Rikspolisstyrelsen
Från wpu.nu
Allmänt
Rikspolisstyrelsen (RPS)
Inledning/introduktion:
(från öppna tillgängliga källor)
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.
Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme 1986 sorterade Rikspolisstyrelsen under Justitiedepartementet.
RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet.
| Organisatorisk enhet |
|---|
| RPS RIKSPOLISSTYRELSEN |
| C RPS RIKSPOLISCHEFEN |
| RPS MILITÄRASSISTENTEN |
| AVDELNINGAR FÖR: |
| ADMINISTRATIVA FRÅGOR: (ek-byrå och personalbyrå) |
| TEKNIK- OCH DATAFRÅGOR: (teknikbyrå och databyrå) |
| SÄKERHETSFRÅGOR: (sekretariat, byrå A och byrå B) |
| POLISFRÅGOR: (två polisbyråer och registerbyrån) |
| RPS NATIONELLA VERKSAMHETER: (landsomfattande) |
| PHS Polishögskolan |
| RKP Rikskriminalpolisen |
| RPS/Säk Säkerhetsavdelningen |
| SKL Statens Kriminaltekniska Laboratorium |
| Polismuseet |
Inom Styrelsen fanns fyra avdelningar för
- - Administrationsfrågor | RPS Administrativ avdelning
- - Säkerhetsfrågor | Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk)
- - Polisfrågor | Rikskriminalpolisen (RKP, Rikskrim)
- - Teknik- och datafrågor | RPS Konsult
Styrelse:
Rikspolisstyrelsens styrelse tillsattes av regeringen. Den bestod av högst åtta ledamöter inklusive rikspolischefen som var ordförande.
Styrelsens uppgift var att:
- pröva att verksamheten bedrivs effektivt och att den överensstämmer med syftet
- biträda rikspolischefen och föreslå åtgärder som den finner motiverade
- besluta om ekonomiska rapporter, såsom årsredovisning och
- budgetunderlag med mera
- besluta om åtgärder, redovisning och planer med anledning av olika revisionsrapporter
- besluta om föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting.
Styrelsen bevakade dessutom verksamheten vid Säkerhetspolisen, för att se att de riktlinjer regeringen meddelar följdes.
En gång om året, eller när det behövs, lämnade styrelsen synpunkter och förslag till regeringen.
Styrelsens ledamöter:
Rikspolischef (tillika ordförande för styrelsen)
Rikspolischefer:
1964 – 1978: Carl Persson
1978 – 1987: Holger Romander
1988 – 1988: Nils Erik Åhmansson
1988 – 1996: Björn Eriksson
Chef för Säkerhetspolisen (vice ordförande)
Sex riksdagsledamöter
När styrelsen handlade ärenden inom Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingick även säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen.
Organisation och uppgifter:
Rikspolisstyrelsen:
- Rikspolischefen C RPS
- RPS Militärassistenten
Nationella verksamheter:
- Polishögskolan (PHS)
- Polismuseet
- Rikskriminalpolisen (RKP)
- Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)
- Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk)
Militärassistent
Direkt underställd chefen för rikspolisstyrelsen och betraktas såsom en styrelsens tjänsteman.
Militärassistent 1986: Överstelöjtnant Nils Olof Hagström
Uppgifter:
- Huvuduppgift att tjäna som kontaktman mellan krigsmakten och den centrala polismyndigheten och att tillgodose myndighetens omedelbara och kontinuerliga behov av militär sakkunskap.
- Hans funktion inom rikspolisstyrelsen bör alltså begränsas till främst samverkansuppgifter och i regel inte avse ansvar för styrelsens krigsförberedelsearbete.
- Rådgivare vid planläggning och vid genomförande av övningar m. m. avseende krigsförhållanden samt i övrigt utföra sådant arbete, för vilket hans militära utbildning gör honom lämpad.
- Delta i plena och andra sammanträden, där för totalförsvaret viktiga frågor behandlas.
RPS Säkerhetsavdelning
Säkerhetsavdelningen lyder direkt under rikspolischefen.
När rikspolischefen har förhinder utövas hans tjänst i frågor som rör polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet av chefen för säkerhetsavdelningen.
Har även denne förhinder utövas tjänsten av den byråchef som rikspolischefen bestämmer.
Chefer för Säkerhetsavdelningen 1964-1989
- 1964–1970: P.G. Vinge
- 1970–1976: Hans Holmér
- 1976–1987: Sven-Åke Hjälmroth
- 1987−1989: Sune Sandström
Organisation: (och chefer 1986)
- RPS/Säk Sekretariat:
- - Byråchef: Per-Göran Näss
Sekretariatet var ett stabsorgan som svarade för den övergripande planeringen och samordningen inom avdelningen. Sekretariatet svarade vidare för analys och kontaktverksamhet samt för försvarsplanläggningar.
- Byrå A: (operativ verksamhet) (även kallad byrå E)
- - Byråchef 1986: Christer Ekberg
- Säkerhetsunderrättelsetjänst
- Tyngdpunkten i arbetet gäller sådan verksamhet som berör rikets yttre säkerhet. Vid byrån handläggs även terroristärenden.
- Byrå B: (Stödjande verksamhet för avdelningens övriga verksamheter.) (även kallad byrå F)
- - Byråchef: Sture Höglund
- Säkerhetsskyddsverksamhet & livvaktsverksamheten.
- - Andre man: Bjarne Törner med ansvar för:
- Personskydd (livvaktsgrupp), råd i särskilda fall av säkerhetsskydd, kontroll av säkerhetsskydd hos myndigheter, infiltrationsskydd (personalkontroll) samt avdelningens tekniska verksamhet (det fysiska säkerhetsskyddet, tekniska säkerhetsskyddsundersökningar m.m. samt tekniska undersökningar.
- Personal- och ekonomiadministration samt data.
Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)
- Personskyddsgruppen (Livvakter 8 st)
- Industriskyddsgruppen
- Personalkontroll
- Teknisk rotel
- Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)
- RPS Konsult:
- - Byråchef: ???
RPS Konsult bedriver uppdragsverksamhet inom försäljning av programvara för automatisk databehandling, konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling med särskild inriktning på datasäkerhet samt konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt.
- Regioner: Fältorganisation
Fältorganisationen är indelad i regioner och lokala sektioner och är förlagd till olika orter ute i landet. Fältorganisationen lyder direkt under säkerhetsavdelningen och är alltså inte underställd den regionala eller lokala polischefen. Fältorganisationen är en spegel av den centrala organisationen och bedriver säkerhetsunderrättelsetjänst och säkerhetsskyddstjänst.
- - Lokala sektioner