Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 15 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 15:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 15 av de 22 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 15 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-15, documenting that 15 of the 22 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.
Som chef för Ordningsavdelningen i Stockholms polisdistrikt vid tiden för mordet på Sveriges statsminister [[Olof Palme]] var Sune Sandström ytterst ansvarig chef för vakthållningen inom Stockholms Vaktdistrikt i vars geografiska område mordet på [[Olof Palme]] begicks. +
Mordplatsvittne.
Hade tillsammans med [[Ulrika Rytterstål]] på Sveavägens västra sida gått förbi Tunnelgatan söderut 2-3 meter
när hon hörde 2 skott i snabb följd. +
Susanne såg en springande man på Smala Gränd kort efter mordet. Hon gjorde en egen teckning av mannen som låg till grund för [[Fantombilden]] nr.1
Se bild nedan. +
Vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme hade Sven Aspling, 1985, lämnat sin riksdagsplats och ordförandeposten för Socialförsäkringsutskottet, men hade regelbundna kontakter med Olof Palme och de tillbringade regelbundet påsklovet tillsammans i Idre.<br><br>Personlig vän till [[Olof Palme]].<br><br>Sven Aspling var den sista person som talade med [[Olof Palme]] på telefon innan makarna Palme begav sig till [[biografen Grand]]. +
Som statsråd var han kommunikationsminister 1985–1989.Från Göteborg där han var också ordförande för Göteborgs arbetarekommun 1975–1997.
I Göteborg ligger Volvokoncernen, ett K-företag, krigsviktigt företag som "övervakades" av bla Säpo Företagsskyddsgruppen. +
Sven Palme, Olof Palmes farfar, blev 1888 VD för Lifförsäkrings AB Thule, som senare kom att uppföra Thulehuset. Sven Palme avlöstes av hans son, tillika Olof Palmes far [[Gunnar Palme]] 1932. +
Sverker Åström var yrkesdiplomat och hade tjänstgjort som ambassadör och kabinettsskreterare vid UD.
Vid mordtillfället 1986 var han pensionerad; sin senaste befattning som svensk ambassadör i Paris hade han lämnat 1982.
Han hade, enligt vad han uppgav då han hördes inför Juristkommissionen (den 10 mars 1987) inte därefter haft några uppdrag för UD.
Däremot hade han ibland biträtt Olof Palme, bl.a. i samband med det tal Olof Palme i oktober 1985 hade hållit vid FN:S 40-årsjubiléum.
Han hade också haft ett uppdrag av diplomatisk karaktär för statsrådet Birgitta Dahl.
Han berättade inför [[Juristkommissionen]] vidare att han sedan tre år, dvs. med början 1984, disponerade ett tjänsterum i Rosenbad, i statsministerns kansli.
Sverker Åström kontaktades kort efter mordet av förlagsdirektören Ebbe Carlsson, som frågade om han kunde tänka sig att bli Hans Holmérs rådgivare i utrikespolitiska frågor. Han kände Holmér sedan tidigare.
Bl.a. hade han under sin tid som Parisambassadör vigt Holmér då denne gifte sig i början av åttiotalet.
Han sammanträffade därefter måndagen den 3 mars med Ebbe Carlsson och Hans Holmér. Mötet utmynnade i att Sverker Åström skulle författa en promemoria om vilka utländska grupperingar som kunde vara av intresse för mordutredningen.
I samband med denna förfrågan tog Sverker Åström kontakt med UD och efterhörde departementets inställning till det föreslagna uppdraget. UD hade inget att erinra.
Samtidigt hade UD som framgått vidtagit vissa dispositioner i anledning av mordet och utsett kanslirådet [[Nils G Rosenberg]] till sambandsman.
Det beslöts att Sverker Åström skulle ha kontakt med Nils G Rosenberg i sitt uppdrag.
Sverker Åström träffade den 5 mars Hans Holmér i polishuset och överlämnade den promemoria som han utlovat dagen innan. Vid mötet närvarade även Nils G Rosenberg.
I samband med att Hans Holmér engagerade Sverker Åström frågade han denne om han offenligt kunde uppge Åström som sin utrikespolitiske rådgivare, vilket denne medgav."
Arrangemanget varade så länge Hans Holmér kvarstod som spaningsledare, dvs. till februari 1987.
Upprättar förteckning tjänstgörande personal för tiden 1986-02-28 klockan 23:00 - - 1986-03-01 klockan 11:00 enligt protokoll från ledningsgruppsmöte.<br><br>Utdrag ur protokoll:<br><br>Protokoll fört vid ledningsgruppen, måndagen 1986-03-10.<br><br>Protokollförare: krinsp [[Karl-Gustav Sjödin]]<br><br>
<u>Kl 18:10</u><br><br>[[Hans Holmér]] beslutar att O <span title="Maskad text" style="font-size: 90%;line-height:inherit; background:rgba(0, 0, 0, 0.2); border:0px solid;"> (Ordningsavdelningen) </span> skall upprätta en förteckning över den personal som var i tjänst under tiden 1986-02-28 klockan 23:00 - - 1986-03-01 klockan 11:00 Pkom Sören Lundgren får uppdraget. +
Som statsminister uppdrog Tage Erlander 1949 åt [[Alvar Lindencrona]] att påbörja uppbyggnaden av en svensk motståndsorganisation underställd Inrikesdepartementet. Arbetet övervakades personligen av Tage Erlander och inrikesminister [[Rune Johansson]].<br> +