Televerket

Nämns i flera förhör.

Televerket var en svensk myndighet mellan 1953-1993 och ett statligt affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet) som de facto hade monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.

Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket. Under 1946 togs ”Kungl.” bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.

Organisation och ledarskap
Generaldirektörer

• 1928-1938 Adolf Hamilton (Kungl. Telegrafverket)
• 1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket)
• 1942-1965 Håkan Sterky (Telegrafverket, Televerket)

1949 I juni 1949 skrev statsminister Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning:

”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("Stay-Behind") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.”

• 1966-1977 Bertil Bjurel Televerket
• 1977-1993 Tony Hagström, Televerket

I utredningen

Uppslag i WPU

Avsnitt/	Dok.	Rubrik
A7722	PM	Om kontroll 1987-10-27 av utgående samtal från samtalsautomater belägna Sveavägen 45 vid Grand, och Sveavägen 72 samt från konditori Mon Cherie.
A9486	PM	Televerkets PM 1985-01-22 angående avlyssning av telefon.
SOU1999:88 sid. 318-319	SOU	Om f.d. pinsp Carl Gustaf Östlings anställning som säkerhetschef vid Televerket Radio juni-dec 1986.

Dok: PM = Promemoria, SOU = Statens offentliga utredningar

Om Televerkets telefonautomater

Televerket hade 1986 telefonautomater installerade utomhus i offentliga telefonkiosker och inomhus i offentliga inrättningar som biografen Grand för att användas som allmän samtalsapparat.

Från telefonautomaten kunde man ringa till andra telefoner i det fasta nätet liksom till mobiltelefoner i NMT-nätet. Alfanumeriska meddelanden kunde också sändas till personsökare. Telefonautomaten aktiverades med mynt.

Genom att beställa samtal från en teleautomat via Televerket kunde man ringa till en annan automat, varsom helst i Sverige. ^A7722-01

Under mordkvällen gjordes observationer av personer vid telefonautomater.

Observationer vid telefonautomater

Datum	Händelse	Källa
Morddagen/ kvällen	Observationer
22:50	Man med libanesiskt utseende i telefonkiosken vid Grand. Sign: 30-35 år gammal, 175-180 cm lång, mörkt lockigt hår, normal kroppsbyggnad. Välklädd i beige poplinrock.	L1061-00-B |L1061-01 (skiss) Max Dager
23:05 (cirka)	Filmen "Bröderna Mozart" slutar på biografen Grand och makarna Palme lämnade biosalongen.	style="width: 50px;	L1546-00 Om filmerna L1073-01-00 Om tider

Televerket och Sveriges totalförsvar

Televerket var också en del av det svenska totalförsvaret med ansvar för den civila telefon- och telegrafi-infrastrukturen.

Televerket hyrde även ut ledningar till försvaret. Detta innebar att det civila och militära försvarets verksamheter samverkade i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner.

K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag
Televerket var klassificerat som ett K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag då dess produktion av tele-tjänster var av stor vikt för totalförsvaret.

Höjd beredskap
I syfte att stärka rikets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen.

Vid höjd beredskap eller på annan grund var Televerket skyldig att fortsätta sin verksamhet, i syfte att säkra krigsviktig tjänsteproduktion vid krig.

Detta kan ske med anledning av krig utanför Sveriges gränser, om Sverige riskerar att hamna i krig eller om Sverige precis varit i krig.

Beredskapen kan då höjas till antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Vid skärpt beredskap skall kommuner, landsting och i vissa fall även privata företag vidta åtgärder kring bemanning, resurshållning och planering i den utsträckning staten kräver.

Vid högsta beredskap, det tillstånd som infaller om Sverige befinner sig i krig, omfattar totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas, exempelvis logistik och hushållning.

I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig.

Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.

Källor / Referenser

Datum	Rubrik / Länk	Källor
	Sveriges totalförsvar	Wikipedia svenska
1945 -	Civilt försvar i Sverige	Wikipedia svenska
	K-företag (krigsviktigt företag)	Wikipedia svenska
1953-1993	Televerket	Wikipedia svenska
2009-07-05	Televerket	Bergrum Mats B.

Förekommer i wpu

• A7480-00
• A7722-01
• A9486-00
• Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/191
• Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/105
• Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/185
• Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/48
• Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/49
• Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/57
• Carl Gustav Östling
• D14574
• D14574-00-A
• D22150-00
• D357
• D357-00
• D457
• D457-00
• D462
• D462-00
• D462-00-A
• D462-01
• EBD26-01
• EBD26-02
• Förkortningar
• H18676-00
• Håkan Sterky
• Lennart Bylock
• P5005
• P5005-00
• Per Mellberg

… ytterligare resultat