Okänd sida i liggaren
Uppslag i samma avsnitt:
Protokoll fört över förhör med Aina Lena Elisabeth Johansson, föddd -
,
bor , Södertälje, tfn .
Studerar vid Tälje gymnasium 2-årig ekonomisk linje.
Förhöret hållet torsdagen 1986-04-03
på kriminalavdelningens våldsrotel med början klockan 12:10
inför krinsp. Lars Jonsson utan tillgång till förhörsvittne.
Elisabeth Johansson var passagerare i Åke Larssons personbil mordkvällen 1986-02-28
.
Elisabeth berättar att hon tillsammans med Åke och en flicka som heter Cilla Anderstedt aktuell kväll besökte nioföreställningen på biografen Saga där dom såg filmen Morrhår & Ärtor. Filmen slutade omkring 22:30
.
Efter bion gick dom tillsammans till McDonalds och käkade varefter de vid 23:00
-tiden promenerar Kungsgatan in på Norrlandsgatan och någon gång efter 23:00
så sammanträffar Elisabeth med kompisarna Anna Hage och Karin Johansson.
Anna Hage och Carin Johansson befinner sig vid en telefonkiosk på Norrlandsgatan när dom träffar varandra.
Dom slår sedan följe till Åkes bil som är uppställd troligtvis på Jakobsbergsgatan. De tar plats i bilen och Åke sätter sig bakom ratten och Elisabeth sätter sig till höger i framsätet.
Anna Hage till höger i baksätet, Carin Johansson i mitten och Cilla Anderstedt till vänster i baksätet.
Åke kör sedan från Jakobsbergsgatan omkring 23:15
och för sedan bilen för Elisabeth okända gator fram till Sveavägen.
Åke kör sedan Sveavägen norrut. De har för avsikt att köra till restaurang Clock på Kungsgatan. Kungsgatan i närheten av Hötorget.
Åke kör Sveavägen mot Kungsgatan, konstaterar att man inte får företa vänstersväng i den
Protokoll fört över förhör med Aina Lena Elisabeth Johansson, föddd -
,
bor , Södertälje, tfn .
Studerar vid Tälje gymnasium 2-årig ekonomisk linje.
Förhöret hållet torsdagen 1986-04-03
på kriminalavdelningens våldsrotel med början klockan 12:10
inför krinsp. Lars Jonsson utan tillgång till förhörsvittne.
Elisabeth Johansson var passagerare i Åke Larssons personbil mordkvällen 1986-02-28
.
Elisabeth berättar att hon tillsammans med Åke och en flicka som heter Cilla Anderstedt aktuell kväll besökte nioföreställningen på biografen Saga där dom såg filmen Morrhår & Ärtor. Filmen slutade omkring 22:30
.
Efter bion gick dom tillsammans till McDonalds och käkade varefter de vid 23:00
-tiden promenerar Kungsgatan in på Norrlandsgatan och någon gång efter 23:00
så sammanträffar Elisabeth med kompisarna Anna Hage och Karin Johansson.
Anna Hage och Carin Johansson befinner sig vid en telefonkiosk på Norrlandsgatan när dom träffar varandra.
Dom slår sedan följe till Åkes bil som är uppställd troligtvis på Jakobsbergsgatan. De tar plats i bilen och Åke sätter sig bakom ratten och Elisabeth sätter sig till höger i framsätet.
Anna Hage till höger i baksätet, Carin Johansson i mitten och Cilla Anderstedt till vänster i baksätet.
Åke kör sedan från Jakobsbergsgatan omkring 23:15
och för sedan bilen för Elisabeth okända gator fram till Sveavägen.
Åke kör sedan Sveavägen norrut. De har för avsikt att köra till restaurang Clock på Kungsgatan. Kungsgatan i närheten av Hötorget.
Åke kör Sveavägen mot Kungsgatan, konstaterar att man inte får företa vänstersväng i den
F: korsningen, varför han passerar över Kungsgatan, korsar Kungsgatan och lägger sig i vänsterfil för att företa vänster sväng vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan.
Åke stannar bilen för rött ljus i korsningen med Tunnelgatan. Vid aktuell tidpunkt har dom i bilen en bandspelare ganska högt påslagen med musik.
F: Elisabeth får jag fråga dig, vad är det som händer, vad är det du först reagerar inför när ni står här vid trafiksignalerna för rött ljus?
J: Åke han säger något om att nu är den någon fajt på gång och då tittar jag till där till höger...
F: Så Åke säger någonting först?
J: Ja, jag tror inte jag tittade bort, jag kanske satt och tittade bara runt omkring men han sa det att är det fajt på gång eller något sånt, då tittade jag och då får man det intrycket att det är några som står och bråkar, jag vet inte om, det är svårt, det var som om två stod och höll i varandra som man står så här och håller i kragen.
F: Du fick en känsla av att..,
J: Ja men det kom jag mer på efteråt, det är väl som jag ser det nu, som att dom står så här då men sen så kommer, tittar jag bort därifrån och ser någon springa över vägen, jag vet inte om det är han taxichauffören men det är någon som korsar i alla fall, om han kom från bilen eller något det vet jag inte men springer över vägen fram dit...
F: Han springer på Sveavägen alltså?
J: Över vid gatan där.
F: Där ni står alltså?
J: Ja framför oss kommer han och springer.
F: Han springer framför eran bil då, mot den här platsen?
J: Ja. Sen så...
F: Men det första du ser när du tittar bort snett till höger måste det bli då, det är att det uppehåller sig två personer där?
F: korsningen, varför han passerar över Kungsgatan, korsar Kungsgatan och lägger sig i vänsterfil för att företa vänster sväng vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan.
Åke stannar bilen för rött ljus i korsningen med Tunnelgatan. Vid aktuell tidpunkt har dom i bilen en bandspelare ganska högt påslagen med musik.
F: Elisabeth får jag fråga dig, vad är det som händer, vad är det du först reagerar inför när ni står här vid trafiksignalerna för rött ljus?
J: Åke han säger något om att nu är den någon fajt på gång och då tittar jag till där till höger...
F: Så Åke säger någonting först?
J: Ja, jag tror inte jag tittade bort, jag kanske satt och tittade bara runt omkring men han sa det att är det fajt på gång eller något sånt, då tittade jag och då får man det intrycket att det är några som står och bråkar, jag vet inte om, det är svårt, det var som om två stod och höll i varandra som man står så här och håller i kragen.
F: Du fick en känsla av att..,
J: Ja men det kom jag mer på efteråt, det är väl som jag ser det nu, som att dom står så här då men sen så kommer, tittar jag bort därifrån och ser någon springa över vägen, jag vet inte om det är han taxichauffören men det är någon som korsar i alla fall, om han kom från bilen eller något det vet jag inte men springer över vägen fram dit...
F: Han springer på Sveavägen alltså?
J: Över vid gatan där.
F: Där ni står alltså?
J: Ja framför oss kommer han och springer.
F: Han springer framför eran bil då, mot den här platsen?
J: Ja. Sen så...
F: Men det första du ser när du tittar bort snett till höger måste det bli då, det är att det uppehåller sig två personer där?
J: Ja det är det. Sen så då så ser jag att det ligger någon på gatan och då om det är Lisbet, det måste det nästan vara, sam springer några steg fram och tillbaka, ungefär som hon ropar på hjälp eller något, för det var lite så här spring fram och tillbaka, det kan ha varit att hon stod inte helt stilla, om det nu var hon, för det kom folk hela tiden, det kom några till framrusande, det blev så mycket spring.
F: Men den första bilden som du har, minnesbilden som du har, det är två personer som står upprätt, är det så eller?
J: Ja det där vet jag inte...
F: Är det diffust?
J: Ja, det som jag har kommit på efteråt men jag vet inte om det är Åke som har sagt något om att dom stod och höll i varandra men jag tror inte det, jag såg i alla fall när det låg någon nere och hon sprang och stod där...
F: Det såg du?
J: Ja.
F: Att det ligger någon på marken och att någon springer runt kring den här?
J: Ja så kommer det då den här killen och så kommer någon från andra hållet.
F: Så kommer en kille och springer framför eran bil på Sveavägen och till den här platsen. Ser du någon annan person, någon som kan ha haft meddet här att göra som springer från platsen?
J: Nej.
F: Det gör du inte?
J: Nej. Jag såg ingenting...
F: Ingen annan som tycktes ha med den här händelsen att göra?
J: Nej....
F: Gick du ur bilen sedan?
J: Nej.
F: Satt du kvar hela tiden?
J: Ja.
F: Du var aldrig framme vid den här platsen?
J: Nej.
F: Men det var några som gick ur er bil?
J: Ja det är det. Sen så då så ser jag att det ligger någon på gatan och då om det är Lisbet, det måste det nästan vara, sam springer några steg fram och tillbaka, ungefär som hon ropar på hjälp eller något, för det var lite så här spring fram och tillbaka, det kan ha varit att hon stod inte helt stilla, om det nu var hon, för det kom folk hela tiden, det kom några till framrusande, det blev så mycket spring.
F: Men den första bilden som du har, minnesbilden som du har, det är två personer som står upprätt, är det så eller?
J: Ja det där vet jag inte...
F: Är det diffust?
J: Ja, det som jag har kommit på efteråt men jag vet inte om det är Åke som har sagt något om att dom stod och höll i varandra men jag tror inte det, jag såg i alla fall när det låg någon nere och hon sprang och stod där...
F: Det såg du?
J: Ja.
F: Att det ligger någon på marken och att någon springer runt kring den här?
J: Ja så kommer det då den här killen och så kommer någon från andra hållet.
F: Så kommer en kille och springer framför eran bil på Sveavägen och till den här platsen. Ser du någon annan person, någon som kan ha haft meddet här att göra som springer från platsen?
J: Nej.
F: Det gör du inte?
J: Nej. Jag såg ingenting...
F: Ingen annan som tycktes ha med den här händelsen att göra?
J: Nej....
F: Gick du ur bilen sedan?
J: Nej.
F: Satt du kvar hela tiden?
J: Ja.
F: Du var aldrig framme vid den här platsen?
J: Nej.
F: Men det var några som gick ur er bil?
J: Anna och Carin, hon öppnade dörren, vi trodde då när någon föll ihop då trodde vi först att det var bråk sen så var det någon som sa att det kanske är någon som är sjuk, fått någon hjärtattack och bara fallit ihop men tror ju inte att det är någon som blir skjuten, något sånt fick vi inte för oss men då tyckte Anna att hon skulle hjälpa till då, släpp ut mig och så sprang dom ut då, så sa dom att vi kunde köra vidare då för vi stod ju mitt däruppe.
F: Ni stod mitt i vägen. Och det gjorde ni också, Åke körde iväg därifrån?
J: Ja när det blev grönt då men jag såg när Anna och Karin kommit fram dit, att hon stod och pratade men hon gjorde ingenting då, hon stod lite böjd där och pratade med dom där, då var han framme som gjorde konstgjord andning, det kanske var han som sprang fram men jag vet inte om han redan var där....
F: Men så vitt du kunde se så fanns det ingen som sprang från platsen?
J: Nej.
F: Hur upplevde du det här, hade det precis inträffat någonting då eller, när du såg alltså?
J: .......
F: Eller såg du att det var någonting som höll på att hända, förstår du vad jag menar?
J: Ja det var någonting där borta, vi trodde då att det var slagsmål och helt plötsligt så började folk springa.
F: Men du förstod inte vad som hade hänt?
J: Nej men vi trodde då att när vi körde iväg att det var någon som var sjuk.
F: Hörde du någon oväsen strax innan eller några smällar, några skott som avlossades?
J: Nej jag hörde dom inte.
F: Det hörde du inte. Lade du märke till någonting annat, personer, bilar eller någonting direkt före du lade märke till att det var någonting som hände här? Det var ingenting? Inga bilar bakom eller framför er?
J: Jo bilar var det ju bakom och framför men jag kommer inte
J: Anna och Carin, hon öppnade dörren, vi trodde då när någon föll ihop då trodde vi först att det var bråk sen så var det någon som sa att det kanske är någon som är sjuk, fått någon hjärtattack och bara fallit ihop men tror ju inte att det är någon som blir skjuten, något sånt fick vi inte för oss men då tyckte Anna att hon skulle hjälpa till då, släpp ut mig och så sprang dom ut då, så sa dom att vi kunde köra vidare då för vi stod ju mitt däruppe.
F: Ni stod mitt i vägen. Och det gjorde ni också, Åke körde iväg därifrån?
J: Ja när det blev grönt då men jag såg när Anna och Karin kommit fram dit, att hon stod och pratade men hon gjorde ingenting då, hon stod lite böjd där och pratade med dom där, då var han framme som gjorde konstgjord andning, det kanske var han som sprang fram men jag vet inte om han redan var där....
F: Men så vitt du kunde se så fanns det ingen som sprang från platsen?
J: Nej.
F: Hur upplevde du det här, hade det precis inträffat någonting då eller, när du såg alltså?
J: .......
F: Eller såg du att det var någonting som höll på att hända, förstår du vad jag menar?
J: Ja det var någonting där borta, vi trodde då att det var slagsmål och helt plötsligt så började folk springa.
F: Men du förstod inte vad som hade hänt?
J: Nej men vi trodde då att när vi körde iväg att det var någon som var sjuk.
F: Hörde du någon oväsen strax innan eller några smällar, några skott som avlossades?
J: Nej jag hörde dom inte.
F: Det hörde du inte. Lade du märke till någonting annat, personer, bilar eller någonting direkt före du lade märke till att det var någonting som hände här? Det var ingenting? Inga bilar bakom eller framför er?
J: Jo bilar var det ju bakom och framför men jag kommer inte
J: ihåg...
F: Inget speciellt?
J: Nej.
F: Ingenting som du har lagt på minnet?
J: Det var den där taxin men jag vet inte om jag såg den...
F: Vad var det?
J: Som jag lade märke till, taxin, den stod framför oss.
F: Den stod alltså framför er för rött ljus?
J: Ja jag tror det men det kan vara sånt där då, för det vet man ju att det är taxi med i allt det här ....
F: Det är lite osäkert?
J: Ja.
F: Så du har inte sett egentligen vad som hände, utan du har gjort dina iakttagelser precis efteråt och du har så vitt du minns inte sett någon som har sprungit ifrån platsen.
Elisabeth uppger att vare sig hon, Åke eller Cilla steg ur bilen vid det aktuella tillfället.
Dom satt hela tiden kvar i bilen och Åke körde, företog vänstersväng Tunnelgatan västerut när trafiksignalen slog om till grönt.
Efter den aktuella händelsen har hon på natten pratat med Anna i telefon och Anna har då berättat att det var statsminister Olof Palme som hade blivit mördad.
Anna har också sagt att hon i samband med den aktuella händelsen sett en man som sprungit från platsen, en mörkhårig hade hon uppfattat honom som. Hur det var med klädseln minns inte Elisabeth om Anna nämnde.
Elisabeth uppger att man i bilen hade bandspelaren ganska högt påslagen när man stod för rött ljus men hon kan inte säga att man direkt pratade med varandra utan det var mest musik då som var påslagen.
I varje fall gjorde hon inte någon iakttagelse av att skott avlossades.
Förhöret avslutas klockan 12:30
.
Stockholm som ovan
(Namnteckning)
Lars Jonsson
krinsp
I hörbara delar rätt avskrivet intygas:
(Namnteckning)
Cristina Lundin
J: ihåg...
F: Inget speciellt?
J: Nej.
F: Ingenting som du har lagt på minnet?
J: Det var den där taxin men jag vet inte om jag såg den...
F: Vad var det?
J: Som jag lade märke till, taxin, den stod framför oss.
F: Den stod alltså framför er för rött ljus?
J: Ja jag tror det men det kan vara sånt där då, för det vet man ju att det är taxi med i allt det här ....
F: Det är lite osäkert?
J: Ja.
F: Så du har inte sett egentligen vad som hände, utan du har gjort dina iakttagelser precis efteråt och du har så vitt du minns inte sett någon som har sprungit ifrån platsen.
Elisabeth uppger att vare sig hon, Åke eller Cilla steg ur bilen vid det aktuella tillfället.
Dom satt hela tiden kvar i bilen och Åke körde, företog vänstersväng Tunnelgatan västerut när trafiksignalen slog om till grönt.
Efter den aktuella händelsen har hon på natten pratat med Anna i telefon och Anna har då berättat att det var statsminister Olof Palme som hade blivit mördad.
Anna har också sagt att hon i samband med den aktuella händelsen sett en man som sprungit från platsen, en mörkhårig hade hon uppfattat honom som. Hur det var med klädseln minns inte Elisabeth om Anna nämnde.
Elisabeth uppger att man i bilen hade bandspelaren ganska högt påslagen när man stod för rött ljus men hon kan inte säga att man direkt pratade med varandra utan det var mest musik då som var påslagen.
I varje fall gjorde hon inte någon iakttagelse av att skott avlossades.
Förhöret avslutas klockan 12:30
.
Stockholm som ovan
(Namnteckning)
Lars Jonsson
krinsp
I hörbara delar rätt avskrivet intygas:
(Namnteckning)
Cristina Lundin
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.