wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Uppslag:T1279-25"

Från wpu.nu

(Import av uppslag)
 
 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 4: Rad 4:
 
| Uppslagsnummer=25
 
| Uppslagsnummer=25
 
| Regdatum=1991-03-05
 
| Regdatum=1991-03-05
| Avsnittsanteckningar=
+
| Uppslagsanteckningar_PU=
| Uppslagsanteckningar=ANG XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX SPC 881202
+
| Uppslagsanteckningar=
 +
| Avsnittsanteckningar_PU=ANG {{Maskat|Längd=23}} SPC 881202
 
| SPCdatum=
 
| SPCdatum=
 
| SPCnoteringar=
 
| SPCnoteringar=
Rad 25: Rad 26:
 
| Omreg=Nej
 
| Omreg=Nej
 
}}
 
}}
 +
{{#set:april_upgrade_version=1}}

Nuvarande version från 7 april 2022 kl. 09.48

Avsnitt
Löpande nr
1279-25
Registrerat
1991-03-05
Ad acta
1993-05-25
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1991-02-21 00:00
Avslutat


Protokoll fört vid förhör med.på Länsrätten, krukmakargatan 19 i Stockholm under torsdagen den 21 februari 1991 med början kl. 13.20. Förhörsledare: Krinsp Roland Segerman Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Förhöret är en sammanfattning av tidigare telefonsamtal i ärendet.hörd upplysningsvis i egenskap av biträdande chef, registreringsenheten, Länsrätten och då med anledning av anmält dataintrång samt undertryckande av urkund.

Den här tiden tjänstgjordesom biträdande chef vid registreringsenheten. Som närmaste chef hade honarbetade på expeditionen på registreringsenheten och där arbetade också bl.aoch under hösten 1985 började en yngling vid namnpå enheten. Man tyckte det här var trevligt eftersom man hade en viss kvinnlig överrepresentation i vad avser kvinnliga befattningshavare på enheten. Tidigare på hösten hade också (börjat. Hon kom från ett fögderi och det visade sig att hon hade mycket lätt för att lära.som började i november månad 1985, bodde i, hade svårt att passa tiderna om mornarna. Man hade flextid mellan 07.00-19.00 och det hände ofta attinte kom förrän vid 10-tiden på förmiddagarna. Han kunde ofta också sitta i telefon och prata länge med goda vänner och det kunde vara samtal som varade någon timme. Han kunde bl.a. diskutera sin senaste frisyr och uppenbarligen var han inte alls speciellt intresserad av sitt arbete som kontorist på enheten. Han hade sitt arbetsställe på expeditionen tillsammans medI vad avser datakunskap minnsattlärde sig mycket på kort tid, medans hon däremot inte fick något egentligt grepp om vadkunde i dataarbete när han kom. Hon tror inte att han kunde så mycket då, i vart fall inte från början.

fylls ej om blanketten används som fortsättningsblad.


5/3-91 Har

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Protokoll fört vid förhör med.på Länsrätten, krukmakargatan 19 i Stockholm under torsdagen den 21 februari 1991 med början kl. 13.20. Förhörsledare: Krinsp Roland Segerman Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Förhöret är en sammanfattning av tidigare telefonsamtal i ärendet.hörd upplysningsvis i egenskap av biträdande chef, registreringsenheten, Länsrätten och då med anledning av anmält dataintrång samt undertryckande av urkund.

Den här tiden tjänstgjordesom biträdande chef vid registreringsenheten. Som närmaste chef hade honarbetade på expeditionen på registreringsenheten och där arbetade också bl.aoch under hösten 1985 började en yngling vid namnpå enheten. Man tyckte det här var trevligt eftersom man hade en viss kvinnlig överrepresentation i vad avser kvinnliga befattningshavare på enheten. Tidigare på hösten hade också (börjat. Hon kom från ett fögderi och det visade sig att hon hade mycket lätt för att lära.som började i november månad 1985, bodde i, hade svårt att passa tiderna om mornarna. Man hade flextid mellan 07.00-19.00 och det hände ofta attinte kom förrän vid 10-tiden på förmiddagarna. Han kunde ofta också sitta i telefon och prata länge med goda vänner och det kunde vara samtal som varade någon timme. Han kunde bl.a. diskutera sin senaste frisyr och uppenbarligen var han inte alls speciellt intresserad av sitt arbete som kontorist på enheten. Han hade sitt arbetsställe på expeditionen tillsammans medI vad avser datakunskap minnsattlärde sig mycket på kort tid, medans hon däremot inte fick något egentligt grepp om vadkunde i dataarbete när han kom. Hon tror inte att han kunde så mycket då, i vart fall inte från början.

fylls ej om blanketten används som fortsättningsblad.


5/3-91 Har

I slutet av februari månad 1986 började ytterligare en yngling på enheten. Han hade fått en ungdomplats, vilket innebar att han fått ett arbete på heltid men mot dålig betalning. Det visade sig atthade en kamrat på avdelningen som arbetade på vaktmästeriet. Den kamraten hettevar något äldre än (och trots att han arbetade halvtid så hade han på grund av ålder samma betalning. Den här omständigheten meddåliga betalning var kanske orsaken till att han den större delen av tiden satt vid dator och lekte.verkade vara mera kunnig med datorer. Han gjorde bl.a. figurer på datorn som inga andra hade kommit på att man kunde göra.

Rent allmänt var det kanske så attochallt för tidigt fick tillgång till dataarbete och det berodde på viss del på att man inför besvärstidens utgång, den 28 februari, hade en mycket stor arbetsbelastning beroende på alla besvärsskrivelser som kom in.

Vid den här tiden hade också (fått ut ett behörighetskort och Pênheten var en flicka tjänstledig. Hennes behörighetskort satt kvar i hennes dataterminal på postavdelningen. Just i postrummet hade man flera datorer uppställda.uppfattade att ävenlärde sig hantera datorn mycket snabbt.

Blandarbetsuppgifter ingick att hon lade in ärenden på datan, hon registrerade ärenden, men däremot är (osäker på omgjorde det den här tiden, dvs i början av 1986. Däremot var det sannolikt så attkötte aktbilageringen från datan. Man tillfogade ett arbetsnummer, ett s.k. T-nummer på ärendet och det fungerade som ett arbetsnummer. Man kunde också se vem som lagt in ärendet.

Manöver vid radering av tidigare inlagt ärende.

Vid en radering av ärendet tas först ärendet fram på datan och självaframtagningen kan göras utan att behörighetskort användes. Man kan ta fram ett inlagt ärende och få fram diarienummer genom att slå på persons namn och födelsetid. När ärendet visas på skärmen kan sedan radering utföras, men då man använda sig av behörighetskort. Själva manövern tillgår på sätt

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

I slutet av februari månad 1986 började ytterligare en yngling på enheten. Han hade fått en ungdomplats, vilket innebar att han fått ett arbete på heltid men mot dålig betalning. Det visade sig atthade en kamrat på avdelningen som arbetade på vaktmästeriet. Den kamraten hettevar något äldre än (och trots att han arbetade halvtid så hade han på grund av ålder samma betalning. Den här omständigheten meddåliga betalning var kanske orsaken till att han den större delen av tiden satt vid dator och lekte.verkade vara mera kunnig med datorer. Han gjorde bl.a. figurer på datorn som inga andra hade kommit på att man kunde göra.

Rent allmänt var det kanske så attochallt för tidigt fick tillgång till dataarbete och det berodde på viss del på att man inför besvärstidens utgång, den 28 februari, hade en mycket stor arbetsbelastning beroende på alla besvärsskrivelser som kom in.

Vid den här tiden hade också (fått ut ett behörighetskort och Pênheten var en flicka tjänstledig. Hennes behörighetskort satt kvar i hennes dataterminal på postavdelningen. Just i postrummet hade man flera datorer uppställda.uppfattade att ävenlärde sig hantera datorn mycket snabbt.

Blandarbetsuppgifter ingick att hon lade in ärenden på datan, hon registrerade ärenden, men däremot är (osäker på omgjorde det den här tiden, dvs i början av 1986. Däremot var det sannolikt så attkötte aktbilageringen från datan. Man tillfogade ett arbetsnummer, ett s.k. T-nummer på ärendet och det fungerade som ett arbetsnummer. Man kunde också se vem som lagt in ärendet.

Manöver vid radering av tidigare inlagt ärende.

Vid en radering av ärendet tas först ärendet fram på datan och självaframtagningen kan göras utan att behörighetskort användes. Man kan ta fram ett inlagt ärende och få fram diarienummer genom att slå på persons namn och födelsetid. När ärendet visas på skärmen kan sedan radering utföras, men då man använda sig av behörighetskort. Själva manövern tillgår på sätt

att skifttangenten och siffertangenten 8 trycks ned samtidigt. Då ställs fråga på skärmen i skrift formulerad ungefär: "Skall detta diarienummer/mål tas bort?". Därefter ges två olika svarsalternativ, "Ja/Nej", sedan trycker man på en knapp längst ut till höger märkt sänd. Den knappen fungerar närmast som radmatningsknapp.

Vid tidigare tillfälle har en flicka av misstag raderat ett ärende och sannolikt hade hon glömt kvar skiftlåstangenten i låst läge och använt sig av siffertangenten 8. När hon sedan läste texten på dataskärmen uppgav hon att hon missförstod innebörden av texten och det ledd til att hon bekräftade med "Ja" och sedan tryckte på sändknappen i tro att hon raderat sitt första misstag och i verkligheten hade hon raderat hela ärendet. Den här händelsen innebar att man blev speciellt försiktig med att lära ut raderingsfunktionen.

I utredningen omnämnd deletefunktion är ett sätt för datorn att beskriva arbetssättet vid ut loggningsfråga. Det var bara vissa personer som kände till hur man raderar. Den uppfattningen var man av i vart fall till en början, men under utredningens gång upptäcktes att flera kände till hur ett diarienummer raderas, men egentligen "var få betrodda" att genomföra en sådan manöver.

Den normala arbetstiden var mellan 08.45 -17.00 och med flex från kl. 07.00

har och fram till kl. 19.00 på kvällen. Någon övertid, like man inte beordrat trots att arbetsbelastningen var stor den här tiden. Rent allmänt är fredagar en dag personalen brukar se till att komma iväg hem. Ett undantag bland de som arbetade på enheten utgjorde kanske just en dam som hetersom dels kunde tänkas sitta kvar och jobba efter kl. 17.00 en fredagkväll.

Om anledningen till varförstannade kvar en fredagkväll, tror (att det i så fall gällde för honom att skaffa sig tillräcklig plustid för att få flextiden att gå ihop.

ej om blanketten används som fortsättningsblad

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

att skifttangenten och siffertangenten 8 trycks ned samtidigt. Då ställs fråga på skärmen i skrift formulerad ungefär: "Skall detta diarienummer/mål tas bort?". Därefter ges två olika svarsalternativ, "Ja/Nej", sedan trycker man på en knapp längst ut till höger märkt sänd. Den knappen fungerar närmast som radmatningsknapp.

Vid tidigare tillfälle har en flicka av misstag raderat ett ärende och sannolikt hade hon glömt kvar skiftlåstangenten i låst läge och använt sig av siffertangenten 8. När hon sedan läste texten på dataskärmen uppgav hon att hon missförstod innebörden av texten och det ledd til att hon bekräftade med "Ja" och sedan tryckte på sändknappen i tro att hon raderat sitt första misstag och i verkligheten hade hon raderat hela ärendet. Den här händelsen innebar att man blev speciellt försiktig med att lära ut raderingsfunktionen.

I utredningen omnämnd deletefunktion är ett sätt för datorn att beskriva arbetssättet vid ut loggningsfråga. Det var bara vissa personer som kände till hur man raderar. Den uppfattningen var man av i vart fall till en början, men under utredningens gång upptäcktes att flera kände till hur ett diarienummer raderas, men egentligen "var få betrodda" att genomföra en sådan manöver.

Den normala arbetstiden var mellan 08.45 -17.00 och med flex från kl. 07.00

har och fram till kl. 19.00 på kvällen. Någon övertid, like man inte beordrat trots att arbetsbelastningen var stor den här tiden. Rent allmänt är fredagar en dag personalen brukar se till att komma iväg hem. Ett undantag bland de som arbetade på enheten utgjorde kanske just en dam som hetersom dels kunde tänkas sitta kvar och jobba efter kl. 17.00 en fredagkväll.

Om anledningen till varförstannade kvar en fredagkväll, tror (att det i så fall gällde för honom att skaffa sig tillräcklig plustid för att få flextiden att gå ihop.

ej om blanketten används som fortsättningsblad

Fredagen den 28 februari var ju månadens sista dag och han hade ju egenheten att komma sent till arbetet på morgonen. Något tal om attskulle sitta kvar efter kl. 17.00 på grund av stor arbetsbelastning var det inte fråga om.

Tidningar och IT hade stort intresse av Harwardärendet och Palmes väntade besvärsskrivelse. De hade täta kontakter med massmedia ifråga och en av dem man hade kontakt med var en.

Även under och efter polisutredningen angående intrånget på enheten hade radions Kanalen vissa kontakter med, såvittförstår, i stort sett samtliga personer i personalen.vill minnas att man också var i kontakt medsom på grund av rädsla förklarat att han inte ville prata med någon journalist ifrån radion när han blivit uppsökt av dem. Enligt uppgift hadepratat med någon journalist genom sin stängda dörr.kom ofta lite senare och istället arbetade hon längre på kvällarna. Hon arbetade lite för sig själv. Hon skötte sitt arbete med nitisk grundlighet och på något sätt lyckades hon liksom skapa en egen liten Länsrätt i sitt tjänsterum på enheten.hade ingen egen dataterminal på sitt rum, utan hon brukade hålla till och arbeta vid dataterminal i postrummet. Somminns, datorn i närheten av kopieringsapparaten. Hon arbetade också ofta för sig själv.började arbeta på enheten den 24 februari 1986. Han visade sig snabbt vara en tuff och förslagen kille. Han skapade sig kanske ett litet eget revir med sitt dataintresse. Han var mycket tillsammans medoch de var jämnåriga.är tveksam till omhade hunnit få flexkort och behörighetskort till datan redan den 28 februari 1986.

Hon tycker också att det verkar underligt omochstannade (kvar och gått hem först efter kl. 17.00, just med tanke på att det var en

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Fredagen den 28 februari var ju månadens sista dag och han hade ju egenheten att komma sent till arbetet på morgonen. Något tal om attskulle sitta kvar efter kl. 17.00 på grund av stor arbetsbelastning var det inte fråga om.

Tidningar och IT hade stort intresse av Harwardärendet och Palmes väntade besvärsskrivelse. De hade täta kontakter med massmedia ifråga och en av dem man hade kontakt med var en.

Även under och efter polisutredningen angående intrånget på enheten hade radions Kanalen vissa kontakter med, såvittförstår, i stort sett samtliga personer i personalen.vill minnas att man också var i kontakt medsom på grund av rädsla förklarat att han inte ville prata med någon journalist ifrån radion när han blivit uppsökt av dem. Enligt uppgift hadepratat med någon journalist genom sin stängda dörr.kom ofta lite senare och istället arbetade hon längre på kvällarna. Hon arbetade lite för sig själv. Hon skötte sitt arbete med nitisk grundlighet och på något sätt lyckades hon liksom skapa en egen liten Länsrätt i sitt tjänsterum på enheten.hade ingen egen dataterminal på sitt rum, utan hon brukade hålla till och arbeta vid dataterminal i postrummet. Somminns, datorn i närheten av kopieringsapparaten. Hon arbetade också ofta för sig själv.började arbeta på enheten den 24 februari 1986. Han visade sig snabbt vara en tuff och förslagen kille. Han skapade sig kanske ett litet eget revir med sitt dataintresse. Han var mycket tillsammans medoch de var jämnåriga.är tveksam till omhade hunnit få flexkort och behörighetskort till datan redan den 28 februari 1986.

Hon tycker också att det verkar underligt omochstannade (kvar och gått hem först efter kl. 17.00, just med tanke på att det var en

fredag. (har underrättats om att enligt företagen utredning harvarit kvar på enheten fram till 19.05-tiden när han enligt flexkort stämplat ut. Hon har också underrättats om attfanns kvar på enheten fram till 19.15-tiden.)tycker det vore anmärkningsvärt omsatt kvar fram till 19.15 och att hon då på hela tiden inte varit ute ur sitt rum. Hon tycker också att just omständigheterna att såvälsomfanns kvar på enheten tyder på, tycker hon, att om någon främmande från annan enhet varit ner på registreringsenheten så borde i vart fallha upptäckt det.

Något om vad som hänt efter den 28 februari 1986.

Under sensommaren, hösten, slutadeochvid Länsrätten. Kanske var det så attslutade först och sedan slutadei augusti månad 1986.

Någon gång under hösten 1986 kompå besök. Det visade sig att växelpersonalen släppte in honom och dåifrågasatte hans ärende sade (att han ville besöka fotofichrummet på registreringsenheten. Med den förklaringen hade han också blivit insläppt. Det här besöket var ett par månader efter det att |slutat på enheten.fick aldrig reda på vadegentligen var ute efter. Hon frågade först flickorna om det var någon utav dom som hade bestämt träff med honom, men det var det inte.drar sig också till minnes en annan händelse som hon tyckte var lite märklig, nämligen följande: Ett par veckor efter den 28 februari drabbades enheten av ett datastopp och det här var i samband med någon kafferast. När sedan datan kom igång igen upptäckteatt på bildskärmen till dataterminalen i postrummet hade någon person sökt på Olof Palmes Imdocknummer, det s.k. skärmnumret, och därmed fått fram att ärendet var "deletat". För att få fram just detta

stjärn på dataskärmen måste man alltså ha använt sig av just skärmnumret, vilket är Samma sak som Imdocknumret och detta ledde till viss förvåning hos SS

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

fredag. (har underrättats om att enligt företagen utredning harvarit kvar på enheten fram till 19.05-tiden när han enligt flexkort stämplat ut. Hon har också underrättats om attfanns kvar på enheten fram till 19.15-tiden.)tycker det vore anmärkningsvärt omsatt kvar fram till 19.15 och att hon då på hela tiden inte varit ute ur sitt rum. Hon tycker också att just omständigheterna att såvälsomfanns kvar på enheten tyder på, tycker hon, att om någon främmande från annan enhet varit ner på registreringsenheten så borde i vart fallha upptäckt det.

Något om vad som hänt efter den 28 februari 1986.

Under sensommaren, hösten, slutadeochvid Länsrätten. Kanske var det så attslutade först och sedan slutadei augusti månad 1986.

Någon gång under hösten 1986 kompå besök. Det visade sig att växelpersonalen släppte in honom och dåifrågasatte hans ärende sade (att han ville besöka fotofichrummet på registreringsenheten. Med den förklaringen hade han också blivit insläppt. Det här besöket var ett par månader efter det att |slutat på enheten.fick aldrig reda på vadegentligen var ute efter. Hon frågade först flickorna om det var någon utav dom som hade bestämt träff med honom, men det var det inte.drar sig också till minnes en annan händelse som hon tyckte var lite märklig, nämligen följande: Ett par veckor efter den 28 februari drabbades enheten av ett datastopp och det här var i samband med någon kafferast. När sedan datan kom igång igen upptäckteatt på bildskärmen till dataterminalen i postrummet hade någon person sökt på Olof Palmes Imdocknummer, det s.k. skärmnumret, och därmed fått fram att ärendet var "deletat". För att få fram just detta

stjärn på dataskärmen måste man alltså ha använt sig av just skärmnumret, vilket är Samma sak som Imdocknumret och detta ledde till viss förvåning hos SS

Hon frågade också sin chef,, om han möjligen ställt frågan på data, men han uppgav att det hade han inte.

Sammanfattningsvis så måste frågan ha ställts av person som vid tidigare tillfälle antecknat just Imdocknumret på Palmes ärende för att så här lång tid efter kunna få fram ärendet på datan.som numera arAvslutningsvis tillfrågas (om övrig person som uppenbarligen ännu inte hörts av polisen.berättar att såvitt hon känner till har följande personer nnu inte hörts av polisen.som slutat och arbetar vidbetar iliksomsom är anställd. En flicka som heteranställd avd. 3 ?. Vidare finns en flicka som hetersom slutat.vet inte var hon jobbar någonstans nu. Slutligen, kanske var det så att hon inte arbetade på enheten vid den här tiden.är inte säker.

Förhöret avslutat kl. 15.30.

Stockholm som ovan

ataud Sangaman

Roland Segerman krinsp

liylis ej om blanketten används som fortsättningsblad.

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Pol-1991-02-21 T1279-25.pdf

Hon frågade också sin chef,, om han möjligen ställt frågan på data, men han uppgav att det hade han inte.

Sammanfattningsvis så måste frågan ha ställts av person som vid tidigare tillfälle antecknat just Imdocknumret på Palmes ärende för att så här lång tid efter kunna få fram ärendet på datan.som numera arAvslutningsvis tillfrågas (om övrig person som uppenbarligen ännu inte hörts av polisen.berättar att såvitt hon känner till har följande personer nnu inte hörts av polisen.som slutat och arbetar vidbetar iliksomsom är anställd. En flicka som heteranställd avd. 3 ?. Vidare finns en flicka som hetersom slutat.vet inte var hon jobbar någonstans nu. Slutligen, kanske var det så att hon inte arbetade på enheten vid den här tiden.är inte säker.

Förhöret avslutat kl. 15.30.

Stockholm som ovan

ataud Sangaman

Roland Segerman krinsp

liylis ej om blanketten används som fortsättningsblad.