Skillnad mellan versioner av "Marinen"
Från wpu.nu
(113 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | {{AndraNamn|Kustflottan}} | + | {{AndraNamn|Flottan; Kustflottan; marinofficerare; BÖS; Berga örlogsskolor; Hårsfjärden; marinstaben; Musköbasen; Muskö; Kustartilleriet; KA 1}} |
Under uppdatering: Senast {{uppdaterad}} | Under uppdatering: Senast {{uppdaterad}} | ||
− | '''Marinen''' är, sedan 1522, en försvarsgren inom Försvarsmakten (FM) och omfattade 1986, vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]], två vapenslag, Flottan och Kustartilleriet (KA). | + | '''Marinen''' är, sedan 1522, en försvarsgren inom Försvarsmakten (FM) och omfattade 1986, vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]], två vapenslag, '''Flottan''' och '''Kustartilleriet''' (KA). |
− | '''Marinen''' organiserades för krig som örlogsbaser med marina bevakningsområden inom militärområdena (MILO) och var underställda respektive militärbefälhavare (MB) från att tidigare varit direkt underställda Chefen för Marinen (CM). | + | '''Marinen''' organiserades för krig som örlogsbaser med marina bevakningsområden inom militärområdena (MILO) och var 1986 underställda respektive militärbefälhavare (MB) från att tidigare varit direkt underställda Chefen för Marinen (CM). |
Örlogsbasernas organisation kunde bland annat bestå av stab och förvaltning, kustbevakningsorganisation samt fartygs och helikopterförband. | Örlogsbasernas organisation kunde bland annat bestå av stab och förvaltning, kustbevakningsorganisation samt fartygs och helikopterförband. | ||
Rad 12: | Rad 12: | ||
== Ledning == | == Ledning == | ||
− | Marinledningen var förlagd i Haninge garnison på Muskö.<br> | + | Marinledningen med marinstaben var förlagd i Haninge garnison på Muskö.<br> |
<u>Chefer för Marinen (CM)</u><br> | <u>Chefer för Marinen (CM)</u><br> | ||
− | 1978–1984: | + | 1978–1984: [[Per Rudberg]]<br> |
1984–1990: [[Bengt J. Schuback]]<br> | 1984–1990: [[Bengt J. Schuback]]<br> | ||
1990–1994: Dick Börjesson | 1990–1994: Dick Börjesson | ||
− | = | + | {|| style=”background:white;” |
− | + | |+ Personer med anknytning till Marinen som har relevans för utredningen | |
+ | |- | ||
− | + | !Namn !! Anknytning / Befattning (Grad) !! Tid (1986)<br> | |
− | | | + | |- |
+ | |[[Lennart Ljung]] ||Överbefälhavare / ÖB (General) / ||1978 till<br>1986-09-30 | ||
+ | |- | ||
+ | |[[Bror Stefenson]] ||Chef för Försvarsstaben / C Fst (Viceamiral) | ||
+ | ||1982–1987 | ||
+ | |- | ||
+ | |[[Per Rudberg]] || Viceamiral<br>Marinchef / CM tillika stf ÖB<br>ÖB i exil i händelse av krig ||1978-1984<br>1984- | ||
+ | |- | ||
+ | |[[Bengt J. Schuback]] ||Marinchef / CM (Viceamiral) ||1984-1990 | ||
+ | |- | ||
+ | | || '''Personer med anknytning till Flottan''' | ||
+ | |- | ||
+ | |[[Cay Holmberg]] ||Chef Berga örlogsskolor / C BÖS (Kommendör) ||1984-1987 | ||
|- | |- | ||
− | + | |[[Hans von Hofsten]] ||Kommendörkapten<br>Chef Vapenofficersskolan (C VOS) vid BÖS<br>Chef för Nautiska avdelningen vid Marinstaben ||1984-1986<br> 1986-1988 | |
|- | |- | ||
− | | | + | | ||'''Personer med anknytning till Kustartilleriet''' |
|- | |- | ||
− | | | + | |[[Donald Forsberg]] ||Attackdykare (KJS)<br>Agent IB/GBU/[[SSI]] ||1965-1966<br>1966-1990 |
|- | |- | ||
+ | |||
|} | |} | ||
+ | |||
+ | |||
+ | == I utredningen == | ||
<br> | <br> | ||
− | + | {|| style="background:white;" | |
− | {|| style= | + | |+ Avsnitt/uppslag i wpu med anknytning till Marinen |
− | |+ | + | |- |
+ | !Period<br>Datum !! Rubrik / kort beskrivning !! Avsnitt<br>Uppgiftslämnare | ||
|- | |- | ||
− | + | |1987-10-19 ||Förhör av kommendörkapten Hans von Hofsten om hans kontakter med organisationer och personer utpekade som involverade i mordet på Olof Palme. ||[[Uppslag:D6770-08|D6770-08]]<br>[[Hans von Hofsten]] | |
|- | |- | ||
− | |[[ | + | |1988 ||Man från Texas, USA, som uppgivit att han utfört elektronikarbeten på '''Musköbasen'''. Han har för fästmö uppgivit att han skjutit [[Olof Palme]]. ||[[Avsnitt :D10529|D10529]]<br>[[Britt-Inger Lundström]] |
|- | |- | ||
− | | | + | |1996 ||Om extrem nationalistisk grupp av marinofficerare som på 1980-talet regelbundet höll möten i Sjöofficerssällskapets lokaler på Långa Raden på Skeppsholmen. || [[Avsnitt:H17439|H17439]] |
|- | |- | ||
− | |[[ | + | |1999 ||Säkerhetsklassad informatör inom Försvarsmakten (FM) lämnar rapport om sina iakttagelser inom FM och Marinen fvb till [[Lars Nylén]] / RKP. ||[[Avsnitt:H18676|H18676]]<br>Informatör (sekretess) |
|- | |- | ||
− | |||
− | |||
|} | |} | ||
<br> | <br> | ||
+ | |||
+ | == Marinens förband (1986) == | ||
Nedan beskrivs de förband och personer (anställda aktiva eller f.d./värnpliktiga /civila) som 1986 haft/hade anknytning till Marinen, och hörts eller omnämnts i utredningen av mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]]. | Nedan beskrivs de förband och personer (anställda aktiva eller f.d./värnpliktiga /civila) som 1986 haft/hade anknytning till Marinen, och hörts eller omnämnts i utredningen av mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]]. | ||
Rad 55: | Rad 73: | ||
Förband / Ledning / Verksamhet / Personer med anknytning | Förband / Ledning / Verksamhet / Personer med anknytning | ||
− | '''Svenska flottan (Flottan)''' | + | '''<big>Svenska flottan (Flottan)</big>''' |
'''Svenska flottan''' är ett vapenslag inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser. | '''Svenska flottan''' är ett vapenslag inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser. | ||
Rad 82: | Rad 100: | ||
<u>Kustflottans baser (i urval ”ostkusten”)</u><br> | <u>Kustflottans baser (i urval ”ostkusten”)</u><br> | ||
− | * Södertörnsbasen (SörB) delad på Ingarö och | + | * Södertörnsbasen (SörB) delad på Ingarö och Hårsfjärden utanför Berga örlogsbas, var '''Kustflottans huvudbas i fred och krig'''. |
* Blekingebasen (BleB) i Karlskrona i Blekinge | * Blekingebasen (BleB) i Karlskrona i Blekinge | ||
* Fårösundsbasen (FårB) i Fårösund på Gotland | * Fårösundsbasen (FårB) i Fårösund på Gotland | ||
* Saxarfjärdsbasen (SaxB) på Rindö utanför Vaxholm i Roslagen | * Saxarfjärdsbasen (SaxB) på Rindö utanför Vaxholm i Roslagen | ||
* Stockholmsbasen (StoB) med Stockholms örlogsvarv (ÖVS) på Skeppsholmen i Stockholm | * Stockholmsbasen (StoB) med Stockholms örlogsvarv (ÖVS) på Skeppsholmen i Stockholm | ||
+ | |||
+ | <u>'''Sjöofficerssällskapet i Stockholm (SOSS)'''</u><br> | ||
+ | |||
+ | SOSS är en privat förening av marinofficerare som bildades 1849-11-01 och hade sin officersmäss i byggnaden Långa Raden 8 på Skeppsholmen. | ||
+ | |||
+ | <u>Verksamhet</u><br> | ||
+ | Sällskapets ändamål är att hålla klubbverksamhet i sina mässutrymmen som på 1980-talet var upplåtet för dem i ”Långa Raden” på Skeppsholmen. Sällskapet leddes 1986 av en ordförande och en mässdirektör. | ||
+ | |||
+ | <u>Långa Raden</u><br> | ||
+ | Genom att sjöminister Baltzar von Platen (1804-1875) upplät sin rätt till tjänstebostad i byggnaden ”Långa Raden” på Skeppsholmen kunde flottans officerare utnyttja 20 rum för inkvarterings-, samlings- och restaurationsändamål. | ||
+ | |||
+ | I ett kungligt brev, daterat 1852-02-14, föreskrev konung Oscar I att lokalerna i Långa raden 8{{RU|H17439-00}} skulle nyttjas som mässutrymme. | ||
+ | |||
+ | När Von Platen sedan avgick permanentades förhållandet genom ett Kungligt brev av 1852-02-14, där konung Oscar den I skrev att bostället må tillsvidare få användas till s.k. ”mess för härvarande Stations Embets- och Tjenstemen” | ||
+ | |||
+ | På denna handling vilade Sällskapets burskap till mässlokalerna ända fram till slutet av 1980 – talet då man ej längre ansåg att det kungliga brevet kunde anses vara juridiskt bindande. | ||
Rad 100: | Rad 134: | ||
* Muskö örlogsbas, eller Musköbasen, en strategisk bas för svenska marinen på ön Muskö i Haninge kommun. | * Muskö örlogsbas, eller Musköbasen, en strategisk bas för svenska marinen på ön Muskö i Haninge kommun. | ||
− | Berga örlogsskolor (BÖS), 1960-1997, var en truppslagsskola för flottan vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] 1986. Förbandsledningen under befäl av kommendör Cay Holmberg (1984-1987) var förlagd i Haninge garnison i Berga. | + | '''Berga örlogsskolor (BÖS)''', 1960-1997, var en truppslagsskola för flottan vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] 1986. |
− | Verksamhet | + | |
− | Berga örlogsskolor hade till huvuduppgift att utbilda manskap, såväl värnpliktiga som stamanställda, i sjömanskap och grundläggande militära färdigheter. Vid skolorna bedrevs även viss yrkesutbildning. | + | Förbandsledningen under befäl av kommendör [[Cay Holmberg]] (1984-1987) var förlagd i Haninge garnison i Berga. |
+ | |||
+ | <u>Verksamhet</u><br> | ||
+ | '''Berga örlogsskolor''' hade till huvuduppgift att utbilda manskap, såväl värnpliktiga som stamanställda, i sjömanskap och grundläggande militära färdigheter. Vid skolorna bedrevs även viss yrkesutbildning. | ||
− | Ingående enheter 1986 | + | <u>Ingående enheter 1986</u><br> |
I Berga örlogsskolor (BÖS) ingick följande skolor | I Berga örlogsskolor (BÖS) ingick följande skolor | ||
− | + | * Vapenofficersskola (VOS) 1982–1987<br>- Skolchef 1984-1986 kommendörkapten [[Hans von Hofsten]] | |
− | - | + | * Ytattackskolan (Yaskol; 1983–1995 |
− | + | * Bas- och rekrytskolan (Brskol) –1998 | |
− | + | * Skeppstekniska skolan (Stskol) 1983–1993 | |
− | + | * Telestridsskolan (Tsskol) 1983–1995 | |
− | + | * Undervattenstridsskolan (Usskol) 1983–1994 | |
− | |||
1997 bildades den nya skolan, Örlogsskolorna, med ledning i Berga och utbildning i både Berga och Karlskrona. | 1997 bildades den nya skolan, Örlogsskolorna, med ledning i Berga och utbildning i både Berga och Karlskrona. | ||
Rad 146: | Rad 182: | ||
+ | '''Ostkustens örlogsbas''' ('''ÖrlB O'''), 1966-1990, verkade inom östra militärområdet (Milo Ö) och förbandsledningen underställd chefen för Milo Ö var förlagd på Muskö vid '''Hårsfjärden'''. | ||
+ | |||
+ | '''Hårsfjärden-incidenten'''<br> | ||
+ | Det var i Hårsfjärden som den svenska Marinen jagade en misstänkt ubåt 1-13 oktober 1982. | ||
+ | |||
+ | <youtube dimensions=”320x200” description="1982 Rapport Ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982 (10:51) ">https://youtu.be/3zWmJSA8VhE?si=s5mY_WP8QidMa_Q3</youtube> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | <u>Ledning för Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O)</u><br> | ||
+ | * 1977–1983: Konteramiral Christer Kierkegaard | ||
+ | * 1983–1986: Kommendör av 1. Graden Bengt O’Konor | ||
+ | * 1986–1988: Kommendör av 1. Graden Hans Tynnerström | ||
+ | |||
+ | <u>Verksamhet</u><br> | ||
+ | Uppgifter för Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O) var bland annat sjöövervaka tilldelat område, stödja de marina förbanden med teknisk tjänst, vidmakthålla den marina infrastrukturen inom tilldelat område, stödjer hänvisade förband. | ||
+ | |||
+ | Ingående enheter 1986 var | ||
+ | * ÖrlB O (Musköbasen) bestod av baschef med stab, stabskompani, basbataljon, Sjöstridsbataljon med ingående sjöstridskompanier på Muskö, Teknikkontor fartyg, militär serviceenhet, hälso- och sjukvårdsenhet. (1966-1990) | ||
+ | * 11. helikopterdivisionen (1957-1990) | ||
+ | * Muskö örlogsvarv (ÖVM) på Muskö (1969-2004). Varvet är lokaliserat till Musköanläggningen och har bland annat tre verkstadstunnlar, samt tre dockor. | ||
+ | |||
+ | <u>Muskö örlogsbas (”Musköbasen”) med beteckning (ÖrlB O)</u><br> | ||
+ | Muskö örlogsbas ligger på ön Muskö som strategisk bas för den svenska Marinen och är ett militärt skyddsområde. | ||
+ | |||
+ | Vid Örlogsbasen på Muskö baserades örlogsfartyg i fredstid. Från basen kunde fartygen verka, skyddas, underhållas och reorganiseras. | ||
+ | Bergsanläggningen rymmer ett flertal underjordiska dockor för Muskö örlogsvarv samt verkstäder, kontor, sjukhus. | ||
+ | |||
+ | [[Fil:1968_HMS_Sundsvall_på_väg_in_i_en_av_Musköbasens_fartygstunnlar._Marin Nytt_nr_2_1969.jpg|miniatyr|centrerad|1968 HMS Sundsvall på väg in i en av Musköbasens fartygstunnlar. (Marin Nytt nr 2 1969 Wikimedia Commons)]] | ||
+ | |||
+ | Anläggningen var/är till största delen insprängd i urberget på Muskö, och är lika stor som Stockholmsstadsdelen Gamla stan. För att göra kommunikationerna till basen säkrare byggdes en tunnel, Muskötunneln. Tunneln är 3 km lång och var vid invigningen 1964 en av Europas längsta. | ||
+ | |||
+ | [[Fil:2012-03-13 Muskövägen vid Muskötunnelns mynning på Yxlö Wikipedia Holger Ellgaard.jpg|miniatyr|centrerad|2012-03-13 Muskövägen vid Muskötunnelns mynning på Yxlö (Wikipedia Holger Ellgaard)]] | ||
+ | |||
+ | |||
+ | '''<big>Kustartilleriet (KA)</big>''' | ||
+ | |||
+ | '''Kustartilleriet (KA)''', 1902-2000, var ett av de två vapenslagen inom Marinen 1986 och i Stockholm utgjordes kustartilleriförsvaret av Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) underställt chefen för Stockholms kustartilleriförsvar. | ||
+ | |||
+ | Verksamhet | ||
+ | Kustartilleriets huvuduppgifter var | ||
+ | * Invasionsförsvar | ||
+ | * Försvar av de marina basområdena. | ||
+ | * Försvar av viktiga farvattensförträngningar | ||
+ | * Ge artilleristöd åt lätta sjöstridskrafter | ||
+ | * Skydd av sjötrafiken. | ||
+ | |||
+ | Kustartilleriet löste dessa uppgifter genom att med artilleri och minor driva undan, stoppa eller sänka fientliga fartyg. | ||
+ | |||
+ | Enheter som ingick i Kustartilleriets försvar av Stockholm 1986. | ||
+ | * Stockholms kustartilleriförsvar, ett stabsförband som bildades 1984—1985. | ||
+ | * Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) var från 1985 underställt chefen för Stockholms kustartilleriförsvar. | ||
+ | * Kustjägarskolan ingick i Kustartilleriet och förlagd till KA 1 i Vaxholm.<br>År 1956–1957 utbildades Sveriges första kustjägarförband vid Närförsvarsskolan (NärfS) vid KA 1. År 1958 omorganiserades Bärgas till en kustjägarskola och 1959 döptes skolan om till Kustjägarskolan (KustJS). | ||
+ | |||
+ | Förbands chefer var | ||
+ | * 1983–1985 – Anders Hammarskjöld | ||
+ | * 1985–1988 – Claes-Göran Hedén | ||
+ | * 1988–1990 – Peter Wilpart | ||
+ | |||
+ | Kustjägare (aktiva, värnpliktiga och f.d.) och som förekommer i samband med utredningen | ||
Rad 154: | Rad 249: | ||
{| class="wikitable sortable" | {| class="wikitable sortable" | ||
|- | |- | ||
− | ! | + | !Datum ||Rubrik / Länk ||Källor |
|- | |- | ||
|1522- ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svenska_marinen Marinen (Svenska marinen)] ||Wikipedia<br>svenska | |1522- ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svenska_marinen Marinen (Svenska marinen)] ||Wikipedia<br>svenska | ||
Rad 162: | Rad 257: | ||
|1904-2000 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kustflottan Kustflottan (Kfl)] ||Wikipedia<br>svenska | |1904-2000 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kustflottan Kustflottan (Kfl)] ||Wikipedia<br>svenska | ||
|- | |- | ||
− | | | + | |1849- ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sjöofficerssällskapet_i_Stockholm Sjöofficerssällskapet i Stockholm ] ||Wikipedia<br>svenska |
+ | |- | ||
+ | |1849- ||[https://www.soss.se/medlem-och-org./långa-raden-27288167 Sjöofficerssällskapet i Stockholm och Långa Raden] ||Wikipedia<br>svenska | ||
|- | |- | ||
|1944- ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Haninge_garnison Haninge garnison] ||Wikipedia<br>svenska | |1944- ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Haninge_garnison Haninge garnison] ||Wikipedia<br>svenska | ||
Rad 169: | Rad 266: | ||
|- | |- | ||
|1946-1997 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Berga_örlogsskolor Berga örlogsskolor] ||Wikipedia<br>svenska | |1946-1997 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Berga_örlogsskolor Berga örlogsskolor] ||Wikipedia<br>svenska | ||
+ | |- | ||
+ | |1942-1991 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Östra_militärområdet Östra militärområdet (Milo Ö)] ||Wikipedia<br>svenska | ||
+ | |- | ||
+ | |1966-1990 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ostkustens_marinbas Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O)] ||Wikipedia<br>svenska | ||
+ | |- | ||
+ | |1964-03-15 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Muskötunneln Muskötunneln (tunnel mellan Muskö och Yxlö)] ||Wikipedia<br>svenska | ||
+ | |- | ||
+ | |||
+ | |1969-1990 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Musköbasen Musköbasen, örlogsbas i Sverige] ||Wikipedia<br>svenska | ||
+ | |- | ||
+ | |1981-1984 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ubåtskränkningar_i_Sverige Ubåtskränkningar i Sverige] ||Wikipedia<br>svenska | ||
+ | |- | ||
+ | |1982-10/(01-13) ||[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hårsfjärden_incident Hårsfjärden incident] ||Wikipedia<br>engelska | ||
+ | |- | ||
+ | |1902-2000 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kustartilleriet_(Sverige) Kustartilleriet (KA)] ||Wikipedia<br>svenska | ||
+ | |- | ||
+ | |1942-1990 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stockholms_kustartilleriförsvar Stockholms kustartilleriförsvar (en kustartilleriförsvarsstab)] ||Wikipedia<br>svenska | ||
|- | |- | ||
|} | |} |
Nuvarande version från 26 januari 2025 kl. 09.49
Under uppdatering: Senast Uppdaterad: 2025-01-26 08:49
Marinen är, sedan 1522, en försvarsgren inom Försvarsmakten (FM) och omfattade 1986, vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme, två vapenslag, Flottan och Kustartilleriet (KA).
Marinen organiserades för krig som örlogsbaser med marina bevakningsområden inom militärområdena (MILO) och var 1986 underställda respektive militärbefälhavare (MB) från att tidigare varit direkt underställda Chefen för Marinen (CM).
Örlogsbasernas organisation kunde bland annat bestå av stab och förvaltning, kustbevakningsorganisation samt fartygs och helikopterförband.
Marinen utbildade och producerade krigsförband i fredstid under ledning av Chefen för Marinen (CM) och var indelad i marinbaser, flottiljer och regementen.
Ledning
Marinledningen med marinstaben var förlagd i Haninge garnison på Muskö.
Chefer för Marinen (CM)
1978–1984: Per Rudberg
1984–1990: Bengt J. Schuback
1990–1994: Dick Börjesson
Namn | Anknytning / Befattning (Grad) | Tid (1986) |
---|---|---|
Lennart Ljung | Överbefälhavare / ÖB (General) / | 1978 till 1986-09-30 |
Bror Stefenson | Chef för Försvarsstaben / C Fst (Viceamiral) | 1982–1987 |
Per Rudberg | Viceamiral Marinchef / CM tillika stf ÖB ÖB i exil i händelse av krig |
1978-1984 1984- |
Bengt J. Schuback | Marinchef / CM (Viceamiral) | 1984-1990 |
Personer med anknytning till Flottan | ||
Cay Holmberg | Chef Berga örlogsskolor / C BÖS (Kommendör) | 1984-1987 |
Hans von Hofsten | Kommendörkapten Chef Vapenofficersskolan (C VOS) vid BÖS Chef för Nautiska avdelningen vid Marinstaben |
1984-1986 1986-1988 |
Personer med anknytning till Kustartilleriet | ||
Donald Forsberg | Attackdykare (KJS) Agent IB/GBU/SSI |
1965-1966 1966-1990 |
I utredningen
Period Datum |
Rubrik / kort beskrivning | Avsnitt Uppgiftslämnare |
---|---|---|
1987-10-19 | Förhör av kommendörkapten Hans von Hofsten om hans kontakter med organisationer och personer utpekade som involverade i mordet på Olof Palme. | D6770-08 Hans von Hofsten |
1988 | Man från Texas, USA, som uppgivit att han utfört elektronikarbeten på Musköbasen. Han har för fästmö uppgivit att han skjutit Olof Palme. | D10529 Britt-Inger Lundström |
1996 | Om extrem nationalistisk grupp av marinofficerare som på 1980-talet regelbundet höll möten i Sjöofficerssällskapets lokaler på Långa Raden på Skeppsholmen. | H17439 |
1999 | Säkerhetsklassad informatör inom Försvarsmakten (FM) lämnar rapport om sina iakttagelser inom FM och Marinen fvb till Lars Nylén / RKP. | H18676 Informatör (sekretess) |
Marinens förband (1986)
Nedan beskrivs de förband och personer (anställda aktiva eller f.d./värnpliktiga /civila) som 1986 haft/hade anknytning till Marinen, och hörts eller omnämnts i utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.
Förband / Ledning / Verksamhet / Personer med anknytning
Svenska flottan (Flottan)
Svenska flottan är ett vapenslag inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser.
Flottan var för krig organiserad som en örlogsflotta med stridsfartyg, jagare, korvetter, minröjningsfartyg, minfartyg och ubåtar, anpassade för att hävda Sveriges territoriella integritet och svenska intressen samt för att genomföra sjöfartsskydd huvudsakligen i närområdet (Sveriges omgivande vatten).
Fram till och med 2004-12-31 bestod Flottan av:
- 1. Ubåtsflottiljen med hemmahamn Karlskrona
- 2. Ytstridsflottiljen med hemmahamn Haninge garnison
- 3. Ytstridsflottiljen med hemmahamn Karlskrona
- 4. Minkrigsflottiljen med hemmahamn Berga och Karlskrona
I krig leddes sjöstridsförbanden av respektive militärbefälhavare (MB).
Kustflottan (Kfl) var 1986 en militär sjöstyrka inom svenska marinen och i fredstid Svenska Flottans utbildningsförband och bestod främst av ytattack-, ubåts-, minerings- och minröjningsenheter.
Utöver uppgiften att utbilda och öva fartygsbesättningar i fred, var förbandet en rörlig strategisk resurs som kunde utnyttjas för kraftsamling i ett visst område innan ett läge blev så allvarligt att ledningen övertogs av territoriell chef (Militärbefälhavaren).
Chefen för kustflottan (CKF) hade konteramirals grad och disponerade en stab, Flaggen.
Chefer för Kustflottan (CKF)
- 1980–1982: Bror Stefenson
- 1982–1985: Jan Enquist
- 1985–1990: Claes Tornberg
Kustflottans baser (i urval ”ostkusten”)
- Södertörnsbasen (SörB) delad på Ingarö och Hårsfjärden utanför Berga örlogsbas, var Kustflottans huvudbas i fred och krig.
- Blekingebasen (BleB) i Karlskrona i Blekinge
- Fårösundsbasen (FårB) i Fårösund på Gotland
- Saxarfjärdsbasen (SaxB) på Rindö utanför Vaxholm i Roslagen
- Stockholmsbasen (StoB) med Stockholms örlogsvarv (ÖVS) på Skeppsholmen i Stockholm
Sjöofficerssällskapet i Stockholm (SOSS)
SOSS är en privat förening av marinofficerare som bildades 1849-11-01 och hade sin officersmäss i byggnaden Långa Raden 8 på Skeppsholmen.
Verksamhet
Sällskapets ändamål är att hålla klubbverksamhet i sina mässutrymmen som på 1980-talet var upplåtet för dem i ”Långa Raden” på Skeppsholmen. Sällskapet leddes 1986 av en ordförande och en mässdirektör.
Långa Raden
Genom att sjöminister Baltzar von Platen (1804-1875) upplät sin rätt till tjänstebostad i byggnaden ”Långa Raden” på Skeppsholmen kunde flottans officerare utnyttja 20 rum för inkvarterings-, samlings- och restaurationsändamål.
I ett kungligt brev, daterat 1852-02-14, föreskrev konung Oscar I att lokalerna i Långa raden 8 H17439-00 skulle nyttjas som mässutrymme.
När Von Platen sedan avgick permanentades förhållandet genom ett Kungligt brev av 1852-02-14, där konung Oscar den I skrev att bostället må tillsvidare få användas till s.k. ”mess för härvarande Stations Embets- och Tjenstemen”
På denna handling vilade Sällskapets burskap till mässlokalerna ända fram till slutet av 1980 – talet då man ej längre ansåg att det kungliga brevet kunde anses vara juridiskt bindande.
Haninge garnison
Haninge garnison är en garnison inom svenska Försvarsmakten belägen vid Berga samt på Muskö.
Garnisonen är en paraplyorganisation för den militära närvaron i Haninge kommun. Under 1940-talet flyttade marinen ut större delen av sin verksamhet från Skeppsholmen i Stockholm till Berga örlogsbas och Muskö örlogsbas.
1986 var följande enheter ur Marinen förlagda inom Haninge garnison
- 1. Helikopterdivisionen vid Berga helikopterflygplats
- Berga örlogsbas vid Hårsfjärden utanför Västerhaninge, Haninge kommun, med Berga örlogsskolor (BÖS) 1946-1997.
- Muskö örlogsbas, eller Musköbasen, en strategisk bas för svenska marinen på ön Muskö i Haninge kommun.
Berga örlogsskolor (BÖS), 1960-1997, var en truppslagsskola för flottan vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme 1986.
Förbandsledningen under befäl av kommendör Cay Holmberg (1984-1987) var förlagd i Haninge garnison i Berga.
Verksamhet
Berga örlogsskolor hade till huvuduppgift att utbilda manskap, såväl värnpliktiga som stamanställda, i sjömanskap och grundläggande militära färdigheter. Vid skolorna bedrevs även viss yrkesutbildning.
Ingående enheter 1986
I Berga örlogsskolor (BÖS) ingick följande skolor
- Vapenofficersskola (VOS) 1982–1987
- Skolchef 1984-1986 kommendörkapten Hans von Hofsten - Ytattackskolan (Yaskol; 1983–1995
- Bas- och rekrytskolan (Brskol) –1998
- Skeppstekniska skolan (Stskol) 1983–1993
- Telestridsskolan (Tsskol) 1983–1995
- Undervattenstridsskolan (Usskol) 1983–1994
1997 bildades den nya skolan, Örlogsskolorna, med ledning i Berga och utbildning i både Berga och Karlskrona.
Östra militärområdet (Milo Ö)
Milo Ö var 1986 ett militärområde inom svenska Försvarsmakten.
Ledning
Milo Ö leddes av en militärbefälhavare (MB) med ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter från Armén, Flygvapnet och Marinen inom militärområdet för den territoriella och den markoperativa uppgiften.
Militärbefälhavaren (MB Milo Ö) innehade även befattningen överkommendanten i Stockholm.
Militärbefälhavare (MB Milo Ö)
- 1976–1982: Gunnar Eklund
- 1982–1988: Bengt Lehander
- 1988–1991: Bror Stefenson
Förbandsledningen med stab var förlagd i Strängnäs garnison i Strängnäs.
Organisation 1971-1987
Försvarsområden
Militärområdet var uppdelat i försvarsområden (Fo) och marina enheter vilka täckte Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län och Östergötlands län.
Ingående marina enheter (1986)
- ÖrlB O – Ostkustens örlogsbas, Muskö.
- ÖrlBavd Ro – Roslagens örlogsbasavdelning, Uppsala.
- SK – Stockholms kustartilleriförsvar, Vaxholm.
- KA 1 – Vaxholms kustartilleriregemente, Vaxholm
Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O), 1966-1990, verkade inom östra militärområdet (Milo Ö) och förbandsledningen underställd chefen för Milo Ö var förlagd på Muskö vid Hårsfjärden.
Hårsfjärden-incidenten
Det var i Hårsfjärden som den svenska Marinen jagade en misstänkt ubåt 1-13 oktober 1982.
Ledning för Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O)
- 1977–1983: Konteramiral Christer Kierkegaard
- 1983–1986: Kommendör av 1. Graden Bengt O’Konor
- 1986–1988: Kommendör av 1. Graden Hans Tynnerström
Verksamhet
Uppgifter för Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O) var bland annat sjöövervaka tilldelat område, stödja de marina förbanden med teknisk tjänst, vidmakthålla den marina infrastrukturen inom tilldelat område, stödjer hänvisade förband.
Ingående enheter 1986 var
- ÖrlB O (Musköbasen) bestod av baschef med stab, stabskompani, basbataljon, Sjöstridsbataljon med ingående sjöstridskompanier på Muskö, Teknikkontor fartyg, militär serviceenhet, hälso- och sjukvårdsenhet. (1966-1990)
- 11. helikopterdivisionen (1957-1990)
- Muskö örlogsvarv (ÖVM) på Muskö (1969-2004). Varvet är lokaliserat till Musköanläggningen och har bland annat tre verkstadstunnlar, samt tre dockor.
Muskö örlogsbas (”Musköbasen”) med beteckning (ÖrlB O)
Muskö örlogsbas ligger på ön Muskö som strategisk bas för den svenska Marinen och är ett militärt skyddsområde.
Vid Örlogsbasen på Muskö baserades örlogsfartyg i fredstid. Från basen kunde fartygen verka, skyddas, underhållas och reorganiseras. Bergsanläggningen rymmer ett flertal underjordiska dockor för Muskö örlogsvarv samt verkstäder, kontor, sjukhus.
Anläggningen var/är till största delen insprängd i urberget på Muskö, och är lika stor som Stockholmsstadsdelen Gamla stan. För att göra kommunikationerna till basen säkrare byggdes en tunnel, Muskötunneln. Tunneln är 3 km lång och var vid invigningen 1964 en av Europas längsta.
Kustartilleriet (KA)
Kustartilleriet (KA), 1902-2000, var ett av de två vapenslagen inom Marinen 1986 och i Stockholm utgjordes kustartilleriförsvaret av Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) underställt chefen för Stockholms kustartilleriförsvar.
Verksamhet Kustartilleriets huvuduppgifter var
- Invasionsförsvar
- Försvar av de marina basområdena.
- Försvar av viktiga farvattensförträngningar
- Ge artilleristöd åt lätta sjöstridskrafter
- Skydd av sjötrafiken.
Kustartilleriet löste dessa uppgifter genom att med artilleri och minor driva undan, stoppa eller sänka fientliga fartyg.
Enheter som ingick i Kustartilleriets försvar av Stockholm 1986.
- Stockholms kustartilleriförsvar, ett stabsförband som bildades 1984—1985.
- Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KA 1) var från 1985 underställt chefen för Stockholms kustartilleriförsvar.
- Kustjägarskolan ingick i Kustartilleriet och förlagd till KA 1 i Vaxholm.
År 1956–1957 utbildades Sveriges första kustjägarförband vid Närförsvarsskolan (NärfS) vid KA 1. År 1958 omorganiserades Bärgas till en kustjägarskola och 1959 döptes skolan om till Kustjägarskolan (KustJS).
Förbands chefer var
- 1983–1985 – Anders Hammarskjöld
- 1985–1988 – Claes-Göran Hedén
- 1988–1990 – Peter Wilpart
Kustjägare (aktiva, värnpliktiga och f.d.) och som förekommer i samband med utredningen
Källor / Referenser
Datum | Rubrik / Länk | Källor |
---|---|---|
1522- | Marinen (Svenska marinen) | Wikipedia svenska |
1522- | Svenska flottan | Wikipedia svenska |
1904-2000 | Kustflottan (Kfl) | Wikipedia svenska |
1849- | Sjöofficerssällskapet i Stockholm | Wikipedia svenska |
1849- | Sjöofficerssällskapet i Stockholm och Långa Raden | Wikipedia svenska |
1944- | Haninge garnison | Wikipedia svenska |
1944- | Berga örlogsbas | Wikipedia svenska |
1946-1997 | Berga örlogsskolor | Wikipedia svenska |
1942-1991 | Östra militärområdet (Milo Ö) | Wikipedia svenska |
1966-1990 | Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O) | Wikipedia svenska |
1964-03-15 | Muskötunneln (tunnel mellan Muskö och Yxlö) | Wikipedia svenska |
1969-1990 | Musköbasen, örlogsbas i Sverige | Wikipedia svenska |
1981-1984 | Ubåtskränkningar i Sverige | Wikipedia svenska |
1982-10/(01-13) | Hårsfjärden incident | Wikipedia engelska |
1902-2000 | Kustartilleriet (KA) | Wikipedia svenska |
1942-1990 | Stockholms kustartilleriförsvar (en kustartilleriförsvarsstab) | Wikipedia svenska |