Uppslag i samma avsnitt:
RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A
Protokoll förhör med herr Alf Lundin boende på adress
Telefon hemlig uppgift.
Anställning saknas för närvarande. Arbetssökande.
Förhöret hållet i Alf Lundins bostad 1994-03-16 10:35
.
Förhörsledare: krinsp Tuve Johansson samt krinsp Lennart Gustafsson.
Alf Lundin kommer fortsättningsvis under förhöret att tilltalas vid sitt förnamn Alf .
Alf underrättad om att förhöret ingår i utredningen avseende mordet på statsminister Olof Palme.
Alf skall höras kompletterande beträffande dom uppgifter han lämnat till utredningen, som gör gällande att han har gjort observationer på Sveavägen 1986-02-28
.
Alf också underrättad om att förhöret sker i konferensform.
INLEDNING
Alf har under den inledande delen av förhöret fått sig delgivet det viktiga i att dom uppgifter han nu förmedlar till polispersonal på plats skall vara sanningsenliga och överensstämmande med dom faktiska omständigheterna.
Alf är påmind om att det är viktigt att han håller sig till sanningen.
RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A
Protokoll förhör med herr Alf Lundin boende på adress
Telefon hemlig uppgift.
Anställning saknas för närvarande. Arbetssökande.
Förhöret hållet i Alf Lundins bostad 1994-03-16 10:35
.
Förhörsledare: krinsp Tuve Johansson samt krinsp Lennart Gustafsson.
Alf Lundin kommer fortsättningsvis under förhöret att tilltalas vid sitt förnamn Alf .
Alf underrättad om att förhöret ingår i utredningen avseende mordet på statsminister Olof Palme.
Alf skall höras kompletterande beträffande dom uppgifter han lämnat till utredningen, som gör gällande att han har gjort observationer på Sveavägen 1986-02-28
.
Alf också underrättad om att förhöret sker i konferensform.
INLEDNING
Alf har under den inledande delen av förhöret fått sig delgivet det viktiga i att dom uppgifter han nu förmedlar till polispersonal på plats skall vara sanningsenliga och överensstämmande med dom faktiska omständigheterna.
Alf är påmind om att det är viktigt att han håller sig till sanningen.
G: vilka gator och hur du åker. Åker du tunnelbana eller bil?
A: Tunnelbana. Och sen är jag mycket i centrala delarna, det är ju där folk rör sig va, så kan jag gå runt där och ställa mig och titta om vi säger så va. Det är väl inga speciella gator, det är runt i centrum.
G: Men nu 1994-02-28
här på måndagen, på 8-årsdagen, gjorde du något speciellt då?
A: Inte vad jag kan minnas. Om du syftar på om jag var inne i stan på årsdagen eller tittade där menar du. Nej.
F: Jag tänkte bara fråga också. Den här som du säger att du besöker, var är den belägen någonstans i centrala Stockholm?
G: Hamngatan.
F: Var på Hamngatan?
G: Jämte Första Sparbanken där,
F: Okey. Tack
G: Ja jag vill också fråga dig. Har du på något sätt haft med polisen att göra tidigare. Är du straffad för någonting?
A: Jag fick för en gång i
Jag kommer inte ihåg vilket år men det var någon gång på-, i början på 80-talet tror jag det var.
G: Och vad hade du gjort då?
A:
G:
A: (ohörbart) om vi säger så då.
G: Är det någonting som du fortfarande håller på med?
A:
Jag fick nog mig en läxa då. Jag förstod att det var dumt va.
G: Ja, det är uppfattat.
F: Tycker du Alf Lundin att du lever organiserat eller är du en slarver som lever ett oorganiserat liv?
A: Vad menar du med slarver?
F: Ja, är det ordning och reda med dig?
A: Jag kan ju säga så här då som svar på den frågan.
Jag är ju inte som beskrivs i tidningen, enstöring, utan jag är en sån människa som vill vara för mig själv lite va, men jag vill gärna gå ut ibland och så där också.
G: Varför vill du vara för dig själv?
A: Ja, det har blivit så hela tiden att jag vill vara för mig själv.
Jag vet inte någon förklaring till det utan det har alltid varit så att jag har varit lite utanför, så har jag kommit eller suttit i grupp för min hörsel va, så har jag fått uppfattningen att dom har skrattat åt mig bara för att jag kanske har svarat på något annat än vad dom har-, vi har suttit och pratat va. Då har
G: vilka gator och hur du åker. Åker du tunnelbana eller bil?
A: Tunnelbana. Och sen är jag mycket i centrala delarna, det är ju där folk rör sig va, så kan jag gå runt där och ställa mig och titta om vi säger så va. Det är väl inga speciella gator, det är runt i centrum.
G: Men nu 1994-02-28
här på måndagen, på 8-årsdagen, gjorde du något speciellt då?
A: Inte vad jag kan minnas. Om du syftar på om jag var inne i stan på årsdagen eller tittade där menar du. Nej.
F: Jag tänkte bara fråga också. Den här som du säger att du besöker, var är den belägen någonstans i centrala Stockholm?
G: Hamngatan.
F: Var på Hamngatan?
G: Jämte Första Sparbanken där,
F: Okey. Tack
G: Ja jag vill också fråga dig. Har du på något sätt haft med polisen att göra tidigare. Är du straffad för någonting?
A: Jag fick för en gång i
Jag kommer inte ihåg vilket år men det var någon gång på-, i början på 80-talet tror jag det var.
G: Och vad hade du gjort då?
A:
G:
A: (ohörbart) om vi säger så då.
G: Är det någonting som du fortfarande håller på med?
A:
Jag fick nog mig en läxa då. Jag förstod att det var dumt va.
G: Ja, det är uppfattat.
F: Tycker du Alf Lundin att du lever organiserat eller är du en slarver som lever ett oorganiserat liv?
A: Vad menar du med slarver?
F: Ja, är det ordning och reda med dig?
A: Jag kan ju säga så här då som svar på den frågan.
Jag är ju inte som beskrivs i tidningen, enstöring, utan jag är en sån människa som vill vara för mig själv lite va, men jag vill gärna gå ut ibland och så där också.
G: Varför vill du vara för dig själv?
A: Ja, det har blivit så hela tiden att jag vill vara för mig själv.
Jag vet inte någon förklaring till det utan det har alltid varit så att jag har varit lite utanför, så har jag kommit eller suttit i grupp för min hörsel va, så har jag fått uppfattningen att dom har skrattat åt mig bara för att jag kanske har svarat på något annat än vad dom har-, vi har suttit och pratat va. Då har
A: man ju känt sig som en jävla idiot och sen har man ju dragit sig undan då och då tycker ju folk att man är konstig. Sen har det blivit så att man har isolerat sig eller vad de kallar det.
F: Du återkommer vid ett flertal tillfällen till din hörsel. Ska du berätta varför du har dålig hörsel.
A: Ja, det kan ju inte jag veta varför.
F: Men är det någonting som är medfött eller är det någonting som har uppkommit vid skada eller liknande?
A: Ja, jag antar att det är medfött för när jag var yngre tror jag att jag var-, hörde också sämre va.
F: Har du uppsökt läkare vid något tillfälle och fått det här åtgärdat?
A: Ja, jag har ju fått hörselapparater.
F: Men du använder inte hörselapparat?
A: Om jag sitter och tittar på TV ibland, men jag tycker det ser fult ut och gå ute. Men jag har ju provat någon gång här ner (ohörbart) det är ju en himla skillnad va, så det går ju inte och gå med-, exempel på tunnelbanan och sitta med hörselapparat, vilket bra ljud va.
F: Och hörselapparat, det har du haft sen hur länge?
A: Ja, vad var det. Kanske ett år sedan jag fick dom.
F: Ett år sen, men du nyttjar inte apparaten regelbundet.
A: Nej, det blir inte så mycket. Men ibland när man tittar på TV och så.
G: Ja Alf, jag vill fråga dig lite om dina kläder. I förhören så har ju då polismännen frågat dig hur du själv var klädd den här kvällen 1986-02-28
och du har ju i det här förhöret återtagit alla uppgifter.
Du har i dom förhören berättat att du var iklädd bland annat i en mörkblå täckjacka. Var det någonting du hittade på eller har du en mörkblå täckjacka?
A: Ja, då hade jag en jacka som stämmer med det. Den hade jag på mig för jag har inte så mycket kläder va.
G: Var har du den täckjackan idag? Kan du visa den för oss?
A: Nej, den har jag gett bort till min bror för den var så stor va och han behövde en jacka.
G: När gav du bort den, vilket år. Kommer du ihåg det?
A: Nej, det har jag inget minne, men det kan vara 1987-1988
eller något kanske.
G: Och till vilken bror gav du jackan?
A: Ja, det är min yngste bror.
G: Och vad heter han?
A:
G. Och var bor han?
A: Ja, han bor väl i Alingsåstrakten någonstans. Jag har ingen kontakt så bra med dom därnere så jag vet inte var han bor.
A: man ju känt sig som en jävla idiot och sen har man ju dragit sig undan då och då tycker ju folk att man är konstig. Sen har det blivit så att man har isolerat sig eller vad de kallar det.
F: Du återkommer vid ett flertal tillfällen till din hörsel. Ska du berätta varför du har dålig hörsel.
A: Ja, det kan ju inte jag veta varför.
F: Men är det någonting som är medfött eller är det någonting som har uppkommit vid skada eller liknande?
A: Ja, jag antar att det är medfött för när jag var yngre tror jag att jag var-, hörde också sämre va.
F: Har du uppsökt läkare vid något tillfälle och fått det här åtgärdat?
A: Ja, jag har ju fått hörselapparater.
F: Men du använder inte hörselapparat?
A: Om jag sitter och tittar på TV ibland, men jag tycker det ser fult ut och gå ute. Men jag har ju provat någon gång här ner (ohörbart) det är ju en himla skillnad va, så det går ju inte och gå med-, exempel på tunnelbanan och sitta med hörselapparat, vilket bra ljud va.
F: Och hörselapparat, det har du haft sen hur länge?
A: Ja, vad var det. Kanske ett år sedan jag fick dom.
F: Ett år sen, men du nyttjar inte apparaten regelbundet.
A: Nej, det blir inte så mycket. Men ibland när man tittar på TV och så.
G: Ja Alf, jag vill fråga dig lite om dina kläder. I förhören så har ju då polismännen frågat dig hur du själv var klädd den här kvällen 1986-02-28
och du har ju i det här förhöret återtagit alla uppgifter.
Du har i dom förhören berättat att du var iklädd bland annat i en mörkblå täckjacka. Var det någonting du hittade på eller har du en mörkblå täckjacka?
A: Ja, då hade jag en jacka som stämmer med det. Den hade jag på mig för jag har inte så mycket kläder va.
G: Var har du den täckjackan idag? Kan du visa den för oss?
A: Nej, den har jag gett bort till min bror för den var så stor va och han behövde en jacka.
G: När gav du bort den, vilket år. Kommer du ihåg det?
A: Nej, det har jag inget minne, men det kan vara 1987-1988
eller något kanske.
G: Och till vilken bror gav du jackan?
A: Ja, det är min yngste bror.
G: Och vad heter han?
A:
G. Och var bor han?
A: Ja, han bor väl i Alingsåstrakten någonstans. Jag har ingen kontakt så bra med dom därnere så jag vet inte var han bor.
G: Var det du som överlämnade jackan till honom eller var det han som besökte dig här?
A: Nej, det var när jag var hemma hos morsan någon gång då, via-, lämnade morsan den till honom för hon-, vi tyckte han behövde någon jacka och den var för stor till mig.
G: Men det här egna signalementet du har lämnat då när du blev förhörd utav polisen, du har angivit vissa kläder, var det sådana kläder som du ägde vid det här tillfället?
A: Ja.
G: Det är uppfattat.
F: Har du vid något tillfälle haft korrespondens eller på annat sätt skickat brev till något statsråd eller någon annan myndighet eller myndighetsperson?
A: Svar nej.
F: Har du vid något tillfälle företagit någon utlandsresa?
A: Nja, det är Finlandsbåten en gång här från Stockholm för många år sedan. Det är det enda jag har varit utomlands.
F: Enda tillfället är således när du tar färjan över till Finland?
A: Ja, det var väl Finland. Jag kommer inte ihåg vad färjan hette men jag köpte biljett på Vasagatan som ligger mot Centralen, jag vet inte vad det är för bolag.
F: Jag återkommer till 1986-02-28
.
Om du på något sätt kan erinra dig eventuellt vilket TV-program du tittade på, på den här aktuella kvällen eller om du eventuellt kanske hade någon typ av kontakt med den här grannen som du säger dig ha umgåtts med en hel del.
A: På den kväll-, nej, kommer inte ihåg.
Det enda jag minns det är att jag stängde-, lade mig, det var kallt ute va och så där.
Stängde av TV:n och lade mig och sen hände ju det här sen nästa dag, som dom gick upp med flaggstången och så satt på TV:n så jag har inget något-, TV-program har jag inget minne av vilket det var.
F: Men du har ett starkt minne av att du befann dig hemma i bostaden den här kvällen 1986-02-28
?
A: O ja, det minns jag väl, att jag var hemma på kvällen.
F: Och du kan ej erinra dig om du fick något telefonsamtal eller fick besök i lägenheten?
A: Besök kan jag inte tänka mig eftersom jag umgås ju inte så mycket med folk då, det har ju blivit lite bättre nu. Nej, då har jag inget minne av att jag fick besök.
F: Och inget telefonsamtal?
A: Nej, inte som jag kan minnas.
F: Den här personen som du umgicks med i huset, kan du beskriva honom
G: Var det du som överlämnade jackan till honom eller var det han som besökte dig här?
A: Nej, det var när jag var hemma hos morsan någon gång då, via-, lämnade morsan den till honom för hon-, vi tyckte han behövde någon jacka och den var för stor till mig.
G: Men det här egna signalementet du har lämnat då när du blev förhörd utav polisen, du har angivit vissa kläder, var det sådana kläder som du ägde vid det här tillfället?
A: Ja.
G: Det är uppfattat.
F: Har du vid något tillfälle haft korrespondens eller på annat sätt skickat brev till något statsråd eller någon annan myndighet eller myndighetsperson?
A: Svar nej.
F: Har du vid något tillfälle företagit någon utlandsresa?
A: Nja, det är Finlandsbåten en gång här från Stockholm för många år sedan. Det är det enda jag har varit utomlands.
F: Enda tillfället är således när du tar färjan över till Finland?
A: Ja, det var väl Finland. Jag kommer inte ihåg vad färjan hette men jag köpte biljett på Vasagatan som ligger mot Centralen, jag vet inte vad det är för bolag.
F: Jag återkommer till 1986-02-28
.
Om du på något sätt kan erinra dig eventuellt vilket TV-program du tittade på, på den här aktuella kvällen eller om du eventuellt kanske hade någon typ av kontakt med den här grannen som du säger dig ha umgåtts med en hel del.
A: På den kväll-, nej, kommer inte ihåg.
Det enda jag minns det är att jag stängde-, lade mig, det var kallt ute va och så där.
Stängde av TV:n och lade mig och sen hände ju det här sen nästa dag, som dom gick upp med flaggstången och så satt på TV:n så jag har inget något-, TV-program har jag inget minne av vilket det var.
F: Men du har ett starkt minne av att du befann dig hemma i bostaden den här kvällen 1986-02-28
?
A: O ja, det minns jag väl, att jag var hemma på kvällen.
F: Och du kan ej erinra dig om du fick något telefonsamtal eller fick besök i lägenheten?
A: Besök kan jag inte tänka mig eftersom jag umgås ju inte så mycket med folk då, det har ju blivit lite bättre nu. Nej, då har jag inget minne av att jag fick besök.
F: Och inget telefonsamtal?
A: Nej, inte som jag kan minnas.
F: Den här personen som du umgicks med i huset, kan du beskriva honom
F: såsom person. Hur gammal och eventuellt hur han var byggd och om han bor kvar där kanske i dagens läge.
A: Det var kanske något år eller 3-4 sedan jag var och hälsade på honom en gång, men jag tror inte han bor kvar nu för jag pratade med någon som sagt inte han bor där. Det ju vara-, han är ju äldre med så han kan vara i-, ja, svårt.
F: Hur gammal är han ungefär?
A: Jag kan tänka mig runt 50.
F: Och är det en svensk medborgare eller?
A: Ja.
F: Kan du erinra dig efternamn eller förnamn?
A: Nej. Han hette något likvārdigt med Nej, jag kommer inte ihåg vad han heter.
F: Nej, du kan inte erinra dig personen ifråga men du uppskattar hans ålder till cirka 50 år och bosatt i fastigheten på Vilket våningsplan?
A:
F: Det är samma våningsplan som du sjālv bodde på.
A: Ja, ja.
G. Ja Alf vem är den första person som du pratar med rörande nyheten om Olof Palmes död.
Du har ju i det här förhöret sagt att du fick reda på det 1986-03-01
genom att en flaggstång var på halv stång så att säga, och att du fick reda på det här via massmedia.
Vem är det du pratar med först om det här?
A: Min mor. Jag ringer upp henne och talar om att jag har sett på TV att Olof Palme var död.
G. Har du pratat med någon annan direkt efter så att säga, du har pratat med din mor om det här.
A: Nej, inte vad jag minns.
G: Det är uppfattat.
F: Du tar spontant här upp att du vid något tillfälle har kommit i dispyt med en granne i huset och att det har uppstått någon typ av kontrovers.
Ska du i korthet bara beskriva detta för att klarlägga om du på något sätt har visat våld eller liknande mot någon granne.
A: Jag kan ju dra historien när han flyttade in den där mannen mittemot, februari-mars -93. Då var han ny här.
Då kom han in till mig och knackade på dörren och visade med händer och på mö-, att han skulle sätta ihop möbler och så ville han låna verktyg och skiftnyckel och det fick han låna då.
Och sen kom han och lämnade tillbaka det och då tackade han och bockade så jag trodde inte han kunde svenska då.
Sen vid ett tillfälle i tvättstugan när jag hade satt upp min tid och då kom jag ner och då hade ju
F: såsom person. Hur gammal och eventuellt hur han var byggd och om han bor kvar där kanske i dagens läge.
A: Det var kanske något år eller 3-4 sedan jag var och hälsade på honom en gång, men jag tror inte han bor kvar nu för jag pratade med någon som sagt inte han bor där. Det ju vara-, han är ju äldre med så han kan vara i-, ja, svårt.
F: Hur gammal är han ungefär?
A: Jag kan tänka mig runt 50.
F: Och är det en svensk medborgare eller?
A: Ja.
F: Kan du erinra dig efternamn eller förnamn?
A: Nej. Han hette något likvārdigt med Nej, jag kommer inte ihåg vad han heter.
F: Nej, du kan inte erinra dig personen ifråga men du uppskattar hans ålder till cirka 50 år och bosatt i fastigheten på Vilket våningsplan?
A:
F: Det är samma våningsplan som du sjālv bodde på.
A: Ja, ja.
G. Ja Alf vem är den första person som du pratar med rörande nyheten om Olof Palmes död.
Du har ju i det här förhöret sagt att du fick reda på det 1986-03-01
genom att en flaggstång var på halv stång så att säga, och att du fick reda på det här via massmedia.
Vem är det du pratar med först om det här?
A: Min mor. Jag ringer upp henne och talar om att jag har sett på TV att Olof Palme var död.
G. Har du pratat med någon annan direkt efter så att säga, du har pratat med din mor om det här.
A: Nej, inte vad jag minns.
G: Det är uppfattat.
F: Du tar spontant här upp att du vid något tillfälle har kommit i dispyt med en granne i huset och att det har uppstått någon typ av kontrovers.
Ska du i korthet bara beskriva detta för att klarlägga om du på något sätt har visat våld eller liknande mot någon granne.
A: Jag kan ju dra historien när han flyttade in den där mannen mittemot, februari-mars -93. Då var han ny här.
Då kom han in till mig och knackade på dörren och visade med händer och på mö-, att han skulle sätta ihop möbler och så ville han låna verktyg och skiftnyckel och det fick han låna då.
Och sen kom han och lämnade tillbaka det och då tackade han och bockade så jag trodde inte han kunde svenska då.
Sen vid ett tillfälle i tvättstugan när jag hade satt upp min tid och då kom jag ner och då hade ju
han stoppat in sin tvätt.
Då visste jag ju att det var han och då gick jag upp och knackade till och sa att-, på dörren där att-, och pekade på klockan för jag trodde fortfarande inte han kunde svenska, att tvätta med händerna och så där och visade lite på att det är min tvättid va.
Så han gick ju med ner i källaren, tvättstugan där. Då visade jag honom på tavlan att det stod datum och klockslag, så pekade jag att det är min tvättid nu och på maskinen och så va. Så tog han ju ur sin tvätt och tog upp den.
Och så vid något tillfälle efter det här så har vi ju träffas några gånger i trappan och sagt hej och så.
Och så i denna-, ja, förra veckan blir det då, på måndagen eller tisdagen, var ju hans fru och ringde på här på dörren och så låg jag ju och sov. Då var jag ju tvungen att klä på mig, men när jag kom tillbaka till dörren var hon borta och så precis då gick mannen ut.
Då frågade jag om det var han som hade ringt på dörren, om dom ville något. Då sa han det, att det är nog min fru som har ringt och så gick han bara. Och det hände inget mera då va.
Och sen på torsdagen igen ungefär mellan åtta och nio då på morgonen då ringer ju frugan på dörren och då hade jag fått på mig lite bättre kläder va.
Så kom ju hon ut och då sa hon att min man slår mig och så får han för sig att jag är inne hos dig klockan två på nätterna. Och så skrek hon, hon var lite rädd då, att hon hade blivit misshandlad va.
Då sa ju hon det att-, så la-, kom mot min axel så naturligt lade jag runt min axel mot hennes axel, så kom ju mannen precis ifrån vänster och så sa, jaha, du håller min fru och så du är inne hos eller hon är inne hos dig eller något sånt där vräkte han ur sig.
Och då sade jag att du slår ju henne och hon är ju ledsen, jag måste ju trösta henne. Och sen gick vi ju in till varsitt och sen kom ju det här i Aftonbladet att jag hade hotat honom.
F: Kontentan av det här är att du aldrig har uttalat något hot gentemot den här mannen och ej heller utfört några våldshandlingar?
A: Svar nej.
F: Det enda du har gjort det är att så säga att du har hjälpt hans fästmö som har blivit utsatt för misshandel av sin man?
A: Ja, om man kan kalla det för hjälp att jag tröstade henne och så att hon-, den dan hon var härute va.
F: Men den bild som tidningarna har gett att du skulle vara en person som har uttryckt dig hotfullt mot någon i huset här den är alltså felaktig.
A: Ja.
AVSLUTNING
F: Vi har nu haft ett förhör med dig Alf där vi har gått igenom händelseförloppet på Sveavägen 1986-02-28
och du tar i detta förhör tillbaka samtliga uppgifter som du tidigare har lämnat i förhör. Är det riktigt?
han stoppat in sin tvätt.
Då visste jag ju att det var han och då gick jag upp och knackade till och sa att-, på dörren där att-, och pekade på klockan för jag trodde fortfarande inte han kunde svenska, att tvätta med händerna och så där och visade lite på att det är min tvättid va.
Så han gick ju med ner i källaren, tvättstugan där. Då visade jag honom på tavlan att det stod datum och klockslag, så pekade jag att det är min tvättid nu och på maskinen och så va. Så tog han ju ur sin tvätt och tog upp den.
Och så vid något tillfälle efter det här så har vi ju träffas några gånger i trappan och sagt hej och så.
Och så i denna-, ja, förra veckan blir det då, på måndagen eller tisdagen, var ju hans fru och ringde på här på dörren och så låg jag ju och sov. Då var jag ju tvungen att klä på mig, men när jag kom tillbaka till dörren var hon borta och så precis då gick mannen ut.
Då frågade jag om det var han som hade ringt på dörren, om dom ville något. Då sa han det, att det är nog min fru som har ringt och så gick han bara. Och det hände inget mera då va.
Och sen på torsdagen igen ungefär mellan åtta och nio då på morgonen då ringer ju frugan på dörren och då hade jag fått på mig lite bättre kläder va.
Så kom ju hon ut och då sa hon att min man slår mig och så får han för sig att jag är inne hos dig klockan två på nätterna. Och så skrek hon, hon var lite rädd då, att hon hade blivit misshandlad va.
Då sa ju hon det att-, så la-, kom mot min axel så naturligt lade jag runt min axel mot hennes axel, så kom ju mannen precis ifrån vänster och så sa, jaha, du håller min fru och så du är inne hos eller hon är inne hos dig eller något sånt där vräkte han ur sig.
Och då sade jag att du slår ju henne och hon är ju ledsen, jag måste ju trösta henne. Och sen gick vi ju in till varsitt och sen kom ju det här i Aftonbladet att jag hade hotat honom.
F: Kontentan av det här är att du aldrig har uttalat något hot gentemot den här mannen och ej heller utfört några våldshandlingar?
A: Svar nej.
F: Det enda du har gjort det är att så säga att du har hjälpt hans fästmö som har blivit utsatt för misshandel av sin man?
A: Ja, om man kan kalla det för hjälp att jag tröstade henne och så att hon-, den dan hon var härute va.
F: Men den bild som tidningarna har gett att du skulle vara en person som har uttryckt dig hotfullt mot någon i huset här den är alltså felaktig.
A: Ja.
AVSLUTNING
F: Vi har nu haft ett förhör med dig Alf där vi har gått igenom händelseförloppet på Sveavägen 1986-02-28
och du tar i detta förhör tillbaka samtliga uppgifter som du tidigare har lämnat i förhör. Är det riktigt?
A: Ja.
F: Samtliga uppgifter som du tidigare har lämnat beträffande händelseförloppet på Sveavägen är alltså felaktiga?
A: Ja.
F: Och dom uppgifter som gäller nu det är att du vid kvällstid 1986-02-28
har befunnit dig i din bostad.
A: Ja.
F: Du har aldrig varit nere på Sveavägen den här aktuella dagen?
A: Nej, inte vad jag har minne av. Alltså på kvällen har jag ju inte varit därnere va, men på dagen vet jag ju inte om jag varit och gått.
F: Men den tid som är aktuell framemot 23:30
, då befann du dig i bostaden?
A. Svar ja.
F: Och dom uppgifter som du nu har lämnat till oss. Kan vi anse dom som riktiga?
A: Ja dom är fullständigt korrekta. Så det är ingen tvekan, det är en lättnad att få prata ut om det här va. För det har ju, ja, varit hårt för mig.
Jag har ju vetat att jag har ljugit till journalister och så, men det är ju att man vill synas.
Och vissa perioder har man ju haft ont i magen av det, att man har gått och ljugit va.
Men så har man ju haft den tanken, att man kan ju inte gå till polisen.
Jag vet ju hur helsike det var när jag var nere hos dom sista gångerna va.
F: Så man kan väl säga att du har haft dåligt samvete och mått dåligt under dessa åtta år som har gått sedan mordet och att det nu känns som en befrielse att få lämna dom riktiga uppgifterna.
A: A. Svar ja.
F: Avslutningsvis så ska jag bara informera dig om att kammaråklagare Per-Erik Larsson önskar att du ej yppar någonting av vad som i förhöret har framkommit och den paragraf som åberopas är rättegångsbalken 23:10.
Är du nu medveten om Alf att du inte bör för någon förtälja vad som under förhöret har framkommit?
A: Ja.
F: Kommer du också att stå för det, att inte till någon förtälja?
A: Ja.
F: Har vi förhörsledare, Tuve Johansson samt Lennart Gustafsson, uppträtt på ett korrekt sätt?
A: Ja, det är ju svårt för mig att svara varken ja eller nej om ni har varit-.
Jag vet ju inte om ni har följt dom regler som gäller va, det kan jag ju inte svara på.
F: Nej, men din allmänna uppfattning, vad är den?
A: Ni har ju inte varit aggressiva eller så, mot vad man kan tänka sig vad poliser skall vara va, vad man har hört och så vidare.
F: Det låter som du har en negativ uppfattning om poliser. Är det riktigt?
A: Ja.
F: Samtliga uppgifter som du tidigare har lämnat beträffande händelseförloppet på Sveavägen är alltså felaktiga?
A: Ja.
F: Och dom uppgifter som gäller nu det är att du vid kvällstid 1986-02-28
har befunnit dig i din bostad.
A: Ja.
F: Du har aldrig varit nere på Sveavägen den här aktuella dagen?
A: Nej, inte vad jag har minne av. Alltså på kvällen har jag ju inte varit därnere va, men på dagen vet jag ju inte om jag varit och gått.
F: Men den tid som är aktuell framemot 23:30
, då befann du dig i bostaden?
A. Svar ja.
F: Och dom uppgifter som du nu har lämnat till oss. Kan vi anse dom som riktiga?
A: Ja dom är fullständigt korrekta. Så det är ingen tvekan, det är en lättnad att få prata ut om det här va. För det har ju, ja, varit hårt för mig.
Jag har ju vetat att jag har ljugit till journalister och så, men det är ju att man vill synas.
Och vissa perioder har man ju haft ont i magen av det, att man har gått och ljugit va.
Men så har man ju haft den tanken, att man kan ju inte gå till polisen.
Jag vet ju hur helsike det var när jag var nere hos dom sista gångerna va.
F: Så man kan väl säga att du har haft dåligt samvete och mått dåligt under dessa åtta år som har gått sedan mordet och att det nu känns som en befrielse att få lämna dom riktiga uppgifterna.
A: A. Svar ja.
F: Avslutningsvis så ska jag bara informera dig om att kammaråklagare Per-Erik Larsson önskar att du ej yppar någonting av vad som i förhöret har framkommit och den paragraf som åberopas är rättegångsbalken 23:10.
Är du nu medveten om Alf att du inte bör för någon förtälja vad som under förhöret har framkommit?
A: Ja.
F: Kommer du också att stå för det, att inte till någon förtälja?
A: Ja.
F: Har vi förhörsledare, Tuve Johansson samt Lennart Gustafsson, uppträtt på ett korrekt sätt?
A: Ja, det är ju svårt för mig att svara varken ja eller nej om ni har varit-.
Jag vet ju inte om ni har följt dom regler som gäller va, det kan jag ju inte svara på.
F: Nej, men din allmänna uppfattning, vad är den?
A: Ni har ju inte varit aggressiva eller så, mot vad man kan tänka sig vad poliser skall vara va, vad man har hört och så vidare.
F: Det låter som du har en negativ uppfattning om poliser. Är det riktigt?
A: Man hör ju ibland, läser. Det är ju det, man läser i tidningen att dom är dumma poliser va. Så det är ju bra att poliser finns det är ju ingen tvekan om.
F: Och dom uppgifter som vi nu har talat in på bandet här, är dom korrekta?
A: Ja.
Förhöret avslutas klockan 1994-03-16 11:44
.
Stockholm som ovan
Tuve Johansson
Krinsp.
Lennart Gustafsson
Krinsp.
Utskriftsdatum 1994-03-17
/E8.
A: Man hör ju ibland, läser. Det är ju det, man läser i tidningen att dom är dumma poliser va. Så det är ju bra att poliser finns det är ju ingen tvekan om.
F: Och dom uppgifter som vi nu har talat in på bandet här, är dom korrekta?
A: Ja.
Förhöret avslutas klockan 1994-03-16 11:44
.
Stockholm som ovan
Tuve Johansson
Krinsp.
Lennart Gustafsson
Krinsp.
Utskriftsdatum 1994-03-17
/E8.
Alf är också informerad om att han höres upplysningsvis enligt rättegångsbalken 23:6 och att han höres såsom vittne.
I inledningen av förhöret uppkommer också en diskussion från Alf Lundins sida om han måste biträdas av försvarare vid aktuellt förhör.
Förhörsledarna har då beskrivit för
Alf Lundin
att han höres såsom vittne och att advokat ej är nödvändigt vid förhöret.
Alf har själv tagit ställning till detta och har kommit fram till att han ej behöver biträdas av försvarare vid aktuellt förhör.
Rent spontant då förhörsledarna inträder i förhörsrummet där aktuellt förhör hålles, så berättar Alf Lundin att dom uppgifter som han tidigare har lämnat till polispersonal beträffande mordet på statsminister Olof Palme är ett falsarium.
Alf Lundin uppger att han har ljugit ihop dom här uppgifterna för att själv hamna i händelsernas centrum.
Förhöret övergår i konferensform.
F = Förhörsledare Tuve Johansson
A = Alf
G = Förhörsledare Lennart Gustafsson
F: Ja Alf Lundin du har nu till oss här i inledningen av förhöret uppgivit att dom uppgifter du tidigare har berättat för oss, att du har befunnit dig på Sveavägen 1986-02-28
samt att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme är ihopdiktade och ej överensstämmande med sanning.
Vill du själv kommentera det faktum att dom här uppgifterna är ej överensstämmande med sanning.
A: Ja, det är bara ihopljuget alltihop. Jag ville komma i centrum av händelsen eller vad jag ska kalla det för.
F: Hade du från början då redan bestämt dig för att du skulle ljuga ihop en historia eller är det någonting som har vuxit fram under tidens gång?
A: Ja, det är efter-, innan första gången jag ringde till Palmespanarna, det är någon gång däremellan (ohörbart) att jag skulle vara vittne inom parentes för att.....
F: Befann du dig på Sveavägen över huvudtaget 1986-02-28
?
A: Svar nej.
F: Kan du erinra dig var någonstans du befann dig då?
A: I min bostad på
F: Kommer du ihåg några detaljer från kvällen 1986-02-28
? Fick du något specifikt telefonsamtal eller hade du något besök i lägenheten?
A: Nej, det enda jag minns det var att jag satt och tittade på TV:n. Nu kommer jag inte ihåg klockslag och sådär på kvällen. Men jag stängde av TV:n och
Alf är också informerad om att han höres upplysningsvis enligt rättegångsbalken 23:6 och att han höres såsom vittne.
I inledningen av förhöret uppkommer också en diskussion från Alf Lundins sida om han måste biträdas av försvarare vid aktuellt förhör.
Förhörsledarna har då beskrivit för
Alf Lundin
att han höres såsom vittne och att advokat ej är nödvändigt vid förhöret.
Alf har själv tagit ställning till detta och har kommit fram till att han ej behöver biträdas av försvarare vid aktuellt förhör.
Rent spontant då förhörsledarna inträder i förhörsrummet där aktuellt förhör hålles, så berättar Alf Lundin att dom uppgifter som han tidigare har lämnat till polispersonal beträffande mordet på statsminister Olof Palme är ett falsarium.
Alf Lundin uppger att han har ljugit ihop dom här uppgifterna för att själv hamna i händelsernas centrum.
Förhöret övergår i konferensform.
F = Förhörsledare Tuve Johansson
A = Alf
G = Förhörsledare Lennart Gustafsson
F: Ja Alf Lundin du har nu till oss här i inledningen av förhöret uppgivit att dom uppgifter du tidigare har berättat för oss, att du har befunnit dig på Sveavägen 1986-02-28
samt att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme är ihopdiktade och ej överensstämmande med sanning.
Vill du själv kommentera det faktum att dom här uppgifterna är ej överensstämmande med sanning.
A: Ja, det är bara ihopljuget alltihop. Jag ville komma i centrum av händelsen eller vad jag ska kalla det för.
F: Hade du från början då redan bestämt dig för att du skulle ljuga ihop en historia eller är det någonting som har vuxit fram under tidens gång?
A: Ja, det är efter-, innan första gången jag ringde till Palmespanarna, det är någon gång däremellan (ohörbart) att jag skulle vara vittne inom parentes för att.....
F: Befann du dig på Sveavägen över huvudtaget 1986-02-28
?
A: Svar nej.
F: Kan du erinra dig var någonstans du befann dig då?
A: I min bostad på
F: Kommer du ihåg några detaljer från kvällen 1986-02-28
? Fick du något specifikt telefonsamtal eller hade du något besök i lägenheten?
A: Nej, det enda jag minns det var att jag satt och tittade på TV:n. Nu kommer jag inte ihåg klockslag och sådär på kvällen. Men jag stängde av TV:n och
gick och lade mig och sen nästa dag, då blev det på 1986-03-01
, vad var det för en dag?
Ja, 1986-03-01
i alla fall, på morgonen.
Då gick jag upp och då bor jag så att jag bor mot Trygg och Hansa och då tittade jag på klockan och så visade den ett klockslag, och så nedanför mig är Vattenverket eller vad det är som ligger och då hade dom flaggat på halv stång där.
Och då tänkte jag, vad märkvärdigt att det var halv stång. På något konstigt vänster gick jag och satte på TV:n.
Då var det ju stora rubriker att statsministern var skjuten. Då blev jag ju lite nervös eller rädd va, det är ju ändå Sveriges högste person va, vad jag minns.
G: Ja, du har ju också i ett tidigare förhör berättat att du ofta vid den här tidpunkten 85-86 var ute och tog kvällspromenader, nattpromenader.
A: Ja.
G: Kan du ha gjort det 1986-02-28
?
A: Nej, inte då när mordet skedde, för då vet jag att jag gick och lade mig på kvällen va, och den här händelsen sen på 1986-03-01
, då fick jag ju se den här flaggan var på halv stång och så vidare.
G: Vad är det som gör att du blir rädd då du får reda på att Olof Palme har blivit mördad?
A: Jo, men det är ju ändå en statsminister va, det är ju en obehaglig känsla inom kroppen va, man blir lite omskakad eller vad man ska kalla det för.
G: Hur kommer det sig att du med jämna mellanrum sedermera återkommer till Palmeutredningen och så att säga stegrar din berättelse. Det började ju med att du själv bara hade mött makarna Palme, men sen i senare förhör så har du uppgivit att du har sett mordet. Har du någon förklaring till det?
A: Nej, det är väl det att man vill komma ut i centrum och allting och vill synas då, att man har vart med och sett va. Så lägger man på lite mer och mer efter vad man läser i tidningen och så vidare.
F: Vid tiden ifråga 1986-02-28
, var hade du då din bostad någonstans?
A:
F: Nummer?
A: Vad var det? Och så var det C eller vad det var för bokstav.
F: Är det den adress du tror att det var?
A: Ja.
F: På vilket våningsplan bodde du?
A: Oj, oj, oj. Ja, det måste väl vara eftersom det var rumsnummer
F: Hade du några som du umgicks med i huset?
gick och lade mig och sen nästa dag, då blev det på 1986-03-01
, vad var det för en dag?
Ja, 1986-03-01
i alla fall, på morgonen.
Då gick jag upp och då bor jag så att jag bor mot Trygg och Hansa och då tittade jag på klockan och så visade den ett klockslag, och så nedanför mig är Vattenverket eller vad det är som ligger och då hade dom flaggat på halv stång där.
Och då tänkte jag, vad märkvärdigt att det var halv stång. På något konstigt vänster gick jag och satte på TV:n.
Då var det ju stora rubriker att statsministern var skjuten. Då blev jag ju lite nervös eller rädd va, det är ju ändå Sveriges högste person va, vad jag minns.
G: Ja, du har ju också i ett tidigare förhör berättat att du ofta vid den här tidpunkten 85-86 var ute och tog kvällspromenader, nattpromenader.
A: Ja.
G: Kan du ha gjort det 1986-02-28
?
A: Nej, inte då när mordet skedde, för då vet jag att jag gick och lade mig på kvällen va, och den här händelsen sen på 1986-03-01
, då fick jag ju se den här flaggan var på halv stång och så vidare.
G: Vad är det som gör att du blir rädd då du får reda på att Olof Palme har blivit mördad?
A: Jo, men det är ju ändå en statsminister va, det är ju en obehaglig känsla inom kroppen va, man blir lite omskakad eller vad man ska kalla det för.
G: Hur kommer det sig att du med jämna mellanrum sedermera återkommer till Palmeutredningen och så att säga stegrar din berättelse. Det började ju med att du själv bara hade mött makarna Palme, men sen i senare förhör så har du uppgivit att du har sett mordet. Har du någon förklaring till det?
A: Nej, det är väl det att man vill komma ut i centrum och allting och vill synas då, att man har vart med och sett va. Så lägger man på lite mer och mer efter vad man läser i tidningen och så vidare.
F: Vid tiden ifråga 1986-02-28
, var hade du då din bostad någonstans?
A:
F: Nummer?
A: Vad var det? Och så var det C eller vad det var för bokstav.
F: Är det den adress du tror att det var?
A: Ja.
F: På vilket våningsplan bodde du?
A: Oj, oj, oj. Ja, det måste väl vara eftersom det var rumsnummer
F: Hade du några som du umgicks med i huset?
A: Nej, inte speciellt som jag umgicks med. Jag pratade ju någon gång ibland med någon dom som bodde där i korridoren.
F: Har du för någon i fastigheten eller för någon annan person berättat om dom här uppgifterna som du tidigare har lämnat, att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme?
A: Ja, det var en gubbe som bodde i en lägenhet där. Jag kommer inte ihåg, eller något sånt där. Jag kommer inte ihåg vad han hette.
F: Berättade du för honom dom uppgifter som du har berättat för polis, att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme?
A: Ja, det var ju samtidigt som när Christer Pettersson var aktuell.
F: Kommer du ihåg var i fastigheten den här mannen bodde?
A: På samma plan som mig.
F: Men du kommer inte ihåg något namn?
A: Nej, nej, för länge sen.
F: Har du för någon annan person berättat dom här uppgifterna som du till polis har berättat, om att du är vittne till mordet på statsminister Olof Palme?
A: Min mor. Även till henne ljög jag ju lite då va, om vi säger så.
F: Du berättade för henne också att du har blivit vittne till mordet?
A: Ja, sen blev det ju mer och mer va.
F: Berättade du för något syskon om vad du har blivit vittne till?
A: Nej, inte som jag kan minnas, utan det är väl via morsan i så fall. Inte vad jag kan minnas. Det kan ju vart när jag har varit hemma nångång, att man har sagt nånting, det vågar jag inte varken säga ja eller nej ifall dom har vart i närheten. Det var ju det att man ville göra sig uppmärksam och så va.
F: Har du till någon person så här i efterhand, nu när du har kommit på bättre tankar, berättat att dom här uppgifterna som du tidigare har lämnat är falska och du har ljugit.
A: Vad menar du? Nu förstår jag inte riktigt vad du menar.
F: Jo, jag menar, du har ju nu kommit till insikt om att du har så att säga hittat på hela den här historien för att komma i rampljuset. Har du för någon person berättat det?
A: Nej. Nej.
F: I Aftonbladet daterat 1994-03-12
samt i Expressen dito datum har du uppgivit att du står fast vid dom uppgifter du tidigare lämnat, att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme. Min fråga är då. Det du då berättade för journalisterna, det var också osanning? Du ljög även för journalisterna?
A: Det som stod i Aftonbladet, dom har inte ens pratat med mig, så det har jag inte sagt ett ord vad som står i Aftonbladet den 12:e. Men Expressen var ju
A: Nej, inte speciellt som jag umgicks med. Jag pratade ju någon gång ibland med någon dom som bodde där i korridoren.
F: Har du för någon i fastigheten eller för någon annan person berättat om dom här uppgifterna som du tidigare har lämnat, att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme?
A: Ja, det var en gubbe som bodde i en lägenhet där. Jag kommer inte ihåg, eller något sånt där. Jag kommer inte ihåg vad han hette.
F: Berättade du för honom dom uppgifter som du har berättat för polis, att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme?
A: Ja, det var ju samtidigt som när Christer Pettersson var aktuell.
F: Kommer du ihåg var i fastigheten den här mannen bodde?
A: På samma plan som mig.
F: Men du kommer inte ihåg något namn?
A: Nej, nej, för länge sen.
F: Har du för någon annan person berättat dom här uppgifterna som du till polis har berättat, om att du är vittne till mordet på statsminister Olof Palme?
A: Min mor. Även till henne ljög jag ju lite då va, om vi säger så.
F: Du berättade för henne också att du har blivit vittne till mordet?
A: Ja, sen blev det ju mer och mer va.
F: Berättade du för något syskon om vad du har blivit vittne till?
A: Nej, inte som jag kan minnas, utan det är väl via morsan i så fall. Inte vad jag kan minnas. Det kan ju vart när jag har varit hemma nångång, att man har sagt nånting, det vågar jag inte varken säga ja eller nej ifall dom har vart i närheten. Det var ju det att man ville göra sig uppmärksam och så va.
F: Har du till någon person så här i efterhand, nu när du har kommit på bättre tankar, berättat att dom här uppgifterna som du tidigare har lämnat är falska och du har ljugit.
A: Vad menar du? Nu förstår jag inte riktigt vad du menar.
F: Jo, jag menar, du har ju nu kommit till insikt om att du har så att säga hittat på hela den här historien för att komma i rampljuset. Har du för någon person berättat det?
A: Nej. Nej.
F: I Aftonbladet daterat 1994-03-12
samt i Expressen dito datum har du uppgivit att du står fast vid dom uppgifter du tidigare lämnat, att du har blivit vittne till mordet på statsminister Olof Palme. Min fråga är då. Det du då berättade för journalisterna, det var också osanning? Du ljög även för journalisterna?
A: Det som stod i Aftonbladet, dom har inte ens pratat med mig, så det har jag inte sagt ett ord vad som står i Aftonbladet den 12:e. Men Expressen var ju
A: här och då var jag ju tvungen att fortsätta min historia och ljuga va, att jag hade vart på Sveavägen.
F: Hade du någon tanke när journalisterna knackade på här att så att säga ta tillbaka berättelsen och berätta den riktiga sanningen, att du har ljugit ihop allting?
A: Nej. Jag tänkte ju-, jag visste ju inte när dom kom och prata först-, då kom dom ju och prata och fråga det-, den där 40-åringen i centrala-, jag hade ju inte en aning om att det var mig ens.
Dom intervjuade så fiffigt så att dom började hur jag såg mordet på Sveavägen och sen så småningom fick man ju fram sin Expressen och sen kom ju Aftonbladet fram och visade va, då blev jag ju skitchockad, att jag var utpekad som mördare va.
F: Efter det att journalisterna besökte dig 1994-03-11
då, var det då du kom till insikt om att det är dags att berätta den riktiga sanningen?
A: Nej, inte för journalister, utan var jag ju-. När dom kom hit då var jag ju tvungen och berätta, att fortsätta det att jag har varit på Sveavägen va. Om inte ni har kommit nu då har jag ju inte gått till någon journalist och tagit tillbaka det här va.
F: Men om nu inte vi förhörsledare hade kommit hem till dig idag för att hålla det här förhöret, hade du då självmant tagit kontakt med polis och talat om att dom uppgifter du tidigare hade lämnat var felaktiga?
A: Ja, jag hade ju väntat mig att ni skulle komma va.
F: Du hade väntat på oss?
A: På ni i Palmegruppen, ja, att ni skulle komma. Och så tänkte jag att man skulle ha advokaten jämte och så, att han skulle bistå som det heter, eller vad det kallas. För vi har ju kommit-, jag har ju funderat dom här dagarna nu va, så vi måste ju tala om sanningen hur det är va.
Ja, nu blir det ju ännu jävligare för mig. Jag måste få det här ifrån, så jag kan leva ett normalt liv igen va. Efter all uppståndelse med tidningar här utanför, det är en upplevelse som inte man kan beskriva i ord.
G: Ja Alf under förhören som du har blivit utsatt för på rikskriminalen under årens lopp så har ju du mycket detaljerat berättat om olika människor som du säger du har mött på Sveavägen. Du har ju nämnt kläder och utseende.
Hur har du fått dom uppgifterna?
A: Jag har gått i tidningen bara och läst.
G: Så att dom här uppgifterna du har berättat för oss tidigare, det du har ljugit ihop, är det sånt du har läst i tidningar eller var har du fått informationen ifrån?
A: Allt som jag har sagt har jag fått via tidningar. Massmedia.
G: Du har också berättat att du har träffat Olof Palme under din levnad.
Kommer du ihåg vad du sade till oss, vilket år det var du träffade honom
A: här och då var jag ju tvungen att fortsätta min historia och ljuga va, att jag hade vart på Sveavägen.
F: Hade du någon tanke när journalisterna knackade på här att så att säga ta tillbaka berättelsen och berätta den riktiga sanningen, att du har ljugit ihop allting?
A: Nej. Jag tänkte ju-, jag visste ju inte när dom kom och prata först-, då kom dom ju och prata och fråga det-, den där 40-åringen i centrala-, jag hade ju inte en aning om att det var mig ens.
Dom intervjuade så fiffigt så att dom började hur jag såg mordet på Sveavägen och sen så småningom fick man ju fram sin Expressen och sen kom ju Aftonbladet fram och visade va, då blev jag ju skitchockad, att jag var utpekad som mördare va.
F: Efter det att journalisterna besökte dig 1994-03-11
då, var det då du kom till insikt om att det är dags att berätta den riktiga sanningen?
A: Nej, inte för journalister, utan var jag ju-. När dom kom hit då var jag ju tvungen och berätta, att fortsätta det att jag har varit på Sveavägen va. Om inte ni har kommit nu då har jag ju inte gått till någon journalist och tagit tillbaka det här va.
F: Men om nu inte vi förhörsledare hade kommit hem till dig idag för att hålla det här förhöret, hade du då självmant tagit kontakt med polis och talat om att dom uppgifter du tidigare hade lämnat var felaktiga?
A: Ja, jag hade ju väntat mig att ni skulle komma va.
F: Du hade väntat på oss?
A: På ni i Palmegruppen, ja, att ni skulle komma. Och så tänkte jag att man skulle ha advokaten jämte och så, att han skulle bistå som det heter, eller vad det kallas. För vi har ju kommit-, jag har ju funderat dom här dagarna nu va, så vi måste ju tala om sanningen hur det är va.
Ja, nu blir det ju ännu jävligare för mig. Jag måste få det här ifrån, så jag kan leva ett normalt liv igen va. Efter all uppståndelse med tidningar här utanför, det är en upplevelse som inte man kan beskriva i ord.
G: Ja Alf under förhören som du har blivit utsatt för på rikskriminalen under årens lopp så har ju du mycket detaljerat berättat om olika människor som du säger du har mött på Sveavägen. Du har ju nämnt kläder och utseende.
Hur har du fått dom uppgifterna?
A: Jag har gått i tidningen bara och läst.
G: Så att dom här uppgifterna du har berättat för oss tidigare, det du har ljugit ihop, är det sånt du har läst i tidningar eller var har du fått informationen ifrån?
A: Allt som jag har sagt har jag fått via tidningar. Massmedia.
G: Du har också berättat att du har träffat Olof Palme under din levnad.
Kommer du ihåg vad du sade till oss, vilket år det var du träffade honom
F: och var någonstans du träffade Olof Palme?
A: Svar nej. Det kan ju vara möjligt att jag har träffat Olof någonstans eller vi har mötts för jag är ju ute och går mycket va.
F: Ja du har också berättat tidigare att du har varit aktiv medlem i SSU. Är den uppgiften riktig?
A: Jag har varit med hemma, där jag kommer ifrån, i SSU ungdomsparti va.
F: I vilken hembygd var det?
A: Alingsåstrakten. kan man väl säga.
F: Och när i tid var du medlem i SSU i ?
A: Oj, oj, det var väl på 70-talet, kanske slutet på 60-talet också. Det är svårt att komma ihåg.
F: Möjligtvis på 70-talet säger du. Kan det ha varit senare i tid också som du har varit aktiv inom politiken?
A: Nja, jag har ju inte varit aktiv utan jag har ju alltid röstat på sossarna, det är det som ligger närmast mig va.
F: Vad tyckte du om Olof Palme som person?
A: Jo, jag tyckte väl, det var inget fel på honom utan han kunde ju tala (ohörbart) förmåga.
F: Ska du repetera det.
A: Han var bra på att tala. Det var väl inget fel på honom.
F: Nej. Du sympatiserade med hans åsikter?
A: Jo, ja, det kan man nog påstå.
F: Du har tidigare berättat i ett förhör som härrör sig till 1989
, att du hade träffat Olof Palme. Kommer du ihåg i vilket sammanhang du träffade honom?
A: Nej, det måste ha varit någon gång när jag varit ute och promenerat i så fall och har mött honom va, skulle jag kunna tänka mig i så fall va. Jag har inget minne var, det är så långt tillbaka i tiden.
F: Men det härrör sig inte till 1986
i alla fall?
A: Nej, inte vad jag minns.
F: Och du har aldrig träffat Olof Palme på Sveavägen?
A: Svar nej.
F: Är det så att du brukar besöka biografer i centrala Stockholm?
A: Svar nej.
F: Den här promenaden som du har beskrivit att du gick 1986-02-28
. Är det en promenadväg som du brukar gå i vanliga fall?
A: Nej, nej. Jag brukar gå härnere, jag brukar gå runt runt i stan, kan ju gått i flera timmar bara runt va.
F: Men du har ingen speciell rutt så att säga, som du alltid går?
A: Nej, det kan man ju inte påstå.
F: och var någonstans du träffade Olof Palme?
A: Svar nej. Det kan ju vara möjligt att jag har träffat Olof någonstans eller vi har mötts för jag är ju ute och går mycket va.
F: Ja du har också berättat tidigare att du har varit aktiv medlem i SSU. Är den uppgiften riktig?
A: Jag har varit med hemma, där jag kommer ifrån, i SSU ungdomsparti va.
F: I vilken hembygd var det?
A: Alingsåstrakten. kan man väl säga.
F: Och när i tid var du medlem i SSU i ?
A: Oj, oj, det var väl på 70-talet, kanske slutet på 60-talet också. Det är svårt att komma ihåg.
F: Möjligtvis på 70-talet säger du. Kan det ha varit senare i tid också som du har varit aktiv inom politiken?
A: Nja, jag har ju inte varit aktiv utan jag har ju alltid röstat på sossarna, det är det som ligger närmast mig va.
F: Vad tyckte du om Olof Palme som person?
A: Jo, jag tyckte väl, det var inget fel på honom utan han kunde ju tala (ohörbart) förmåga.
F: Ska du repetera det.
A: Han var bra på att tala. Det var väl inget fel på honom.
F: Nej. Du sympatiserade med hans åsikter?
A: Jo, ja, det kan man nog påstå.
F: Du har tidigare berättat i ett förhör som härrör sig till 1989
, att du hade träffat Olof Palme. Kommer du ihåg i vilket sammanhang du träffade honom?
A: Nej, det måste ha varit någon gång när jag varit ute och promenerat i så fall och har mött honom va, skulle jag kunna tänka mig i så fall va. Jag har inget minne var, det är så långt tillbaka i tiden.
F: Men det härrör sig inte till 1986
i alla fall?
A: Nej, inte vad jag minns.
F: Och du har aldrig träffat Olof Palme på Sveavägen?
A: Svar nej.
F: Är det så att du brukar besöka biografer i centrala Stockholm?
A: Svar nej.
F: Den här promenaden som du har beskrivit att du gick 1986-02-28
. Är det en promenadväg som du brukar gå i vanliga fall?
A: Nej, nej. Jag brukar gå härnere, jag brukar gå runt runt i stan, kan ju gått i flera timmar bara runt va.
F: Men du har ingen speciell rutt så att säga, som du alltid går?
A: Nej, det kan man ju inte påstå.
F: Så den promenadväg som du beskriver att du gick 1986-02-28
, den är helt ihopdiktad?
A: Svar ja.
F: Då tackar jag för det.
F: Ja, Alf , du har i ett konfrontationsförhör som är daterat 1989-02-16
uppgivit att du igenkänner någon alternativt några personer ur konfrontationsgruppen.
Min fråga är, är dom här utpekandena också förenat med osanning, du har diktat ihop det här också?
A: Ja.
F: Du igenkände ingen person i konfrontationsgruppen?
A: Nej.
F: Det är uppfattat.
F: Sen har jag också en fråga. Du har i förhör väldigt noga beskrivit hela händelseförloppet på Sveavägen 1986-02-28
, men i samband med att gärningsmannen avlossar dom avgörande skotten så säger du dig därefter inte ha något minne av själva situationen.
Vad har du att säga om det?
A: Ja, eftersom att-, alla andra uppgifter som jag har sagt har jag ju läst i tidningarna och det var ju på förhör och jag har inget svar på det va.
F: Dom uppgifter som du har lämnat tidigare i förhöret, det är uppgifter som du har hämtat ur massmedia?
A: Svar ja.
F: Är alla uppgifter hämtade ur massmedia eller är det någonting som du själv har upplevt?
A: Allting som jag har sagt det är sånt som jag har läst mig till och så va.
F: Och anledningen till att du så att säga inte har någon bra redogörelse för vad som händer efter skotten beror på att du där inte har kunnat läsa någonting i massmedia om vad som händer och således ej har någon historia att förtälja.
A: Ja.
F: En fråga bara som har uppkommit här, om du har haft någon typ av vapenintresse. Ska du redogöra för om det finns något sådant intresse eller om du haft licens för något vapen.
A: Nej, jag har aldrig-. När jag gjorde lumpen då var jag ju så kallad malaj, för jag har ju nedsatt hörsel, det vet ju alla i Sverige nu. Då gjorde jag ju-, vad heter det? Vapenfri tjänst eller vad kallas det när man är malaj?
Det enda jag har haft med vapen att göra, det var då man fick rengöra (ohörbart), jag vet inte vad de kallas sån där, fick man plocka isär och få försöka få ihop det, det var ett helsike för jag är ingen tekniker heller va. Så jag har aldrig varit i närheten eller aldrig skjutit med något vapen och inget sånt va.
F: Så den enda kontakt med vapen du har haft det är när du såsom malaj i det
F: Så den promenadväg som du beskriver att du gick 1986-02-28
, den är helt ihopdiktad?
A: Svar ja.
F: Då tackar jag för det.
F: Ja, Alf , du har i ett konfrontationsförhör som är daterat 1989-02-16
uppgivit att du igenkänner någon alternativt några personer ur konfrontationsgruppen.
Min fråga är, är dom här utpekandena också förenat med osanning, du har diktat ihop det här också?
A: Ja.
F: Du igenkände ingen person i konfrontationsgruppen?
A: Nej.
F: Det är uppfattat.
F: Sen har jag också en fråga. Du har i förhör väldigt noga beskrivit hela händelseförloppet på Sveavägen 1986-02-28
, men i samband med att gärningsmannen avlossar dom avgörande skotten så säger du dig därefter inte ha något minne av själva situationen.
Vad har du att säga om det?
A: Ja, eftersom att-, alla andra uppgifter som jag har sagt har jag ju läst i tidningarna och det var ju på förhör och jag har inget svar på det va.
F: Dom uppgifter som du har lämnat tidigare i förhöret, det är uppgifter som du har hämtat ur massmedia?
A: Svar ja.
F: Är alla uppgifter hämtade ur massmedia eller är det någonting som du själv har upplevt?
A: Allting som jag har sagt det är sånt som jag har läst mig till och så va.
F: Och anledningen till att du så att säga inte har någon bra redogörelse för vad som händer efter skotten beror på att du där inte har kunnat läsa någonting i massmedia om vad som händer och således ej har någon historia att förtälja.
A: Ja.
F: En fråga bara som har uppkommit här, om du har haft någon typ av vapenintresse. Ska du redogöra för om det finns något sådant intresse eller om du haft licens för något vapen.
A: Nej, jag har aldrig-. När jag gjorde lumpen då var jag ju så kallad malaj, för jag har ju nedsatt hörsel, det vet ju alla i Sverige nu. Då gjorde jag ju-, vad heter det? Vapenfri tjänst eller vad kallas det när man är malaj?
Det enda jag har haft med vapen att göra, det var då man fick rengöra (ohörbart), jag vet inte vad de kallas sån där, fick man plocka isär och få försöka få ihop det, det var ett helsike för jag är ingen tekniker heller va. Så jag har aldrig varit i närheten eller aldrig skjutit med något vapen och inget sånt va.
F: Så den enda kontakt med vapen du har haft det är när du såsom malaj i det
F: militära vid något tillfälle fick rengöra ett vapen och med stor svårighet lyckades få ihop det igen.
A: Ja, det är det enda-, som jag hållit i ett vapen.
F: Finns det någon inom din släkt som har haft vapenintresse eller finns det ennågon person i din närhet som har haft ett intresse för vapen?
A: Svar nej.
G: Ja, Alf , jag vill också fråga dig. Det är inte så att du på något sätt känner dig pressad att återta dom här uppgifterna, och då menar jag att du inte ska känna dig pressad från oss förhörsledare.
A: Kan du-, jag förstår inte riktigt frågan, vad du menar.
G: Jag vill bara klargöra, att du har ju berättat här i förhöret att du har ljugit ihop allting.
A: Ja.
G. Men det är ingenting som du tycker att vi har pressat dig till?
A: Jaså, just nu. Nej, det är så att jag har ljugit ihop allt det här.
G: Och jag ställer åter den frågan. Varför? Är du medveten om vilket arbete det här har varit på polisen?
A: Jo, nu i efterhand förstår jag ju vilket arbete det är och ni har haft onödigt för min skull va.
G: Varför hittar man på en sån här sak? Varför berättar man om sådana viktiga saker som du har gjort och sen visar det sig att det är bara påhittat?
A: Det finns inget svar mer än att jag vill synas och så va.
G: Har du ljugit om andra saker och då lämnat uppgifter till polisen?
A. Nej.
G. Brukar du ljuga för dina vänner och bekanta också om saker?
A: Nej, jag vet inte det, men jag brukar-, jag vill gärna berätta saker och så synas va. Sen kanske det finns något man ljuger och säger också, det vet man ju inte. Men detta var ju sensationellt bara ljuget va.
G: Men vi är helt överens om att dom här uppgifterna du har lämnat om att du skall vara vittne till mordet och har sett Olof Palme på Sveavägen, det har ingenting med sanningen att göra?
A: Jag har inte varit på Sveavāgen den dagen.
G: Tack skall du ha Alf .
F: Så här i efterhand på dom så kallade årsdagarna den 28 februari nu från -86 och framåt.
Har du vid något tillfälle återigen eller så att säga, har du vid något tillfälle tagit dig ner till Sveavägen och eventuellt då till mordplatsen eller till Olof Palmes grav?
A: Menar du efter först-, på årsdagen eller om jag har varit dārnere.
Ja, då har jag minne av att jag har varit nere första året och tittat men det var ju ren nyfikenhet.
F: militära vid något tillfälle fick rengöra ett vapen och med stor svårighet lyckades få ihop det igen.
A: Ja, det är det enda-, som jag hållit i ett vapen.
F: Finns det någon inom din släkt som har haft vapenintresse eller finns det ennågon person i din närhet som har haft ett intresse för vapen?
A: Svar nej.
G: Ja, Alf , jag vill också fråga dig. Det är inte så att du på något sätt känner dig pressad att återta dom här uppgifterna, och då menar jag att du inte ska känna dig pressad från oss förhörsledare.
A: Kan du-, jag förstår inte riktigt frågan, vad du menar.
G: Jag vill bara klargöra, att du har ju berättat här i förhöret att du har ljugit ihop allting.
A: Ja.
G. Men det är ingenting som du tycker att vi har pressat dig till?
A: Jaså, just nu. Nej, det är så att jag har ljugit ihop allt det här.
G: Och jag ställer åter den frågan. Varför? Är du medveten om vilket arbete det här har varit på polisen?
A: Jo, nu i efterhand förstår jag ju vilket arbete det är och ni har haft onödigt för min skull va.
G: Varför hittar man på en sån här sak? Varför berättar man om sådana viktiga saker som du har gjort och sen visar det sig att det är bara påhittat?
A: Det finns inget svar mer än att jag vill synas och så va.
G: Har du ljugit om andra saker och då lämnat uppgifter till polisen?
A. Nej.
G. Brukar du ljuga för dina vänner och bekanta också om saker?
A: Nej, jag vet inte det, men jag brukar-, jag vill gärna berätta saker och så synas va. Sen kanske det finns något man ljuger och säger också, det vet man ju inte. Men detta var ju sensationellt bara ljuget va.
G: Men vi är helt överens om att dom här uppgifterna du har lämnat om att du skall vara vittne till mordet och har sett Olof Palme på Sveavägen, det har ingenting med sanningen att göra?
A: Jag har inte varit på Sveavāgen den dagen.
G: Tack skall du ha Alf .
F: Så här i efterhand på dom så kallade årsdagarna den 28 februari nu från -86 och framåt.
Har du vid något tillfälle återigen eller så att säga, har du vid något tillfälle tagit dig ner till Sveavägen och eventuellt då till mordplatsen eller till Olof Palmes grav?
A: Menar du efter först-, på årsdagen eller om jag har varit dārnere.
Ja, då har jag minne av att jag har varit nere första året och tittat men det var ju ren nyfikenhet.
F: År 1987-02-28
på årsdagen kan du ha varit nere och besökt mordplatsen?
A: Ja, det blir ju årsdagen det. Ja.
F: Du har i något tips här uppgivit att du vid detta besök 1987 har gjort en observation av en person som kan vara intressant för utredningen. Är den uppgiften också således ihopdiktad och ej överensstämmande med sanning?
A: Nej, den är ihopdiktad också.
F: Det finns ingen sanning i den uppgiften?
A: Nej.
F: Har du vid något senare tillfälle efter 1987 varit nere vid mordplatsen eller vid gravplatsen, och då bortser jag nu från årsdagarna enöver huvudtaget varit nere vid gravplatsen eller vid mordplatsen?
A: Nja, det är då när jag bodde kvar på hände det väl att man ju var ner när man gick in till stan, då när man var ute och promenerade om man säger så va.
Men sen när flyttat därifrån då var det ju sällsynt att jag var på Sveavägen och just där och gick.
F: Har du vid något specifikt tillfälle besökt gravplatsen?
A: Nej, inte vad jag har något minne av. Det kanske var i början då, av ren nyfikenhet man gick förbi och tittade, det kan vara möjligt, men jag har inget minne av att jag har varit där.
F: Vet du på vilken gravplats Olof Palme ligger?
A: Han ligger ju på... Vad heter det, Adolf Fredrik. Kyrk-, vad heter det, kyrka, kyrkogård eller vad kallas det?
F: Ja det är riktigt. Men där har du kanske passerat någon gång men du har inte stannat till vid själva graven?
A: Nej, inte som jag minns, det är ju ren nyfikenhet när man har gått förbi och tittat till i så fall någon gång, i början när all uppståndelse var va.
F: Jag förstår.
G: Ja, Alf , kommer du ihåg vad du själv gjorde 1994-02-28
, på 8-årsdagen utav mordet på Olof Palme, det vill säga nu i år?
A: Oj, oj, oj. Vad har det varit för dag för det första?
G: Ja, det var en måndag.
A: Nej, det har jag inget minne av. Nej, då troligen var jag hemma, men det har jag inget minne av.
G: Hur brukar du få dagarna att gå så att säga. Brukar du åka in till stan eller är du ute och promenerar här i söderförorterna?
A: Nej, här är det inte så mycket jag promenerar va, utan nu när jag åker jag ju nästan varje dag in till i stan och och så går det några timmar, så går man runt lite och så går man och fikar och så åker man hem. Man tittar mycket på TV.
G: Om du åker in till stan nu -94 och promenerar, är det några speciella stråk du går på, några speciella gator. Kan du beskriva vad du gör när du åker in,
F: År 1987-02-28
på årsdagen kan du ha varit nere och besökt mordplatsen?
A: Ja, det blir ju årsdagen det. Ja.
F: Du har i något tips här uppgivit att du vid detta besök 1987 har gjort en observation av en person som kan vara intressant för utredningen. Är den uppgiften också således ihopdiktad och ej överensstämmande med sanning?
A: Nej, den är ihopdiktad också.
F: Det finns ingen sanning i den uppgiften?
A: Nej.
F: Har du vid något senare tillfälle efter 1987 varit nere vid mordplatsen eller vid gravplatsen, och då bortser jag nu från årsdagarna enöver huvudtaget varit nere vid gravplatsen eller vid mordplatsen?
A: Nja, det är då när jag bodde kvar på hände det väl att man ju var ner när man gick in till stan, då när man var ute och promenerade om man säger så va.
Men sen när flyttat därifrån då var det ju sällsynt att jag var på Sveavägen och just där och gick.
F: Har du vid något specifikt tillfälle besökt gravplatsen?
A: Nej, inte vad jag har något minne av. Det kanske var i början då, av ren nyfikenhet man gick förbi och tittade, det kan vara möjligt, men jag har inget minne av att jag har varit där.
F: Vet du på vilken gravplats Olof Palme ligger?
A: Han ligger ju på... Vad heter det, Adolf Fredrik. Kyrk-, vad heter det, kyrka, kyrkogård eller vad kallas det?
F: Ja det är riktigt. Men där har du kanske passerat någon gång men du har inte stannat till vid själva graven?
A: Nej, inte som jag minns, det är ju ren nyfikenhet när man har gått förbi och tittat till i så fall någon gång, i början när all uppståndelse var va.
F: Jag förstår.
G: Ja, Alf , kommer du ihåg vad du själv gjorde 1994-02-28
, på 8-årsdagen utav mordet på Olof Palme, det vill säga nu i år?
A: Oj, oj, oj. Vad har det varit för dag för det första?
G: Ja, det var en måndag.
A: Nej, det har jag inget minne av. Nej, då troligen var jag hemma, men det har jag inget minne av.
G: Hur brukar du få dagarna att gå så att säga. Brukar du åka in till stan eller är du ute och promenerar här i söderförorterna?
A: Nej, här är det inte så mycket jag promenerar va, utan nu när jag åker jag ju nästan varje dag in till i stan och och så går det några timmar, så går man runt lite och så går man och fikar och så åker man hem. Man tittar mycket på TV.
G: Om du åker in till stan nu -94 och promenerar, är det några speciella stråk du går på, några speciella gator. Kan du beskriva vad du gör när du åker in,