Skillnad mellan versioner av "Rikspolisstyrelsen"
Från wpu.nu
Rad 10: | Rad 10: | ||
Inledning/introduktion:<br> | Inledning/introduktion:<br> | ||
− | ( | + | (från öppna tillgängliga källor) |
− | |||
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. | RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. | ||
+ | |||
+ | Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] 1986 sorterade Rikspolisstyrelsen under Justitiedepartementet. | ||
+ | |||
Till RPS hörde<br> | Till RPS hörde<br> | ||
Rad 125: | Rad 127: | ||
: - Lokala sektioner | : - Lokala sektioner | ||
− | |||
=I utredningen= | =I utredningen= | ||
− | |||
[[Kategori:Organisation]] | [[Kategori:Organisation]] |
Versionen från 30 november 2022 kl. 11.35
Allmänt
Rikspolisstyrelsen (RPS)
Inledning/introduktion:
(från öppna tillgängliga källor)
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.
Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme 1986 sorterade Rikspolisstyrelsen under Justitiedepartementet.
Till RPS hörde
- Säkerhetspolisen
- Rikskriminalpolisen
- Polishögskolan.
- RPS var chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium.
RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet.
Rikspolisstyrelsen fördelade också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna.
Styrelse:
Rikspolisstyrelsens styrelse tillsattes av regeringen. Den bestod av högst åtta ledamöter inklusive rikspolischefen som varr ordförande.
Styrelsens uppgift var att:
- pröva att verksamheten bedrivs effektivt och att den överensstämmer med syftet
- biträda rikspolischefen och föreslå åtgärder som den finner motiverade
- besluta om ekonomiska rapporter, såsom årsredovisning och
- budgetunderlag med mera
- besluta om åtgärder, redovisning och planer med anledning av olika revisionsrapporter
- besluta om föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting.
Styrelsen bevakade dessutom verksamheten vid Säkerhetspolisen, för att se att de riktlinjer regeringen meddelar följdes.
En gång om året, eller när det behövs, lämnade styrelsen synpunkter och förslag till regeringen.
Ledamöter:
Rikspolischef (tillika ordförande för styrelsen)
Rikspolischefer:
1964 – 1978: Carl Persson
1978 – 1987: Holger Romander
1988 – 1988: Nils Erik Åhmansson
1988 – 1996: Björn Eriksson
Chef för Säkerhetspolisen (vice ordförande)
Sex riksdagsledamöter
När styrelsen handlade ärenden inom Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingick även säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen.
Organisation:
Rikspolisstyrelsen:
Inom Styrelsen fanns fyra avdelningar för
- - Säkerhetsfrågor | Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk)
- - Polisfrågor | Rikskriminalpolisen (RKP, Rikskrim)
- - Teknik- och datafrågor | RPS Konsult
- - Administrations frågor | RPS “Sekretariat”
Nationella verksamheter:
- Polishögskolan
- Polismuseet
- Rikskriminalpolisen
- Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)
- Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk)
Säkerhetsavdelningen lyder direkt under rikspolischefen.
När rikspolischefen har förhinder utövas hans tjänst i frågor som rör polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet av chefen för säkerhetsavdelningen.
Har även denne förhinder utövas tjänsten av den byråchef som rikspolischefen bestämmer.
Chefer för Säkerhetsavdelningen 1964-1989
- 1964–1970: P.G. Vinge
- 1970–1976: Hans Holmér
- 1976–1987: Sven-Åke Hjälmroth
- 1987−1989: Sune Sandström
Organisation
- Byrå A: (operativ verksamhet) (även kallad byrå E)
- Säkerhetsunderrättelsetjänst
- Tyngdpunkten i arbetet gäller sådan verksamhet som berör rikets yttre säkerhet. Vid byrån handläggs även terroristärenden.
Byråchef: Christer Ekberg
- Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)
Byrå B: (Stödjande verksamhet för avdelningens övriga verksamheter.) (även kallad byrå F)
- Säkerhetsskyddsverksamhet & livvaktsverksamheten.
- Personal- och ekonomiadministration samt data.
Byråchef: Sture Höglund
Andre man: Bjarne Törner med ansvar för:
Personskydd (livvaktsverksamhet), råd i särskilda fall av säkerhetsskydd, kontroll av säkerhetsskydd hos myndigheter, infiltrationsskydd (personalkontroll) samt avdelningens tekniska verksamhet (det fysiska säkerhetsskyddet, tekniska säkerhetsskyddsundersökningar m.m. samt tekniska undersökningar.
- Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)
Personskyddsgruppen (Livvakter 8 st) Industriskyddsgruppen Personalkontroll Teknisk rotel
- RPS Konsult:
RPS Konsult bedriver uppdragsverksamhet inom försäljning av programvara för automatisk databehandling, konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling med särskild inriktning på datasäkerhet samt konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt.
Byråchef: ???
RPS Sekretariat:
Sekretariatet var ett stabsorgan som svarade för den övergripande planeringen och samordningen inom avdelningen. Sekretariatet svarade vidare för analys och kontaktverksamhet samt för försvarsplanläggningar.
Byråchef: Per-Göran Näss
- Regioner: Fältorganisation
Fältorganisationen är indelad i regioner och lokala sektioner och är förlagd till olika orter ute i landet. Fältorganisationen lyder direkt under säkerhetsavdelningen och är alltså inte underställd den regionala eller lokala polischefen. Fältorganisationen är en spegel av den centrala organisationen och bedriver säkerhetsunderrättelsetjänst och säkerhetsskyddstjänst.
- - Lokala sektioner