had

Postadress

Gatuadress

Telefon

Fax

Telex

Box 16121

Gustav Adolfs torg 1

786 6000

723 11 76 (63)

10590 MINFOR S

103 23 STOCKHOLM

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

UTRIKESDEPARTEMENTET Utrikesministerns kansli

Dne

415 in Dies

91 -05-13

1991-05-03

Rikspolisstyrelsen Lars Jonsson Krkom/Bitr SPC 1 Box 12256 102 26 STOCKHOLM

HEMLIG enl. kap.?., sekretesslagen

19.9.1...0.0...03. UTRIKESDEPARTEMENTET

LOS

HEMLIG

Förfrågan i anledning av mordfallet Olof

Palme Ref. K 23037-86, D 6866 ($ bil.)

./.

Bifogat återfinns kopia av samtliga handlingar i den dossier i UDs arkiv som innehåller uppgifter om anhållan, fängelsevistelse mm förSom framgår av handlingarna anhöllsi augusti 1985 i Niamey (Niger) och släpptes i februari 1987 i Lomé (Togo) dit han fördes kort tid efter gripandet.

Med vänlig hälsningCS

x forvadas i org-handl

org-kaudl Ro

15/5-91 Had

Postadress

Gatuadress

Telefon

Fax

Telex

Box 16121

Gustav Adolfs torg 1

786 6000

723 11 76 (63)

10590 MINFOR S

103 23 STOCKHOLM

Fotokopia av artikel i Dagens Nyheter 1991-04-18 med rubriken

"Två bilar nytt spår i Palmemordet."

samt med underrubriken

"Vilken roll spelade mannen med den röda Golfen och vita Mercedesen ? undrar Olle Alsén.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Fotokopia av artikel i Dagens Nyheter 1991-04-18 med rubriken

"Två bilar nytt spår i Palmemordet."

samt med underrubriken

"Vilken roll spelade mannen med den röda Golfen och vita Mercedesen ? undrar Olle Alsén.

Prot. 1990/91:115 21 maj

kesverksamma personer kan åta sig uppdrag som nämndemän. All denna princip är att föredra framför en ordning med ett lägre generellt be. lopp -- lika för alla nämndemän - har riksdagen uttalat sig för vid flera tillfällen.

Men nivåerna på ersättningen kan som sagt diskuteras och det får vi nu anledning till i och med den översyn som riksdagen har uttalat sig om.

Anf.93 HÅKAN HANSSON (c):

Herr talman! Jag får tacka justitieministern för svaret på min fråga. Jag tycker också att det är glädjande att vi är överens om att ersättningsnor. merna för nämndemän måste ses över, vilket underströks av det nyligen fattade riksdagsbeslutet. Skälet till att jag ändå vill ta upp den här frågan är att nämndemän gement känner att ersättnings. nivån är ganska blygsam för det viktiga uppdrag de har fått och mot bakgrund av den viktiga roll som lekmannen spelar i vår rättsstat.

Det gäller totalbilden med arvode, traktamente och körersättning. I och med den nya skattereformen har vissa av dessa ersättningar blivit sämre. Jag tror därför att det är mycket viktigt att översy. nen sker skyndsamt. Framöver i höst kommer nya nomineringar till nämndemän att göras, och det är därför viktigt att detta ses över och blir mer attraktivt.

Jag håller med justitieministern om att det inte är bra med enbart ett fast belopp i botten. För att vi skall kunna få en allsidig rekrytering tror jag att såväl det fasta beloppet som ersättningen för in. komstbortfall måste höjas.

Litet bestickande för vissa är också att det tydli. gen finns olika regler för olika instanser. I länsrätten får man t.ex. inläsningsersättning, men inte i hovrätten, och man upplever att man har ungefär lika stor börda när det gäller förberedelser.

ka Duh

91 05- 23 Anf. 94 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s): RIKSKOMITYBLEN

Herr talman! Péfilantconhar-frågde mig hur utrikesdepartementet informerat spaningsledningen i utredningen om mordet på Olof Palme rörande ett tips om en misstänkt person.

En tjänsteman från UD lämnade i maj 1987 på förfrågan besked till spaningsledningen. Den information som lämnades var att ifrågavarande person satt fängslad i ett afrikanskt land från au. gusti 1985 till februari 1987. Vederbörande besök. tes regelbundet under denna tid av personal från generalkonsulatet i Lomé och ambassaden i Abid. jan.

Sakuppgifterna i UDs besked till spaningsledningen bygger på uppgifter i de handlingar i UDs arkiv vilka tillkommit i arbetet med att bistá denne person med rätts- och annat konsulärt bi. stånd.

När journalisten Olle Alsén vände sig till utrikesdepartementet med en begäran att få ta del av handlingarna i detta konsulära ärende uppstod ty. värr ett olyckligt missförstånd mellan tjänstemän inom departementet. Alsén fick ett felaktigt be. sked att det inte fanns några handlingar angående denne person. Alsén har senare fått besked att handlingarna i fråga finns i UDs arkiv. Han har också fått ta del av nämnda handlingar med de be. gränsningar sekretesslagen anger.

Överläggningen var härmed avslutad.

Ajournering

Anf.95 PER GAHRTON (mp):

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det här tycks vara en av de sällsynta gånger då riksdagen spelar någon roll. När journalisten Olle Alsén först vände sig till UD fick han nämligen beskedet att man inte kunde hitta några handlingar angående denna person. När det sedan ställs en fråga i riksdagen visar det sig att det finns många sådana handlingar. Det är riktigt som utrikesministern sä. ger, att Olle Alsén sedan har fått tillfälle att granska en del av dessa handlingar som inte är sekretessbelagda.

Men den första frága man ställer sig handlar na. turligtvis om hur det egentligen fungerar på UD. hur missförstånd av detta slag över huvud taget kan uppstå i en så oerhört känslig affär. När en journalist i seriöst syfte begär att få se handlingar uppstår alltså det missförståndet att handlingarna inte existerar. Om journalisten inte hade varit Olle Alsén kanske det hade slutat där och inte bli. vit mera av det. Jag skulle gärna vilja ha en kom. mentar till hur sådant kan inträffa.

När det gäller själva sakfrågan bakom undrar jag, delvis mot bakgrund av detta missförstånd. hur pass säker man på UD kan vara på att de

Kammaren beslöt kl. 16.26 på förslag av andre vice talmannen att ajournera frágestånden till kl. 18.00.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.

14$ Svar på fråga 1990/91:564 om spaningsarbe. tet i utredningen om mordet på Olof Palme

Halen i Nord

137-9 Had

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Prot. 1990/91:115 21 maj

kesverksamma personer kan åta sig uppdrag som nämndemän. All denna princip är att föredra framför en ordning med ett lägre generellt be. lopp -- lika för alla nämndemän - har riksdagen uttalat sig för vid flera tillfällen.

Men nivåerna på ersättningen kan som sagt diskuteras och det får vi nu anledning till i och med den översyn som riksdagen har uttalat sig om.

Anf.93 HÅKAN HANSSON (c):

Herr talman! Jag får tacka justitieministern för svaret på min fråga. Jag tycker också att det är glädjande att vi är överens om att ersättningsnor. merna för nämndemän måste ses över, vilket underströks av det nyligen fattade riksdagsbeslutet. Skälet till att jag ändå vill ta upp den här frågan är att nämndemän gement känner att ersättnings. nivån är ganska blygsam för det viktiga uppdrag de har fått och mot bakgrund av den viktiga roll som lekmannen spelar i vår rättsstat.

Det gäller totalbilden med arvode, traktamente och körersättning. I och med den nya skattereformen har vissa av dessa ersättningar blivit sämre. Jag tror därför att det är mycket viktigt att översy. nen sker skyndsamt. Framöver i höst kommer nya nomineringar till nämndemän att göras, och det är därför viktigt att detta ses över och blir mer attraktivt.

Jag håller med justitieministern om att det inte är bra med enbart ett fast belopp i botten. För att vi skall kunna få en allsidig rekrytering tror jag att såväl det fasta beloppet som ersättningen för in. komstbortfall måste höjas.

Litet bestickande för vissa är också att det tydli. gen finns olika regler för olika instanser. I länsrätten får man t.ex. inläsningsersättning, men inte i hovrätten, och man upplever att man har ungefär lika stor börda när det gäller förberedelser.

ka Duh

91 05- 23 Anf. 94 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s): RIKSKOMITYBLEN

Herr talman! Péfilantconhar-frågde mig hur utrikesdepartementet informerat spaningsledningen i utredningen om mordet på Olof Palme rörande ett tips om en misstänkt person.

En tjänsteman från UD lämnade i maj 1987 på förfrågan besked till spaningsledningen. Den information som lämnades var att ifrågavarande person satt fängslad i ett afrikanskt land från au. gusti 1985 till februari 1987. Vederbörande besök. tes regelbundet under denna tid av personal från generalkonsulatet i Lomé och ambassaden i Abid. jan.

Sakuppgifterna i UDs besked till spaningsledningen bygger på uppgifter i de handlingar i UDs arkiv vilka tillkommit i arbetet med att bistá denne person med rätts- och annat konsulärt bi. stånd.

När journalisten Olle Alsén vände sig till utrikesdepartementet med en begäran att få ta del av handlingarna i detta konsulära ärende uppstod ty. värr ett olyckligt missförstånd mellan tjänstemän inom departementet. Alsén fick ett felaktigt be. sked att det inte fanns några handlingar angående denne person. Alsén har senare fått besked att handlingarna i fråga finns i UDs arkiv. Han har också fått ta del av nämnda handlingar med de be. gränsningar sekretesslagen anger.

Överläggningen var härmed avslutad.

Ajournering

Anf.95 PER GAHRTON (mp):

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det här tycks vara en av de sällsynta gånger då riksdagen spelar någon roll. När journalisten Olle Alsén först vände sig till UD fick han nämligen beskedet att man inte kunde hitta några handlingar angående denna person. När det sedan ställs en fråga i riksdagen visar det sig att det finns många sådana handlingar. Det är riktigt som utrikesministern sä. ger, att Olle Alsén sedan har fått tillfälle att granska en del av dessa handlingar som inte är sekretessbelagda.

Men den första frága man ställer sig handlar na. turligtvis om hur det egentligen fungerar på UD. hur missförstånd av detta slag över huvud taget kan uppstå i en så oerhört känslig affär. När en journalist i seriöst syfte begär att få se handlingar uppstår alltså det missförståndet att handlingarna inte existerar. Om journalisten inte hade varit Olle Alsén kanske det hade slutat där och inte bli. vit mera av det. Jag skulle gärna vilja ha en kom. mentar till hur sådant kan inträffa.

När det gäller själva sakfrågan bakom undrar jag, delvis mot bakgrund av detta missförstånd. hur pass säker man på UD kan vara på att de

Kammaren beslöt kl. 16.26 på förslag av andre vice talmannen att ajournera frágestånden till kl. 18.00.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.

14$ Svar på fråga 1990/91:564 om spaningsarbe. tet i utredningen om mordet på Olof Palme

Halen i Nord

137-9 Had

Prot. 1990/91:115 21 maj

handlingar man har i sina arkiv verkligen hela tj. den handlar om rätt person. Enligt underhands. uppgifter som jag har fått har denna person inte haft besök av någon svensk förrän juni 1986. I svaret sägs att han fick regelbundna besök från augusti 1985 fram till februari 1987. Den misstanke som uppstår är naturligtvis att det, om det ligger någonting i detta, kan ha varit ett mycket välplanerat agerande för att kapa elt perfekt alibi. Kan vi vara bombsäkra på att den del av UD som är inblandad, i Lomé och Abidjan, har funge. rat bättre än UD i Stockholm dess värre gjort denna gång?

som har en stark dragning åt hemlighetsmakerihållet. Så skulle jag hellre vilja uttrycka det. Men kan man vara bombsäker på att inte liknande missförstånd kan ha uppträtt i Lomé och Abidjan? Vad har ni gjort för att kontrollera detta? Är ni beredda att göra någonting ytterligare, mot bakgrund av nya uppgifter, för att verkligen få ga. rantier för att icke ytterligare missförstånd har uppträtt i denna affär?

Anf. 98 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s):

Herr (alman! Som jag sade i mitt svar har man från konsulatet i Lomé och ambassaden i Abidjan haft kontakt från en tidpunkt före mordet fram till lång tid efteråt. I dag har jag fått se tre fotografier av en man. Det finns likheter mellan de tre foto. grafierna men också starka avvikelser. Man gör gällande all ell av fotografierna inte föreställer den man som det uppges föreställa. Jag kan inte avgöra om det är räll eller inte - och det är väl svårt för någon annan alt göra det också. Det måste vara en sak för polisen, inte för UD-tjänste. män.

Anf. 96 Dirikesminister STEN ANDERS. SON (S);

Herr talman! Låt mig först säga att jag har en hog uppfattning om den effektivitet och nog. grannhet med vilken rättsavdelningen, som har fungerat i detta fall, brukar agera. Det har upp. stålt ett missförstånd. Det är beklagligt. Det är så. kert inte avsiktligt, som Per Gahrton tydligen vill antyda. Men det är ändå någonting som inte kan accepteras. Jag har samma uppfattning som Per Gahrton om att sådant här inte får förekomma, så mycket mindre som Olle Alsén, den journalist som har skrivit artikeln som föranlelt frágan har gjort, som jag ser det ganska förtjänstfulla insalser i jakten på Olof Palmes mördare. Naturligvis har varken jag eller utrikesdepartementet någon annan uppfattning än att allt som kan göras skall göras för att få fast mördaren.

Per Gahrton tar upp frågan om det är rätt person eller om det föreligger ett falsarium, som UD har fallit offer för. Det vet jag inte. Jag har just innan jag trädde in i lokalen tagit de) av handlingar och fotografier som skulle kunna tyda på att det kan föreligga ell slags falsarium. Men det är en sak för polisen att undersöka. Jag tycker nog alt Olle Alsén skall vända sig till polisen, vilket jag tar för givet alt han har för avsikt att göra.

Anf.99 PER GAHRTON (mp):

Herrialman! Ja, det är givetvis en sak för polisen. Men polisen använder sig, såvitt jag vet, när det gäller avlägsna orter som Lomé och Abidjan i viss utsträckning av UDs tjänster. Kan vi möjligen få en konstruktiv avrundning på denna debatt genom att utrikesministern förklarar sig beredd att se till att man verkligen går till botten med detta - mot bakgrund av de nya uppgifter som han delvis tagit del av, och som jag också har fått ta del av här. Kan han förklara sig beredd att se till att man granskar detta hela vägen tillbaka, så att det inte finns minsta risk för något som helst missförstånd? Det hade ju blivit fallet om inte vi hade följt upp detta från vår sida. Kan utrikesministern här säga att man kommer att ta kontakt med ge. neralkonsulatet i Lomé och ambassaden i Abidjan för att gå hela vägen tillbaka för att kontrollera materialets hållfasthet?

Anf.99 PER GAHRTON (mp):

Herr (alman! Jag försöker också hålla distinktionen mellan vad som är polisiärt arbete och vad som är utrikesdepartementets uppgift. Det är klart alt UD inte skall göra en polisiär granskning. Vad det handlar om här är i vilken mån man verkligen kan vara bombsäker på att missförstånd icke uppstår eller har uppstått ytterligare en gång. Ut. rikesministern har ju här tvingats erkänna ett syn. nerligen allvarligt missförstånd. Jag vill bestämt förneka att jag antyder att det skulle vara avsikeligt. Jag är fullt medveten om att denna typ av missförstånd dess värre kan inträffa i byråkratier

Aní. 100 Utrikesminister STEN ANDERSSON (s):

Herr talman! Tveklöst och så långt det går, ja!

Anf. 101 PER GAHRTON (mp):

Herr talman! I så fall tackar jag för det svaret och konstaterar att riksdagsfrågor i alla fall kan ha en viss vikt och leda en viss del av vägen fram till någonting konstruktive.

23

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Prot. 1990/91:115 21 maj

handlingar man har i sina arkiv verkligen hela tj. den handlar om rätt person. Enligt underhands. uppgifter som jag har fått har denna person inte haft besök av någon svensk förrän juni 1986. I svaret sägs att han fick regelbundna besök från augusti 1985 fram till februari 1987. Den misstanke som uppstår är naturligtvis att det, om det ligger någonting i detta, kan ha varit ett mycket välplanerat agerande för att kapa elt perfekt alibi. Kan vi vara bombsäkra på att den del av UD som är inblandad, i Lomé och Abidjan, har funge. rat bättre än UD i Stockholm dess värre gjort denna gång?

som har en stark dragning åt hemlighetsmakerihållet. Så skulle jag hellre vilja uttrycka det. Men kan man vara bombsäker på att inte liknande missförstånd kan ha uppträtt i Lomé och Abidjan? Vad har ni gjort för att kontrollera detta? Är ni beredda att göra någonting ytterligare, mot bakgrund av nya uppgifter, för att verkligen få ga. rantier för att icke ytterligare missförstånd har uppträtt i denna affär?

Anf. 98 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s):

Herr (alman! Som jag sade i mitt svar har man från konsulatet i Lomé och ambassaden i Abidjan haft kontakt från en tidpunkt före mordet fram till lång tid efteråt. I dag har jag fått se tre fotografier av en man. Det finns likheter mellan de tre foto. grafierna men också starka avvikelser. Man gör gällande all ell av fotografierna inte föreställer den man som det uppges föreställa. Jag kan inte avgöra om det är räll eller inte - och det är väl svårt för någon annan alt göra det också. Det måste vara en sak för polisen, inte för UD-tjänste. män.

Anf. 96 Dirikesminister STEN ANDERS. SON (S);

Herr talman! Låt mig först säga att jag har en hog uppfattning om den effektivitet och nog. grannhet med vilken rättsavdelningen, som har fungerat i detta fall, brukar agera. Det har upp. stålt ett missförstånd. Det är beklagligt. Det är så. kert inte avsiktligt, som Per Gahrton tydligen vill antyda. Men det är ändå någonting som inte kan accepteras. Jag har samma uppfattning som Per Gahrton om att sådant här inte får förekomma, så mycket mindre som Olle Alsén, den journalist som har skrivit artikeln som föranlelt frágan har gjort, som jag ser det ganska förtjänstfulla insalser i jakten på Olof Palmes mördare. Naturligvis har varken jag eller utrikesdepartementet någon annan uppfattning än att allt som kan göras skall göras för att få fast mördaren.

Per Gahrton tar upp frågan om det är rätt person eller om det föreligger ett falsarium, som UD har fallit offer för. Det vet jag inte. Jag har just innan jag trädde in i lokalen tagit de) av handlingar och fotografier som skulle kunna tyda på att det kan föreligga ell slags falsarium. Men det är en sak för polisen att undersöka. Jag tycker nog alt Olle Alsén skall vända sig till polisen, vilket jag tar för givet alt han har för avsikt att göra.

Anf.99 PER GAHRTON (mp):

Herrialman! Ja, det är givetvis en sak för polisen. Men polisen använder sig, såvitt jag vet, när det gäller avlägsna orter som Lomé och Abidjan i viss utsträckning av UDs tjänster. Kan vi möjligen få en konstruktiv avrundning på denna debatt genom att utrikesministern förklarar sig beredd att se till att man verkligen går till botten med detta - mot bakgrund av de nya uppgifter som han delvis tagit del av, och som jag också har fått ta del av här. Kan han förklara sig beredd att se till att man granskar detta hela vägen tillbaka, så att det inte finns minsta risk för något som helst missförstånd? Det hade ju blivit fallet om inte vi hade följt upp detta från vår sida. Kan utrikesministern här säga att man kommer att ta kontakt med ge. neralkonsulatet i Lomé och ambassaden i Abidjan för att gå hela vägen tillbaka för att kontrollera materialets hållfasthet?

Anf.99 PER GAHRTON (mp):

Herr (alman! Jag försöker också hålla distinktionen mellan vad som är polisiärt arbete och vad som är utrikesdepartementets uppgift. Det är klart alt UD inte skall göra en polisiär granskning. Vad det handlar om här är i vilken mån man verkligen kan vara bombsäker på att missförstånd icke uppstår eller har uppstått ytterligare en gång. Ut. rikesministern har ju här tvingats erkänna ett syn. nerligen allvarligt missförstånd. Jag vill bestämt förneka att jag antyder att det skulle vara avsikeligt. Jag är fullt medveten om att denna typ av missförstånd dess värre kan inträffa i byråkratier

Aní. 100 Utrikesminister STEN ANDERSSON (s):

Herr talman! Tveklöst och så långt det går, ja!

Anf. 101 PER GAHRTON (mp):

Herr talman! I så fall tackar jag för det svaret och konstaterar att riksdagsfrågor i alla fall kan ha en viss vikt och leda en viss del av vägen fram till någonting konstruktive.

23

Prot. 1990/91:115 21 maj

Anf. 102 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s):

Hery talman! Jag har alltid betraktat frågorna som ställs här med stor respekt. Det här är inte första gången jag upplever att en fråga har spelat en positiv roll. Det är utmärkt att det ställs frågor. Det här är en utmärkt fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

158 Svar på fråga 1990/91:596 om en nordisk kärnvapenfri zon

)

Anf. 103 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s)

Herr talman! Bertil Måbrink har frågat mig om regeringen avser att föra upp frågan om en nor. disk kärnvapenfri zon på politisk nivå för att åstadkomma konkreta resultat.

1 frågan refereras till den rapport om en kärnvapenfri zon i nordiskt område, som en nordisk ämbetsmannagrupp presenterade vid de nordiska utrikesministrarnas möte i Karlshamn i mars i år.

Gruppen tillsattes av ministrarna år 1987 för att undersöka förutsätiningarna för en zon. Det måste betonas att detta var första gången under efterkrigstiden som en gemensam nordisk arbetsgrupp tillsattes för att studera frågor på det säkerherspolitiska området. Arbeter i gruppen har haft ett betydande värde i sig. Säkerhetspolitiska frå. gor som i arbetets begynnelse tycktes svåra ate diskutera har under arbetets gång allt lättare funnit: sin plats i ett gemensamt nordiskt tankeutbyte. Besluter i Karlshamn innebar också atı gruppen skall fortsätta att mötas för att behandla särskilda nordiska perspektiv på den säkerhetspolitiska ut. vecklingen i Europa och därvid givetvis också tan. ken på en kärnvapenfri zon.

Rapporten är en intressant genomlysning av de många och mycket komplicerade frågor som är förbundna med en kärnvapeníri zon i nordiskt område. Den måste betecknas som ett väsentligt bidrag till den säkerhetspolitiska debatten i Nor. den och knyter också denna till den dynamiska utvecklingen i dagens Europa.

Vid mötet i Karlshamn beslöts att rapporten skulle ingå som ett led i de säkerhetspolitiska övervägandena i de nordiska huvudstäderna. Som ett delsvar på Bertil Mábrinks fråga kan jag alltså konstatera att rapporten nu är på politisk nivå hos de nordiska regeringarna. Den skall också i alla de nordiska länderna göras tillgänglig för vidare diskussion. Därför översālis den just nu från den svenskspråkiga versionen till olika nordiska länders språk.

Men beslutet i Karlshamn gick längre än så. De nordiska utrikesministrarna beslöt också att rapporten skulle tillställas den Europeiska säkerhets. och samarbetskonferensen (ESK) och NATO samt Sovjetunionen och Förenta staterna.

Detta för mig in på en av rapportens centrala punkter och en viktig anledning till att de nor. diska länderna beslöt att påskynda arbetet för att ha ett underlag tillgänglige så snart som möjligt detta år.

Ämbetsmännen konstaterar att en nordisk zon måste ses i sitt bredare curopeiska sammanhang. Den får inte undergräva de element som hittills bidragit till säkerhet och stabilitet i norra Europa. Det nordiska säkerhetspolitiska mönstret är och förblir en del av det europeiska mönstret.

Men nu förändras det europeiska perspektivet. Låt mig bara peka på sådana historiska skeenden som Tysklands enande, Warszawapaktens upplös. ning och demokratiseringen i Öst- och Centraleuropa. Toppmötet inom ESKs ram i Paris i november 1990 satte slutpunkten för det kalla kriget. Vi har gott hopp om att ett avtal om en be. gränsning av de strategiska kärnvapnen skall kunna föras i hamn och att CFE-avtalet om konventionella styrkereduktioner skall kunna träda i kraft. Inom överskådlig tid avtecknar sig konturerna av förhandlingar om kärnvapen med kort räckvidd. En omprövning av kärnvapenmakternas militära doktriner pågår.

Europa söker sig ett nytt säkerhetspolitiskt mönster. Zontanken måste föras in i det nya europeiska tänkandet för att man skall kunna se hur de två kan passas samman. Så har de nordiska mi. nistrarna beslutat att göra då rapporten nu overlämnas till länderna i ESK-kretsen. Så avser också den svenska regeringen fortsätta att verka i en process som inte bara syftar till ökad säkerhet för staterna i en eventuell zon, utan också till förtroendeskapande i' dei europeiska sammanhanget: och till nedrustning och avspänning i Europa. Della gemensamma nordiska arbete har ett säker. hetspolitiskt förtroendeskapande egenvärde.

Anf. 104 BERTIL MÅBRINK (v):

Herr talman! Jag tackar utrikesminister för ett långt och utförligt svar. Det blev så förfärande tyst efter Karlshamnsmötet, när denna rapport över. lämnades. Jag har möll olika förklaringar till det. En förklaring skulle vara att man vill mer eller mindre begrava denna rapport och inte röra så mycket i zonfrågan. Argumentet skulle då vara att det har skett en positiv förändring när det gäl. ler det säkerhetspolitiska läget i Europa, och zon24

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Prot. 1990/91:115 21 maj

Anf. 102 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s):

Hery talman! Jag har alltid betraktat frågorna som ställs här med stor respekt. Det här är inte första gången jag upplever att en fråga har spelat en positiv roll. Det är utmärkt att det ställs frågor. Det här är en utmärkt fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

158 Svar på fråga 1990/91:596 om en nordisk kärnvapenfri zon

)

Anf. 103 Utrikesminister STEN ANDERS. SON (s)

Herr talman! Bertil Måbrink har frågat mig om regeringen avser att föra upp frågan om en nor. disk kärnvapenfri zon på politisk nivå för att åstadkomma konkreta resultat.

1 frågan refereras till den rapport om en kärnvapenfri zon i nordiskt område, som en nordisk ämbetsmannagrupp presenterade vid de nordiska utrikesministrarnas möte i Karlshamn i mars i år.

Gruppen tillsattes av ministrarna år 1987 för att undersöka förutsätiningarna för en zon. Det måste betonas att detta var första gången under efterkrigstiden som en gemensam nordisk arbetsgrupp tillsattes för att studera frågor på det säkerherspolitiska området. Arbeter i gruppen har haft ett betydande värde i sig. Säkerhetspolitiska frå. gor som i arbetets begynnelse tycktes svåra ate diskutera har under arbetets gång allt lättare funnit: sin plats i ett gemensamt nordiskt tankeutbyte. Besluter i Karlshamn innebar också atı gruppen skall fortsätta att mötas för att behandla särskilda nordiska perspektiv på den säkerhetspolitiska ut. vecklingen i Europa och därvid givetvis också tan. ken på en kärnvapenfri zon.

Rapporten är en intressant genomlysning av de många och mycket komplicerade frågor som är förbundna med en kärnvapeníri zon i nordiskt område. Den måste betecknas som ett väsentligt bidrag till den säkerhetspolitiska debatten i Nor. den och knyter också denna till den dynamiska utvecklingen i dagens Europa.

Vid mötet i Karlshamn beslöts att rapporten skulle ingå som ett led i de säkerhetspolitiska övervägandena i de nordiska huvudstäderna. Som ett delsvar på Bertil Mábrinks fråga kan jag alltså konstatera att rapporten nu är på politisk nivå hos de nordiska regeringarna. Den skall också i alla de nordiska länderna göras tillgänglig för vidare diskussion. Därför översālis den just nu från den svenskspråkiga versionen till olika nordiska länders språk.

Men beslutet i Karlshamn gick längre än så. De nordiska utrikesministrarna beslöt också att rapporten skulle tillställas den Europeiska säkerhets. och samarbetskonferensen (ESK) och NATO samt Sovjetunionen och Förenta staterna.

Detta för mig in på en av rapportens centrala punkter och en viktig anledning till att de nor. diska länderna beslöt att påskynda arbetet för att ha ett underlag tillgänglige så snart som möjligt detta år.

Ämbetsmännen konstaterar att en nordisk zon måste ses i sitt bredare curopeiska sammanhang. Den får inte undergräva de element som hittills bidragit till säkerhet och stabilitet i norra Europa. Det nordiska säkerhetspolitiska mönstret är och förblir en del av det europeiska mönstret.

Men nu förändras det europeiska perspektivet. Låt mig bara peka på sådana historiska skeenden som Tysklands enande, Warszawapaktens upplös. ning och demokratiseringen i Öst- och Centraleuropa. Toppmötet inom ESKs ram i Paris i november 1990 satte slutpunkten för det kalla kriget. Vi har gott hopp om att ett avtal om en be. gränsning av de strategiska kärnvapnen skall kunna föras i hamn och att CFE-avtalet om konventionella styrkereduktioner skall kunna träda i kraft. Inom överskådlig tid avtecknar sig konturerna av förhandlingar om kärnvapen med kort räckvidd. En omprövning av kärnvapenmakternas militära doktriner pågår.

Europa söker sig ett nytt säkerhetspolitiskt mönster. Zontanken måste föras in i det nya europeiska tänkandet för att man skall kunna se hur de två kan passas samman. Så har de nordiska mi. nistrarna beslutat att göra då rapporten nu overlämnas till länderna i ESK-kretsen. Så avser också den svenska regeringen fortsätta att verka i en process som inte bara syftar till ökad säkerhet för staterna i en eventuell zon, utan också till förtroendeskapande i' dei europeiska sammanhanget: och till nedrustning och avspänning i Europa. Della gemensamma nordiska arbete har ett säker. hetspolitiskt förtroendeskapande egenvärde.

Anf. 104 BERTIL MÅBRINK (v):

Herr talman! Jag tackar utrikesminister för ett långt och utförligt svar. Det blev så förfärande tyst efter Karlshamnsmötet, när denna rapport över. lämnades. Jag har möll olika förklaringar till det. En förklaring skulle vara att man vill mer eller mindre begrava denna rapport och inte röra så mycket i zonfrågan. Argumentet skulle då vara att det har skett en positiv förändring när det gäl. ler det säkerhetspolitiska läget i Europa, och zon24

eller liknande

Någon person med namnethar ej varit anställd vid SAPO.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

eller liknande

Någon person med namnethar ej varit anställd vid SAPO.

sak

Protokoll fört vid förhör med fabriksarbetarenf.är anställd vidAB, Malmö, på exportavdelningen inom produktionen. Han understryker att ingen kontakt får tas med honom via arbetsplatsen, utan skall ske brev eller telefonledes till hans bostad. Förhöret intalat på Memocordbandspelare med krinsp R. Segerman som förhörsledare och som förhörsvittne är krinsp Egon Berger närvarande. Förhöret påbörjas klockan 10.10 under tisdagen den 25 februari 1992.

Förhörsplats, Polishuset i Malmö. Innan förhöret påbörjas har förhörsledaren läst upp förhör som hållits medden 25 juni 1991 i polishuset Malmö, med krinsp Egon Berger som förhörsledare.har till fullo godkänt uppläst förhör.

Ay förhöret 25 juni framgår attvid ett eller två tillfällen varit i kontakt med SÄK i Malmö, och tillfrågad uppger

att som han nu minns så fick han först något brev och att den här kontakten ledde till attgick till någon lokal i Malmö där han blev förhörd av någon från SÄK i Malmö. Det hela rörde då att SÄK ville haåsikter om vilka personer somansåg kunde vara farliga och kanske stå bakom något ytterligare attentat. SÄK ville närmast få information om eventuella attentatsmän mot Kissinger eller annan statsman inför begravningen av Olof Palme.

Förhörsledaren har också läst upp inkommet spaningsuppslag från den 1 mars 1986,

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

sak

Protokoll fört vid förhör med fabriksarbetarenf.är anställd vidAB, Malmö, på exportavdelningen inom produktionen. Han understryker att ingen kontakt får tas med honom via arbetsplatsen, utan skall ske brev eller telefonledes till hans bostad. Förhöret intalat på Memocordbandspelare med krinsp R. Segerman som förhörsledare och som förhörsvittne är krinsp Egon Berger närvarande. Förhöret påbörjas klockan 10.10 under tisdagen den 25 februari 1992.

Förhörsplats, Polishuset i Malmö. Innan förhöret påbörjas har förhörsledaren läst upp förhör som hållits medden 25 juni 1991 i polishuset Malmö, med krinsp Egon Berger som förhörsledare.har till fullo godkänt uppläst förhör.

Ay förhöret 25 juni framgår attvid ett eller två tillfällen varit i kontakt med SÄK i Malmö, och tillfrågad uppger

att som han nu minns så fick han först något brev och att den här kontakten ledde till attgick till någon lokal i Malmö där han blev förhörd av någon från SÄK i Malmö. Det hela rörde då att SÄK ville haåsikter om vilka personer somansåg kunde vara farliga och kanske stå bakom något ytterligare attentat. SÄK ville närmast få information om eventuella attentatsmän mot Kissinger eller annan statsman inför begravningen av Olof Palme.

Förhörsledaren har också läst upp inkommet spaningsuppslag från den 1 mars 1986,

Via kontroll med UD, framkom det attblev gripen för brott, sep-85, i Afrika/Elfenbenkusten. Det blev sedermera telexväxling mellan ambassaden i Abidjan, Elfenbenskusten, och konsulatet i Loume, TOGO och UD/Stockholm. Vissa av telexmeddelanden var daterade t.ex 18/2-86, 6/3-86, m.n. Enligt ud frigavsnågon gång under början av 87.

Enligt dessa uppgifter kan man konstatera att"satt i fängelse" mellan sep-85 - jan-87.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Via kontroll med UD, framkom det attblev gripen för brott, sep-85, i Afrika/Elfenbenkusten. Det blev sedermera telexväxling mellan ambassaden i Abidjan, Elfenbenskusten, och konsulatet i Loume, TOGO och UD/Stockholm. Vissa av telexmeddelanden var daterade t.ex 18/2-86, 6/3-86, m.n. Enligt ud frigavsnågon gång under början av 87.

Enligt dessa uppgifter kan man konstatera att"satt i fängelse" mellan sep-85 - jan-87.

han att det är riktigt nedskrivet och på kompletterande fråga uppgeratt han inte har något mera konkret att ange i ärendet beträffande EAP:s eventuella delaktighet i mordet på Palme, annat än att organisationen ute på gatan hävdade att Olof Palme skulle bort.

På förhörsledarens fråga omkänner några personer, knutna eller medlemmar i EAP verksamma i Stockholm, uppgerföljande:minns ett namn,ochoch dessa var verksamma såväl i Malmö som i Stockholm.vill framhålla att det här var aktuellt för honom för en tio år sedan och om frågan hade ställts tidigare hade han säkert haft en ytterligare 7, 8, 10 namn, som han nu inte minns. Han talar också om någon amerikan som var dataexpert, men han minns nu inte namnet. Den här amerikanen kunde också ryska.

På fråga omvarit uppe i Stockholm någongång och i så fall när, uppger han följande:minns att han var upp till Stockholm i april månad 1985 och att han då besökte katolska kyrkan i ett rent personligt kyrkligt ärende. Han minns också att han tidigare under 1982 eller 1983 också var uppe i Stockholm i ett ärende som hade med kriminalvården att göra. På särskild fråga uppgeratt han inte varit uppe i Stockholm efter april månad 1985. Han minns också att vid aprilbesöket var han uppe under tiden kring påsk och att han då var uppe i ungefär en vecka. Han bodde då i biskopsämbetets hus i Stockholm. Vid den här tiden hadeingen kontakt med några EAP:are och det berodde på attdå slutat att umgås med dom.

På förhörsledarens särskilda fråga ommöjligen varit uppe Stockholm på besök under hösten 1985, uppger han att det har han inte.vill klarlägga att han över huvudtaget inte varit uppe på besök i Stockholm efter april månad 1984.

På förhörsledarens fråga omkänner till något om en person som heteruppgerföljande:

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

han att det är riktigt nedskrivet och på kompletterande fråga uppgeratt han inte har något mera konkret att ange i ärendet beträffande EAP:s eventuella delaktighet i mordet på Palme, annat än att organisationen ute på gatan hävdade att Olof Palme skulle bort.

På förhörsledarens fråga omkänner några personer, knutna eller medlemmar i EAP verksamma i Stockholm, uppgerföljande:minns ett namn,ochoch dessa var verksamma såväl i Malmö som i Stockholm.vill framhålla att det här var aktuellt för honom för en tio år sedan och om frågan hade ställts tidigare hade han säkert haft en ytterligare 7, 8, 10 namn, som han nu inte minns. Han talar också om någon amerikan som var dataexpert, men han minns nu inte namnet. Den här amerikanen kunde också ryska.

På fråga omvarit uppe i Stockholm någongång och i så fall när, uppger han följande:minns att han var upp till Stockholm i april månad 1985 och att han då besökte katolska kyrkan i ett rent personligt kyrkligt ärende. Han minns också att han tidigare under 1982 eller 1983 också var uppe i Stockholm i ett ärende som hade med kriminalvården att göra. På särskild fråga uppgeratt han inte varit uppe i Stockholm efter april månad 1985. Han minns också att vid aprilbesöket var han uppe under tiden kring påsk och att han då var uppe i ungefär en vecka. Han bodde då i biskopsämbetets hus i Stockholm. Vid den här tiden hadeingen kontakt med några EAP:are och det berodde på attdå slutat att umgås med dom.

På förhörsledarens särskilda fråga ommöjligen varit uppe Stockholm på besök under hösten 1985, uppger han att det har han inte.vill klarlägga att han över huvudtaget inte varit uppe på besök i Stockholm efter april månad 1984.

På förhörsledarens fråga omkänner till något om en person som heteruppgerföljande:

kännersedan 1976, dåarbetade på restaurang China Town i Malmö. Det var så attordnade ett arbete till dennesom på samma China Town fick arbete som diskare och sälja biljetter,och det var en anställning som var av tillfällig karaktär. Det frågan om en anställning attjobbade ett par gånger per månad ochbodde då på olika adresser i Malmö. hade lärt kännapå Furulund, AMU-Center, någongång 1975-1976 och dom pratade med varandra just därför attockså talar franska.är fransk medborgare och han talar också svenska. Det var på Furulund AMU-Center lärde kännaförsta gången. Den här vänskapen från AMU-Center, det gjorde att senare hjälpteatt få det här tillfälliga arbetet på restaurang China Town i Malmö under 1976.uppger på fråga att han vet inte själv säkert hur länge han jobbade på restaurang China Town, men han tror att han arbetade ett år och att sedan flyttade till Danmark medansom arbetat tillfälligt ungefär ett år som inhoppare på den här restaurangen China Town i Malmö, enligt uppgift flyttade till Stockholm. På fråga uppger att han fick aldrig någon adress ditflyttade i Stockholm.har uppfattningen atthär nere i Malmö var sammanboende med någon tjej och att han tillsammans med flickan han var sammanboende med flyttade upp till Stockholm.tror attsedan tillfälligtvis på genomresa passerade Malmö, kanske någongång under 1979. På fråga uppger att han senaste gången träffadeunder 1980 och att man då träffades i Malmö. Det var bara tillfälligtvis så attkom ner till Malmö och han uppsökteUnder 1980 flyttadetill Halmstad tillfälligtvis, när han genomgick en kurs där och har sedan dess inte sammanträffat medPå fråga omöver huvudtaget haft någon kontakt medefter den här tiden, uppger att man har inte haft varken personlig eller ens telefonkontakt.

På förhörsledarens fråga tillvadgör idag, uppgerföljande:uppger att han inte har någon som helst aning omvidare öden efter 1980.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

kännersedan 1976, dåarbetade på restaurang China Town i Malmö. Det var så attordnade ett arbete till dennesom på samma China Town fick arbete som diskare och sälja biljetter,och det var en anställning som var av tillfällig karaktär. Det frågan om en anställning attjobbade ett par gånger per månad ochbodde då på olika adresser i Malmö. hade lärt kännapå Furulund, AMU-Center, någongång 1975-1976 och dom pratade med varandra just därför attockså talar franska.är fransk medborgare och han talar också svenska. Det var på Furulund AMU-Center lärde kännaförsta gången. Den här vänskapen från AMU-Center, det gjorde att senare hjälpteatt få det här tillfälliga arbetet på restaurang China Town i Malmö under 1976.uppger på fråga att han vet inte själv säkert hur länge han jobbade på restaurang China Town, men han tror att han arbetade ett år och att sedan flyttade till Danmark medansom arbetat tillfälligt ungefär ett år som inhoppare på den här restaurangen China Town i Malmö, enligt uppgift flyttade till Stockholm. På fråga uppger att han fick aldrig någon adress ditflyttade i Stockholm.har uppfattningen atthär nere i Malmö var sammanboende med någon tjej och att han tillsammans med flickan han var sammanboende med flyttade upp till Stockholm.tror attsedan tillfälligtvis på genomresa passerade Malmö, kanske någongång under 1979. På fråga uppger att han senaste gången träffadeunder 1980 och att man då träffades i Malmö. Det var bara tillfälligtvis så attkom ner till Malmö och han uppsökteUnder 1980 flyttadetill Halmstad tillfälligtvis, när han genomgick en kurs där och har sedan dess inte sammanträffat medPå fråga omöver huvudtaget haft någon kontakt medefter den här tiden, uppger att man har inte haft varken personlig eller ens telefonkontakt.

På förhörsledarens fråga tillvadgör idag, uppgerföljande:uppger att han inte har någon som helst aning omvidare öden efter 1980.

På förhörsledarens fråga om vadkänner till omoch hans tidigare liv, uppgerföljande:har berättat förattär född i Frankrike och att han hade förflutet i främlingslegionen och att han också suttit i fängelse i Frankrike, menangav inte varför han suttit i fängelse och frågade inte heller. vet inte näregentligen kom till Sverige och han vet inte heller var han finns idag.kom själv till Sverige 1974 och

var då

år gammal. kom då ensam och hade familjen i övrigt kvar i Ungern och han kom hit till Sverige via Österrike. På fråga uppger att han har själv inget förflutet i främlingslegionen i sin ungdom och han har inte heller gjort sin militärtjänstgöring i Ungern. Han har inte heller gjort militärtjänstgöringen här i Sverige.

I detta skede av förhöret harunderrättats om att frågan beträffandevistelse under 1986 varit föremål för debatt ända upp i riksdagen och att den frågan föranletts av att viss privatperson ay UD uppenbarligen tidigare fått felaktig information.tillfrågas om han hört talats om något möte i lägenhet på Götgatan i november 1985 och om detta uppgerföljande:uppger att han inte känner till något om något möte i någon lägenhet på Götgatan i Stockholm i november månad 1985. Han uppger att han hade ett sammanträffande med katolske biskopen, en präst och nuvarande biträdande biskopen samt några andra personer,

men att det mötet hölls i katolska kyrkans lokaler, katolska kyrkan Folkungagatans förlängning på Söder i Stockholm och att mötet var i april månad 1985.

På förhörsledarens fråga omhört talas om attpå något sätt skulle vara inblandad i mordet på Olof Palme, uppgerföljande: Han har inte hört talas om attskulle vara inblandad i något liknande.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

På förhörsledarens fråga om vadkänner till omoch hans tidigare liv, uppgerföljande:har berättat förattär född i Frankrike och att han hade förflutet i främlingslegionen och att han också suttit i fängelse i Frankrike, menangav inte varför han suttit i fängelse och frågade inte heller. vet inte näregentligen kom till Sverige och han vet inte heller var han finns idag.kom själv till Sverige 1974 och

var då

år gammal. kom då ensam och hade familjen i övrigt kvar i Ungern och han kom hit till Sverige via Österrike. På fråga uppger att han har själv inget förflutet i främlingslegionen i sin ungdom och han har inte heller gjort sin militärtjänstgöring i Ungern. Han har inte heller gjort militärtjänstgöringen här i Sverige.

I detta skede av förhöret harunderrättats om att frågan beträffandevistelse under 1986 varit föremål för debatt ända upp i riksdagen och att den frågan föranletts av att viss privatperson ay UD uppenbarligen tidigare fått felaktig information.tillfrågas om han hört talats om något möte i lägenhet på Götgatan i november 1985 och om detta uppgerföljande:uppger att han inte känner till något om något möte i någon lägenhet på Götgatan i Stockholm i november månad 1985. Han uppger att han hade ett sammanträffande med katolske biskopen, en präst och nuvarande biträdande biskopen samt några andra personer,

men att det mötet hölls i katolska kyrkans lokaler, katolska kyrkan Folkungagatans förlängning på Söder i Stockholm och att mötet var i april månad 1985.

På förhörsledarens fråga omhört talas om attpå något sätt skulle vara inblandad i mordet på Olof Palme, uppgerföljande: Han har inte hört talas om attskulle vara inblandad i något liknande.

I detta skede av förhöret läser förhörsledaren upp till Palmeutredningen inkommen skrivelse till Hans Ölvebro, daterad 12 februari 1991. Tillfrågad uppgeratt han önskar, att liksom tidigare förhör har han en enträgen begäran, att de uppgifter han nu kommer att lämna kommer att sekretessbehandlas och hemligstämplas på sätt att journalister och privatspanare icke får tillgång till vadkommer att berätta och har berättat.

Avbrott för lunch klockan 11.35. Förhöret återupptas klockan 12.40. Förhöret återupptaget efter konsultation med spaningsledare Hans Ölvebro.

Vid tillfälle under 1989 kom att diskutera vad som häntoch

pratade då med en gemensam vän som heter_och som då bodde i Malmö.var alltså en gemensam vän till såväl somDet var närmastsom var intresserad att få veta vad som häntoch han ville veta varfanns någonstans. hade också visst intresse och man försökte forska fram varttagit vägen. Man diskuterade också med andra vänner, men ingenstans visste man vartfanns. Man gjorde fruktlösa efterforskningar ända in på 1990, och då tog personligen kontakt med Länsstyrelsen och dom kunde inte lämna något besked. Då tog

kontakt med UD och lämnade kända uppgifter till UD för att dom skulle efterforska. fick sedan besked från UD att myndigheten inte kände till varttagit vägen. Vid den här tiden fick man också reda på att en annan god vän som heterhade blivit rånmördad i någon afrikansk stat. Vid tidigare tillfälle hadesagt något om att han kanske tänkte åka till någon stat i Centralafrika någonstans och nu började man misstänka atthade åkt dit och kanske hade han råkat ut för samma öde somLiksom andra vänner som åkt till Afrika så hörde inteav sig och nu hade man inte hört något avpå så länge att man blev orolig. I det här skedet hade ju också ringt nummerupplysningen för att få reda på om det fanns någonsom hade telefonabonnemang. På Televerkets abonnemangsavdelning lämnade man upplysning om enmen han stavade sitt efternamn med ett ] på slutet och den abonnenten sökte man kontakt med, men det framstod snart att

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

I detta skede av förhöret läser förhörsledaren upp till Palmeutredningen inkommen skrivelse till Hans Ölvebro, daterad 12 februari 1991. Tillfrågad uppgeratt han önskar, att liksom tidigare förhör har han en enträgen begäran, att de uppgifter han nu kommer att lämna kommer att sekretessbehandlas och hemligstämplas på sätt att journalister och privatspanare icke får tillgång till vadkommer att berätta och har berättat.

Avbrott för lunch klockan 11.35. Förhöret återupptas klockan 12.40. Förhöret återupptaget efter konsultation med spaningsledare Hans Ölvebro.

Vid tillfälle under 1989 kom att diskutera vad som häntoch

pratade då med en gemensam vän som heter_och som då bodde i Malmö.var alltså en gemensam vän till såväl somDet var närmastsom var intresserad att få veta vad som häntoch han ville veta varfanns någonstans. hade också visst intresse och man försökte forska fram varttagit vägen. Man diskuterade också med andra vänner, men ingenstans visste man vartfanns. Man gjorde fruktlösa efterforskningar ända in på 1990, och då tog personligen kontakt med Länsstyrelsen och dom kunde inte lämna något besked. Då tog

kontakt med UD och lämnade kända uppgifter till UD för att dom skulle efterforska. fick sedan besked från UD att myndigheten inte kände till varttagit vägen. Vid den här tiden fick man också reda på att en annan god vän som heterhade blivit rånmördad i någon afrikansk stat. Vid tidigare tillfälle hadesagt något om att han kanske tänkte åka till någon stat i Centralafrika någonstans och nu började man misstänka atthade åkt dit och kanske hade han råkat ut för samma öde somLiksom andra vänner som åkt till Afrika så hörde inteav sig och nu hade man inte hört något avpå så länge att man blev orolig. I det här skedet hade ju också ringt nummerupplysningen för att få reda på om det fanns någonsom hade telefonabonnemang. På Televerkets abonnemangsavdelning lämnade man upplysning om enmen han stavade sitt efternamn med ett ] på slutet och den abonnenten sökte man kontakt med, men det framstod snart att

det var felman talade med. Den här personen som Televerket lämnade namnet på, han bodde någonstans i Stockholmsområdet och han talade franska, men det var alltså inte rätt person. I det här skedet visste man först inte riktigt hur man skulle fortsätta efterforskningarna och tyckte själv att man inte hade någon chans att på officiell väg kunna fortsätta efterforskningarna, och nu föddes tanken att man skulle engagera en privatdetektiv. Man tog kontakt med en detektiv per telefon och föredrog uppdraget. Detektiven förklarade att om personen man sökte lämnat Sverige och exempelvis dött under oklara omständigheter, så hade man ingen möjlighet att vidare spåra honom.

I det här skedet kom man på idén att istället kontakta en journalist som hade vissa möjligheter att forska vidare. Till en början var detsom ringde upp en journalist och sedan blev detsom tog över kontakten med journalisten. De var övertygade om att om de hittade på en historia med anknytning till Palmemordet så skulle journalisten engagera sig, om han från början "gick på storyn". Tillfrågad om hur man lade upp historien för journalisten för att få denne att engagera sig, uppger att han idag har svårt att komma ihåg hur man lade upp storyn. I vart fall minnsatt han för journalisten berättat att varit uppe i Stockholm tillsammans medoch att detta Stockholmsbesök var någongång under hösten 1985. Det hela hade gått till så attpåstods ha kontaktat och fått med honom upp till Stockholm och att man bevistat något eller några olika möten och mot stora summor pengar utföra attentat, såtillvida att det rörde sig om planering av mord. Från början var detsom pratade med journalisten och sedan broderadevidare angående Stockholmsbesöken och planerade mordmöten där.minns inte, men tillfrågad om det talats om någon moteplats, Götgatan, i november månad 1985, uppger han att det mycket väl kan ha uppgivits så för journalisten. uppger vidare att han till journalisten uppgivit att hoppat av påhittade mordplaner närfått reda på att den skulle skjutas var Olof Palme. Vidare berättade man för journalisten att dagen efter mordet så skulleha ringt upp

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

det var felman talade med. Den här personen som Televerket lämnade namnet på, han bodde någonstans i Stockholmsområdet och han talade franska, men det var alltså inte rätt person. I det här skedet visste man först inte riktigt hur man skulle fortsätta efterforskningarna och tyckte själv att man inte hade någon chans att på officiell väg kunna fortsätta efterforskningarna, och nu föddes tanken att man skulle engagera en privatdetektiv. Man tog kontakt med en detektiv per telefon och föredrog uppdraget. Detektiven förklarade att om personen man sökte lämnat Sverige och exempelvis dött under oklara omständigheter, så hade man ingen möjlighet att vidare spåra honom.

I det här skedet kom man på idén att istället kontakta en journalist som hade vissa möjligheter att forska vidare. Till en början var detsom ringde upp en journalist och sedan blev detsom tog över kontakten med journalisten. De var övertygade om att om de hittade på en historia med anknytning till Palmemordet så skulle journalisten engagera sig, om han från början "gick på storyn". Tillfrågad om hur man lade upp historien för journalisten för att få denne att engagera sig, uppger att han idag har svårt att komma ihåg hur man lade upp storyn. I vart fall minnsatt han för journalisten berättat att varit uppe i Stockholm tillsammans medoch att detta Stockholmsbesök var någongång under hösten 1985. Det hela hade gått till så attpåstods ha kontaktat och fått med honom upp till Stockholm och att man bevistat något eller några olika möten och mot stora summor pengar utföra attentat, såtillvida att det rörde sig om planering av mord. Från början var detsom pratade med journalisten och sedan broderadevidare angående Stockholmsbesöken och planerade mordmöten där.minns inte, men tillfrågad om det talats om någon moteplats, Götgatan, i november månad 1985, uppger han att det mycket väl kan ha uppgivits så för journalisten. uppger vidare att han till journalisten uppgivit att hoppat av påhittade mordplaner närfått reda på att den skulle skjutas var Olof Palme. Vidare berättade man för journalisten att dagen efter mordet så skulleha ringt upp

På fråga om minns något namn som nämndes för journalisten såsom varande attentatsman, uppger att han är av den uppfattningen att något direkt namn på attentatsman det nämnde man inte. På förhörsledarens fråga om öknamnetnämnts för journalisten, uppger att han nu minns namnethan minns inte i vilket sammanhang, och att man också använde sig ay namnet eller benämningen "Farbror".

Tillfrågad om man sade något om bil och om medgärningsmän och placering i närheten av mordplatsen, minns att man samlade in uppgifter som man läste i tidningar och som man angav för journalisten i ett påhittat attentatsscenario. Tillfrågad om några män utplacerade i något gathörn, uppger att han inte närmare kan ange annat än att man tog sådana här uppgifter från tidningar och byggde upp scenariet kring uppgifterna.

På förhörsledarens fråga om minns något om uppbyggt attentatsscenarie då walkie-talkie har förekommit, uppger han följande:

uppger att han nu inte minns och han kan varken bekräfta eller dementera.

Tillfrågad om man för journalisten nämnt något om utlovad ersättning i pengar, minns att han uppgav att han erbjudits pengar, men att själv inte var intresserad av pengar.

På fråga om något belopp, minns nu inte något preciserat belopp, men hela storyn man berättade för journalisten gick ut på attväntade någonstans vid ett gatuhörn, men av någon anledning fick han inte tillfälle att skjuta Palme och istället sköts Palme ihjäl på en annan än ursprunglig planerad plats. Det blev därmed intesom utförde attentatet och det var vad sade till journalisten.vill minnas att han till journalisten sa att någon blivit lurad och minns nu att det var tal om en eller två miljoner dollar som skulle utgöra ersättningen för mordet. För journalisten berättade

ochattsedan blivit mördad. På fråga om man talade något om huruvidahade någon bil, minns nu intei detalj och det berodde på att journalisten i sin tur återkom med frågor. Dock minnsatt han

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

På fråga om minns något namn som nämndes för journalisten såsom varande attentatsman, uppger att han är av den uppfattningen att något direkt namn på attentatsman det nämnde man inte. På förhörsledarens fråga om öknamnetnämnts för journalisten, uppger att han nu minns namnethan minns inte i vilket sammanhang, och att man också använde sig ay namnet eller benämningen "Farbror".

Tillfrågad om man sade något om bil och om medgärningsmän och placering i närheten av mordplatsen, minns att man samlade in uppgifter som man läste i tidningar och som man angav för journalisten i ett påhittat attentatsscenario. Tillfrågad om några män utplacerade i något gathörn, uppger att han inte närmare kan ange annat än att man tog sådana här uppgifter från tidningar och byggde upp scenariet kring uppgifterna.

På förhörsledarens fråga om minns något om uppbyggt attentatsscenarie då walkie-talkie har förekommit, uppger han följande:

uppger att han nu inte minns och han kan varken bekräfta eller dementera.

Tillfrågad om man för journalisten nämnt något om utlovad ersättning i pengar, minns att han uppgav att han erbjudits pengar, men att själv inte var intresserad av pengar.

På fråga om något belopp, minns nu inte något preciserat belopp, men hela storyn man berättade för journalisten gick ut på attväntade någonstans vid ett gatuhörn, men av någon anledning fick han inte tillfälle att skjuta Palme och istället sköts Palme ihjäl på en annan än ursprunglig planerad plats. Det blev därmed intesom utförde attentatet och det var vad sade till journalisten.vill minnas att han till journalisten sa att någon blivit lurad och minns nu att det var tal om en eller två miljoner dollar som skulle utgöra ersättningen för mordet. För journalisten berättade

ochattsedan blivit mördad. På fråga om man talade något om huruvidahade någon bil, minns nu intei detalj och det berodde på att journalisten i sin tur återkom med frågor. Dock minnsatt han

för journalisten berättade atttidigare haft en Mercedesbil och en Ford. På förhörsledarens fråga om det i det här sammanhangen förekom något resonmang om någon röd Volkswagenbil, uppgeratt detta om bilar det kom till stor del från journalisten och hans påståenden.

På fråga tillom det förekom något prat om någon uppbränd röd Volkswagenbil, uppger han att det kan ha förekommit prat om sådan bil, menfick den uppfattningen att journalisten till hundra procent trodde på den påhittade historienpresenterade. Dessutom var det så att när journalisten återkom så hade han påföljande frågor om saker och ting som journalisten hade tagit fram, och det hela blev så atttill slut inte riktigt kunde dra en klar gräns om vad ochhittat på och vad som var följdfrågor och påföljande påståenden från journalistens sida.minns nu att det var journalisten som kom med några följdfrågor om några belgiska människor och detta i sammanhang med någon uppbränd Volkswagenbil, men det här var således uppgifter som kom från journalisten och inte frånochoch man uppfattade att det här var en information som man fick av journalisten i utbyte för vad man berättat. Vartefter samtalen och utbyte av information pågick tycktes journalisten bli allt mer övertygad om att han hade kontakt som verkligen var inblandade i mordet på Olof Palme.

Sidbyte på bandet.

Om till journalisten uppgivet personnummer, uppgerföljande:minns att man lämnade flera personnummer till journalisten i syfte att ange vilka som var inblandade i mordet på Olof Palme.

På förhörsledarens fråga omochvid något tillfälle för journalisten nämnt något om nån person som heter, uppgerföljande:känner till att dom är EAP:are och det byggde ju på ifrån början att man tror att dom var inblandade i mordet. Dessutom hadesett någon uppgift i pressen om attoch dom förekom med bilder i tidningen, som minns

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

för journalisten berättade atttidigare haft en Mercedesbil och en Ford. På förhörsledarens fråga om det i det här sammanhangen förekom något resonmang om någon röd Volkswagenbil, uppgeratt detta om bilar det kom till stor del från journalisten och hans påståenden.

På fråga tillom det förekom något prat om någon uppbränd röd Volkswagenbil, uppger han att det kan ha förekommit prat om sådan bil, menfick den uppfattningen att journalisten till hundra procent trodde på den påhittade historienpresenterade. Dessutom var det så att när journalisten återkom så hade han påföljande frågor om saker och ting som journalisten hade tagit fram, och det hela blev så atttill slut inte riktigt kunde dra en klar gräns om vad ochhittat på och vad som var följdfrågor och påföljande påståenden från journalistens sida.minns nu att det var journalisten som kom med några följdfrågor om några belgiska människor och detta i sammanhang med någon uppbränd Volkswagenbil, men det här var således uppgifter som kom från journalisten och inte frånochoch man uppfattade att det här var en information som man fick av journalisten i utbyte för vad man berättat. Vartefter samtalen och utbyte av information pågick tycktes journalisten bli allt mer övertygad om att han hade kontakt som verkligen var inblandade i mordet på Olof Palme.

Sidbyte på bandet.

Om till journalisten uppgivet personnummer, uppgerföljande:minns att man lämnade flera personnummer till journalisten i syfte att ange vilka som var inblandade i mordet på Olof Palme.

På förhörsledarens fråga omochvid något tillfälle för journalisten nämnt något om nån person som heter, uppgerföljande:känner till att dom är EAP:are och det byggde ju på ifrån början att man tror att dom var inblandade i mordet. Dessutom hadesett någon uppgift i pressen om attoch dom förekom med bilder i tidningen, som minns

i Aftonbladet. Det hela hade att göra med att man nämnde dom här namnen tillsammans med andra namn som journalisten läste upp och somegentligen aldrig hade hört talas om och i dom här avseendena dementeradeatt dom här personerna skulle vara inblandade.

Tillfrågad omi samtalet med journalisten känner igen namnenochuppgerföljande:kan bara, som tidigare nämnts, uppge att journalisten läst upp en massa namn och det kan vara så att dom här namnen fanns med i vad journalistenkänner inte till dem. Däremot har ett minne av något namn som nämndes.

läste upp,

På förhörsledarens fråga omhar någon kännedom om huruvidapå något sätt varit knuten till franska säkerhetstjänsten, och om detta uppgerföljande: Han har aldrig hört talas om att hans gode vänvarit knuten till franska säkerhetstjänsten.har inte heller sagt något sådant till någon journalist.

tillfrågas om han känner igen namnet SSoch ett telefonnummer med riktnummersamt Motala, och om detta uppger att han inte känner till någonting om.

Någongång i maj eller juni månad 1991, minns att han hade någon form av kontakt med journalisten sista gången. Det här var en kontakt som var precis efter det attskaffat nytt hemligt telefonnummer och det kan ha varit så att man antingen hade en telefonkontakt eller att det var journalisten som skrev ett brev. Vid den här kontakten berättade journalisten atteftersökta kamratvar i livet och fanns någonstans i Benin/ Dahomi.

Journalisten kunde inte ange den exakta adressen, men journalisten berättade

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

i Aftonbladet. Det hela hade att göra med att man nämnde dom här namnen tillsammans med andra namn som journalisten läste upp och somegentligen aldrig hade hört talas om och i dom här avseendena dementeradeatt dom här personerna skulle vara inblandade.

Tillfrågad omi samtalet med journalisten känner igen namnenochuppgerföljande:kan bara, som tidigare nämnts, uppge att journalisten läst upp en massa namn och det kan vara så att dom här namnen fanns med i vad journalistenkänner inte till dem. Däremot har ett minne av något namn som nämndes.

läste upp,

På förhörsledarens fråga omhar någon kännedom om huruvidapå något sätt varit knuten till franska säkerhetstjänsten, och om detta uppgerföljande: Han har aldrig hört talas om att hans gode vänvarit knuten till franska säkerhetstjänsten.har inte heller sagt något sådant till någon journalist.

tillfrågas om han känner igen namnet SSoch ett telefonnummer med riktnummersamt Motala, och om detta uppger att han inte känner till någonting om.

Någongång i maj eller juni månad 1991, minns att han hade någon form av kontakt med journalisten sista gången. Det här var en kontakt som var precis efter det attskaffat nytt hemligt telefonnummer och det kan ha varit så att man antingen hade en telefonkontakt eller att det var journalisten som skrev ett brev. Vid den här kontakten berättade journalisten atteftersökta kamratvar i livet och fanns någonstans i Benin/ Dahomi.

Journalisten kunde inte ange den exakta adressen, men journalisten berättade

hadeoch hans kamrater,med flera fått den uppgift man egentligen var ute efter och därmed bröts kontakten med journalisten. Det blev också så att man bröt kontakten just därför atthade ju då bytt till hemligt telefonnummer.

Avslutningsvis har förhörsledaren också läst upp inkommet spaningstips av den 20 mars 1987, med anonym uppgiftslämnare, markerad

med

Med uppgifterna som lämnats av anonym

och då berättadeom sitt svenska medborgarskap. Han var vid detta tillfälle tillsammans med sin flickvän och dom var på väg till Frankrike. På återresan från Frankrike och på väg tillbaka till Stockholm efter sommaren, stannade dom åter till i Malmö och träffade därEfter detta sammanträffande, somminns nu var 1979 och inte 1980. De träffades ytterligare vid ett tillfälle och det var under 1980 i samband med attåter var på genomresa och den resan var någongång i februari/mars 1980, när var på väg upp till Halmstad där han skulle genomgå en kurs. Efter detta tillfälle harinte träffatSedan spaningsuppslag i avsnitt D6866 lästs upp föroch från förhörsledarens sida påtalas att spaningsuppslaget sammanfattningsvis handlar om precis de påhittade uppgifterna man försett viss journalist med tre år senare, uppgerföljande: Han har själv inte ringt in uppgiften och han tror inte heller att kamratenhar ringt in den. Han vidgår att innehållet i spaningsuppslaget i stort överensstämmer med den påhittade historien man lämnat till journalisten senare, menhar ingen förklaring på hur just den här historien kan

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

hadeoch hans kamrater,med flera fått den uppgift man egentligen var ute efter och därmed bröts kontakten med journalisten. Det blev också så att man bröt kontakten just därför atthade ju då bytt till hemligt telefonnummer.

Avslutningsvis har förhörsledaren också läst upp inkommet spaningstips av den 20 mars 1987, med anonym uppgiftslämnare, markerad

med

Med uppgifterna som lämnats av anonym

och då berättadeom sitt svenska medborgarskap. Han var vid detta tillfälle tillsammans med sin flickvän och dom var på väg till Frankrike. På återresan från Frankrike och på väg tillbaka till Stockholm efter sommaren, stannade dom åter till i Malmö och träffade därEfter detta sammanträffande, somminns nu var 1979 och inte 1980. De träffades ytterligare vid ett tillfälle och det var under 1980 i samband med attåter var på genomresa och den resan var någongång i februari/mars 1980, när var på väg upp till Halmstad där han skulle genomgå en kurs. Efter detta tillfälle harinte träffatSedan spaningsuppslag i avsnitt D6866 lästs upp föroch från förhörsledarens sida påtalas att spaningsuppslaget sammanfattningsvis handlar om precis de påhittade uppgifterna man försett viss journalist med tre år senare, uppgerföljande: Han har själv inte ringt in uppgiften och han tror inte heller att kamratenhar ringt in den. Han vidgår att innehållet i spaningsuppslaget i stort överensstämmer med den påhittade historien man lämnat till journalisten senare, menhar ingen förklaring på hur just den här historien kan

har ringts in till Palmegruppen tre år tidigare.

På förhörsledarens fråga, om det ändå inte var så att man redan under 1987 hade börjat fundera över vart kamratentagit vägen och i försök att få fram hans vistelseort, man kontaktat Palmegruppen och med angivet spaningsuppslag och spaningstips, uppgeratt han har svårt att tro det. På förhörsledarens fråga vem som i så fall skulle kunna ha ringt in spaningstipset, uppgeratt möjligen kanförra flickvän möjligen ha ringt in spaningstipset. På fråga vad flickvännen heter, uppgeratt han nu inte minns och att han bara har träffat henne vid två tillfällen och det var under 1979. Flickvännen var svenska och de var sammanboende i Stockholm. vet inte var de bodde. Mick fick vid något tillfälle telefonnumret till dom och det var vid tillfället 1980 när var på väg till Halmstad. Han ringde telefonnumret vid ett tillfälle och pratade medfästmö vid ett tillfälle. Han tror att telefonnumret nu har upphört. Vid något tillfälle harockså ringtochhar då sannolikt ringt från Stockholm, men det här var alltså omkring 1980, någongång i mars månad. är av uppfattningen att telefonabonnemanget upphörde i samband med attåkte till något kloster, och när själv efter Halmstadsvistelsen tog kontakt med klostret, hadeåkt därifrån.

Förhöret övergår i dialogform.

MP =

F Förhörsledare krinsp R. SegermanEB : Förhörsvittne krinsp Egon Berger F. Jadu har hört vad jag har pratat in på det här bandet och

jag vill höra till att börja med, är det riktigt vad jag har pratat in? Du har varit närvarande. Jag vill också att du mycket kort i en kort sammanfattning berättar om dom här uppgifterna som har vidarebefodrats till oss beträffandeVill du berätta mycket kort hur det

här har uppkommit.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

har ringts in till Palmegruppen tre år tidigare.

På förhörsledarens fråga, om det ändå inte var så att man redan under 1987 hade börjat fundera över vart kamratentagit vägen och i försök att få fram hans vistelseort, man kontaktat Palmegruppen och med angivet spaningsuppslag och spaningstips, uppgeratt han har svårt att tro det. På förhörsledarens fråga vem som i så fall skulle kunna ha ringt in spaningstipset, uppgeratt möjligen kanförra flickvän möjligen ha ringt in spaningstipset. På fråga vad flickvännen heter, uppgeratt han nu inte minns och att han bara har träffat henne vid två tillfällen och det var under 1979. Flickvännen var svenska och de var sammanboende i Stockholm. vet inte var de bodde. Mick fick vid något tillfälle telefonnumret till dom och det var vid tillfället 1980 när var på väg till Halmstad. Han ringde telefonnumret vid ett tillfälle och pratade medfästmö vid ett tillfälle. Han tror att telefonnumret nu har upphört. Vid något tillfälle harockså ringtochhar då sannolikt ringt från Stockholm, men det här var alltså omkring 1980, någongång i mars månad. är av uppfattningen att telefonabonnemanget upphörde i samband med attåkte till något kloster, och när själv efter Halmstadsvistelsen tog kontakt med klostret, hadeåkt därifrån.

Förhöret övergår i dialogform.

MP =

F Förhörsledare krinsp R. SegermanEB : Förhörsvittne krinsp Egon Berger F. Jadu har hört vad jag har pratat in på det här bandet och

jag vill höra till att börja med, är det riktigt vad jag har pratat in? Du har varit närvarande. Jag vill också att du mycket kort i en kort sammanfattning berättar om dom här uppgifterna som har vidarebefodrats till oss beträffandeVill du berätta mycket kort hur det

här har uppkommit.

Via kontroll med UD, framkom det attblev gripen för brott, sep-85, i Afrika/Elfenbenkusten. Det blev sedermera telexväxling mellan ambassaden i Abidjan, Elfenbenskusten, och konsulatet i Loume, TOGO och UD/Stockholm. Vissa av telexmeddelanden var daterade t.ex 18/2-86, 6/3-86, mom.

Enligt Ud frigavsnågon gång under början av 87.

"satt i

Enligt dessa uppgifter kan man konstatera attfängelse" mellan sep.85 jan-870

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Via kontroll med UD, framkom det attblev gripen för brott, sep-85, i Afrika/Elfenbenkusten. Det blev sedermera telexväxling mellan ambassaden i Abidjan, Elfenbenskusten, och konsulatet i Loume, TOGO och UD/Stockholm. Vissa av telexmeddelanden var daterade t.ex 18/2-86, 6/3-86, mom.

Enligt Ud frigavsnågon gång under början av 87.

"satt i

Enligt dessa uppgifter kan man konstatera attfängelse" mellan sep.85 jan-870

fick inte svar. F: Ja. M
P: Vi kontaktade Länsstyrelsen, fick inte svar. Vid kontaktat nummerbyrån, där fick vi svar, men det var fel. Vi kontaktade UD, dom-, ingen som ville prata med oss. Och så efter-, säkert efter flera månader vi kom i ett-, kontaktade någon sån privat spanare.


F: Var det inte så att det var efter ett år som ni kontaktade journalist och privat spanare i Palmeutredning? M
P: Ja, det stämmer, stämmer, stämmer.


F: När ni kontaktade den här journalisten, visste ni om att det här var en privatspanare då? M
P: I tidningen står minst 15 olika med bild på (ohörbart)


F: Bild på? Bild på vad då för något? M
P: Alla dessa privatspanare.


F: På journalister eller på, M
P: På Aftonbladet eller-,


F: -och på privatspanare? M
P: Ja. Och (ohörbart) ringde upp honom, ingen som svarade, så ringde till annan, han svarade.


F: Jaha, och vad berättade ni för den här privatspanaren, journalisten då? M
P: Ja, vi berättade om att vi vet om mordet Olof Palme och hur gick det till, vet vem som gjorde och (ohörtbart) hur gick den till.


F: Jaha. Och var det riktigt det här att ni visste det? Hur det gick till, mordet på Olof Palme? M
P: Vi visste ingenting då, vi visste bara vad som stod i tidningarna. Läste in den killen (ohörbart) och en massa tidningar, (ohörbart) Palmemordet, var dessa tidningar fulla av uppgifter.


F: Du säger "den killen", vilken kille menar du? M
P.. F., ja. MP. Och jag läste in saker och så ringde jag till journalist och så va, han

direkt på nappade (ohörbart), så vi berättade till honom.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

fick inte svar. F: Ja. M
P: Vi kontaktade Länsstyrelsen, fick inte svar. Vid kontaktat nummerbyrån, där fick vi svar, men det var fel. Vi kontaktade UD, dom-, ingen som ville prata med oss. Och så efter-, säkert efter flera månader vi kom i ett-, kontaktade någon sån privat spanare.


F: Var det inte så att det var efter ett år som ni kontaktade journalist och privat spanare i Palmeutredning? M
P: Ja, det stämmer, stämmer, stämmer.


F: När ni kontaktade den här journalisten, visste ni om att det här var en privatspanare då? M
P: I tidningen står minst 15 olika med bild på (ohörbart)


F: Bild på? Bild på vad då för något? M
P: Alla dessa privatspanare.


F: På journalister eller på, M
P: På Aftonbladet eller-,


F: -och på privatspanare? M
P: Ja. Och (ohörbart) ringde upp honom, ingen som svarade, så ringde till annan, han svarade.


F: Jaha, och vad berättade ni för den här privatspanaren, journalisten då? M
P: Ja, vi berättade om att vi vet om mordet Olof Palme och hur gick det till, vet vem som gjorde och (ohörtbart) hur gick den till.


F: Jaha. Och var det riktigt det här att ni visste det? Hur det gick till, mordet på Olof Palme? M
P: Vi visste ingenting då, vi visste bara vad som stod i tidningarna. Läste in den killen (ohörbart) och en massa tidningar, (ohörbart) Palmemordet, var dessa tidningar fulla av uppgifter.


F: Du säger "den killen", vilken kille menar du? M
P.. F., ja. MP. Och jag läste in saker och så ringde jag till journalist och så va, han

direkt på nappade (ohörbart), så vi berättade till honom.

Frågande han några kompletterande frågor eller hade han egna uppgifter? MP: Ja, han frågade oss, återkom med med sina egna uppgifter.


F: Han kom tillbaka med egna uppgifter om det här? M
P: Ja.


F: Jaha. M
P: Jag har uppfattat så att han hundra procent fullständigt litade på mig, utan tvekan och till och med visat oss bilder och pratade om grejor och som för mej var helt okänt. Men han nappade på att vi sa omoch han skulle skjuta och etcetera, det var väsentligast. Och vi visste att om han nu sätter igång denna utredning, kommer fram vad över huvudtaget hänt med


F: Ja, och hade det avsedd effekt? M
P: Totalt.


F: Det hade det? M
P: Avsikten var-, skulle veta var finnsNär vi fick besked om detta,försvann, jag bytte telefonnummer (ohörbart). Denna historian var bara att hitta någon, oavsett vem, vare sig det är en polisman eller en politiker eller TV-journalist eller vem som helst, som har en ställning som kan leta på


F: Okey. I det avseendet så hade det ju effekt även om det då fick-, så att det ledde ända upp till en riksdagsfråga. För det var ju faktiskt vad som hände, M
P: Ja det-, alltså-, vi aldrig skulle trott att det är så stor grej om detta.


F: Nej. M
P: Om nu de hade sagt till oss Länsstyrelsen, attlämnat Sverige, hamnat i Afrika, sitter i fängelse, så den journalist hade sluppit dessa dumheter.


F: Ja, okey. Har ni haft något personligt sammanträffande med den här. Du säger att ni har tittat på bilder? M
P: Ja, jag hade personligt...... Han hade med sig sådana, den här journalisten.


F: Ja, okey, jag nöjer mig med det och är egentligen bara förundrad över den här sista delen vi har berört, och det är ett spaningstips som kom in den 20 mars 1987, som ju handlar om samma sak beträffandeDet är bara det att det här är inringt till Palmeutredningen tre år tidigare. Har du nån förklaring på det? M
P. Förklaring att om man-, om man arbetar om deni så fall man skulle

aldrig fått veta genom polisen eller Palmeutredningen.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Frågande han några kompletterande frågor eller hade han egna uppgifter? MP: Ja, han frågade oss, återkom med med sina egna uppgifter.


F: Han kom tillbaka med egna uppgifter om det här? M
P: Ja.


F: Jaha. M
P: Jag har uppfattat så att han hundra procent fullständigt litade på mig, utan tvekan och till och med visat oss bilder och pratade om grejor och som för mej var helt okänt. Men han nappade på att vi sa omoch han skulle skjuta och etcetera, det var väsentligast. Och vi visste att om han nu sätter igång denna utredning, kommer fram vad över huvudtaget hänt med


F: Ja, och hade det avsedd effekt? M
P: Totalt.


F: Det hade det? M
P: Avsikten var-, skulle veta var finnsNär vi fick besked om detta,försvann, jag bytte telefonnummer (ohörbart). Denna historian var bara att hitta någon, oavsett vem, vare sig det är en polisman eller en politiker eller TV-journalist eller vem som helst, som har en ställning som kan leta på


F: Okey. I det avseendet så hade det ju effekt även om det då fick-, så att det ledde ända upp till en riksdagsfråga. För det var ju faktiskt vad som hände, M
P: Ja det-, alltså-, vi aldrig skulle trott att det är så stor grej om detta.


F: Nej. M
P: Om nu de hade sagt till oss Länsstyrelsen, attlämnat Sverige, hamnat i Afrika, sitter i fängelse, så den journalist hade sluppit dessa dumheter.


F: Ja, okey. Har ni haft något personligt sammanträffande med den här. Du säger att ni har tittat på bilder? M
P: Ja, jag hade personligt...... Han hade med sig sådana, den här journalisten.


F: Ja, okey, jag nöjer mig med det och är egentligen bara förundrad över den här sista delen vi har berört, och det är ett spaningstips som kom in den 20 mars 1987, som ju handlar om samma sak beträffandeDet är bara det att det här är inringt till Palmeutredningen tre år tidigare. Har du nån förklaring på det? M
P. Förklaring att om man-, om man arbetar om deni så fall man skulle

aldrig fått veta genom polisen eller Palmeutredningen.

F: Nej, men Palmeutredning ska ju utreda mordet på Olof Palme och inte leta reda på fransoser i Afrika. M
P: Jag håller med (chörbart). Därför vi kontaktade inte polisen heller.


F: Nej, nej jag förstår det, men det här spaningstipset den 20/3, det är ju-, det är vi ju överens om att i innehåll så är det ju samma sak som journalisten matas med, den påhittade historien som du säger. M
P: (ohörbart) Ja, det kan vara...


F: Nej. M
P: (ohörbart) Den som ringt in .. den vi sa rent ut.. tekefon nummer, personnumme


F: Men så påstås ju i det här spaningstipset från den 20 mars 1987 också, så påstås det ju samma sak. hans flickvän. M
P: (ohörbart) Ja se det kan vara vem somhelst. Jag tror personligen det kan vara


F: Du säger hans flickvän? M
P: Ja, jag står inte för det, står inte för det.


F: Nej, nej det förstår jag, att du inte står för att det är hans flickvän om du inte vet att det är det? M
P: Nej, jag vet ej.


F: Har du haft någon kontakt med hans flickvän sen han åkte iväg till Afrika? M
P: Nej, nej. Jag visste inte hennes namn, kommer inte ihåg vad hon heter. Hon vistades i lägenheten 10-15 minuter, (ohörbart). Vad han kallat henne det vet j inte. f. Ja okey, då är det här förhöret slut och klockan är 14.15. Är det riktigt vad som har pratats in? MP. Jag har förstått allt som är sagt.


F: Ja. Du har hört vad som har talats in. Vill du att jag spelar upp bandet för dej? M
P: Nej, vi kan avsluta så att vi-, alltså jag uppnått mitt mål och journalisten åkte på en blåsning i slutet.


F: Har förhörsvittnet någonting? EB. Inga frågor.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

F: Nej, men Palmeutredning ska ju utreda mordet på Olof Palme och inte leta reda på fransoser i Afrika. M
P: Jag håller med (chörbart). Därför vi kontaktade inte polisen heller.


F: Nej, nej jag förstår det, men det här spaningstipset den 20/3, det är ju-, det är vi ju överens om att i innehåll så är det ju samma sak som journalisten matas med, den påhittade historien som du säger. M
P: (ohörbart) Ja, det kan vara...


F: Nej. M
P: (ohörbart) Den som ringt in .. den vi sa rent ut.. tekefon nummer, personnumme


F: Men så påstås ju i det här spaningstipset från den 20 mars 1987 också, så påstås det ju samma sak. hans flickvän. M
P: (ohörbart) Ja se det kan vara vem somhelst. Jag tror personligen det kan vara


F: Du säger hans flickvän? M
P: Ja, jag står inte för det, står inte för det.


F: Nej, nej det förstår jag, att du inte står för att det är hans flickvän om du inte vet att det är det? M
P: Nej, jag vet ej.


F: Har du haft någon kontakt med hans flickvän sen han åkte iväg till Afrika? M
P: Nej, nej. Jag visste inte hennes namn, kommer inte ihåg vad hon heter. Hon vistades i lägenheten 10-15 minuter, (ohörbart). Vad han kallat henne det vet j inte. f. Ja okey, då är det här förhöret slut och klockan är 14.15. Är det riktigt vad som har pratats in? MP. Jag har förstått allt som är sagt.


F: Ja. Du har hört vad som har talats in. Vill du att jag spelar upp bandet för dej? M
P: Nej, vi kan avsluta så att vi-, alltså jag uppnått mitt mål och journalisten åkte på en blåsning i slutet.


F: Har förhörsvittnet någonting? EB. Inga frågor.

sak

UTREDNINGSANTECKNINGAR

I utredningen av avsnitt HE12335 har SÄK i Malmö kontaktats i anledning avpåstående att han under våren 1986 förhörts av säkerhetspolisen i Malmö. Vid kontakt med SÄK i Malmö bekräftas att man varit i kontakt medang hans misstankar mot EAP:s inblandning i mordet på Olof Palme,

anan HE 12335-B

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

sak

UTREDNINGSANTECKNINGAR

I utredningen av avsnitt HE12335 har SÄK i Malmö kontaktats i anledning avpåstående att han under våren 1986 förhörts av säkerhetspolisen i Malmö. Vid kontakt med SÄK i Malmö bekräftas att man varit i kontakt medang hans misstankar mot EAP:s inblandning i mordet på Olof Palme,

anan HE 12335-B

telefonförhör medunder onsdagen den 18 mars 1992 med början kl. 08.35. Hon är verksamIUavsnitt D6866 har framkommit att en person vid namnunder viss tid bott i. Anonym tipsgivare har den 20 mars 1987 uppgivit attär inblandad i mordet på Olof Palme.höres om vistelse på*

Hon är föreståndare påoch har i den egenskapen vid flera olika perioder haft (boende påunder åren.tillhör dominikanerordern som har sitt ursprung i Frankrike och man är genomgående fransktalande iNågon gång i början av 1970-talet, det kan ha varit vid tillfälle mellan 1972 och 1974, fick man en första kontakt medsom var fransktalande och som kom tillhelt oföranmäld. Han var då fransktalande och om sig själv berättade han att han rymt från främlingslegionen i Frankrike, att han nu befann sig i Sverige under ett antaget efterman,och att hans riktiga namn egentligen ärkom och bodde påtill och från för en eller ett par månader åt gången. Senare framkom att han hade en flickvän i Lund och kanske hade han också någon flickvän i Stockholm.fick så småningom svenskt medborgarskap och såvittförstår, så fick han också svenskt pass.har inget minne av att man engagerade sig i ansökan om uppehållstillstånd och ansökan om svenskt medborgarskap annat än att han kan ha använtsom uppehållsort, vilket ju också var sant.har något minne av att närblivit svensk medborgare, gjorde han någon resa ner till Frankrike och han har också berättat att han, omminns rätt, någonstans i Marseille greps av polis och sattes i fängelse

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

telefonförhör medunder onsdagen den 18 mars 1992 med början kl. 08.35. Hon är verksamIUavsnitt D6866 har framkommit att en person vid namnunder viss tid bott i. Anonym tipsgivare har den 20 mars 1987 uppgivit attär inblandad i mordet på Olof Palme.höres om vistelse på*

Hon är föreståndare påoch har i den egenskapen vid flera olika perioder haft (boende påunder åren.tillhör dominikanerordern som har sitt ursprung i Frankrike och man är genomgående fransktalande iNågon gång i början av 1970-talet, det kan ha varit vid tillfälle mellan 1972 och 1974, fick man en första kontakt medsom var fransktalande och som kom tillhelt oföranmäld. Han var då fransktalande och om sig själv berättade han att han rymt från främlingslegionen i Frankrike, att han nu befann sig i Sverige under ett antaget efterman,och att hans riktiga namn egentligen ärkom och bodde påtill och från för en eller ett par månader åt gången. Senare framkom att han hade en flickvän i Lund och kanske hade han också någon flickvän i Stockholm.fick så småningom svenskt medborgarskap och såvittförstår, så fick han också svenskt pass.har inget minne av att man engagerade sig i ansökan om uppehållstillstånd och ansökan om svenskt medborgarskap annat än att han kan ha använtsom uppehållsort, vilket ju också var sant.har något minne av att närblivit svensk medborgare, gjorde han någon resa ner till Frankrike och han har också berättat att han, omminns rätt, någonstans i Marseille greps av polis och sattes i fängelse

sak

just därför att han tidigare rymt från främlingslegionen. Hon har också ett minne av att antingen UD eller konsulatet var inkopplat i ärendet när han satt i Frankrike och avtjänade sitt straff. Möjligen kan man på något sätt ha ingripit för att få hem honom då han ju var svensk medborgare.minns också attvid återkomsten till Sverige, att han en tid bosatt sig i Stockholm. Han hade också en flickvän som heteroch hon har vid ett par tillfällen besöktmen då inte ensam utan tillsammans med andra i grupp på besök.uppfattade attvar mycket tjusad avtill en början, men att hon senare av någon anledning blev rädd för honom.

Vid tillfälle under våren 1984 komplötsligt på ett oanmält besök tilloch han fick då bo där under en vecka, fjorton dagar och därefter berättade han att han skulle återvända upp till Stockholm och ta kontakt med sin tidigare flicka där. Hans samvaro med flickan i Stockholm gick tydligen inte så bra, utan på sensommaren återkom han ännu en gång tilloch han hade då med sig en stor vit bil.blev nu kvar ett par månader iHan blev kvar där från vecka till vecka och en vecka sa han att han skulle åka vidare ner till Frankrike och sedan ta sig över till Afrika, men så blev han kvar och sköt på avresan och det var först någon gång under hösten 1984 som han lämnadeHan berättade

att han först skulle resa till Frankrike och sedan ta sig över till Afrika och han hade planer på att bli rik på diamanter.minns särskilt attunder den här vistelsen spikade kabel för en snabbtelefon monterade upp iunder den här perioden.minns just detta därför att i november månad 1984 betalade man för snabbtelefonen somspikade kabel till innan han for iväg.

På fråga om vad för slags bilhade, när han lämnadeuppgeratt hon minns att det var en stor ljus bil. Hon tror det kan vara en Volvo, just därför att näri bilen försvann mot Frankrike försvann

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

sak

just därför att han tidigare rymt från främlingslegionen. Hon har också ett minne av att antingen UD eller konsulatet var inkopplat i ärendet när han satt i Frankrike och avtjänade sitt straff. Möjligen kan man på något sätt ha ingripit för att få hem honom då han ju var svensk medborgare.minns också attvid återkomsten till Sverige, att han en tid bosatt sig i Stockholm. Han hade också en flickvän som heteroch hon har vid ett par tillfällen besöktmen då inte ensam utan tillsammans med andra i grupp på besök.uppfattade attvar mycket tjusad avtill en början, men att hon senare av någon anledning blev rädd för honom.

Vid tillfälle under våren 1984 komplötsligt på ett oanmält besök tilloch han fick då bo där under en vecka, fjorton dagar och därefter berättade han att han skulle återvända upp till Stockholm och ta kontakt med sin tidigare flicka där. Hans samvaro med flickan i Stockholm gick tydligen inte så bra, utan på sensommaren återkom han ännu en gång tilloch han hade då med sig en stor vit bil.blev nu kvar ett par månader iHan blev kvar där från vecka till vecka och en vecka sa han att han skulle åka vidare ner till Frankrike och sedan ta sig över till Afrika, men så blev han kvar och sköt på avresan och det var först någon gång under hösten 1984 som han lämnadeHan berättade

att han först skulle resa till Frankrike och sedan ta sig över till Afrika och han hade planer på att bli rik på diamanter.minns särskilt attunder den här vistelsen spikade kabel för en snabbtelefon monterade upp iunder den här perioden.minns just detta därför att i november månad 1984 betalade man för snabbtelefonen somspikade kabel till innan han for iväg.

På fråga om vad för slags bilhade, när han lämnadeuppgeratt hon minns att det var en stor ljus bil. Hon tror det kan vara en Volvo, just därför att näri bilen försvann mot Frankrike försvann

samtidigt takräcket till den Volvobilklostret hade.

Sedanfor iväg frånunder hösten 1984, har man inte sett honom. Man har dock fått ett par brev från honom. Han har då skrivit att han var i Afrika och han skrev för att han ville ha pengar. Några pengar fick han inte och breven sände han under 1985 och det var ett par månader innanhamnade i afrikanskt fängelse.

Det var antingen under hösten 1985 eller början av 1986 som man sedan fick en förfrågan från svenska utrikesdep. och man undrade omvar villig att ställa någon slags borgensumma om 250.000 svenska kronor till förfogande.. loster avböjde vänligt men bestämt och förklarade att man inte hade råd.

Därefter har man inte haft varken personlig eller brevkontakt medoch i hans ärende meddelade UD vid senare tillfälle, att man på något sätt etablerat en kontakt medoch det framgick ju sedan tidigare i skrivelse att han satt i något afrikanskt fängelse.

På fråga uppgeratt första gångenkom tillså hade han ingen bil. På signalementsfråga uppgeratt hon minnssom något mellan 175-180 cm lång, smärt, mellanblond hår och någon ljus färg på ögonen, hon tror att de var blå.

På fråga uppger hon vidare att man inte engagerat sig ipass eller körkorts ansökan.

För omkring ett år sedan fickoch därmedkontakt med en journalist som dels ringde och som också skrev brev tillJournalisten menade att han sökteför föräldrarnas räkning. I vart fall fickden uppfattningen av journalistens resonemang.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

samtidigt takräcket till den Volvobilklostret hade.

Sedanfor iväg frånunder hösten 1984, har man inte sett honom. Man har dock fått ett par brev från honom. Han har då skrivit att han var i Afrika och han skrev för att han ville ha pengar. Några pengar fick han inte och breven sände han under 1985 och det var ett par månader innanhamnade i afrikanskt fängelse.

Det var antingen under hösten 1985 eller början av 1986 som man sedan fick en förfrågan från svenska utrikesdep. och man undrade omvar villig att ställa någon slags borgensumma om 250.000 svenska kronor till förfogande.. loster avböjde vänligt men bestämt och förklarade att man inte hade råd.

Därefter har man inte haft varken personlig eller brevkontakt medoch i hans ärende meddelade UD vid senare tillfälle, att man på något sätt etablerat en kontakt medoch det framgick ju sedan tidigare i skrivelse att han satt i något afrikanskt fängelse.

På fråga uppgeratt första gångenkom tillså hade han ingen bil. På signalementsfråga uppgeratt hon minnssom något mellan 175-180 cm lång, smärt, mellanblond hår och någon ljus färg på ögonen, hon tror att de var blå.

På fråga uppger hon vidare att man inte engagerat sig ipass eller körkorts ansökan.

För omkring ett år sedan fickoch därmedkontakt med en journalist som dels ringde och som också skrev brev tillJournalisten menade att han sökteför föräldrarnas räkning. I vart fall fickden uppfattningen av journalistens resonemang.

sak Man tillställdes vissa fotografier och såvitt hon förstår så ville man ha ett utlåtande om fotografierna föreställdevar av den uppfattningen att ett foto var helt säkert taget påmen att på andra fotografier var hon tveksam om det föreställerPå fråga om någon person gjort andra efterforskningar omberättaratt man rent allmänt till en början frågade efter honom när han åkte iväg. Han var en sådan person att han gav ett mycket sympatiskt första intryck och på så sätt blev han också bekant med många människor.har inget direkt minne av attvarit i kontakt medoch gjort några efterforskningar eftermenfar hörde däremot av sig någon gång omkring 1984. Han undrade omhört av sig men frånsida så hade man då inget direkt besked att lämna.

På förhörsledarens fråga om någon person som presenterat sig somvid något tillfälle frågat efteruppgeratt hon har inget direkt minne av det, i vart fall inte sedan flera år tillbaka. Tidigare hände det att någon kunde fråga efter honom, men man hade inte speciellt lagt namnetpå minnet. På fråga uppgeratt hon inte hörttala om någon kamrat vid namnFörhört slut kl. 09.40.

Stockholm som ovan

Roland Segerman krinsp

Förhöeet uppläst föroch av henne vidkänt med tillägg attvid en första kontakt förklarade att han sökte politisk asyl här i Sverig

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

sak Man tillställdes vissa fotografier och såvitt hon förstår så ville man ha ett utlåtande om fotografierna föreställdevar av den uppfattningen att ett foto var helt säkert taget påmen att på andra fotografier var hon tveksam om det föreställerPå fråga om någon person gjort andra efterforskningar omberättaratt man rent allmänt till en början frågade efter honom när han åkte iväg. Han var en sådan person att han gav ett mycket sympatiskt första intryck och på så sätt blev han också bekant med många människor.har inget direkt minne av attvarit i kontakt medoch gjort några efterforskningar eftermenfar hörde däremot av sig någon gång omkring 1984. Han undrade omhört av sig men frånsida så hade man då inget direkt besked att lämna.

På förhörsledarens fråga om någon person som presenterat sig somvid något tillfälle frågat efteruppgeratt hon har inget direkt minne av det, i vart fall inte sedan flera år tillbaka. Tidigare hände det att någon kunde fråga efter honom, men man hade inte speciellt lagt namnetpå minnet. På fråga uppgeratt hon inte hörttala om någon kamrat vid namnFörhört slut kl. 09.40.

Stockholm som ovan

Roland Segerman krinsp

Förhöeet uppläst föroch av henne vidkänt med tillägg attvid en första kontakt förklarade att han sökte politisk asyl här i Sverig

Protokoll upprättat efter anteckningar under telefonförhör med studerande AnnaSamuelsson f. 570205-5020, bor Lobergsslätts, 430 20 Veddige, tfn 0340-30153. Förhörsledare: Krinsp Roland Segerman Förhörsdag, onsdagen den 18 mars 1992 med början kl. 15.45.hörd upplysningsvis angående bekantskapen medvilken finns omnämnd i avsnitt D-6866 och i spaningstips utpekad som Olof Palmes mördare.

Under hösten, antingen under 1973 eller möjligen hösten 1974, närvar 16-17 år gammal, gick hon i Katedralskolan i Lund. Vid ett tillfälle besökte hon Rögledär hon var på kurs. Under vistelsen på klostret såg hon en fransman som då hetteFuchs och som hon träffade igen ett par månader senare. Tycke uppstod mellanochoch han berättade lite om sig själv och han nämnde att han redan vid unga år sökt sig till främlingslegionen och att han hade mer än ett falskt pass och eller_id-kort när han kom till Sverige. Enligt vad han berättade hade han själv ordnat med det falska passet från något polishus i Västtyskland. Förberättade han också att han i främlingslegionen genomgått någon form av sabotageutbildning på Korsika och såvittförstår ingick i den utbildningen också att på egen hand ordna falska papper för sig.

över huvud taget visadestor förslagenhet när det gällde att ordna papper och sånt att förete inför myndigheter. Till följd av bekantskapen medslutadeskolan och började arbeta i bokhandel i Malmö och flyttade tillsammans medförst på Salmansgatan och sedan Löjtnantsgatan i Malmö.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Protokoll upprättat efter anteckningar under telefonförhör med studerande AnnaSamuelsson f. 570205-5020, bor Lobergsslätts, 430 20 Veddige, tfn 0340-30153. Förhörsledare: Krinsp Roland Segerman Förhörsdag, onsdagen den 18 mars 1992 med början kl. 15.45.hörd upplysningsvis angående bekantskapen medvilken finns omnämnd i avsnitt D-6866 och i spaningstips utpekad som Olof Palmes mördare.

Under hösten, antingen under 1973 eller möjligen hösten 1974, närvar 16-17 år gammal, gick hon i Katedralskolan i Lund. Vid ett tillfälle besökte hon Rögledär hon var på kurs. Under vistelsen på klostret såg hon en fransman som då hetteFuchs och som hon träffade igen ett par månader senare. Tycke uppstod mellanochoch han berättade lite om sig själv och han nämnde att han redan vid unga år sökt sig till främlingslegionen och att han hade mer än ett falskt pass och eller_id-kort när han kom till Sverige. Enligt vad han berättade hade han själv ordnat med det falska passet från något polishus i Västtyskland. Förberättade han också att han i främlingslegionen genomgått någon form av sabotageutbildning på Korsika och såvittförstår ingick i den utbildningen också att på egen hand ordna falska papper för sig.

över huvud taget visadestor förslagenhet när det gällde att ordna papper och sånt att förete inför myndigheter. Till följd av bekantskapen medslutadeskolan och började arbeta i bokhandel i Malmö och flyttade tillsammans medförst på Salmansgatan och sedan Löjtnantsgatan i Malmö.

förklarade också föratt han inte kunde Fördra..hjälpte

honom att han här i Sverige via ansökan Patent & Registreringsverket ansökte och fick också efternamnetUnder 1975 hade förhållandet mellanochförsämrats ochflyttade upp till Stockholm och till sina föräldrar. Där började hon på vuxengymnasiet. Den här åtgärden var en slags passivt tillbakadragande frånjust för att förhållandet dem emellan hade blivit sämre ochville komma bort ifrån honom. Det blev dock så attkom efter upp till Stockholm och till en början hade han då ingenstans att bo och för en mycket kort tid fick han bo hosföräldrar.

lyckades skaffa kontrakt på en lgenhet underfadressHon fick ett förstahandskontrakt av en person som gick under namnetoch hon minns att hon fick betala pengar under bordet för lägenheten. På den här adressen flyttade de in. Förhållandet mellanochvar sedan lite till och från och sedan september månad 1979 lämnade honför gott och han fick då behålla lägenheten. Han bodde kvar där till februari sånad 1980 då han ensam for ner tillNågon gång i mars eller april månd 1980 var sista gångenpersonligen sammanträffade medHon hade senare hört talas om att han lämnade Sverige någon gång i augusti samma år.

Därefter hadeingen som helst kontakt medförrän han någon gång under 1983 eller 1984, på hösten, ringde uppsom redan under 1982, hade flyttat till Göteborg. Han hade då haft viss brevkontakt och genom något missförstånd eller misstolkning framkom attåter var i Sverige och att han ville träffaNär hon inte ville träffa honom, vilket hon förklarade per telefon blev han både ledsen och arg. Det är ledde till attdefinitivt bröt kontakten med honom. Han kan ha avtalat tid per telefon någon gång ochkänner till atttill och från haft kontakt medpappa.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

förklarade också föratt han inte kunde Fördra..hjälpte

honom att han här i Sverige via ansökan Patent & Registreringsverket ansökte och fick också efternamnetUnder 1975 hade förhållandet mellanochförsämrats ochflyttade upp till Stockholm och till sina föräldrar. Där började hon på vuxengymnasiet. Den här åtgärden var en slags passivt tillbakadragande frånjust för att förhållandet dem emellan hade blivit sämre ochville komma bort ifrån honom. Det blev dock så attkom efter upp till Stockholm och till en början hade han då ingenstans att bo och för en mycket kort tid fick han bo hosföräldrar.

lyckades skaffa kontrakt på en lgenhet underfadressHon fick ett förstahandskontrakt av en person som gick under namnetoch hon minns att hon fick betala pengar under bordet för lägenheten. På den här adressen flyttade de in. Förhållandet mellanochvar sedan lite till och från och sedan september månad 1979 lämnade honför gott och han fick då behålla lägenheten. Han bodde kvar där till februari sånad 1980 då han ensam for ner tillNågon gång i mars eller april månd 1980 var sista gångenpersonligen sammanträffade medHon hade senare hört talas om att han lämnade Sverige någon gång i augusti samma år.

Därefter hadeingen som helst kontakt medförrän han någon gång under 1983 eller 1984, på hösten, ringde uppsom redan under 1982, hade flyttat till Göteborg. Han hade då haft viss brevkontakt och genom något missförstånd eller misstolkning framkom attåter var i Sverige och att han ville träffaNär hon inte ville träffa honom, vilket hon förklarade per telefon blev han både ledsen och arg. Det är ledde till attdefinitivt bröt kontakten med honom. Han kan ha avtalat tid per telefon någon gång ochkänner till atttill och från haft kontakt medpappa.

, berättade hon

Vid telefonkontakt medföljande:

Det stände att enhade bobt påmen detta var välgigt länge sedan, det rörde sig om kortare vistelser, Det senaste angåendevar att Sv ambassaden i Stockholm, (troligen menar hon UD, ) ringtför att höra om de ville ställa upp med en borgen förvilken skulle sitta i fängelse någonstans i Afrika,visste inte vilket land det rörde sig om.hade dock nekat att göra detta. Efter att systerhade hört sig för påvilken tidpunkt detta gällde, skulle det ha hänt före mordet på 010f Palme, det var de helt säkra på, enligti fängelse i Afrika, då mordet skedde. I övrigt hade de inget mer att tillföra oss i uppgiftsväg.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

, berättade hon

Vid telefonkontakt medföljande:

Det stände att enhade bobt påmen detta var välgigt länge sedan, det rörde sig om kortare vistelser, Det senaste angåendevar att Sv ambassaden i Stockholm, (troligen menar hon UD, ) ringtför att höra om de ville ställa upp med en borgen förvilken skulle sitta i fängelse någonstans i Afrika,visste inte vilket land det rörde sig om.hade dock nekat att göra detta. Efter att systerhade hört sig för påvilken tidpunkt detta gällde, skulle det ha hänt före mordet på 010f Palme, det var de helt säkra på, enligti fängelse i Afrika, då mordet skedde. I övrigt hade de inget mer att tillföra oss i uppgiftsväg.

Genom hörsägen har hon fått reda på atten tid suttit i fängelse i Frankrike och att han senare åkt till Afrika, en dröm som han haft redan från tiden i främlingslegionen.

På fråga uppgeratt hon vill minnas attblev svensk medborgare omkring 1979 och att han fick sitt medborgarskap efter att "ha kämpat väl".

På fråga angående vänner och bekanta, uppgeratt hon under bekantskapen medhade sitt umgänge och han hade sina vänner och bekanta som han träffade. Bland vänner och bekanta somträffade och umgicks med, minnsen person som hon själv inte tror att hon personligen inte träffat, men somsa kom från Ungern och hos vilkenen tid bott i Malmö.

Blandbekanta i Stockholm minns hon någon karatetränare som heter_och som enligt uppgift skulle vara en f.d. främlingslegionär. Hon

minns också atttalade om någon person som var från Bretange och om nån från Nordafrika. På fråga omminns någon, uppger hon att det kan vara så att den här personen från Bretagne hette på det här viset. Hon har inget minne av att någon kompis under senare år söktDet är många år sedan hon var i kontakt med någon som frågade efter honom, men hon minns faktiskt ett tillfälle flera år sedan när hon var i Stockholm och att hon då sammanträffade med någon person som tydligen kände tillochtidigare förhållande. Den här personen, som hon nu inte minns vem det var, hade frågat omochfortfarande träffades, och såvitt hon minns, hade man redan då brutit kontakten.

På fråga om bilinnehav, uppgerattfrån början inte alls hade någon bil, men att han senare, det måste ha varit omkring 1980, som han hade köpt en relativt fin Mercedesbil.sa att han hade köpt den här Mercedesbilen av en polis.

Den senaste hälsningen fick hon frånsom enligt uppgift, befinner sig någonstans i Afrika. Någon person hade tydligen sökt |via svenskt

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Genom hörsägen har hon fått reda på atten tid suttit i fängelse i Frankrike och att han senare åkt till Afrika, en dröm som han haft redan från tiden i främlingslegionen.

På fråga uppgeratt hon vill minnas attblev svensk medborgare omkring 1979 och att han fick sitt medborgarskap efter att "ha kämpat väl".

På fråga angående vänner och bekanta, uppgeratt hon under bekantskapen medhade sitt umgänge och han hade sina vänner och bekanta som han träffade. Bland vänner och bekanta somträffade och umgicks med, minnsen person som hon själv inte tror att hon personligen inte träffat, men somsa kom från Ungern och hos vilkenen tid bott i Malmö.

Blandbekanta i Stockholm minns hon någon karatetränare som heter_och som enligt uppgift skulle vara en f.d. främlingslegionär. Hon

minns också atttalade om någon person som var från Bretange och om nån från Nordafrika. På fråga omminns någon, uppger hon att det kan vara så att den här personen från Bretagne hette på det här viset. Hon har inget minne av att någon kompis under senare år söktDet är många år sedan hon var i kontakt med någon som frågade efter honom, men hon minns faktiskt ett tillfälle flera år sedan när hon var i Stockholm och att hon då sammanträffade med någon person som tydligen kände tillochtidigare förhållande. Den här personen, som hon nu inte minns vem det var, hade frågat omochfortfarande träffades, och såvitt hon minns, hade man redan då brutit kontakten.

På fråga om bilinnehav, uppgerattfrån början inte alls hade någon bil, men att han senare, det måste ha varit omkring 1980, som han hade köpt en relativt fin Mercedesbil.sa att han hade köpt den här Mercedesbilen av en polis.

Den senaste hälsningen fick hon frånsom enligt uppgift, befinner sig någonstans i Afrika. Någon person hade tydligen sökt |via svenskt

sak konsulat i försök att nåi något ärende och han visste tydligen inte alls vad det gällde och han hade brevledes framfört att han hoppas att ärendet inte berodde på att något hade hänthar också för ungefär ett år sedan blivit kontaktad av en journalist som heter Olle Alsén, som pratat med henne angåendeoch skickat henne en tre, fyra fotografier. Han ville ha svar på om det här var fotospåHon minns att hon tittade på de här fotografierna och svarade att samtliga fotografier utom ett var fotos påHon var då osäker på en av bilderna och hon minns att hon svarade att den bilden inte föreställdeHon har därefter funderat på den bilden och kommit fram till att en person kan förändras på tolv år och i dag skulle hon inte alls vara så säker som hon var när hon svarade journalisten att den här bilden inte föreställdeberättar också atthade ett sätt som gjorde att han hade en olägenhet att bli ovän med folk. Relationen funkade bra i början, men på grund ay sitt temperament blev han ofta ovän med folk i sin omgivning. Under tiden härlärde känna honom berättade han att han i främlingslegionen tjänstgjort som instruktör för falskärms jägare, Under bekantskapen med honom, hade han aldrig något ordentligt arbete, även om han för en mycket kort tid hade någon anställning inom SL och på Vin & Spritcentralen och nån budbilsfirma. Han var istället en fixare för sig själv och som exempel var han personen som kunde hitta något i ettandi kyardaffär

köpa föremålet för att sedan något kvarter längre bort i annak

antikvaruaffin- sälja prylen med osedvanlig stor vinst. En tid sålde han också tavlor av karaktären utpräglad Hötorgskonst.

Avslutningsvis berättaratt förutom journalisten Olle Alsén har hon också blivit uppringd av annan journalist som ställt vissa frågor omoch samtidigt talat om att han hört talas om attbedrivit någon slags torpedverksamhet.blev tveksam till om det här verkligen var en journalist från Sydsvenska Dagbladet. När hon kontrollringde sade man att man

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

sak konsulat i försök att nåi något ärende och han visste tydligen inte alls vad det gällde och han hade brevledes framfört att han hoppas att ärendet inte berodde på att något hade hänthar också för ungefär ett år sedan blivit kontaktad av en journalist som heter Olle Alsén, som pratat med henne angåendeoch skickat henne en tre, fyra fotografier. Han ville ha svar på om det här var fotospåHon minns att hon tittade på de här fotografierna och svarade att samtliga fotografier utom ett var fotos påHon var då osäker på en av bilderna och hon minns att hon svarade att den bilden inte föreställdeHon har därefter funderat på den bilden och kommit fram till att en person kan förändras på tolv år och i dag skulle hon inte alls vara så säker som hon var när hon svarade journalisten att den här bilden inte föreställdeberättar också atthade ett sätt som gjorde att han hade en olägenhet att bli ovän med folk. Relationen funkade bra i början, men på grund ay sitt temperament blev han ofta ovän med folk i sin omgivning. Under tiden härlärde känna honom berättade han att han i främlingslegionen tjänstgjort som instruktör för falskärms jägare, Under bekantskapen med honom, hade han aldrig något ordentligt arbete, även om han för en mycket kort tid hade någon anställning inom SL och på Vin & Spritcentralen och nån budbilsfirma. Han var istället en fixare för sig själv och som exempel var han personen som kunde hitta något i ettandi kyardaffär

köpa föremålet för att sedan något kvarter längre bort i annak

antikvaruaffin- sälja prylen med osedvanlig stor vinst. En tid sålde han också tavlor av karaktären utpräglad Hötorgskonst.

Avslutningsvis berättaratt förutom journalisten Olle Alsén har hon också blivit uppringd av annan journalist som ställt vissa frågor omoch samtidigt talat om att han hört talas om attbedrivit någon slags torpedverksamhet.blev tveksam till om det här verkligen var en journalist från Sydsvenska Dagbladet. När hon kontrollringde sade man att man

inte hade någon journalist med det här namnet anställd på tidningen.

Tillfrågad om hon känner till namnetuppger hon att hon i något sammanhang hört namnet, men hon kan inte tidsbestämma uppgiften om när hon hört det. Det kan vara så att hon har hört det här namnet i samband med att talat om sina vänner i Malmö, men det kan också vara så att hon har hört det är namnet under senare år.

Förhöret som påbörjades vid 15.45-tiden, avslutades kl. 17.05.

Stockholm som ovan

Diland aperm care

Roland Segerman krinsp

Förhöret uppläst för1992 03 27 och av henne vidkänt, men med följande tillägg Den relativt fina Mercedesbilen kommed 1978 och inte som hon tidigare uppgivi under

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

inte hade någon journalist med det här namnet anställd på tidningen.

Tillfrågad om hon känner till namnetuppger hon att hon i något sammanhang hört namnet, men hon kan inte tidsbestämma uppgiften om när hon hört det. Det kan vara så att hon har hört det här namnet i samband med att talat om sina vänner i Malmö, men det kan också vara så att hon har hört det är namnet under senare år.

Förhöret som påbörjades vid 15.45-tiden, avslutades kl. 17.05.

Stockholm som ovan

Diland aperm care

Roland Segerman krinsp

Förhöret uppläst för1992 03 27 och av henne vidkänt, men med följande tillägg Den relativt fina Mercedesbilen kommed 1978 och inte som hon tidigare uppgivi under

saktidigare hörd i utredningen.

Sammanfattningsvis uppgeratt dotternviss tid under åren 19731974 och fram till någongång omkring 1979, hade ett förhållande med en person kalladTill en början bodde de i Skåne och senare skaffadeen lägenhet påi Stockholm. Omkring 1979 flyttade de isär och enligt uppgift boddeen kortare tid kvar i lägenheten påOmkring 1979-1980 hadeflyttat till Frankrike, där han satts i fängelse eftersom han i början på 1970-talet enligt uppgift hade rymt från främlingslegionen.tror det var någongång i början av 1980 som han fick ett brev frånoch att han som svensk medborgare önskade hjälp genom svenska UD.vill minnas att han tog kontakt med vice konsuln i Marseille i ärendet. Möjligen har sedanbesökt Sverige vid något ytterligare tillfälle, men han har sannolikt inte haft någon personlig kontakt medsom under 1982 flyttade till Göteborg medan familjen blev kvar i Stockholm. Någongång under tiden september månad 1985 och fram till februari månad 1987, fick sedanett brev ifrånHan förklarade att han "kommit i svårigheter", vilket berodde på att han blivit frånstulen en bil han hade förhyrd. Dessutom hade han också blivit frånstulen pass och körkort ochbefann sig i någon liten stat i Afrika och ville haråd och hjälp hur han skulle förfara för att få ut ett nytt svenskt pass och ett nytt svensk körkort.tog kontakt med UD och förklaradebelägenhet och att lösa ärendet var svårt eftersom den stat sombefann sig i Afrika inte hade någon egentlig beskickning, utan Sverige representerades av en honorärkonsUL med begränsade möjligheter och kanske också begränsat intresse.vill minnas att han på något sätt medverkade till attfick önskat pass och körkort. Han minns att det var något trassel med bakgrunden på något foto och att han skrev någon förklaring och just att sökanden befann sig i Afrika, han tror att det hela löste sig till slut. Just detta med ansökan om nytt svenskt pass innebar speciella problem. I det land därbefann sig kunde man inte

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

saktidigare hörd i utredningen.

Sammanfattningsvis uppgeratt dotternviss tid under åren 19731974 och fram till någongång omkring 1979, hade ett förhållande med en person kalladTill en början bodde de i Skåne och senare skaffadeen lägenhet påi Stockholm. Omkring 1979 flyttade de isär och enligt uppgift boddeen kortare tid kvar i lägenheten påOmkring 1979-1980 hadeflyttat till Frankrike, där han satts i fängelse eftersom han i början på 1970-talet enligt uppgift hade rymt från främlingslegionen.tror det var någongång i början av 1980 som han fick ett brev frånoch att han som svensk medborgare önskade hjälp genom svenska UD.vill minnas att han tog kontakt med vice konsuln i Marseille i ärendet. Möjligen har sedanbesökt Sverige vid något ytterligare tillfälle, men han har sannolikt inte haft någon personlig kontakt medsom under 1982 flyttade till Göteborg medan familjen blev kvar i Stockholm. Någongång under tiden september månad 1985 och fram till februari månad 1987, fick sedanett brev ifrånHan förklarade att han "kommit i svårigheter", vilket berodde på att han blivit frånstulen en bil han hade förhyrd. Dessutom hade han också blivit frånstulen pass och körkort ochbefann sig i någon liten stat i Afrika och ville haråd och hjälp hur han skulle förfara för att få ut ett nytt svenskt pass och ett nytt svensk körkort.tog kontakt med UD och förklaradebelägenhet och att lösa ärendet var svårt eftersom den stat sombefann sig i Afrika inte hade någon egentlig beskickning, utan Sverige representerades av en honorärkonsUL med begränsade möjligheter och kanske också begränsat intresse.vill minnas att han på något sätt medverkade till attfick önskat pass och körkort. Han minns att det var något trassel med bakgrunden på något foto och att han skrev någon förklaring och just att sökanden befann sig i Afrika, han tror att det hela löste sig till slut. Just detta med ansökan om nytt svenskt pass innebar speciella problem. I det land därbefann sig kunde man inte

försedd med pass och därmed befann han sig i någonting som kan betecknas som "Moment 22-situation".tror attändå löste problemet och kanske var det också så attnär han fyllde i handlingarna,hade angiviti Stockholm som bostadsadress. Det här var ju den adressenhade när han lämnade Stockholm för att via kortare vistelsetog sig ner till Frankrike och vidare till Afrika.är inte alls säker på attkontaktat folkbokföringsmyndigheten och där meddelat sin avflyttning från Stockholm och Sverige näråtervände till Frankrike.

Stockholm 1992-03-24

 (Signatur)

Roland Segerman Krinsp.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

försedd med pass och därmed befann han sig i någonting som kan betecknas som "Moment 22-situation".tror attändå löste problemet och kanske var det också så attnär han fyllde i handlingarna,hade angiviti Stockholm som bostadsadress. Det här var ju den adressenhade när han lämnade Stockholm för att via kortare vistelsetog sig ner till Frankrike och vidare till Afrika.är inte alls säker på attkontaktat folkbokföringsmyndigheten och där meddelat sin avflyttning från Stockholm och Sverige näråtervände till Frankrike.

Stockholm 1992-03-24

 (Signatur)

Roland Segerman Krinsp.

P.g.& attsökt pass i Lund, så kontrollerade vi upp detta, och fann då att han skrivitadress. Vi beslöt då att ringa upp henne.

Ny adress:870429,kl 08.30, pratade jag medach berättade för henne anledningen, varför vi sökerHon berättade då att hon inte sett eller hört av honom på två år. Senast det begav sig bodde han på/hos (och att han senare då han var i Stockholm arbetade där som T-baneförare. I övrigt troddeatt kan påhadeföräldraadress, tfnI övrigt hadeinget mer att berätta för tillfället, utan hon skulle återkomma om hon fick höra något om Dalllart.

Vid kontroll hos Past.exp/Katarina församl, framkom följande: 740308 kom han till Sverige via V.Tyskland, till S:t Peters försam), LUND. 770315

STHLM / Katarina församl. 790220 Bytte han namn från. Foda 1 Frankrike. Yrke:Konstnär ?

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

P.g.& attsökt pass i Lund, så kontrollerade vi upp detta, och fann då att han skrivitadress. Vi beslöt då att ringa upp henne.

Ny adress:870429,kl 08.30, pratade jag medach berättade för henne anledningen, varför vi sökerHon berättade då att hon inte sett eller hört av honom på två år. Senast det begav sig bodde han på/hos (och att han senare då han var i Stockholm arbetade där som T-baneförare. I övrigt troddeatt kan påhadeföräldraadress, tfnI övrigt hadeinget mer att berätta för tillfället, utan hon skulle återkomma om hon fick höra något om Dalllart.

Vid kontroll hos Past.exp/Katarina församl, framkom följande: 740308 kom han till Sverige via V.Tyskland, till S:t Peters försam), LUND. 770315

STHLM / Katarina församl. 790220 Bytte han namn från. Foda 1 Frankrike. Yrke:Konstnär ?

Den i tipset utpekadehar till dags datum varit mycket svår att finna. Den adress han står skriven på verkar han aldrig ha bott på, han har aldrig anlitat försäkringskassan m.m. Följande undersökningar har gjorts för att finnaFörsäkringskassan Har aldrig meddelat inkomst eller anmält sig dit i något

ärende. Fastighetsägaresstår skriven enligt datVid kontroll säger fai ighetsägaren att de aldrig hört det namnet och inte har någon

hyresgäst ned det namnet. Brevbärarexp. De har inte under de senaste åren delat ut någon post till någonpå nämnd adress, de har aldrig hört talas om någonPastorsexp. De har namn och pnr uppgifter samt att han blev svensk medborgare

-78, Inga anhöriga. Riksskatteverket. Bara namn och pnr, aldrig uppget inkomst eller betalat skatt. Invandrarverket: Ej några uppgifter om honom alls, hänvisar till Länsstyrelsen. Länstyrelsen Stockholm Ej några uppgifter påde handhar endast nedbore

skap för ungdommar mellan 18 22 år, hänvisar till Past

expeditionen. XXXXXXXXXXXX Kronofogdemyndigheten: Stockholm Kommun, Dex harpersonuppgifter och de "gamlaadressen,, Ej något annat.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Den i tipset utpekadehar till dags datum varit mycket svår att finna. Den adress han står skriven på verkar han aldrig ha bott på, han har aldrig anlitat försäkringskassan m.m. Följande undersökningar har gjorts för att finnaFörsäkringskassan Har aldrig meddelat inkomst eller anmält sig dit i något

ärende. Fastighetsägaresstår skriven enligt datVid kontroll säger fai ighetsägaren att de aldrig hört det namnet och inte har någon

hyresgäst ned det namnet. Brevbärarexp. De har inte under de senaste åren delat ut någon post till någonpå nämnd adress, de har aldrig hört talas om någonPastorsexp. De har namn och pnr uppgifter samt att han blev svensk medborgare

-78, Inga anhöriga. Riksskatteverket. Bara namn och pnr, aldrig uppget inkomst eller betalat skatt. Invandrarverket: Ej några uppgifter om honom alls, hänvisar till Länsstyrelsen. Länstyrelsen Stockholm Ej några uppgifter påde handhar endast nedbore

skap för ungdommar mellan 18 22 år, hänvisar till Past

expeditionen. XXXXXXXXXXXX Kronofogdemyndigheten: Stockholm Kommun, Dex harpersonuppgifter och de "gamlaadressen,, Ej något annat.

D6866-5

68.6615 org3 )EFTERNAMN: SAKNASÖGON BLÅ

HÅR MÖRKBLONT

DPUTF 841102 AV PD

1204 GILT TOM 941102 LUNO PDP

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

D6866-5

68.6615 org3 )EFTERNAMN: SAKNASÖGON BLÅ

HÅR MÖRKBLONT

DPUTF 841102 AV PD

1204 GILT TOM 941102 LUNO PDP

Slagning beträffande :CKR

AB Utfärdat i M-län, 751211

CBR

Fordon saknas

PBR

Förekommer ej

ASP

Förekommer ej

ISP

Förekommer ej

APE

Innehar pass. Utf.871209 L:NPN

Förekommer med adress som ovan. Ogift.

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Pol-1987-03-20 D6866-00 Främlingslegionär.pdf

Slagning beträffande :CKR

AB Utfärdat i M-län, 751211

CBR

Fordon saknas

PBR

Förekommer ej

ASP

Förekommer ej

ISP

Förekommer ej

APE

Innehar pass. Utf.871209 L:NPN

Förekommer med adress som ovan. Ogift.