wpu.nu

Rikspolisstyrelsen

Från wpu.nu


Foto

Plats för foto

Andra kända namn

RPS

Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet


Allmänt

Rikspolisstyrelsen (RPS)

Avsnitt:A

Inledning/introduktion:
(från öppna tillgängliga källor)

RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet från 1964-07-01 till 2014-12-31. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet.

Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme 1986 sorterade Rikspolisstyrelsen under Justitiedepartementet.

RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet.

RPS Översikt
Organisatorisk enhet
RPS RIKSPOLISSTYRELSEN
C RPS RIKSPOLISCHEFEN
RPS MILITÄRASSISTENTEN
AVDELNINGAR FÖR:
ADMINISTRATIVA FRÅGOR: (ek-byrå och personalbyrå)
TEKNIK- OCH DATAFRÅGOR: (teknikbyrå och databyrå)
SÄKERHETSFRÅGOR: (sekretariat, byrå A och byrå B)
POLISFRÅGOR: (två polisbyråer och registerbyrån)
RPS NATIONELLA VERKSAMHETER: (landsomfattande)
PHS Polishögskolan
RKP Rikskriminalpolisen
RPS/Säk Säkerhetsavdelningen
SKL Statens Kriminaltekniska Laboratorium
Polismuseet

Inom Styrelsen fanns fyra avdelningar för

- Administrationsfrågor | RPS Administrativ avdelning
- Säkerhetsfrågor | Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk)
- Polisfrågor | Rikskriminalpolisen (RKP, Rikskrim)
- Teknik- och datafrågor | RPS Konsult

Styrelse:
Rikspolisstyrelsens styrelse tillsattes av regeringen. Den bestod av högst åtta ledamöter inklusive rikspolischefen som var ordförande.

Styrelsens uppgift var att:

pröva att verksamheten bedrivs effektivt och att den överensstämmer med syftet
biträda rikspolischefen och föreslå åtgärder som den finner motiverade
besluta om ekonomiska rapporter, såsom årsredovisning och
budgetunderlag med mera
besluta om åtgärder, redovisning och planer med anledning av olika revisionsrapporter
besluta om föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting.

Styrelsen bevakade dessutom verksamheten vid Säkerhetspolisen, för att se att de riktlinjer regeringen meddelar följdes. 

En gång om året, eller när det behövs, lämnade styrelsen synpunkter och förslag till regeringen.
  Styrelsens ledamöter:
Rikspolischef (tillika ordförande för styrelsen)

Rikspolischefer:
1964 – 1978: Carl Persson
1978 – 1987: Holger Romander
1988 – 1988: Nils Erik Åhmansson
1988 – 1996: Björn Eriksson

Chef för Säkerhetspolisen (vice ordförande)
Sex riksdagsledamöter

När styrelsen handlade ärenden inom Säkerhetspolisens eller Rikskriminalpolisens område ingick även säkerhetspolischefen respektive rikskriminalchefen.

Organisation och uppgifter:

Rikspolisstyrelsen:

Rikspolischefen C RPS
RPS Militärassistenten

Nationella verksamheter:

  • Polishögskolan (PHS)
  • Polismuseet
  • Rikskriminalpolisen (RKP)
  • Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)
  • Säkerhetsavdelningen (RPS/Säk)
Militärassistent

Direkt underställd chefen för rikspolisstyrelsen och betraktas såsom en styrelsens tjänsteman.

Militärassistent 1986: Överstelöjtnant Nils Olof Hagström

Uppgifter:

Huvuduppgift att tjäna som kontaktman mellan krigs­makten och den centrala polismyndigheten och att tillgodose myndighetens omedelbara och kontinuerliga behov av militär sakkunskap.
Hans funktion inom rikspolisstyrelsen bör alltså begränsas till främst samverkansuppgifter och i regel inte avse ansvar för styrelsens krigsförberedelsearbete.
Rådgivare vid planläggning och vid genomförande av övningar m. m. avseende krigsförhållanden samt i övrigt utföra sådant arbete, för vilket hans militära utbildning gör honom lämpad.
Delta i plena och andra sammanträden, där för totalför­svaret viktiga frågor behandlas.

RPS Säkerhetsavdelning
Säkerhetsavdelningen lyder direkt under rikspolischefen.

När rikspolischefen har förhinder utövas hans tjänst i frågor som rör polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet av chefen för säkerhetsavdelningen.

Har även denne förhinder utövas tjänsten av den byråchef som rikspolischefen bestämmer.

Chefer för Säkerhetsavdelningen 1964-1989


Organisation: (och chefer 1986)

  • RPS/Säk Sekretariat:
- Byråchef: Per-Göran Näss

Sekretariatet var ett stabsorgan som svarade för den övergripande planeringen och samordningen inom avdelningen. Sekretariatet svarade vidare för analys och kontaktverksamhet samt för försvarsplanläggningar.

  • Byrå A: (operativ verksamhet) (även kallad byrå E)
- Byråchef 1986: Christer Ekberg
Säkerhetsunderrättelsetjänst
Tyngdpunkten i arbetet gäller sådan verksamhet som berör rikets yttre säkerhet. Vid byrån handläggs även terroristärenden.
  • Byrå B: (Stödjande verksamhet för avdelningens övriga verksamheter.) (även kallad byrå F)
- Byråchef: Sture Höglund
Säkerhetsskyddsverksamhet & livvaktsverksamheten.
- Andre man: Bjarne Törner med ansvar för:
Personskydd (livvaktsgrupp), råd i särskilda fall av säkerhetsskydd, kontroll av säkerhetsskydd hos myndigheter, infiltrationsskydd (personalkontroll) samt avdelningens tekniska verksamhet (det fysiska säkerhetsskyddet, tekniska säkerhetsskyddsundersökningar m.m. samt tekniska undersökningar.
Personal- och ekonomiadministration samt data.

Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)

Personskyddsgruppen (Livvakter 8 st)
Industriskyddsgruppen
Personalkontroll
Teknisk rotel



Sektioner / Rotlar (organisation var hemlig 1986)


  • RPS Konsult:
- Byråchef: ???

RPS Konsult bedriver uppdragsverksamhet inom försäljning av programvara för automatisk databehandling, konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling med särskild inriktning på datasäkerhet samt konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt.

  • Regioner: Fältorganisation

Fältorganisationen är indelad i regioner och lokala sektioner och är förlagd till olika orter ute i landet. Fältorganisationen lyder direkt under säkerhetsavdelningen och är alltså inte underställd den regionala eller lokala polischefen. Fältorganisationen är en spegel av den centrala organisationen och bedriver säkerhetsunderrättelsetjänst och säkerhetsskyddstjänst.

- Lokala sektioner

I utredningen