wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Televerket"

Från wpu.nu
 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
−
{{AndraNamn|TELEVERKET; Telia; telefonstation "Jeriko”; telefonkiosk; telefonhytter; telefonhytterna; telefonautomat; teleautomat; Telefonkatalog; telefonkatalog; Televerket Radio}}
+
{{AndraNamn|TELEVERKET; Telia; telefonstation "Jeriko”; telefonkiosk; Telefonkiosken; telefonkiosken; telefonhytter; telefonhytterna; telefonautomat; teleautomat; Telefonkatalog; telefonkatalog; Televerket Radio; personsökare}}
  
 
Nämns i flera förhör.
 
Nämns i flera förhör.

Nuvarande version från 21 oktober 2024 kl. 19.47


Nämns i flera förhör.

Televerket var en svensk myndighet mellan 1953-1993 och ett statligt affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet) som de facto hade monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.

Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket. Under 1946 togs ”Kungl.” bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.

Organisation och ledarskap
Generaldirektörer

  • 1928-1938 Adolf Hamilton (Kungl. Telegrafverket)
  • 1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket)
  • 1942-1965 Håkan Sterky (Telegrafverket, Televerket)
1949 I juni 1949 skrev statsminister Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning:
”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("Stay-Behind") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.”
  • 1966-1977 Bertil Bjurel Televerket
  • 1977-1993 Tony Hagström, Televerket


I utredningen

Uppslag i WPU
Avsnitt/ Dok. Rubrik
A7722 PM Om kontroll 1987-10-27 av utgående samtal från samtalsautomater belägna Sveavägen 45 vid Grand, och Sveavägen 72 samt från konditori Mon Cherie.
A9486 PM Televerkets PM 1985-01-22 angående avlyssning av telefon.
SOU1999:88
sid. 318-319		 SOU Om f.d. pinsp Carl Gustaf Östlings anställning som säkerhetschef vid Televerket Radio juni-dec 1986.

Dok: PM = Promemoria, SOU = Statens offentliga utredningar


Om Televerkets telefonautomater

Televerket hade 1986 telefonautomater installerade utomhus i offentliga telefonkiosker och inomhus i offentliga inrättningar som restauranger och biografer exv. biografen Grand för att användas som allmän samtalsapparat.

Vid telefonautomaten fanns ofta en telefonkatalog över det fasta nätets abonnenter med deras "gatu"-adresser.

1974 Telefonkatalog Stockholmdelen A-M

Från telefonautomaten kunde man ringa till andra telefoner i det fasta nätet liksom till mobiltelefoner i NMT-nätet. Personer kunde också nås via personsökare. Telefonautomaten aktiverades med mynt.

Genom att beställa samtal från en teleautomat via Televerket kunde man ringa till en annan automat, varsom helst i Sverige. A7722-01

Under mordkvällen gjordes observationer av personer vid telefonautomater.

Observationer vid telefonautomater
Datum Händelse Källa
Morddagen/ kvällen Observationer
22:50 Man med libanesiskt utseende i telefonkiosken vid biografen Grand.
Sign: 30-35 år gammal, 175-180 cm lång, mörkt lockigt hår, normal kroppsbyggnad. Välklädd i beige poplinrock.		 L1061-00-B
L1061-01 (skiss)
Max Dager
23:05 (cirka) Filmen "Bröderna Mozart" slutar på biografen Grand och makarna Palme lämnade biosalongen. L1546-00 Om filmerna
L10793-01 Om tider
Telefonkiosker Sveavägen & Tegnérgatan. Skiss av Sthlm pd Tekniska rotel (KKT). (L10793-01)


Televerket och Sveriges totalförsvar

Televerket var också en del av det svenska totalförsvaret med ansvar för den civila telefon- och telegrafi-infrastrukturen.

Televerket hyrde även ut ledningar till försvaret. Detta innebar att det civila och militära försvarets verksamheter samverkade i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner.

K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag
Televerket var klassificerat som ett K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag då dess produktion av tele-tjänster var av stor vikt för totalförsvaret.

Höjd beredskap
I syfte att stärka rikets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen.

Vid höjd beredskap eller på annan grund var Televerket skyldig att fortsätta sin verksamhet, i syfte att säkra krigsviktig tjänsteproduktion vid krig.

Detta kan ske med anledning av krig utanför Sveriges gränser, om Sverige riskerar att hamna i krig eller om Sverige precis varit i krig.

Beredskapen kan då höjas till antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Vid skärpt beredskap skall kommuner, landsting och i vissa fall även privata företag vidta åtgärder kring bemanning, resurshållning och planering i den utsträckning staten kräver.

Vid högsta beredskap, det tillstånd som infaller om Sverige befinner sig i krig, omfattar totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas, exempelvis logistik och hushållning.

I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig.

Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.



Källor / Referenser

Datum Rubrik / Länk Källor
Sveriges totalförsvar Wikipedia
svenska
1945 - Civilt försvar i Sverige Wikipedia
svenska
K-företag (krigsviktigt företag) Wikipedia
svenska
1953-1993 Televerket Wikipedia
svenska
2009-07-05 Televerket Bergrum
Mats B.


Förekommer i wpu

… ytterligare resultat

Hämtad från "https://wpu.nu/index.php?title=Televerket&oldid=640841"